Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde omfattar jord- och skogsbruket, trädgårdsodlingen, fiskeri-, viltoch renhushållningen, landsbygdsutvecklandet, veterinärvården samt den därmed förknippade tillsynen över animaliska livsmedel, användningen av vattentillgångar och lantmäteriet. Förvaltningsområdets verksamhet har följande strategiska allmänna mål: skapa och upprätthålla förutsättningar för en hållbar och mångsidig användning av förnybara naturtillgångar skapa och upprätthålla förutsättningar för utvecklandet av landsbygdsnäringarna och fritidsaktiviteterna på landsbygden säkerställa kvaliteten på livsmedel samt djurens och växternas hälsa. Följande centrala ändringar inverkar på förvaltningsområdets verksamhet år 2002: WTO:s handelsförhandlingar samt beredningen av EU:s utvidgning samt reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och fortsatt nationellt stöd till södra Finland kvalitetsfrågor beträffande livsmedelskedjan omorganiseringen av centralförvaltningen inom jordbruks- och landbygdspolitiken. Utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt uppgiftsområde under åren 2000 2002, milj. euro: 2001 2000 ordinarie 2002 2001/2002 bokslut budget budgetprop. förändring Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygden sammanlagt 1 877 2 000 2 097 97 inkomststöd för jordbruk och trädgårdsodling 1 654 1 679 1 756 77 marknadsföring av jordbruks- och trädgårdsprodukter 141 159 152-7 utveckling av gårdsbruks- och landsbygdsstrukturen 34 113 137 25 forskning, rådgivning och övriga utgifter 48 49 51 2 Skogsbruk 139 138 139 1 Fiskeri-, vilt- och renhushållning 54 54 56 1 Vattentillgångar och lantmäteri 73 74 77 3 Livsmedel och hälsa 28 32 38 7 Övrig verksamhet 54 58 60 2 Sammanlagt 2 224 2 356 2 466 111 De preliminära resultatmålen inom förvaltningsområdet för 2002 enligt uppgiftsområde: Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygd Ett centralt mål för jordbruket och livsmedelsekonomin är under de kommande åren att möta konsumenternas behov och förväntningar. Man sörjer speciellt för utbudet av högklassiga och trygga livsmedel till olika konsumentgrupper. Uppnåendet av målet stöds bl.a. med hjälp av åtgärder inom den kvalitetsstrategi för den nationella livsmedelsproduktionen som jord- och skogsbruksministeriet har inlett. År 2002 beaktas speciellt beredningen av en kvalitetsdatabank och kvalitetsutbildning för odlarna. I jordbrukets strategiarbete sammanförs uppgörandet av en nationell kvalitetsstrategi med en produkt- och sektorspecifik åtgärdsplanering. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Ett centralt mål är att trygga en rättvis inkomstnivå för jordbruksbefolkningen jämfört med andra befolkningsgrupper med beaktande av den arbets- och kapitalinsats som jordbruket kräver samt kraven i anslutning till miljön. Med anknytning till detta inleds år 2002 förberedelser för förhandlingar gällande de stöd som baserar sig på artikel 141 i anslutningsfördraget och som tryggar att husdjursskötseln och trädgårdsodlingen kan fortgå i södra Finland efter 2003. Dessutom förbereds lösningar för att finansieringen av det horisontella programmet för utveckling av landsbygden skall tryggas till utgången av programperioden. Reformen av de nationella stödsystemen och EU:s gemensamma jordbrukspolitik förbereds genom att alternativa stimulanssystem som stöder en högklassig produktion kartläggs, med särskilt beaktande av att de faktorer som motiverar till att bedriva husdjursproduktion fortfarande bibehålls. För att produktionskostnaderna för jordbruket skall sänkas förbättras jordbrukets struktur genom att antalet generationsväxlingar ökas och upphörandet med produktion underlättas. Före ingången av 2002 utreds fortsättningen av det system med avträdelsestöd för lantbruksföretagare som helt och hållet finansieras nationellt och som upphör vid utgången av 2002 så, att ett eventuellt nytt system kan tas i bruk vid ingången av 2003. I fråga om det stöd som riktas till strukturförändringar utreds om det finns behov av att ändra inriktningen av stödet t.ex. så att det bättre skulle stöda produktionen av kvalitetsprodukter. Vid tryggandet av landsbygdens livskraft beaktas betydelsen av jordbruksproduktionen och en fungerande samhällsstruktur för upprätthållandet av landsbygdsområdenas livskraft. Ett centralt mål är att minska de stora skillnaderna i utveckling när det gäller den glest bebyggda och den egentliga landsbygden i förhållande till centralorterna. Avsikten är att målen skall nås med hjälp av de regionala program som EU delvis finansierar och med nationell finansiering, bl.a. utsträcks verksamhetssamarbetet till att omfatta hela landet. Ett särskilt mål är stödjandet av sysselsättningen, företagandet, kunnandet och samarbetet på landsbygden. Genomförandet av regeringens landsbygdspolitiska program följs och stöds med tillgängliga medel även till övriga delar. Betalningsförfarandena för de av EU delfinansierade mål 6-, 5b- och Leader-programmen för programperioden 1995 1999 slutförs för att de inkomster som tillkommer Finland skall tryggas. Dessutom inleds utredningar om hur produktionen av kollektiva nyttigheter kan beaktas i stödpolitiken. Forskning och rådgivning Utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsodlingen, den livsmedelsproduktion som hänför sig till dem och de övriga landsbygdsnäringarna stöds genom att forskningen med hjälp av målinriktade forskningsprogram styrs till områden som är viktiga med tanke på jord- och skogsbruksministeriets uppgifter och de reviderade strategierna. Forskningen riktas till frågor som gäller den strategiska och finansiella grunden för jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft samt den politik som stöder denna grund, utvecklingen av systemen och tekniken för en hållbar råvaruproduktion samt utredningen av problem som rör livsmedelsmarknaden, livsmedelskvaliteten, nya produkter och framställningsprocesser. Rådgivningen styrs i enlighet med de mål som härrör från jord- och skogsbruksministeriets strategiska riktlinjer speciellt till att förbättra kvaliteten på landsbygdsföretagens produkter, service och verksamhet samt stärka företagens konkurrenskraft. Skogsbruk Statsrådet beslutade den 18 november 1999 om genomförande av Finlands nationella skogsprogram 2010, vilket ingår i regeringsprogrammet, som en helhet som är i balans med avseende på skogarnas ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhet. Syftet med det nationella skogsprogrammet är att svara på Finlands nationella och internationella behov genom att utveckla skötseln, användningen och skyddet av skogarna så, att skogarna ger finländarna sysselsättning och försörjning i så stor utsträckning som möjligt, utvecklas på ett livskraftigt sätt och med bevarad mångfald samt erbjuder alla finländare andlig och fysisk rekreation. Målet för det nationella programmet är att 1. Bibehålla konkurrenskraften i fråga om skogsindustrins verksamhetsbetingelser i Finland så att skogsindustrin fram till år 2010 ökar den årliga användningen av inhemskt gagnvirke med 5 10 miljoner kubikmeter. 2. Fram till år 2010 fördubbla värdet av trävaruindustrins export till 25 mrd. mk om året och öka den årliga användningen av energivirke med 5 miljoner kubikmeter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
3. Dra försorg om skogsvården och skogsförbättringsarbetena så, att det stigande årliga avverkningsuttaget för gagnvirke står på en hållbar grund. 4. Uppnå och bibehålla en skyddsnivå som är gynnsam för de organismer och livsmiljöer som finns i skogarna genom en tillräcklig kombination av skyddsområden och ekonomiskogar som behandlas med beaktande av mångfaldshänsynen. 5. Se till att de hävdvunna användningsformerna för skogar beaktas inom skogsanvändningen och skogsskyddet och att den mångomfattande materiella välfärd och det andliga välbefinnande som skogarna står för främjas. 6. Förbättra det skogliga kunnandet genom att ytterligare stärka den innovativa verksamhet inom skogsbranschen som grundar sig på forskning, utbildning och internationalisering. 7. Främja ett hållbart skogsbruk genom aktiv internationell skogspolitik, samarbete inom forskning och utbildning samt information som gäller skogarna och miljön. Programåtgärderna förbättrar den offentliga ekonomins finansiella balans och stöder sysselsättningen och landsbygdsutvecklingen. Inom förvaltningsområdet genomförs det nationella skogsprogrammet; anslag för ändamålet ingår i kapitel 30.31 (Främjande och övervakning av skogsbruket) och 30.32 (Skogsforskningsinstitutet). Fiskeri-, vilt- och renhushållning En central utgångspunkt består i att ta till vara naturtillgångarna inom ramen för en hållbar användning. Detta innebär framför allt att fisket och jakten måste dimensioneras enligt fisk- och viltbestånden samt renstammen enligt renbetena. Från verksamhetens synpunkt intar korrekta uppgifter om fisk- och viltbestånden samt renbetena en nyckelställning. För näringsfiskets vidkommande sköts fiskerihushållningen i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Utöver skyddet av fiskresurserna gäller det härvid att beakta behoven hos dem som konsumerar fisk och dem som idkar näringar i anknytning till fiskerihushållningen. EU:s gemensamma fiskeripolitik inverkar på fiskerihushållningen på olika sätt beroende på fiskart och vattenområde. Näringsfisket som helhet omfattas av strukturpolitiken, men resurspolitiken, marknadspolitiken och kontrollsystemen gäller i praktiken bara de kvoterade fiskarterna i havsområdet. Vid sidan av näringsfisket spelar också fritidsfisket en stor roll när det gäller att utnyttja fiskresurserna. Fritidsfisket utvecklas genom nationella åtgärder i enlighet med den utvecklingsstrategi som färdigställts. Inom gränserna för en hållbar användning ökas möjligheterna till fiske för såväl fritidsfiskare som fisketurister. I fråga om underhållet av fiskevatten satsas det på att öka de resultat och den effekt som vården av fiskebestånden har samt på att utveckla fiskeodlingarna. Inom vilthushållningen läggs särskild vikt vid att utveckla åtgärderna för förhindrande av skador som viltet åstadkommer samt vid att begränsa en ökning av stammarna av sådant vilt som åstadkommer skada. Behovet av att reglera dessa stammar ökar oavbrutet. Målet är att stärka stammarna av skogshönsfåglar. Inom renhushållningen består den viktigaste uppgiften i att utveckla renhushållningens struktur och ställa antalet renar i proportion till renbetenas kapacitet. Livsmedel och hälsa Målet är att främja livsmedelssäkerheten och produktkvaliteten, djurens hälsa och välbefinnande, växternas hälsa och odlingsmiljöns kvalitet, samtidigt som förutsättningar skapas för en ekonomisk produktion och för utveckling av livsmedelsproduktionens konkurrenskraft. I syfte att skydda människornas hälsa övervakas livsmedelssäkerheten inom alla led i livsmedelskedjan. Åtgärderna för genomförande och utveckling av den nationella kvalitetsstrategin för livsmedel och ett kvalitetssystem som täcker hela livsmedelskedjan fortgår inom uppgiftsområdet. Som en del av denna strategi vidareutvecklas systemet för djurhälsovård, en kontrollerad användning av läkemedel inom veterinärverksamheten och förebyggandet av läkemedelsresistens hos mikrober, stärkandet av livsmedelstillsynen på lokal nivå och zoonosövervakningen, och utvecklingen av produkt- och uppgiftsspecifika åtgärdsprogram fortsätter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Genomförandet av programmet för övervakning av BSE fortsätter och särskild uppmärksamhet fästs vid behandlingen av de biprodukter som uppkommer vid slakt och vid säkerheten i användningen av dessa. Den strategiska planeringen av bekämpningen av djursjukdomar fortsätter genom att den nationella uppgiftsfördelningen och kostnadsansvaret när det gäller de djursjukdomar som enligt lag skall bekämpas och övriga djursjukdomar fastställs. Syftet är att trygga den goda nivå i fråga om säkerhet, hygien och kvalitet som lantbrukets insatsvaror uppvisar samt ett långsiktigt utvecklande av den ekologiska produktionen och en fungerande kvalitetskontroll för vegetabilier genom att lagstiftningen utvecklas och kontrollsystemen effektiveras. Ett centralt mål för djurskyddet är att utöver åtgärder som syftar till att trygga djurens välbefinnande utveckla försöksdjursverksamheten och djurtransporterna. Vattentillgångar I enlighet med den strategi för vattentillgångarna som ministeriet godkände 1999 är målet att trygga tillgången till sanitärt oklanderligt hushållsvatten och en ändamålsenlig avloppshantering samt rening av avloppsvattnet, särskilt på landsbygden och i glesbygden. Målet är också att sörja för en hållbar användning av vattendragen och förebyggandet av översvämningsskador som drabbar jordbruket och bosättningen samt att sköta grundtorrläggningen och underhållet av statliga vattendragskonstruktioner. Genom åtgärderna för nyttjande och vård av vattentillgångarna uppfylls också mål som ingår i EG:s strukturfondsprogram och landsbygdsprogram. Lantmäteriuppgifter Målet är att som ett led i statens uppgift att tillhandahålla basservice upprätthålla ett fungerande fastighetssystem, sköta framställningen av allmänna kartor och insamlingen av nationella grundläggande terränguppgifter, främja samanvändningen av geografisk information samt tillgodose forskningsbehoven inom kartverksbranschen. Utveckling av förvaltningen I enlighet med de principer för förvaltningspolitiken som regeringen godkänt överförs från jord- och skogsbruksministeriet sådana uppgifter som inte direkt tjänar rollen som regeringens stab, resultatstyrningen av den underlydande förvaltningen, det internationella samarbetet eller EU-koordineringen. För att skötseln av verkställighetsuppgifterna inom jordbruks- och landsbygdspolitiken skall ge gott resultat förutsätts å andra sidan att uppgifterna sammanförs till en enda organisation på centralförvaltningsnivå. En del av de nämnda verkställighetsuppgifterna har tidigare skötts och kommer även i fortsättningen, efter den omorganisering av uppgifterna som nu genomförs, att skötas av statens regionförvaltning (TE-centralerna) och kommunerna. Verkställighetsuppgifterna på centralförvaltningsnivå inom jordbruks- och landsbygdspolitiken överförs den 1 april 2002 till Landsbygdsverket, som inrättas inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Till Landsbygdsverket överförs uppgifter och resurser från såväl jord- och skogsbruksministeriet som ministeriets informationstjänstcentral. De uppgifter som blir kvar vid jord- och skogsbruksministeriet omorganiseras. Verksamheten vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral upphör den 31 mars 2002. Organisationsreformen motiveras närmare i kapitel 30.01. Sammandrag av inkomsterna och den av EU finansierade verksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde På basis av verksamheten vid ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet beräknas sammanlagt 890,309 miljoner euro bli intäktsfört i budgeten 2002 (kapitel 12.30). Härav intäktsförs 95 %, dvs. 843,229 miljoner euro, från Europeiska unionen (momenten 12.30.01 04). Utöver detta beräknas 121,250 miljoner euro bli intäktsfört 2002 från Europeiska unionen till fonder utanför budgeten (Interventionsfonden för jordbruket och Gårdsbrukets utvecklingsfond). Av de utgifter för 2002 som budgeterats inom förvaltningsområdet är 811,7 miljoner euro sådana utgifter som motsvarar inkomster från EU, medan motsvarande nationella utgifter uppgår till 534,5 miljoner euro. När man dessutom beaktar det nationella stöd för jordbruk och trädgårdsodling som hänför sig till EU-medlemskapet, 588,5 miljoner euro, föranleds 1 934,7 miljoner euro, dvs. 78 % av förvaltningsområdets utgifter, direkt av medlemskapet i EU. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2000 2002 År 2000 bokslut 1000 År 2001 ordinarie statsbudget 1000 Ändring 2001 2002 År 2002 budgetprop. 1000 1000 % 01. Jord- och skogsbruksministeriet 31 297 36 050 28 425-7 625-21 02. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 9 938 9 238 2 425-6 813-74 03. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och veterinärmedicinska ansvarsnämnden 505 526 596 70 13 04. Övriga utgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 12 105 12 042 12 406 364 3 05. Landsbygdsverket 16 127 16 127 0 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen 1 653 777 1 678 785 1 755 639 76 854 5 13. Marknadsföring av jordbruksprodukter och balansering av produktionen 141 086 158 786 152 285-6 501-4 14. Utvecklande av gårdsbrukets struktur och landsbygden 34 339 112 602 137 455 24 853 22 15. Övriga utgifter för jordbruket 20 140 20 788 20 956 168 1 21. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi 27 912 28 668 30 204 1 536 5 31. Främjande och övervakning av skogsbruket 104 748 102 914 102 933 19 0 32. Skogsforskningsinstitutet 34 268 35 415 36 290 875 2 41. Fiskeri-, vilt- och renhushållning 38 413 39 125 39 855 730 2 42. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 15 103 15 034 15 661 627 4 51. Nyttjande och vård av vattentillgångarna 25 198 26 876 25 697-1 179-4 61. Lantmäteriverket 44 873 44 090 47 970 3 880 9 62. Geodetiska institutet 2 610 2 819 2 929 110 4 71. Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel 14 061 13 538 17 455 3 917 29 72. Livsmedelsvärket 3 476 6 995 9 103 2 108 30 73. Kontrollcentralen för växtproduktion 10 175 11 102 11 688 586 5 74. Centralen för utsedespotatis 164 209 188-21 - 10 Sammanlagt 2 224 190 2 355 602 2 466 287 110 685 5 Det totala antalet anställda 1) 5 210 5 290 5 350 01. Jord- och skogsbruksministeriet F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriet skapar förutsättningar för en hållbar och allsidig användning av förnybara naturtillgångar och för utveckling av näringarna och fritidsaktiviteterna på landsbygden samt tryggar livsmedelskvaliteten, djurhälsan och växternas hälsa. Ministeriet svarar för genomförandet i Finland av EU:s gemensamma 1) I årsverkena har personalen vid Centralen för utsädespotatis inte inräknats. Dessutom sköts uppgifter som hör till förvaltningsområdet delvis av anställda under andra huvudtitlar: HIM, TE-centralerna ca 620 anställda som sysslar med verkställighet av EU:s jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik, MM: 254 anställda som sysslar med nyttjande och vård av vattentillgångarna, IM: 23 länsveterinärer, UM: 6 specialsakkunniga, FM: ca 100 anställda vid tullverket inom kontrolluppgifter som gäller EUGFJ-G. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik samt fiskeripolitik och för anpassningen av veterinärväsendet och växtskyddssektorn till EU:s bestämmelser. EU:s vattenpolitik påverkar också vattenhushållningsfrågorna i Finland. I enlighet med de principer för förvaltningspolitiken som regeringen godkänt överförs från jord- och skogsbruksministeriet sådana uppgifter som inte direkt tjänar rollen som regeringens stab, resultatstyrningen av den underlydande förvaltningen, det internationella samarbetet eller EU-koordineringen. För att skötseln av verkställighetsuppgifterna inom jordbruks- och landsbygdspolitiken skall ge gott resultat förutsätts å andra sidan att uppgifterna sammanförs till en enda organisation på centralförvaltningsnivå. En del av de nämnda verkställighetsuppgifterna har tidigare skötts och kommer även i fortsättningen, efter den omorganisering av uppgifterna som nu genomförs, att skötas av statens regionförvaltning (TE-centralerna) och kommunerna. Verkställighetsuppgifterna på centralförvaltningsnivå inom jordbruks- och landsbygdspolitiken överförs den 1 april 2002 till Landsbygdsverket, som inrättas inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Till det nya ämbetsverket överförs jordbruks- och landsbygdspolitiska verkställighetsuppgifter från jord- och skogsbruksministeriet dock så att bl.a. beredningen av författningar som gäller verkställigheten, programarbetet, utvärderingen och arbetet i EU:s förvaltningskommittéer blir kvar vid ministeriet. Det nya ämbetsverket och jord- och skogsbruksministeriet har således ett nära samarbete. Från jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral överförs uppgifterna i fråga om statistikväsendet till det ämbetsverk som inrättas. Till det nya ämbetsverket överförs resurser såväl från jord- och skogsbruksministeriet som ministeriets informationstjänstcentral. Med de resurser som överförs från informationstjänstcentralen till ämbetsverket har man producerat sådana informationsförvaltnings- och ekonomiförvaltningstjänster i anslutning till ministeriets uppgifter som nu överförs till Landsbygdsverket. De uppgifter som blir kvar vid jord- och skogsbruksministeriet omorganiseras. Verksamheten vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral upphör den 31 mars 2002. Jord- och skogsbruksministeriets och Landsbygdsverkets personalresurser beräknas fördela sig på följande sätt fr.o.m. 1.4.2002 (årsverkskvoten på årsnivå): 2001 1.4.2002 Jord- och skogbruksministeriet 464 319 Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 200 - Landsbygdsverket - 346 Sammanlagt 664 665 Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader och personal beräknas fördela sig på följande sätt år 2000 2002 enligt uppgiftsområde: 2000 2001 2002 2000 2001 1.4.2002 milj. milj. milj. årsverken årsverken årsverken Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygd 11,1 228 12,3 3,9 207 85 Skogsbruk 1,9 2,1 2,4 35 35 35 Fiskeri-, vilt- och renhushållning 2,2 2,5 2,9 41 40 44 Livsmedel och hälsa 3,0 3,5 4,1 44 65 66 Vattentillgångar och lantmäteri 1,3 1,4 1,5 24 24 16 Centraliserade stöduppgifter 6,7 7,9 8,0 92 93 73 Sammanlagt 26,3 29,8 22,9 464 464 319 Jord- och skogsbruksministeriets uppgifter inom den statliga regionalförvaltningen sköts av arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar. Resultatmålen för centralernas landsbygdsavdelningar anges, utöver i motiveringen i förklaringsdelen till denna huvudtitel, också i kapitel 32.10 inom handels- och industriministeriets Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
förvaltningsområde till den del målen är gemensamma med de mål som uppställts för de andra avdelningarna vid centralerna. Landsbygdsavdelningarnas resurser ökar till följd av stärkandet av resurserna för övervakningsarbetet. Arbetskraftsoch näringscentralernas landsbygdsavdelningar sköter övervakningen av sådana stöd till jordbruks- och landsbygdsföretagare som EUGFJ-G finansierar, frånsett programbaserade landsbygdsutvecklingsprojekt. Landsbygdsavdelningarna sköter också övervakningen av vissa interventionsåtgärder samt av investeringsstöd inom mål 1-området som EUGFJ- U finansierar och av startstödet till unga jordbrukare samt kontroller och inspektioner som hör till växtproduktionen. Vidare sköter landsbygdsavdelningarna övervakning i anknytning till vissa nationella jordbruksstöd. Antalet kontrollbesök förblir i stort sett oförändrat, men utvecklandet av kvaliteten på övervakningen kräver större arbetsinsats. Meningen är också att den övervakning av fisket samt av lossningen av och handeln med fiskfångster som EU-bestämmelserna förutsätter skall effektiveras. Arbetskrafts- och näringscentralerna svarar för att resurserna för skötseln av stöd-, övervaknings- och kontrollsystem tryggas för undvikande av finansiella korrigeringar och andra sanktioner. Särskild uppmärksamhet fästs vid hur resultatstyrningen och den övriga styrningen vid jord- och skogsbruksministeriet och arbetskrafts- och näringscentralerna fungerar i anslutning till omorganiseringen av centralförvaltningen inom jordbruks- och landsbygdspolitiken. Den nödvändiga personalen vid arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar beräknas fördela sig enligt uppgiftsområde på följande sätt: Anställda, årsverken 1994 1999 2001 2002 Jordbruk och landsbygd Utveckling av landsbygdgen 15 65 65 65 Utveckling av gårdarna (inkl. jordreglering) 160 86 85 91 Stöd- och kontrolluppgifter 14 133 189 214 Produktionsstyrning 39 26 26 26 Miljöfrågor 12 37 37 37 Övervakning och kontroll av växtproduktionen 15 23 25 25 Förvaltningsuppgifter 127 109 106 100 Sammanlagt 382 479 533 558 Fiskerihushållning 51 57 60 60 Sammanlagt 433 536 593 618 Kostnader för TE-centralernas landsbygdsavdelningar (inkl. gemensamma kostnader) enligt uppgiftsområde, milj. euro: 2000 2002 uppskattning Jordbruk och landsbygd Utveckling av landsbygdgen 2,56 2,56 Utveckling av gårdarna 3,31 3,59 Stöd- och kontrolluppgifter 7,01 9,70 Produktionsstyrning 1,03 1,02 Miljöfrågor 1,46 1,46 Övervakning och kontroll av växtproduktionen 0,94 0,99 Förvaltningsuppgifter 4,12 3,94 Sammanlagt 20,43 23,25 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
Fiskerihushållning 2,61 2,80 Sammanlagt 23,04 26,05 Det anslag som år 2002 är disponibelt för arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningars omkostnader, 25,31 miljoner euro, har budgeterats under moment 32.10.22 (handels- och industriministeriets huvudtitel). Sedan Finland anslutit sig till EU har jord- och skogsbruksministeriet med stöd av lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik kommit överens med finansministeriet om att Tullverket utför vissa inspektioner som anknyter till de exportbidrag, de inremarknadsstöd och den interventionsverksamhet som sköts av garantisektionen inom Europeiska unionens utvecklings- och garantifond för jordbruket. Kostnaderna för dem väntas år 2002 vara 2 522 800 euro, men Tullverket har inte tagit ut avgift för dem hos jord- och skogsbruksministeriet och gör det inte heller 2002. 21. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 22 650 000 euro. En tjänst som biträdande avdelningschef (A29) kan inrättas den 1 februari 2002. Anslaget får även användas till betalning av utgifter för den tillsyn som vissa avtal om fiske som Finland ingått föranleder samt till betalning av ersättningar enligt 14 lagen om fiske (286/1982). F ö r k l a r i n g : Med hänvisning till motiveringen i förklaringsdelen till huvudtiteln och kapitlet har vid dimensioneringen av anslaget såsom avdrag fr.o.m. den 1 april 2002 beaktats 9 267 155 euro, varav 4 187 880 euro föranleds av överföring av löneutgifter och andra utgifter för 153 personer och 5 079 275 euro av överföring av övriga omkostnader till moment 30.05.21 samt såsom tilllägg 786 274 euro, varav 218 644 euro föranleds av överföring av löneutgifter och andra utgifter för åtta personer från moment 30.02.21 och 567 630 euro av avgifter för de tjänster som Landsbygdsverket producerar för jord- och skogsbruksministeriet och för vilka utgifterna tidigare har budgeterats under moment 30.02.21. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom såsom tillägg beaktats 140 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen, 120 000 euro för kostnader i anslutning till organisationsförändringen samt såsom avdrag 50 456 euro som utgifter för övervakning som gäller jordbruket och 437 289 euro som kontoavskrivningar. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom som utgifter för tillsyn över fisket beaktats 420 000 euro och såsom tillägg 680 000 euro som utgifter för insamling av information om fiskerihushållningen, och motsvarande intäktsföringar av EU-andelar har beaktats under moment 12.30.04. Som den andel som tillkommer staten 2001 av de inkomster som utgör avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har beaktats 50 400 euro. Den inkomst som år 2002 beräknas inflyta i avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41. I anknytning till omorganiseringen av jord- och skogsbruksministeriets verksamhet inrättas en tjänst som biträdande avdelningschef vid fiske- och viltavdelningen. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral sköter vissa av ministeriets ekonomiförvaltningsoch informationsförvaltningsuppgifter samt andra serviceuppgifter inom förvaltningen, för vilka ministeriet inte betalar någon avgift. Informationstjänstcentralen sköter dessutom kostnaderna för utomstående datasystemtjänster fram till den 31 mars 2002. Utgifterna för dessa uppgifter, ca 1 895 000 euro, har budgeterats under moment 30.02.21. De utlandsresor som anknyter till skötseln av ministeriets uppgifter och de övriga särskilda utgifterna för internationell verksamhet har budgeterats under moment 30.04.26. 2002 budget 22 650 000 2001 budget 29 804 582 2001 tilläggsb. 1 237 863 2000 bokslut 25 467 016 22. Utvecklande av datasystem (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 2 186 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för utveckling av datasystem som hänför sig till landsbygdsnäringsförvaltningen samt för gemensamma utvecklingsprojekt inom ministeriets förvaltningsområde. F ö r k l a r i n g : Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: IACS-systemet 336 000 Kvotregistret och behandlingen av produktionsstöd för mjölk 252 000 Betalningssystemet 84 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
Åkerskiftesregistret 150 000 Registret över nötkreatur 284 000 Systemen för veterinär- och livsmedelsförvaltning 201 000 Marknadsstödsordningarna 133 000 Systemen för elektronisk kommunikation 427 000 Gemensam systemuppbyggnad 319 000 Sammanlagt 2 186 000 Anslaget använd närmast till utveckling av sådana datasystem inom jordbruksförvaltningen som anknyter till medlemskapet i Europeiska unionen. 2002 budget 2 186 000 2001 budget 2 573 275 2000 bokslut 2 354 631 41. Vissa ersättningar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 075 000 euro. Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt 9 växtskyddslagen (1203/1994). Av anslaget får högst 34 000 euro även användas till de ändamål som avses i lagen om bekämpning av flyghavre (178/1976) och motsvarande förordning (541/1976). Anslaget får även användas till ersättande av merkostnader för potatisodling som beror på 2 och 3 lagen om kraven i fråga om potatisodling inom produktionsområdet för Centralen för utsädespotatis (356/1995) och betalning av utgifter för effektiverad utrotning av ljus ringröta på potatis. Av anslaget får även betalas sådana utgifter och ersättningar som hänför sig till tidigare år. Av anslaget får även betalas sådana ersättningar till landskapet Åland som avses i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992). F ö r k l a r i n g : Av anslaget beräknas ca 1 867 000 euro åtgå till betalning av ersättningar som främst föranleds av bekämpningen av ljus ringröta på potatis. Gårdar där smitta förekommer är föremål för bekämpning i fem år, under vilken tid de kan ansöka om ersättningar för kostnaderna och skadorna. Till betalning av merkostnader för potatisodling inom produktionsområdet för Centralen för utsädespotatis beräknas ca 163 000 euro åtgå. Av anslaget beräknas 11 000 euro åtgå till ersättningar till kommunerna i landskapet Åland för uppgifter som dessa sköter i anknytning till bidrag, ersättningar, arvoden och andra stöd som jord- och skogsbruksministeriet och andra landsbygdsnäringsmyndigheter beviljar och betalar av statens och Europeiska unionens medel. Ersättningarna betalas i enlighet med en förordning av statsrådet. På det finska fastlandet betalas ersättningarna av statsandelarna till kommunerna. 2002 budget 2 075 000 2001 budget 2 074 766 2000 bokslut 1 950 206 47. Främjande av växtförädlingsverksamheten (förslagsanslag) Under momentet beviljas 673 000 euro. Anslaget får enligt lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten (896/1977) användas till betalning av understöd till växtförädlare för förädling och främjande av den inhemska växtförädlingen. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 84 000 euro som överföring av utgifter för forsknings- och utvecklingsprojekt enligt prövning till moment 30.04.27. Anslagets minimibelopp enligt lagens 6 är 673 000 euro. Motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.30.74. 2002 budget 673 000 2001 budget 756 846 2000 bokslut 684 147 48. Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 841 000 euro. Anslaget får användas till ersättande av skador och kostnader enligt 2 lagen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (284/1983) samt till betalning av skogscentralernas utgifter för sakkunnighjälp. Anslaget får även användas till betalning av utgifter som hänför sig till tidigare år. 2002 budget 841 000 2001 budget 840 940 2000 bokslut 840 940 02. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Om anslag under moment 30.02.21 är oanvända den 31 mars 2002, får den innestående delen av anslaget under momentet användas för motsvarande utgifter under moment 30.05.21 från och med den 1 april 2002. F ö r k l a r i n g : Med hänvisning till motiveringen i förklaringsdelen till huvudtiteln och kapitel 30.01 upphör verksamheten vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral den 31 mars 2002. I samband med beredningen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
av budgetpropositionen för år 2002 har jord- och skogsbruksministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för informationstjänstcentralen: Informationstjänstcentralen vidtar de åtgärder som upphörandet av verksamheten förutsätter bl.a. i fråga om serviceavtalen. Utöver detta deltar informationstjänstcentralen i inledandet av verksamheten vid det nya Landsbygdsverket. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 2 425 000 euro. Tjänsten som överdirektör (A30) dras in den 1 april 2002. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 1 256 000 euro som nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda servicen och 59 000 euro som övriga inkomster från EU. Med hänvisning till motiveringen i förklaringsdelen till huvudtiteln och kapitel 30.01 har vid dimensioneringen av bruttoutgifterna under momentet såsom avdrag fr.o.m. den 1 april 2002 beaktats sammanlagt 10 042 444 euro, varav 9 823 800 euro föranleds av överföring av löneutgifter och andra utgifter för 192 personer till moment 30.05.21 och 218 644 euro av överföring av löneutgifter och andra utgifter för åtta personer till moment 30.01.21. Då såsom avdrag från inkomsterna fr.o.m. den 1 april 2002 på motsvarande sätt har beaktats 3 097 000 euro som nettobudgeterade inkomster under moment 30.05.21, är nettominskningen av anslaget till följd av organisationsförändringen 6 945 444 euro. Då bruttoutgifterna i övrigt ökar med 415 708 euro, varav 229 000 euro föranleds av utgifter för köp av tjänster i anslutning till upprätthållandet av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur i enlighet med rådets förordning 1760/2000, 12 000 euro av justeringar enligt löneuppföljningsutredningen och 52 000 euro av EU:s statistikprojekt, och av ett avdrag om 125 100 euro som utgifter för jordbruksräkningen, och då bruttoinkomsterna å andra sidan ökar med 282 986 euro, blir nettominskningen av anslaget 6 812 722 euro. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 3 740 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 1 210 000 Övriga omkostnader 2 530 000 Bruttoinkomster 1 315 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 1 256 000 offentligrättsliga prestationer 730 000 övriga prestationer 526 000 Övriga inkomster 59 000 Nettoutgifter 2 425 000 2002 budget 2 425 000 2001 budget 9 237 722 2000 bokslut 9 938 225 03. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och veterinärmedicinska ansvarsnämnden F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagstiftning om inrättande av en veterinärmedicinsk ansvarsnämnd. Avsikten är att nämnden tillsätts vid ingången av 2002 i anknytning till landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd. Ansvarsnämndens uppgift är att ge sakkunnigutlåtande i skadeståndsfrågor som hänför sig till veterinärverksamheten. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd behandlar i egenskap av besvärsinstans besvär över beslut som fattats av landsbygdsnäringsförvaltningen, närmast arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar samt jaktvårdsdistrikten och fiskeområdena, och s.k. processuell klagan. År 1998 gav besvärsnämnden sitt beslut i 432 ärenden, år 1999 var besluten 390 och år 2000 sammanlagt 382. Sammanlagt 77 oavgjorda besvärsärenden överfördes till år 2001. Den omständigheten att det finns bestämmelser på många olika nivåer och att de ofta lämnar rum för tolkning samt att bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå ofta har ändrats har fortfarande avsevärt försvårat beredningen och avgörandet av ärenden. Den genomsnittliga behandlingstiden för besvär var ca 4,5 månader år 2000. Med beaktande även av antalet muntliga behandlingar och syneförrättningar är målet i fortsättningen en genomsnittlig behandlingstid på 5 månader. Ändring i besvärsnämndens beslut kan i regel sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 596 000 euro. Anslaget får användas till Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnds och veterinärmedicinska ansvarsnämndens utgifter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
F ö r k l a r i n g : Med hänvisning till motiveringen i förklaringsdelen till kapitlet har vid dimensioneringen av anslaget såsom tillägg beaktats 40 000 euro som utgifter för veterinärmedicinska ansvarsnämnden. För ansvarsnämndens utlåtanden uppbärs avgift, och inkomsterna av avgifterna intäktsförs under moment 12.30.99. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom såsom tillägg beaktats 6 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen och såsom avdrag 2 523 euro för kostnader för arrangerande av den XXI europeiska jordbruksrättskongressen. Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd 556 000 Veterinärmedicinska ansvarsnämnden 40 000 Sammanlagt 596 000 2002 budget 596 000 2001 budget 525 755 2000 bokslut 504 564 04. Övriga utgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 25. Veterinärvård (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 261 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för bekämpning och förebyggande av djursjukdomar, djurskydd och annan veterinärvård, ersättningar, vissa statsbidrag, utbildning, specialisering för veterinärer och förrättningsarvoden samt beviljande av forskningsstipendier och avlönande av tillfällig arbetskraft. Forskningsstipendier får beviljas för forskning som utreder alternativ till djurförsök och för forskning i anknytning till hälsovård för husdjur och produktion av animaliska livsmedel. Anslaget kan även användas till projekt för vilka finansiering fås från garantisektionen vid EUGFJ. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget används till betalning av utgifter som föranleds av avlönandet av personal i en omfattning som motsvarar högst tio årsverken, varav högst sju får gälla specialisering för veterinärer. Medfinansieringen från garantisektionen vid EUGFJ intäktsförs till staten först år 2003. 2002 budget 1 261 000 2001 budget 1 261 409 2001 tilläggsb. 1 799 611 2000 bokslut 1 556 410 26. Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 2 068 000 euro. Anslaget får användas till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av samarbete inom ramen för internationella organisationer, ingångna internationella och mellanstatliga avtal och övrigt internationellt samarbete inom området. Dessutom får anslaget användas till närområdessamarbetsprojekt inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde och till utgifter som föranleds av beredningen och administrationen av dessa samt till inhämtande av genomförbarhetsundersökningar m.fl. utredningar som syftar till främjande av det internationella ekonomisk-tekniska samarbetet. Anslaget får även användas till statsbidrag i anslutning till internationell verksamhet. Anslaget får användas till löneutgifter för visstidsanställd personal i en omfattning som motsvarar högst två årsverken. F ö r k l a r i n g : Av anslaget beräknas 1 000 000 euro användas till utgifter för resor som föranleds av den internationella verksamheten och 1 068 000 euro till andra utgifter för den internationella verksamheten. I budgeten ingår inte utgifter för färdbiljetter för deltagande i EU:s möten, som EU finansierar och vars belopp uppgår till ca 1 600 000 euro. 2002 budget 2 068 000 2001 budget 2 018 255 2000 bokslut 2 186 443 27. Samarbetsforskning (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 6 537 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för forskning och utveckling som sker i form av samarbete närmast mellan olika ämbetsverk, inrättningar eller andra organisationer och som stöder de strategiska förberedelserna inom förvaltningsområdet och en utveckling av de näringar som finns inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde samt till betalning av utgifter för styrning och bedömning av denna forskningsverksamhet. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för sakkunnigbedömningar av forskningsprojekt samt sådana utgifter för anskaffning av anordningar till statliga ämbetsverk eller inrättningar som hänförs till investeringsutgifter. Anslaget får även användas till finansiering av europeiska forskningsprojekt. Anslaget får användas till betalning av Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
utgifter för avlönande av visstidsanställd personal för tidsbundna uppgifter. Av anslaget får även betalas statsbidrag. F ö r k l a r i n g : Anslaget beräknas fördela sig på de olika användningsändamålen som följer: Hållbar användning av naturtillgångarna 296 520 Geoinformationsforskning 296 520 Forskning som gäller naturens mångfald 488 390 Jordbruk och livsmedel 1 165 440 Skogsbruk 1 133 780 Fiskeri- och vilthushållning 313 960 Vattentillgångar 383 740 Europeiskt forskningssamarbete 523 280 Klusterforskning 1 866 370 Utvecklande av ledarskap och planering inom förvaltningsområdet 69 000 Sammanlagt 6 537 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 84 000 euro som överföring från moment 30.01.47. Hållbar användning av naturtillgångarna Med anslaget genomförs forsknings- och utvecklingsprojekt i enlighet med strategin för hållbar användning av naturtillgångarna inom ministeriets förvaltningsområde. Anslaget används bl.a. till sådan forskning inom förvaltningsområdet som klimatkonventionen och Kyotoprotokollet samt den nationella klimatstrategin förutsätter, t.ex. till utredningar som gäller användningen av bioenergi, forsknings- och utredningsarbete som behövs för tryggande och uppföljning av naturens mångfald samt som grund för planeringen, uppföljningen och värderingen av den hållbara användningen av naturtillgångarna. Geoinformationsforskning Med anslaget produceras forskningsrön som främjar upprätthållandet av fastighetssystemet samt samanvändningen av geografisk information och utvecklar den allmänna kartproduktionen. Forskningsrönen används särskilt vid utveckling av fastighetsbildningslagstiftningen, fastighetsvärderingsmetoderna, metoderna för kalkylering och analysering av fjärranalysmaterial samt den numeriska kartproduktionen och samanvändningen av geografisk information. Forskning som gäller naturens mångfald Anslaget används till deltagande i det FIBRE-program för biodiversitetsforskning som Finlands Akademi inlett och samordnar. Jord- och skogsbruksministeriets andel under den tre år långa programperioden (2000 2002) är sammanlagt 1,514 miljoner euro. Jordbruks- och livsmedelsforskning Med anslaget finansieras sådana omfattande forskningsprogram (för råg, jordgubbar, problem i anknytning till välbefinnandet och sjukdomar hos husdjuren vilka utgör en risk för husdjursproduktionens lönsamhet och för livsmedlens kvalitet, och stora produktionsenheter inom jordbruket) som inletts på initiativ av lantbruksforskningsdelegationen. Medel används också särskilt till sådan forskning som gäller livsmedlens kvalitet och säkerhet och till forskning som stöder beredningen av rättsakter och författningar och kontrollverksamheten samt till utveckling av metoder gällande detta. För veterinärvårdens del prioriteras även forskningen i djursjukdomar och djurens välbefinnande samt projekt som behandlar förebyggandet av antibiotikaresistens samt riskbedömning. Nya forskningsprogram bereds utifrån avvägningarna i jord- och skogsbruksministeriets reviderade program Jordbruksoch livsmedelsforskning 2001 2005. I de nya forskningsprogrammen betonas forskningsbehov som hänför sig till utvecklingen av sådana produktområdesspecifika strategier som arbetsgruppen för ett jordbrukspolitiskt program har föreslagit. Skogsbruksforskning Med anslaget finansieras huvudsakligen aktuella samarbetsforskningsprojekt som tjänar beredningen av skogspolitiken och det praktiska skogsbruket. Stödjandet av genomförandet av Finlands nationella skogsprogram 2010 prioriteras högst vid anslagsfördelningen. Fiskeri- och vilthushållningsforskning Med anslaget kan finansieras t.ex. forskning som tjänar fiskodlingen, storinsjöundersökning och forskning som anknyter till ordnandet av vården av hotade fiskarter. På vilthushållningssidan kan med anslaget finansieras bl.a forskning som syftar till att minska skadorna som förorsakas av hjortdjur och stora rovdjur. Anslaget kan även användas till utredningar om var de nämnda djuren rör sig och uppskattningen av storleken på stammarna. Forskning i vattentillgångar Med anslaget genomförs forsknings- och utvecklingsprojekt som följer strategin för vattentillgångar inom ministeriets förvaltningsområde samt riktlinjerna för den forsknings- och utvecklingsverksamhet som gäller nyttjandet och vården av vattentillgångarna. Europeiskt forskningssamarbete Avsikten är att med anslaget finansiera sådan samarbetsforskning inom ministeriets verksamhetsområde som Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
hänför sig till EU:s femte ramprogram för forskning och teknologiutveckling och det nya ramprogram som är under beredning. Avsikten är att med anslaget stödja också forskargrupper som förbereder sig inför internationellt forskningssamarbete och andra projekt som anknyter till detta samarbete. Klusterforskning Anslaget används i huvudsak till finansiering av forskningsprogram som gäller livsmedels- och skogsklustrarna. År 2002 startar ett nytt klusterforskningsprogram för skogsbranschen som främjar ett mera effektivt tillvaratagande av träråvaror. Förutom behoven av fortsatt finansiering för projekt inom livsmedelsklustern bereds ett forskningsprogram där det undersöks hur alla delar i livsmedelskedjan inverkar på livsmedelssäkerheten. Finansieringen börjar också omfatta frågor inom trädgårdsproduktionskedjan, särskilt för de viktigaste trädgårdsbärens vidkommande, samt klusterforskning som hänför sig till ekologisk produktion. För jordbrukets vattenvårdsklusters del används anslaget särskilt till sådan forskning som främjar uppnåendet av de mål för minskad belastning från jordbruket på vattendragen som ingår i statsrådets principbeslut om mål för vattenvården fram till år 2005 (19.3.1998). Det är också möjligt att till klusterforskningen styra sådana medel för samarbetsforskning som reserverats för olika ändamål under detta moment. Anslag för olika ändamål kan användas även till sådana projekt inom horisontella forskningsprogram som tjänar målen för ministeriets sektorforskning; ett av dessa program är Finlands Akademis forskningsprogram för globala förändringar. Utveckling av ledningen och planeringen inom förvaltningsområdet Anslaget används till utgifter för aktuella utvärderingar av ämbetsverk inom förvaltningsområdet och utgifter för genomförandet av de rekommendationer som har givits vid tidigare utvärderingar och för utvärderingen av den forskningsverksamhet som stöds med anslaget. Det beräknas att anslaget används till avlönande av visstidsanställd personal för tidsbundna uppgifter motsvarande ca 95 årsverken. 2002 budget 6 537 000 2001 budget 6 222 953 2000 bokslut 6 222 953 66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 540 000 euro. Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter och frivilliga finansiella bidrag till internationella organisationer med anknytning till jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde samt till andra sådana betalningar till utlandet som föranleds av internationella åtaganden. F ö r k l a r i n g : Av anslaget beräknas 2 119 168 euro användas till utgifter som föranleds av åtaganden som gäller Finland och 420 832 euro till utgifter för förpliktelser om vilka avtalas under budgetåret. 2002 budget 2 540 000 2001 budget 2 539 638 2000 bokslut 2 138 899 05. Landsbygdsverket F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagstiftning om inrättande av Landsbygdsverket. Med hänvisning till motiveringen i förklaringsdelen till huvudtiteln och kapitel 30.01 inrättas Landsbygdsverket den 1 april 2002 inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2002 har jord- och skogsbruksministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Landsbygdsverket: Verksamheten vid Landsbygdsverket etableras. En kontinuerlig skötsel av uppgifterna säkerställs redan när verksamheten vid ämbetsverket inleds. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 16 127 000 euro. En tjänst som överdirektör (A30) inrättas den 1 april 2002. F ö r k l a r i n g : Med hänvisning till motiveringen i förklaringsdelen till huvudtiteln och kapitel 30.01 har vid dimensioneringen av bruttoutgifterna under momentet fr.o.m. den 1 april 2002 beaktats 9 267 155 euro som överföring av löneutgifter och andra omkostnader för 153 personer från moment 30.01.21 och 9 823 800 euro som överföring av löneutgifter och andra omkostnader för 192 personer från moment 30.02.21 och på motsvarande sätt 3 097 000 euro som bruttoinkomster som tidigare budgeterats under moment 30.02.21. Vid dimensioneringen av bruttoutgifterna har dessutom beaktats 63 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen, 687 000 euro för utgifter för köp av tjänster i anslutning till upprätthållandet av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur i enlighet med rådets förordning 1760/2000 och 155 900 euro som utgifter som föranleds av EU:s statistikprojekt samt 150 000 euro som utgifter för utbildning, flyttning och inventarier som hänför sig till organisationsförändringens ikraftträdande, samt, som en faktor som minskar utgifterna, 160 780 euro som utgifter för jordbruksräkningen. Vid dimensioneringen av bruttoinkomsterna har beaktats 567 630 euro i form av avgifter för de tjänster Landsbygdsverket producerar, 151 400 euro som inkomster av klassificeringen av slaktkroppar samt 825 156 euro som inkomster av den övriga avgiftsbelagda verksamheten och som EU-inkomster. De utlandsresor som anknyter till skötseln av Landsbygdsverkets uppgifter har även budgeterats under moment 30.04.26. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 20 768 186 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 3 094 658 Övriga omkostnader 17 673 528 Bruttoinkomster 4 641 186 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 3 108 153 offentligrättsliga prestationer 2 334 489 övriga prestationer 773 664 Övriga inkomster 1 533 033 Nettoutgifter 16 127 000 2002 budget 16 127 000 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen F ö r k l a r i n g : Till följd av de mindre gynnsamma naturbetingelserna, den småbruksdominerade produktionsstrukturen och de övriga särdragen hos jordbruket i Finland blir produktionskostnaderna höga hos oss. Försäljningsinkomsterna täcker inte kostnaderna för produktionen. I syfte att trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och produktionens lönsamhet samt säkerställa att jordbrukarbefolkningens inkomstnivå är skälig stöds jordbruket genom budgetmedel. Systemet med inkomststöd för jordbruket består av stödformer som EU finansierar helt eller delvis och av nationellt stöd. Förändringar i jordbrukets ekonomiska omvärld Reformen av Europeiska unionens jordbrukspolitik (Agenda 2000) inleddes år 2000. Ett av de centrala målen för reformen av marknadsordningarna var att förbättra det europeiska jordbrukets konkurrenskraft på den inre och den yttre marknaden. Målet nås genom att producentpriserna etappvis sänks närmare världsmarknadsprisnivån och genom att kompensation i form av direkt inkomststöd från EU betalas till jordbrukarna för det inkomstbortfall som blir följden. Genomförandet av reformen fortskrider gradvis så, att reformen av marknadsordningen för spannmål pågår åren 2000 och 2001. Marknadsordningen för nötkött revideras under tre år och mjölkreformen inleds enligt överenskommelse först år 2005. Även i fortsättningen kommer den gemensamma jordbrukspolitiken att ställas inför krav på förändringar. Till dem hör, förutom de granskningar efter halva tiden av resultaten av politiken om vilka överenskommits i samband med Agendalösningen, EU:s utvidgning, behovet av att nå resultat i WTO-förhandlingarna som syftar till att frigöra den internationella jordbrukshandeln samt de åtgärder som behövs för att hantera akuta livsmedelskriser. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
Producentprisernas utveckling På EU:s gemensamma marknad bestäms producentpriserna på jordbruksprodukter till stor del utifrån livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Konkurrensen mellan företagen både på den gemensamma marknaden och i Finland återspeglas också i producentpriserna. Prisnivån för inhemska råvaror kan inte variera avsevärt regionalt i Finland eller avvika avsevärt från prisnivån i de viktigaste konkurrentländerna. Enligt indexet för producentpriser inom jordbruket (utan pälsvaror) var producentpriserna i Finland år 2000 i genomsnitt en knapp procent högre än året förut. Priserna på växtodlingsprodukter sjönk med ca 3 %, bl.a. till följd av att priset på spannmål och matpotatis sjunkit. Priserna på husdjursprodukter steg däremot med nästan 3 % på grund av att priset på bl.a. mjölk och griskött stigit. Under åren 1995 2000 har producentpriserna i genomsnitt sjunkit med 1,7 %. Stöd till jordbruket Systemet med stöd till jordbruket i Finland består av stödformer som följer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och kompletteras genom nationella stöd. Stöden är av central betydelse för jordbrukarnas inkomstbildning och vid tryggandet av jordbruksproduktionens lönsamhet. Enligt en totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen utgjorde stöden 44 % av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter år 2000 och 41 % år 1999. År 2000 utgjorde stöden 159 % och år 1999 utgjorde de 153 % av lantbruksinkomsten, som återstår som arbetslön och som ränta på det egna kapital som är bundet i produktionen. I praktiken innebär det att de intäkter som erhölls genom producentpriserna täckte de rörliga kostnaderna i sin helhet men de fasta kostnaderna bara delvis. En betydande del av stöden används således till att täcka kostnaderna. Stöd för produktionen 2) inom jordbruket och trädgårdsodlingen 2000 2002, milj. euro: 2000 utbetalt (uppsk.) Uppsk. utbetaln. 2001 Uppsk. utbetaln. 2002 Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.12.41) 593,4 588,5 588,5 EU-inkomststöd sammanlagt (mom. 30.12.43) 388,8 398,8 443,1 Miljöstöd sammanlagt (mom. 30.12.45) 242,9 3) 295,0 298,0 statens andel 109,5 138,9 134,8 EU:s andel 133,4 156,1 163,2 Kompensationsbidrag sammanlagt (mom. 30.12.46) 413,7 422,7 422,7 statens andel 287,6 294,0 293,5 EU:s andel 126,1 128,7 129,2 Sammanlagt 1 638,8 1 704,9 4) 1 752,3 statens andel 990,5 1 021,4 1 016,8 EU:s andel 648,3 683,5 735,5 EU:s andel (%) 40 40 42 År 2000 betalades åkerarealstöd och djurstöd inom jordbruket till ca 78 300 stödsökande, vilket var drygt 4 200 st. färre än föregående år (-5,1 %). Sedan år 1995 har antalet gårdar som fått stöd minskat med drygt 20 400, dvs. med drygt en femtedel. Antalet gårdar med produktionsverksamhet som inte har sökt stöd har de senaste åren varit ca 3 000. Av dem ägs ungefär en tredjedel av personer som har fyllt 65 år. Kostnader Mätt enligt prisindexet för insatsvaror var priserna på insatsvaror inom jordbruket år 2000 omkring 6 % högre än föregående år. Största delen av höjningen beror på de direkta och indirekta verkningarna av höjningen av världsmarknadspriset på olja. Det genomsnittliga priset på bränsle var år 2000 ca 49 % högre än föregående år och 83 % högre än 2) Till följd av utbetalningstidtabellen betalas vissa stöd ut under två budgetår. 3) Dessutom ett anslag om 32,80 milj. euro som överförts från föregående år, varav 18,3 milj. euro utgör EU:s andel. 4) Innefattar 16,8 milj. euro till nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen samt 12,6 milj. euro till miljöstödet, som godkänts i tilläggsbudgeten för 2001. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
år 1995. Foderpriserna steg med 4 % till följd av höjningen av priserna på råprotein och priserna på gödselmedel steg med 2 %. Medelräntan på krediter för jordbruket var 6,6 %, vilket var 0,9 procentenheter högre än år 1999. Under EUmedlemskapet har det totala indexet för priserna på insatsvaror stigit med över 7 %. Lantbruksinkomstens utveckling Enligt en totalkalkyl för jordbruk och trädgårdsodling återstod i lantbruksinkomst 2000 som arbetslön till jordbrukarna och trädgårdsodlarna och ränta på det egna kapital som investerats i produktionen 1 031 miljoner euro, vilket är 90 miljoner euro, dvs. 10 %, mer än föregående år. Trots ökningen var lantbruksinkomsten på en lägre nivå än åren 1995 1997. De sammanlagda intäkterna steg till 3 753 miljoner euro, dvs. med 7 % från föregående år. Av de sammanlagda intäkterna utgjorde försäljningsinkomsterna 54 %, stöden 44 % och de övriga intäkterna 2 %. De utbetalda stöden ökade till följd av nya stödlösningar. Spannmålsintäkterna ökade med 24 miljoner euro, dvs. 15 %, tack vare gynnsamma väderleksförhållanden. Mjölkintäkterna ökade med nästan 31 miljoner euro i och med att producentpriset och produktionen ökade. Nötköttsintäkterna minskade med 4 % närmast på grund av sänkningen av producentpriserna, medan grisköttsintäkterna tack vare de stärkta producentpriserna ökade med 17 miljoner euro, dvs. med 8 %, trots att produktionen minskade med 10 miljoner kg. Äggintäkterna ökade med 8 % i och med höjningen av producentpriserna, men sektorn lider fortfarande av överproduktion. Totalkalkylen för jordbruk och trädgårdsodling beaktar utöver prisutvecklingen för insatserna även förändringarna i användningen av insatser. Enligt totalkalkylen ökade de totala kostnaderna för jordbruket och trädgårdsodlingen år 2000 med 143 miljoner euro, dvs. med 6 %. Ändringen i kostnaderna under ett år var den största under hela EU-medlemskapet. Gödselmedelskostnaderna var 8 % större än föregående år i och med att försäljningsmängderna har ökat och priserna stigit. Foderkostnaderna ökade på motsvarande sätt med 6 % närmast på grund av prisstegringen. Enligt totalkalkylen för jordbruket och trädgårdsodlingen var räntekostnaden 146 miljoner euro, vilket är nästan 20 % högre än föregående år. Totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen 1995 2000, milj. euro (nominella priser) 5) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 prognos Totalintäkt sammanlagt, varav 3 759,2 3 649,5 3 609,0 3 484,1 3 520,1 3 752,9 försäljningsink. till marknadspris 1 917,1 2 015,0 2 058,4 1 990,5 1 972,5 2 025,1 stöd 1 394,9 1 566,2 1 487,8 1 429,5 1 436,4 1 634,5 övriga intäkter (bl.a. hyror) 447,2 68,3 62,8 64,1 111,2 93,2 Kostnader för jordbruket sammanlagt, varav 2 514,6 2 556,2 2 542,5 2 579,2 2 722,1 2 593,7 avskrivningar, räntor och hyror 947,2 923,0 892,5 903,3 893,4 940,6 övriga kostnader 1 567,4 1 633,2 1 650,0 1 690,4 1 685,8 1 781,5 Lantbruksinkomst 1 244,6 1 093,3 1 066,6 890,4 940,9 1 030,8 Förändring från året förut milj. euro -162,3-151,3-26,8-176,1 50,5 89,8 % -11,5-12,2-2,4-16,5 5,7 9,5 Utvecklingen i fråga om jordbruksproduktionens volym och självförsörjningsgraden Trots att antalet gårdar med husdjursproduktion minskat har produktionsmängderna i sin helhet i det närmaste hållits på samma nivå som före medlemskapet. Likaså är produktionen och konsumtionen av husdjursprodukter till största delen i balans, utom när det gäller mjölk- och äggproduktionen. År 2000 ökade den totala mjölkproduktionen med 2 % från föregående år, trots att över 2 000 mjölkproducenter upphörde med mjölkproduktionen på samma sätt som året 5) Källa: Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi/ekonomisk forskning MTTL Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16
före. Produktionen överskred den nationella kvoten med omkring 24 miljoner liter. Den totala köttproduktionen minskade med 3 % från föregående år till 330 miljoner kg. Nötköttsproduktionen ökade något medan den övriga köttproduktionen minskade. Relativt sett gick fårköttsproduktionen ned mest (-18 %). Grisköttsproduktionen minskade med 5 %. Produktionen av fjäderfäkött minskade totalt med 3 %, vilket berodde på att produktionen av broilerkött minskade. Produktionen av kalkonkött fortsatte däremot att öka kraftigt (ca +25 %). Trots ökningen täckte den inhemska produktionen inte helt efterfrågan, utan närmare 2 miljoner kg kalkonkött importerades. Utvecklingen i fråga om produktionsvolymerna för jordbruksprodukter 1999/2000 och självförsörjningsgraden år 2000: Produktionsvolymer Förändring Självförsörjningsgrad 1999 2000 1999/2000 2000 milj. kg milj. kg milj. kg % % Mjölk 2 403 2 450 47 1,9 vätska 112 Köttproduktion sammanlagt 339,41 329,35-10,06 3,0 99 Nötkött 90,5 91,4 0,9 1,0 93 Griskött 181,9 172,8-9,1-5,0 101 Fårkött 0,91 0,75-0,16-17,6 30 Fjäderfäkött 66,1 64,4-1,7-2,6 93 Ägg 58,9 59,0 0,1 0,2 113 Vete 254,1 538,3 284,2 112 101 Råg 23,6 108,2 84,6 358 124 Fodersäd 2 601,5 3 448,6 847,1 33.. År 2000 var den odlade åkerarealen (inkl. träda) 2,18 miljoner hektar. Odlingsarealen för spannmålsväxter ökade med drygt 3 % till 1,17 miljoner hektar. Av detta stod brödsäden för 194 000 hektar, vilket var 64 100 hektar mer än föregående år. Oljeväxter odlades på knappt 53 000 hektar. Vallväxter odlades på 680 000 hektar. Den areal som låg i träda minskade med nästan 30 000 hektar (-14 %). Spannmålsskörden uppgick år 2000 till 4 103 miljoner kg (+42 %). Ökningen av den totala skörden beror i huvudsak på en ökning av arealen för brödsäd och genomsnittligt bättre hektarskördar. Senast man fick en lika stor spannmålsskörd var år 1990. År 2000 var den åkerareal som odlades ekologiskt eller befann sig i omläggningsskedet ca 147 000 hektar, vilket är 6,7 % av den odlade åkerarealen. Antalet gårdar var sammanlagt ca 5 200. 41. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 588 490 000 euro. Anslaget får användas till stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1059/1994). Anslaget får dessutom användas till betalning av den nationellt finansierade och den av EU delfinansierade delen av det nationella tilläggsbidraget för dikor enligt rådets förordning (EG) nr 1254/1999 och till det nationella stödet för växtodling enligt kommissionens beslut (97/428/EG) samt till utgifter som föranleds av nationella stöd för potatisproduktion, honungsproduktion och produktion av spannmålsutsäde och vallfrö och av studiepenningen för jordbrukare. Anslaget får även användas till konsumtionsutgifter för planering och uppföljning av stödsystemen och verkställighetsuppgifter av engångskaraktär samt till utgifter som föranleds av sådana avtal om kompensation av inkomstbortfall vid byte av produktionsinriktningen som ingåtts 1998 och 1999 (tillfälligt inkomststöd). Anslaget får dessutom användas till ersättning av lagringskostnader för socker som enligt artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker överförs till produktionen för följande regleringsår. Anslaget får användas till utbetalningar av stöd som gäller år 2001 och tidigare år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17
De stödbeslut som fattas år 2002 eller har fattats tidigare får åsamka utgifter om högst 84 094 000 euro som hänför sig till åren i fråga och betalas med anslaget för år 2003. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 16 819 000 euro som i tillläggsbudgeten för 2001 godkänts för partiell kompensation av de ökade kostnaderna för jordbruket. Målet för det nationella stödet för jordbruk och trädgårdsodling är att komplettera EU:s stödsystem, trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och jordbruksproduktionens lönsamhet samt främja bevarandet av landsbygdens livskraft. Användningsändamålen för anslaget under momentet för nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen kan delas in i fyra huvudkategorier, dvs. nationellt stöd till södra Finland, nordligt stöd, nationellt stöd för växtodling samt vissa andra nationella stöd. Nationellt stöd till södra Finland betalas för husdjursskötsel och trädgårdsodling i stödområdena A och B (stöd för växthusproduktion och stöd för lagring av trädgårdsprodukter). I stödområdena C i mellersta och norra Finland existerar ett långsiktigt system med nordligt stöd som gäller växtproduktion (inkl. trädgårdsodling) och husdjursskötsel. Syftet med det nationella stöd för växtodling som betalas främst i södra Finland är att trygga växtproduktionens verksamhetsbetingelser. I fråga om vissa växter betalas detta stöd i hela landet. Trots de olika stödsystemen kan stöden betalas på samma grunder i hela landet. Till det övriga nationella stödet hör de stödobjekt som inte ingår i de ovan uppräknade stödformerna. Sådana är bl.a. det nationella stödet för potatisproduktion, det nationella tillläggsbidraget för dikor samt studiepenningen för jordbrukare. I mål 1-området och det område där stöd under övergångsperioden beviljats betalar EU 24,15 euro av kostnaderna för det nationella tillläggsbidraget för dikor. Den inkomst som motsvarar EU-andelen, 336 000 euro, har beaktats under moment 12.30.01. De beslut om det nationella stödet som fattas 2002 eller har fattats tidigare får åsamka utgifter om högst 84 094 000 euro som hänför sig till åren i fråga och budgeteras 2003. Vid dimensioneringen av fullmakten har verkningarna av den årliga variationen i produktionsvolymerna beaktats. Den uppskattade fördelningen av nationellt stöd för jordbruk och trädgårdsodling på olika objekt under 2000 2002 samt en uppskattning av utgifter som överförs att betalas av följande års anslag, milj. euro: 2000 2001 2002 Uppskattat stöd för årets produktion sammanlagt 593,4 588,5 588,5 Nationellt stöd till södra Finland 141,4 134,7 131,4 Nordligt stöd 353,7 356,1 357,7 Nationellt stöd för växtodling 75,7 82,7 85,1 Övriga nationella stöd 19,3 15,0 14,3 Särskilda utgifter för stöden 3,2 - - Stödutgifter som hänför sig till de tidigare åren betalas av anslaget för respektive år 59,2 64,1 64,1 Fullmakt i budgeten 75,7 84,1 84,1 2002 budget 588 490 000 2001 budget 571 670 762 2001 tilläggsb. 16 818 793 2000 bokslut 588 657 743 43. EU-inkomststöd (förslagsanslag) Under momentet beviljas 443 076 000 euro. Anslaget får användas till betalning av sådant inkomststöd till jordbruk och trädgårdsodling som Europeiska unionen finansierar helt och hållet och därmed jämförbara övriga utgifter som Europeiska unionen finansierar i sin helhet. Anslaget får även användas som EU:s andel till betalning av kompensationsstöd till följd av övergången till euron. F ö r k l a r i n g : Syftet med EU:s inkomststöd är att kompensera de inkomstbortfall som sänkningarna av producentpriserna i samband med reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken åsamkar. Ökningen av anslaget under momentet beror på den höjning av enhetsstöden i deras nuvarande form som sker i och med Agenda 2000. I fråga om jordbruksgrödor betalas stöd på basis av rådets förordning (EG) nr 1251/1999. Tjurbidrag, slaktbidrag för Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18
tjurar och dikobidrag samt extensifieringsersättning och extensifieringsersättning för mjölkkor i bergsområden samt tilläggsbidrag (det s.k. nationella kuvertet) beviljas på basis av rådets förordning (EG) nr 1254/1999. Produktionsstöd för potatisstärkelse betalas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1868/94 och kompensationsbetalning för potatisstärkelse erläggs på grundval av rådets förordning (EEG) nr 1766/92. I enlighet med stödnivån inom stödsystemet för jordbruksgrödor betalas stöd för spånadslin och fiberhampa till odlaren på grundval av rådets förordning (EG) nr 1251/1999 och beredningsstöd för lin och hampa som odlas för fiberproduktion till beredaren på grundval av rådets förordning (EG) nr 1673/2000 och kommissionens förordning (EG) nr 245/2001 samt stöd för torkat foder på basis av rådets förordning (EG) nr 603/95 och stöd för produktion av höfrö på basis av rådets förordning (EEG) nr 2358/71. Bidrag per tacka betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 2467/98. Kompensationsstödet baserar sig på rådets förordning (EG) nr 2799/98. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats de stöd som betalas år 2002. Det beräknas att 443 076 000 euro åtgår till EU-inkomststöd och andra därmed jämförbara åtgärder som vidtas på basis av unionens bestämmelser och som EU finansierar i sin helhet samt det kompensationsstöd som EU betalar. Motsvarande inkomster från garantisektionen vid EUGFJ inflyter under moment 12.30.01. Stödsystemet för jordbruksgrödor täcker nästan alla jordbrukande gårdar. Taket för den areal som kan beviljas stöd för jordbruksgrödor är i Finland 1,59 miljoner hektar. År 2000 betalades 327 530 675 euro i stöd för jordbruksgrödor till 69 504 gårdar. Arealen var ca 1,567 miljoner hektar. Tjurbidrag kan år 2002 betalas för högst 200 000 djur, dikobidrag för högst 55 000 djur och bidrag per tacka för högst 80 000 djur. De kvoter för tjurbidrag, bidrag för stutar, dikobidrag och bidrag per tacka som har beviljats i Finland överstiger de nuvarande produktionsvolymerna. År 2002 beräknas tjurbidrag sökas för 188 000 tjurar, dikobidrag för 29 000 dikor och bidrag per tacka för 53 000 tackor. 2002 budget 443 076 000 2001 budget 398 689 480 2000 bokslut 388 785 372 44. Ersättning för skördeskador (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 3 400 000 euro. Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättande av skördeskador. Av anslaget får även betalas ersättningar som hänför sig till tidigare år. F ö r k l a r i n g : Ersättningen för skördeskador baserar sig på den gällande lagen om ersättning av skördeskador (530/1975). Riksdagen har i samband med budgetpropositionen för 2001 godkänt en proposition med förslag till ny lag om ersättning av skördeskador (1214/2000). Lagen gavs den 21 december 2000 och avses träda i kraft då Europeiska kommissionen har godkänt innehållet i det reviderade systemet med ersättning för skördeskador. 2002 budget 3 400 000 2001 budget 3 363 759 2000 bokslut 3 363 759 45. Miljöstöd för jordbruket (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 298 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av miljöstöd för jordbruket enligt det miljöprogram för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995 1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000 2006. Av anslaget får även högst 84 100 euro användas till projektbestämd planering av vattenhushållningsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar och som staten finansierar helt och hållet, högst 840 900 euro till betalning av utbildning som hör samman med miljöstödet för jordbruket och högst 420 500 euro till betalning av konsumtionsutgifter som verkställandet, uppföljningen och utvecklingen av miljöstödet föranleder staten. Av anslaget får även betalas utgifter som hänför sig till tidigare år. De förbindelser och avtal som ingås år 2002 i enlighet med det system med miljöstöd för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2000 2006 får föranleda utgifter om sammanlagt högst 105 000 000 euro under åren 2003 2011. F ö r k l a r i n g : Jordbrukarnas villighet att förbinda sig till villkoren för miljöstödet har varit större än vad som beräknats i det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000 2006. Omkring 96 % av åkerarealen och 91 % av gårdarna har börjat omfattas av systemet. Det beräknas att 305 400 000 euro åtgår till miljöstöd för jordbruket år 2002. Då 7 400 000 euro överförs från anslaget från föregående år, behövs 298 000 000 euro under momentet. EU:s delfinansiering är 75 % i mål 1-området och 50 % i resten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19
av landet, dvs. den genomsnittliga delfinansieringsandelen beräknas vara 55 %. Anslaget för miljöstödssystemet för 2002 beräknas fördela sig som följer: Miljöstödssystemet sammanlagt 298 000 000 varav EU:s andel 163 160 000 statens andel 133 494 500 den andel som helt finansieras nationellt 1 345 500 Under moment 12.30.01 beräknas i stället, med beaktande av det belopp som överförs, inflyta 167 231 000 euro från garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket vilka skall användas till miljöstödet för jordbruket på fastlandet. De förbindelser och avtal som ingåtts på grundval av miljöprogrammet för jordbruket under perioden 1995 1999 beräknas föranleda utgifter om 8 800 000 euro. De förbindelser och avtal som ingåtts på basis av det system med miljöstöd för jordbruket som godkänts för åren 2000 2006 beräknas föranleda utgifter om 287 854 500 euro. Med anslaget beräknar man kunna förnya de specialstödsavtal som upphör år 2002 och som uppfyller villkoren för erhållandet av stöd samt de förbindelser som gäller basstöd och som upphör år 2002 samt ingå nya förbindelser och avtal. Vid dimensioneringen av anslaget har även beaktats de konsumtionsutgifter som finansieras nationellt i sin helhet och riktar sig till utbildning i samband med miljöstödet, utgifter för verkställighet, uppföljning och utveckling av miljöstödet och utgifter för projektbestämd planering av vattenvårdsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar. Fullföljandet av systemen med miljöstöd för jordbruket beräknas föranleda utgifter som följer, milj. euro: 2002 2003 2004 2005 senare år sammanlagt Det system som gäller åren 2000 2006 beslut som fattas och åtgärder som vidtas 2002 22,0 20,6 20,6 20,6 24,8 beslut som fattats och åtgärder som vidtagits 2000 och 2001 267,2 6) 274,6 274,6 14,6 3,7 Det program som gäller åren 1995 1999, beslut som fattats 3,1 och åtgärder som vidtagits 8,8 1,9 1,9 20,4 Sammanlagt 298,0 298,4 297,1 37,1 48,9 2002 budget 298 000 000 2001 budget 282 387 529 2001 tilläggsb. 12 614 094 2000 bokslut 247 572 628 46. Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 422 673 000 euro. Anslaget får användas till betalning av kompensationsbidrag enligt det åtgärdsprogram som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995 1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som godkänts för åren 2000 2006. Av anslaget får högst 100 900 euro användas även till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av den halvtidsbedömning av det horisontella programmet för utveckling av landsbygden som staten helt finansierar. Av anslaget får även betalas utgifter som hänför sig till tidigare år. 6) Dessutom anslag på 7,4 miljoner euro som överförts från föregående år. De förbindelser som ingås år 2002 i enlighet med det system med kompensationsbidrag som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2000 2006 får föranleda utgifter om sammanlagt högst 3 363 800 euro under åren 2002 2006. F ö r k l a r i n g : År 2002 väntas 422 673 000 euro åtgå till kompensationsbidrag i enlighet med det horisontella program för utveckling av landsbygden som godkänts för åren 2000 2006. År 2002 beräknas EU:s delfinansiering utgöra 50 % i mål 1-området och 24 % i resten av landet, dvs. delfinansieringsandelen beräknas i medeltal vara 30,6 %. Vid dimensioneringen av anslaget har även beaktats betalningen av de konsumtionsutgifter som staten föranleds av den halvtidsbedömning av det horisontella Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20