Vad är Filosofi? (kap. 1) Philosophia = Kärlek till visheten Vetenskapen försöker beskriva hur verkligheten är, medan filosofin försöker förklara varför den är Inom filosofin är frågorna viktigare än svaren 42 (Liftarens guide till galaxen) Nyfikenheten och upptäckarglädjen en viktig drivkraft Filosofin uppmanar oss att tänka fritt, att inte nöja oss med att överta givna svar utan istället undersöka argument och se saker ur olika perspektiv Kan vi tänka oss att 1+1=1? Filosofi kan vara jobbigt, men inte tråkigt. Tankens väg till ökad insikt Dialogens väg till ökad insikt En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande: Tänkandets kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik i resonemanget definition av begrepp och termer presentation av kända teorier på området undersökning av flera lösningsmodeller kritik (både positiv och negativ) använda sig av giltiga skäl för sin argumentering sammanfattning, avslutning Delområden Teoretisk filosofi Kunskapsteori Metafysik Logik Själslivets filosofi Vetenskapsteori Språkfilosofi Praktisk filosofi Etik Estetik Samhällsfilosofi Politiskfilosofi Religionsfilosofi Filosofins historia Antiken Arkaisktid Naturfilosoferna Klassisktid Sokrates, Platon och Aristoteles Hellenismen Livsfilosofiska skolorna Medeltiden Augustinus och Thomas av Aquino Nya tiden Rationalister Descartes, Spinoza och Leibniz Empirister Locke, Berkley och Hume Kombination Immanuel Kant Två traditioner i modern filosofi Kontinental filosofi Hegel, Kierkegaard, Nietzche, Sartre, Heidegger Existetialism, fenomenologi, hermeneutik Angloschsisk / analytisk filosofi Mill, Moore, Russel, Wittgenstein och Carnap Logiskempirism (verifierbarhet)
Antiken Naturfilosoferna försokratikerna (700-480 f.kr) Då välståndet ökade fanns det utrymme för att intressera sig för frågor som berörde mer än att klara dagen. Föregångare för moderna naturvetare. De ville ge naturliga och rationella svar på de stora frågorna som tidigare besvarats med vidskepelse och religion. De försökte tänka ut svaren. De intresserade sig främst för det kosmologiska problemet läran om världens uppkomst, vad är urämnet arké? Den Miletiska skolan Thales: Allt härstammar från vatten. Anaximandros: Det obestämda apeiron, om vi ska välja ett urämne kan det vara vilket som helst om vatten är trä kan trä lika väl vara vatten Anaximenes: Luft. Konstans princip materians mängd är konstant, den bara ändrar form. Materian har en strävan och en själ. Pythagoréerna Pythagoras: Naturens ordning är matematisk. Alltings usprung är talen. Människan har en odödlig själ - återfödelse. Man bör sträva till att rena sin själ. Detta nås genom att teoretiskt studera kosmos. Herakleitos från Efesos: Allt befinner sig i rörelse (panta rei) och ingenting varar för evigt. Man kan inte bada i samma flod två gånger. Världen präglas av ständiga motsatser (motsatserna är nödvändiga, marxistisk tanke).trodde på ett världsförnuft som är alltings grund. Otrevlig, överlägsen, föraktfull. Den eleatiska skolan Parmenides: Allt som är har alltid varit. Förändring i tillvaron är omöjlig. Uppfattningen att ingen förändring är möjlig bygger på antagandet att det som finns till existerar med nödvändighet och det som inte existerar inte kan existera. Parmenides ansåg vidare att det existerande inte kan upplevas med sinnena, utan endast tänkas.insåg dock att naturen hela tiden förändrades men valde ändå att lita på förnuftet (införde paradoxer, motsägelser, ett logiskt resonemang som leder till en omöjlighet). Var mera intresserad av frågor om kunskap. Vad är kunskap? Hur får vi kunskap? De första rationalisterna. Zenon (ca 495-455 f.kr.) var lärjunge till Parmednides. Genom sina berömda paradoxer försökte han indirekt bevisa att Parmenides hade rätt. Zenons paradoxer, av vilken den kändaste handlar om Akilles och sköldpaddan, återges i Aristoteles Fysik. Paradoxen om Akilles och sköldpaddan går ut på att Akilles aldrig kan springa förbi sköldpaddan om denna har ett försprång. Varje gång Akilles kommer dit sköldpaddan senast var har sköldpaddan hunnit en bit framåt. Zenon vistades en tid i Aten, där han undervisade bland andra Perikles. Paradoxerna är bevis på att vi lever i en drömvärld. Empedokles: Dualism, reinkarnation. 4 arké, de fyra rötterna:jord, vatten, luft och eld. Bindämnet är kärlek. Föregångare för riktig grundämneslära. Anaxagoras: Istället för fyra element finns det en obegränsad mängd element. Allting kan delas upp i mindre delar(helheten finns i varje liten del=frön). Demokritos: Allting är uppbyggt av små osynliga byggstenar som är oföränderliga och beständiga för evigt. Dessa kallar Demokritos för atomer(odelbar). Trodde enbart på det materiella, det kroppsliga (materialist). Man kan inte bevisa att det finns någon mening i atomernas rörelser, allt sker dock inte av en slump utan de följer naturlagarna(mekanistiskt synsätt).
Metafysik (kap. 2) Läran om verkligheten (varat) Av vad är varat uppbyggt (substansen) Byggs verkligheten upp av en eller flera substanser? monism = en substans - idealism: verkligheten består av idé eller ande (gud), också materian är i grunden andligt; Platons idéer (grottan) - materialism: allt som existerar är materia; Demokritos atomlära, Marx dialektiska materialism dualism = två substanser pluralism = flera substanser Är verkligheten ändlig eller oändlig? Är verkligheten reell eller ideell? - Reell existens = varelser som föds till och försvinner ur tidsrymden (fysisk och psykisk verklighet) - Ideell existens = sådant som inte föds till tid-rymd verkligheten utan som existerar som eviga ideer (begreppslig verklighet, värden, matematiska begrepp) KOSMOLOGI Läran om univerum Varifrån kommer universum? Vad är alltet och varför finns det? Vad är alltings ursprung? Har kosmos fötts, skapats eller alltid funnits? Naturvetenskaperna kan inte förklara ( Big Bang -teorin är en modell) FILOSOFISK TEOLOGI Läran om gud ( som filosofiskt problem) Granskar guds begreppet, guds och naturens förhållande samt själen och dens odödlighet Religioner har egna gudsuppfattningar Platons "idéernas idé, Aristoteles "Den orörliga röraren" Gudsbevis kausala/kosmologiska: gud är det första ledet i en kedja av betingelser. teleologiska: världen är ordnad snarare än kaotisk moraliska: upplever att det finns en objektiv moral ontologiska: Gud "det om vilket inget större kan tänkas" etnologiska:då GUD existerat i alla tider bland alla folk, och de folken inte varit påverkade av varandra, så bevisa så många oberoende källor GUDs existens EXISTENS ONTOLOGI Är existens likadant för alla Hur existerar ett äppelträd? Är äppelträdet ett äppelträd om det är i bitar? Kan äppelträdet existera bara som idé? Vad ÄR en sjöjungfru? Hur finns musik?
De tre stora antika grekiska tänkarna Sokrates(f.Kr 470-399). Var Platons lärare, de flesta texter vi har om Sokrates är skrivna av Platon. Han samtalade istället för att undervisa (=sokratisk dialog). Sokratisk metod (=förlossningskonst eller barnmorskemetoden). Sokrates ville dra ut filosofin ur människorna. Den som vet att han ingenting vet är den visaste av alla Ett outforskat liv är inte värt att leva Den som vet rätt gör rätt Sokrates sökte normer, värden som är sanna för alla människor. Hans hustru var den ilskna Xanthippe. Sokrates anklagades för gudlöshet och att ha korrumperat Athens ungdom vid 70 års ålder. Filosofen försvarade sig själv men fanns skyldig med 281 mot 220 röster och dömdes till döden. Efter att ha tagit farväl av sin hustru och barn talade han med sina väner och elever om själens odödlighet och sedan tömde han en giftbägare som en soldat full av ursäkter gett honom. Platon (f.kr 427-347) Grundade en egen Akademi (filosofi, matematik och gymnastik). Platons metafysik Motsats mellan omvärlden och idealen. Om saker skulle stå rätt till i världen skulle Sokrates inte ha kunnat dömas till döden. Kropp och själ, själen är en del av idévärlden, och kan minnas idéerna, själen längtar tillbaka till idévärlden. Enligt Platon är det som är evigt och oföränderligt de andliga eller abstrakta mönsterbilderna som alla fenomen är skapade efter. Detta kallas för Platons idévärld. Undersökte det eviga och oföränderliga i naturen, i samhällslivet samt i moralen. Försökte hitta en sann verklighet m.a.o vad är evigt sant (kunskapsteori), vad är evigt gott (moralfilosofi eller etik). Platon säger att det finns ett bestämt antal former = idéer som existerar ovanför eller bakom allting vi ser omkring oss. Dvs det finns bakom alla människor, hästar och grisar en idé, en människans idé samt en hästens idé och grisens idé. Platon drar följande slutsats: Det måste finnas en slags verklighet bakom sinnesvärlden = idévärlden. I Platons grottanalogi (liknelse) förklaras Platons idévärld. Platons samhällsfilosofi kommer till uttryck i Staten som är en utopi (en bild av idealstaten). Platons idealstat utgår från människokroppens byggnad. Platon använder följande kroppsdelar: huvud, bröst och underliv. Huvud förnuft vishet härskare filosofer Bröst vilja mod väktare soldater Underlivet begär måttfullhet näringsidkare bönder I en rättrådig stat vet alla sin plats och fyller sin funktion. Barnuppfostran var alldeles för viktigt för att skötas av enskillda föräldrar. Barnen borde alltså så tidigt som möjligt skiljas från sina föräldrar och fostras av staten. Endast barn till föräldrar med gynnsamma anlag skulle tillåtas växa upp. http://www.filosofi.gotland.se/platon_v.htm Platon och kvinnan Platon menade att en stat där bara männen utbildas och bestämmer är som en människa som bara använder ena armen. Enligt Platon har kvinnan samma förutsättningar som mannen, det är bara hennes position i samhället och i hemmet som håller henne tillbaka. Aristoteles(f.Kr 384-322) Var Platons elev vid Akademin. Aristoteles var intresserad av förändringarna i naturen dvs. Naturprocesserna. Antikens stora systembyggare, en ordningens man (grundade och systematiserade vetenskaperna). Aristoteles kritik av Platon: Hästens idé eller hästformen är enligt Aristoteles hästens egenskaper som utgör arten häst. Hästformen är det som är gemensamt för alla hästar (den artspecifika egenskapen). Aristoteles menade att Platons idévärld inte förklarat något, utan bara tillfört en nivå, varför kunde det inte bakom idéerna ännu finnas idéerna idéer? Ex. hönans form= att den lägger ägg. Aristoteles hävdar att vi upplever den största graden av verklighet när vi använder våra sinnen(genom att studera naturen). Endast det som kommer från våra sinnen kan existera i vårt medvetande men vi har även ett medfött förnuft som dock är tomt innan vi har fått några sinnesintryck. På denna punkt representerar Aristoteles den empiriska traditionen. Aristoteles delar in verkligheten i form och materia. Materian är ämnet tinget är bildat av medan formen är tingens egenskaper. Materian strävar efter att förverkliga eninneboende potentitalitet (möjlighet). Varje förändring i naturen är en
omformning av materian från potentialitet till aktualitet (verklighet). Ex. Hönsägget har en inneboende potentialitet att aktualiseras till en höna (men inte en gås) Slutsats:Tingets form talar om för oss något om tingets möjligheter men även om tingets begränsningar. Aristotel es syn på orsaksförhållandet Finns 4 olika orsaker. materiell orsak = tings materiella sammansättning (ex. lerklump) verkande/kausal orsak = yttre faktorer som leder till förändring. (ex konstnären) formell orsak = det som bestämmer ett tings inre natur. (ex planen i konstnärens huvud) final/teleologisk orsak = ändamålet med skeenden i naturen. (ex estetisk njutning) Detta kallas för en teleologisk (ändamålsenlig) världsbild. Aristoteles etik dygd etik Kallas även för den Nikomachiska etiken. Utgångspunkt: Vad är människans arttypiska goda? Jo, ändamål som är goda i sig (egenvärde) T.ex lyckan eller att leva ett lyckligt liv skall ses som ett övergripande mål. Hur når man dit då? Jo, genom läran om den gyllene medelvägen (en väg mellan olika ytterligheter). M.h.a karaktärsdygderna (rättvisa, mod, vishet och måttfullhet) är det möjligt att leva ett gott liv. Aristotel es och kvinnan Aristoteles menade människans form kommer från mannen. Kvinnan är bara kärlet som erbjuder formen materia. Tyvärr kom kristendomen att anamma Aristoteles nedvärderande syn på kvinnan istället för Platons jämlika. Aristotel es och själen Aristoteles menar att själen är kroppens form, på så sätt är det meningslöst att tala om en odödlig själ i Aristoteles filosofi.
Livsfilosofiska skolor (inriktning) Cynikerna Antisthenes c. 400 f. Kr, Sokrates elev, Sokrates: Tänk att det finns så mycket som jag inte behöver Verklig lycka är att göra sig kvitt alla begär efter materiella ting, politisk makt och hälsa. Den som inget vill ha har ju allt han önskar. Inte ens lidande och död bekymrade cynikerna. Cynisk = okännslig för andras lidande Epikuré e rna Epikuros c. 300 f.kr. Trädgårdsfilosoferna träffades i en trädgård. Det högsta goda är förnuftigt vald njutning. Lustkalkyl, planera sin lycka. Även själsro (ataraxia) är något man bör sträva efter. Det största onda är smärtan (fysisk och psykisk) De traditionella dygderna är nödvändiga förutsättningar för ett lyckligt liv. Människans själ består av atomer varför man ej behöver frukta döden. Så länge vi finns är döden inte här. Då döden kommer finns vi inte längre till. Epikuros säger också att man bör kultivera sina behov på ett enkelt vis, på ett sådant sätt som passar ens egna behov. Stoikerna Zenon c. 300 f. Kr. Samlade sina lyssnare i en stoa = pelargång Vi bör leva i harmoni med oss själva, förnuftet och naturen (den vise) Detta tillstånd nås genom dygderna Ingen skillnad mellan ande och materia. Det finns bara en natur. Monism Yttre motgångar skall ses som god träning Allt som sker är förutbestämt (fatalist eller ödestro). Människan måste därför lära sig att försona sig med sitt öde. Ingen idé att beklaga sig över motgångar eller yvas över lyckliga tilldragelser. Den stoiska ideala människan är tillräcklig i sig själv p.g.a själsfriden. Stoisk = en människa som inte låter känslorna ta överhanden. Nyplatonism en Plotinus (204 270) det Ena, Sinnet och Världssjälen negativ inställning till den materiella världen som först introducerades av Platon. Den empiriska verkligheten har helt fråntagits sin myndighet i Plotinus system. Enbart idéernas värld är verklig, därför att den är perfekt och evig. Först av allt i verkligheten är det Ena. Det flödar över (emanerar) av existens; allt som finns är del av dess gränslösa rikedom. Ur detta överflödande uppstår det som vi betraktar som verkligheten. Det Ena, säger han vidare, är cirkelns mittpunkt och allt strålar ut mot periferin utan att mittpunkten rubbas. Allt rör sig, allt dansar, bara mittpunkten är stilla. Bara mittpunkten är absolut verklig. Som en eld (det ena, det verkliga) ljuset från elden (existensen som emanerar) I utflödet är det första som uppstår nous, Sinnet. Utan uppehåll skådar Sinnet det Ena, Allt skådar det som är högre och som i sin tur är vänt mot det som föregår. Men Sinnet är fullkomligt och kan därför inte ha något att göra med det påtagliga och oformliga, materien. Ur Sinnet uppstår alltså en reflektion, Själen. Själen är den sfär i vilken kosmos tar form och blir fysiskt. Själen blir liksom två: en högre del som ständigt skådar sitt ursprung och en lägre del som förskingrar sig i det materiellas mångfald och dunkel.
ETIK / MORALFILOSOFI (kap. 4) Hur ska man leva? Vad är gott, vad är ont? Vad är rätt, vad är fel? Människan har förmågan att göra moraliska val (samvetets röst) Samvetet är 1) ett resultat av uppfostran 2) Guds röst i människan 3) en medfödd förmåga (liksom förmåga att glädjas) Egoism altruism universalism Grymhet likgiltighet Meta etik Normativ etik Praktisk etik Etiska system: 1) KONSEK VENSETI K - strävan mot goda följder: Jag ger penar för att hanlingen kan rädda liv - handlingens följder avgör om handlingen är god eller ond - MEN: man kan inte alltid ana vad en handlings följder blir 2) PLIKTETIK - strävan att uppfylla en plikt (t.ex en regel): Jag ger pengar för att man bör dela med sig av sitt överflöd - handlingens berättigande beror på reglerna (regeletik) - handlingens berättigande beror på motiven (sinnelagsetik) - handlingens berättigande är beroende av situationen (situationsetik) 3) DYGDETIK - strävan till dygd och ett gott liv: Jag ger pengar för jag ska vara generös - man kan lära sig dygderna - Platons kardinaldygder: rättvisa, vishet, mod, måttlighet - Hur gör en rättvis, klok, modig människa nu? Vad gör min handling mig till? Etiska problem: abort, eutanasi, självmord, djurförsök, sexuella avvikelser, vapenvägran, dödsstraff, miljöfrågor