Musikvetenskap A Ht 2006 Béla Bartók En jämförande analys av den mogne Bartóks kompositionella utveckling mellan Musik för stråkar, slagverk och celesta och Konsert för orkester
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Introduktion... 3 Biografi: Béla Bartók... 3 Musikaliska influenser... 5 Symmetri i Bartóks musik... 8 Musik för stråkar, slagverk och celesta, Sz. 106... 9 Konsert för orkester, Sz. 116... 10 Slutsats... 13 Bibliografi... 15 2
Introduktion Béla Bartók (1881-1945) utvecklade konstmusiken under 1900-talet åt ett helt eget håll. I avståndstagande till Andra Wienskolans atonalism lät Bartók sin musik inspireras av Richard Strauss symfoniska dikter och Debussys förhållningssätt till tonaliteten, samtidigt som hans brinnande hjärta för hemlandet Ungern fick honom att utveckla ett nytonalt tonspråk där västerländsk konstmusik och östeuropeisk folkmusik fick mötas. Med detta som bakgrund ska jag undersöka hur Bartóks flykt från Ungern i början av Andra världskriget kom att påverka, om överhuvudtaget, hans användning av folkmusik i sitt orkestrala komponerande och huruvida detta berörde hans kompositionella tillvägagångssätt och metoder. För att göra analysen möjlig ska först en biografisk framställning av Bartóks väg till det som jag har valt att kalla hans mognad eller senare period, vilken infaller under andra hälften av 1930- talet, göras. Därefter ska Bartóks musikaliska tonspråk diskuteras utifrån de influenser han haft till grund för tonsättning, både i form av musiketnologisk undersökning och genom andra kompositörers influenser. Som ett led i detta ska även Bartóks sinne för symmetri i kompositionen undersökas. Slutligen ska ett verk komponerat före Bartóks flykt från Ungern och ett verk från tiden i USA studeras samt fungera som empiri i undersökningen. Det första stycket för analys är Musik för stråkar, slagverk och celesta, Sz. 106 (1937) och speciell fokus kommer att ligga på den tredje satsen, Adagio, som på ett bra sätt representerar Bartóks olika kompositionella tekniker för den aktuella tiden. Det andra verket är Konsert för orkester, Sz. 116 (1942-45) där sats tre, Elegia, och sats fyra, Intermezzo interrotto, kommer att läggas extra vikt vid. Dessa två har valts för att komplementera varandra för att ge en korrektare bild av de grundläggande karaktäristika som förekommer i verket som helhet. För en kommentar om orkestrering blir även sats fem, Finale, viktig. Undersökningen är relevant för att se hur social kontext påverkar en tonsättares arbete och dessutom som ett led i att kartlägga Bartóks komponerande och dess utveckling. Biografi: Béla Bartók Bartók växte upp i den ungerska delen av Österrike-Ungern mot slutet av rikets existens. Som konsertpianist snarare än kompositör utbildade han sig vid Franz Liszts Musikakademi i Budapest, men kombinerade komponerandet och pianospelet likt sin mentor Ernó Dohnányi. 1 När han premierade med sin symfoniska dikt Kossuth 1904 i Budapest blev han snarast en ungersk nationalikon då han hejdlöst drev med den österrikiska nationalsången Gott erhalte som symbol för den österrikiska arméns nedslag av ungrarna under deras revolt mot 1 Gillies 2002, s.43 3
You are reading a preview. Would you like to access the full-text? Access full-text
styckena tyder även på att Bartók före flykten i större utsträckning försökte utforska möjligheterna med polymodal kromatik och symmetriska formschemata, medan han efter flykten betonade de folkmusikaliska inslagen. Vad gäller Bartóks tillvägagångssätt så finns många likheter i de tekniker han använder tidsloppet mellan de två styckena är endast circa sex år till exempel är nattmusiken framstående komponenter i båda verken och många andra för Bartók mycket typiska karaktärsdrag är representerade i båda. Sammantaget blir det nödvändigt att hävda att Bartóks komponerande på flera sätt var skyldigt hemlandet Ungern: dels gav det Bartók inspiration både till tonmaterial och dels inspiration och anledning till att komponera överhuvudtaget. Bartóks tonsättning blir följaktligen mycket tätt kopplad till det sociala landskap i vilket han komponerade och kan med nödvändighet endast förstås i relation till detta. 14
Bibliografi Partitur Bartók, B., 1993 (1945), Concerto for Orchestra: Full orchestral score, London: Boosey&Hawkes Bartók, B., 1972 (1937), Musik für Saiteninstrumente, Schlagzeug und Celesta, Wien: Universal Edition Litteratur Bennett, R., 2004 (1995), Music Dictionary, Cambridge: Cambridge University Press (först publicerad av Longman Group UK Ltd., 1990) Burkholder, J.P., Palisca, C.V., 2006 (1980), Norton Anthology of Western Music, vol. 2, uppl. 5, New York: W.W. Norton & Company Cooper, D., 1996, Bartók: Concerto for Orchestra, Cambridge: Cambridge University Press Cooper, D., 2001, Bartók s orchestral music and the modern world ur Bayley, A. (red.), The Cambridge Companion to Bartók, Cambridge: Cambridge University Press Erdely, S., 2001, Bartók and folk music ur Bayley, A. (red.), The Cambridge Companion to Bartók, Cambridge: Cambridge University Press Gillies, M., 2002, Béla Bartók ur Sitsky, L. (red.), Music of the Twentieth-Century Avant-Garde: A biocritical sourcebook, Westport: Greenwood Press Honti, R., 2006, Principles of Pitch Organization in Bartók s Duke Bluebeard s Castle, Studia musicological universitatis Helsingiensis XIII, Helsingfors universitet Schneider, D.E., 2001, Hungarian nationalism and the reception of Bartók s music ur Bayley, A. (red.), The Cambridge Companion to Bartók, Cambridge: Cambridge University Press Smith, P.F., 2003, The Dynamics of Delight: Architecture and Aesthetics, New York: Routledge Suchoff, B., 1995, Concerto for Orchestra: Understanding Bartók s World, New York: Schirmer Books Diskografi Bartók, B., 1990, Concerto for Orchestra; Music for Strings, Percussion and Celesta, Naxos CD 8.550261 15