U U Underlagsmaterial maj 2000 Nr 17 Förorenade områden i Stockholms län Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999 Mark- och vattenskyddsenheten
Förord Länsstyrelsen i Stockholms län sökte och erhöll inom ramen för flerårsplan för efterbehandling av förorenade områden år 1997 och 1998 medel från Naturvårdsverket för att genomföra en inventering av förorenade områden inom länet. Inventeringsarbetet som har genomförts i samarbete med kommunerna har utförts i projektform med Birgitta Swahn som projektledare och Mikael Lindell som projektanställd inventerare. Inventeringen har utförts enligt den vägledning för inventering för förorenade områden som Naturvårdsverket tagit fram, den så kallade MIFO-metoden (Metod för Inventering av Förorenade Områden). Inventeringen bör ses som början på ett mycket omfattande arbete som Länsstyrelsen kommer att behöva fortsätta framöver. Denna rapport beskriver inventeringsläget i Stockholms län våren 1999. Stockholm maj 2000 Lars Nyberg miljö- och planeringsdirektör 3
Innehållsförteckning Förord...3 Innehållsförteckning...5 Sammanfattning...7 Bakgrund...8 Syfte...8 Projektorganisation...8 Genomförande...9 Källor...10 Kommunernas arbete...11 Resultat...13 Riskklassning...13 Verksamhetsstatus...14 Antal områden per kommun...14 Antal områden per bransch...16 Antal undersökta och åtgärdade områden...16 Positiva och negativa erfarenheter med inventeringsarbetet...18 Framtida arbete...19 Kontaktpersoner...20 Bilaga 1 Bilaga 2 MIFO-modeller Blanketter 5
Sammanfattning Ett förorenat område är ett område vars innehåll av miljöskadliga ämnen påtagligt överskrider lokala eller regionala bakgrundshalter i såväl mark som sediment. Föroreningen är oftast orsakad genom någon form av miljöfarlig verksamhet, exempelvis gamla avfallsupplag eller industrianläggning. Industrifastigheter kan ha förorenats genom tidigare utsläpp, utfyllnader, oaktsam hantering eller genom olyckor. Storleken på ett område kan vara allt från en liten kemtvätt till ett större industriområde. Riskerna med förorenade områden har uppmärksammats mer och mer på senare år. Trots detta är kunskapen om föroreningssituationen i dagsläget ganska begränsad. Förorenade markområden och sediment är en betydande källa till att föroreningar sprids i vår miljö. När marken innehåller miljöfarliga ämnen kan dessa spridas och skada omgivande natur samt utgöra en fara för människors hälsa. Vissa av dessa områden medför redan idag oacceptabla miljöeffekter. En del områden är så förorenade att de kan innebära en akut hälsorisk för barn som stoppar jord i munnen. Men framför allt utgör förorenade områden ett framtida hot mot hälsa och miljö. Föroreningar som ligger fast i marken idag kan i framtiden spridas till yt- eller grundvatten. De undersökningar och invente r- ingar som hittills gjorts bör ses som början på ett mycket omfattande arbete. Denna rapport behandlar områden där föroreningar är kända eller där man kan misstänka att det finns föroreningar. För vissa områden är föroreningssituationen väl känd, medan andra områden har tagits med i sammanställningen endast för att de tillhör en bransch där föroreningar är vanliga. Att ett område finns med i sammanställningen betyder alltså inte nödvändigtvis att området är förorenat, men man bör däremot vara medveten om risken för förorening. Länsstyrelsen har sedan november 1997 arbetat med att sammanställa uppgifterna om förorenade områden. Uppgifterna i detta arbetsmaterial är bland annat hämtade från Länsstyrelsens tidigare inventeringar. Material har även samlats in från kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor och från försvaret. En databas har skapats för att på ett enkelt sätt kunna lagra in och söka information om områdena. Totalt 2 450 områden har hittills identifierats. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara komplett, den b e- handlar endast de områden som Länsstyrelsen känner till i dagsläget. Sammanställningen kommer att behöva kompletteras vartefter arbetet fortskrider. I rapporten redovisas hur arbetet har genomförts, vilka källor som använts m.m. Den redogör även för hur områden är fördelade i respektive kommun eller bransch. Sammanställningen har hittills inriktats på nedlagda verksamheter. Områden där miljöfarlig verksamhet pågår idag och där markföroreningar kan misstänkas har bara undantagsvis tagits med. Uppgifter om anläggningar i drift med beteckningen A och B i bilaga till förordningen om hälso- och miljöfarliga verksamheter finns i databasen EMIR på Länsstyrelsen. Uppgifter om C-anläggningar och annan miljöfarlig verksamhet finns på respektive miljö- och hälsoskyddsförvaltning. 7
Bakgrund Naturvårdsverket fick 1990 i uppdrag att planera för åtgärder för efterbehandling och sanering av förorenade områden. För att identifiera de största och allvarligaste områdena och branscherna genomfördes en branschkartläggning i samarbete med länsstyrelserna 1992-1994. Kartläggningen genomfördes under stor tidspress och utan att några extraresurser tilldelades och blev därigenom ofullständig varför den behöver uppdateras och kompletteras ytterligare. Naturvårdsverket har tagit fram en metod för inventering av förorenade områden, MIFO, Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Syftet med denna metod är att inventeringsarbetet ska genomföras på ett enhetligt sätt i hela landet. Målet med MIFOarbetet är att kartlägga och riskklassa samtliga förorenade områden i länet för att rätt kunna prioritera undersökningar och åtgärder. Riskklassning görs efter en sammanvägning av kemikaliers farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och omgivningens känslighet och skyddsvärde. Länsstyrelserna har fått i uppgift att årligen ta fram en flerårsplan som anger hur arbetet med efterbehandling av förorenade områden avses att drivas inom länet. Inom ramen för flerårsplanen har Länsstyrelsen sökt och erhållit bidrag för inventering av förorenade områden. För att kunna klassificera och prioritera efterbehandlingsarbetet i Stockholms län har det varit nödvändigt att i ett första skede sammanställa befintligt material. Förutom branschkartläggningen har Länsstyrelsen tidigare genomfört en inventering av nedlagda avfallsupplag och en inventering av nedlagda träimpregneringsanläggningar i länet. Inom försvaret genomförs även inventering av "miljöfarliga lämningar från deras verksamheter. Syfte Projektets syfte har varit att ge en så komplett bild som möjligt av antalet förorenade områden i Stockholms län. Inriktningen har varit att identifiera så många områden som möjligt, oavsett bransch eller saneringsbehov. Resultatet ska utgöra underlag för planering och prioritering av det fortsatta efterbehandlingsarbetet. En viktig del i arbetet har varit att lagra objekten i ett dataregister. Med hjälp av registret ska man kunna få fram uppgifter om respektive område. Uppgifterna i registret ska primärt användas till att bedöma riskerna, men skulle även kunna tjäna som underlag vid till exempel byggnadsplanering. Projektorganisation Inventeringen har utförts i projektform med Mikael Lindell som projektanställd inventerare och Birgitta Swahn som projektledare. Projektet har pågått sedan den 1 november 1997. I projektet har även en referensgrupp ingått. Referensgruppen har bestått av Eva-Christina Arvidsson, Ann Bölske och Anette Broman, miljöskyddsenheten, Kerstin Bohm, miljöövervakningsenheten och Carin Ancker, planenheten. Referensgruppen som under projektperioden haft fyra möten har styrt projektets inriktning. Mötena med referensgruppen har även varit ett viktigt forum för att kontinuerligt informera om projektet och efterbehandlingsfrågor. 8
Genomförande I Sverige pågick under projektperioden inventering i 15 län. Arbetet i Stockholms län skiljer sig från de flesta andra län genom det stora antalet potentiellt förorenade områden. Stockholms län har även ett förhållandevis stort antal kommuner, 25 stycken (idag 26). Kommunernas arbete har varit en viktig del i inventeringen. Arbetsinsatserna i kommunerna har varierat stort beroende på hur stora resurser kommunerna har samt hur de prioriterat arbetet med förorenade områden. I den tidigare nämnda branschkartläggning som Naturvårdsverket och länsstyrelserna genomfört valdes ett antal prioriterade branscher ut. Verksamheten inom dessa branscher är av sådan karaktär att man kan misstänka markföroreningar. Dessa branscher har riskklassats från 1-4, där 1 är den allvarligaste klassen. Branschkartläggningens branscher och riskklassningar redovisas nedan. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Massa- och pappersindustri Kloratindustri Kemtvätt Bilverkstad Fiberskivetillverkning Plywood-/spånskivetillverkning Metallverk Kloralkali Anläggning för farligt avfall Fotokemisk industri Bilvårdsanläggning Bindemedelsframställn. Livsmedelsindustri Oorganisk kemisk industri Glasindustri Gjuteri Krut- och sprängämnestillverkn. Garveri Förbränningsanläggning Tryckeri Bilskrot, skrothandel Verkstadsindustri Asfaltverk Tvätt-, rengöringsmedelstillverkning Fotoframkallning Mineralullsframställn. Ytbehandling av trä Avloppsreningsverk Ytbehandling lack/ färg/lim Färgindustri Gruvor- och upplag Läkemedelsindustri Flygplats Gummiproduktion Bilfragmentering Grafisk industri Bensinstation Sediment Bekämpningsmedelsframställning SJ verkstad Sjötrafik, hamn Gasverk Plastindustri Textilindustri Ytbehandling av metaller Oljedepå Oljeraffinaderi Sågverk Kemisk industri Träimpregnering Idag finns omkring 8 000 anläggningar som klassas som miljöfarlig verksamhet i länet. Bara en mycket liten del av dessa finns med i denna inventering och kartläggning eftersom inventeringsarbetet i huvudsak har inriktats på nedlagda verksamheter. Antalet verksamheter i drift kan ändå ge en uppfattning om hur stort inventeringsbehovet är i länet. 9
Det står klart att inventeringsarbetet på något sätt har behövt begränsas. Metoden för inventering av förorenade områden (MIFO) som Naturvårdsverket tagit fram, är mycket omfattande. Det har inte funnits möjlighet att tillämpa denna metod på flera tusen områden. Länsstyrelsen har bedömt att det viktigaste i ett första skede är att identifiera så många av de nedlagda verksamheterna som möjligt. En mer utförlig inventering enligt MIFO- modellen kan först ske i ett senare skede. I början av projektperioden utvecklades en databas där uppgifterna senare lagrats in. Databasen har gjorts i MS Access och är till stor del utformad efter Naturvårdsverkets vägledning Förorenade områden - vägledning för översiktliga inventeringar och riskklassningar, preliminär version. Databasen Mark används även av kommuner och andra länsstyrelser och har förhoppningsvis underlättat deras arbete. Länsstyrelsen har en generell licens för att upprätta register som är nödvändiga för verksamheten. Tidigt i projektet genomfördes ett möte med kommunerna. Tolv av länets 26 kommuner deltog i detta möte. På mötet redovisades bland annat MIFO-modellen och länets flerårsplan för efterbehandling. Leif Ljung från SPIMFAB var inbjuden att berätta om petroleumbranschens program för sanering av nedlagda bensinstationer. Kommunerna ombads att granska befintliga uppgifter om förorenade områden och att komplettera med ytterligare uppgifter. Efter mötet har kontakt med kommunerna förts per telefon, brev och e-post. Källor Ett stort antal källor har använts i sammanställningen. Nedan redovisas de viktigaste källorna. Källornas namn i sammanställningen redovisas inom parentes. Rapport 1993:14 (rap93:14) är den inventering av avfallsanläggningar som utfördes av Länsstyrelsen under åren 1987-1993. Kartläggningen omfattar totalt 410 anläggningar för deponering och avfallsförbränning av hushålls- och industriavfall samt upplag för schaktmassor, utfyllnader och mellanlager för avloppsslam. En särskild inventering av markområden som kan vara förorenade av tidigare industriell verksamhet har till viss del ingått i arbetet. Totalt har 66 sådana områden identifierats. I rapporten redovisas en övergripande riskklassning av de nedlagda avfallsanläggningarna, samt en hydrologisk genomgång och besiktning av de högst prioriterade områdena, 47 stycken. Riskklassningen är indelad mellan 1-4 där 1 är den allvarligaste klassen. Någon riskklassning av industrianläggningar har inte gjorts i denna rapport. Branschkartläggningen (BKL) är en rikstäckande översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige. Materialinsamlingen skedde länsvis från och med 1992 och sammanställdes av Naturvårdsverket 1995. Materialet omfattar ett 60-tal branscher och verksamheter. Syftet med BKL var att identifiera de viktigaste branscherna och de allvarligaste efterbehandlingsobjekten. I sammanställningen ingick även riskklassningen av de olika objekten. Totalt identifierades 77 objekt i Stockholms län. Insamlingsarbetet genomfördes dock under stor tidspress och utan att några extra resurser tilldelades Länsstyrelsen eller kommunerna. Detta medförde att resultatet från denna kartläggning bara blev översiktlig. 10
Nedlagda träimpregneringar (Trä90) i Stockholms län är en inventering av 23 anläggningar inom länet. Inventeringen genomfördes av Länsstyrelsen 1990. Rapporten omfattar platsbeskrivning, verksamhetsbeskrivning och redovisning av vilka åtgärder som utförts på respektive område. Ingen riskklassning har gjorts. Försvaret (FML) har sedan 1992 arbetat med en kartläggning av miljöfarliga lämningar. För detta arbete har försvaret utsett en projektledare med placering inom Högkvarterets miljösektion. Efterbehandlingsobjekten har indelats i huvudkategorierna ammunition, kemikalier, petroleumprodukter och övrigt. Totalt har försvaret identifierat 215 områden i Stockholms län varav 36 områden har getts riskklass. Försvaret har riskklassat sina områden från 1-4 samt en extra riskklass 0 för de områden där försvaret inte ansvarar för området. Analyser av sediment som har undersökts och kommit till Länsstyrelsen finns samlade i en pärm på Länsstyrelsen. SPI Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB) som har bildats av oljebolagen i Sverige har gjort ett frivilligt åtagande att undersöka och vid behov sanera bensinstationstomter. Saneringsprogrammet omfattar fastigheter där verksamheten lagts ned mellan 1969 och 1994 och som anmälts till SPIMFAB senast 31 december 1999. SPIMFAB har bland annat begärt hjälp av kommunerna med att identifiera de platser där bensinförsäljning har förekommit. I Stockholms län har 19 bensinstationer anmälts till SPIMFAB under projektperioden 1997-1999. Kommunernas arbete Arbetet med efterbehandling skiljer sig en hel del mellan länets olika kommuner. Vissa kommuner har lagt ned stora resurser på att identifiera och inventera förorenade områden medan andra kommuner inte har haft möjlighet att avsätta någon tid alls till detta. Några kommuner har i sina inventeringar koncentrerat sig på en vald bransch, såsom till exempel avfallsdeponier eller bensinstationer. Andra kommuner har försökt vara så heltäckande som möjligt. Nedan redovisas de åtta kommuner som gjort det mest omfattande arbetet. Källornas namn i sammanställningen redovisas i parentes. Järfälla kommun (Jär97) gjorde under 1997 en sammanställning av 89 områden som misstänks vara förorenade. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Lidingö kommun (Liö94) genomförde 1994 en genomgång av nedlagda och pågående verksamheter för samtliga branscher upptagna i Branschkartläggningen. Totalt har 211 områden identifierats. Områdena har riskklassats med hänvisning till verksamhetens bransch. Inget område har riskklassats till klass 1, 45 områden är klassade till klass 2, 86 områden till klass 3 och 40 stycken till klass 4. Femton områden har klassats som ofarliga. I Länsstyrelsens sammanställning har de ofarliga och vissa av objekten i klass 4 inte tagits med. Nacka kommun (Deponi-Nac) har gjort en inventering av de 17 nedlagda avfallsupplagen belägna i kommunen. Inventeringen är utförd enligt en metod kallad Östergötlandsmetoden. I inventeringen ingick en riskklassning. Avfallsupplagen är klassade så 11
att inget upplag finns klassat i klass 1, fem upplag i klass 2, tre upplag i klass 3 och nio upplag i klass 4. Norrtälje kommun (Bensin-Nor) har gjort en sammanställning av nedlagda bensinstationer. Sammanställningen har gjorts med anledning av SPIMFAB:s åtagande att sanera förorenade bensinstationer. Genom intervjuer med äldre taxiförare och åkare identifierades 38 nedlagda bensinstationer. Stockholm stad (Sth92) utförde 1992 en sammanställning av kommunens möjliga riskområden. Denna sammanställning omfattar de fastigheter där någon form av industriell verksamhet har bedrivits sedan 1800-talet. I rapporten ingår 630 fastigheter. Södertälje kommun (Söd98) har under 1998 gjort en omfattande sammanställning av fastigheter som är eller misstänks vara förorenade. Rapporten omfattar de branscher i branschkartläggningen som har riskklass 1 och 2. Branscher i riskklass 3 och 4 har på grund av tidsbrist inte inventerats med undantag av bilskrotar, grafiker, avloppsreningsverk och livsmedelsindustrier. Totalt har 224 fastigheter identifierats. Ingen riskklassning har gjorts. Upplands-Bro kommun (UpB96) gjorde 1996 en sammanställning av områden som kan vara intressanta ur markföroreningssynpunkt. Sammanställningen omfattar 37 områden. Vallentuna kommun (Vta96) har 1996-97 tagit fram en sammanställning över nedlagda och pågående företag inom industrisektorn. Fastigheterna har inte riskklassats. Sammanställningen omfattar 190 fastigheter men bedöms inte vara heltäckande. 12
Resultat I dag finns knappt 2 500 områden lagrade i databasen. För de flesta områden finns endast administrativa uppgifter, såsom bransch, fastighetsbeteckning, adress och lägeskoordinater. Inget objekt har ännu riskklassats enligt MIFO-modellen. Riskklassning Knappt hälften av objekten har riskklassats tidigare. Det är dock viktigt att poängtera att dessa riskklassningar inte gjorts enligt MIFO-modellen. Riskklassningar har utförts i branschkartläggningen och i kartläggningen av avfallsanläggningar, samt av försvaret och av kommunerna (se avsnittet Källor ). Som det tidigare beskrivits har olika branscher tilldelats olika riskklasser. Fördelningen av områden i respektive branschklass redovisas nedan. Riskklassning enligt tidigare sammanställningar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 47 28 13 0 0 98 90 72 27 9 10 5 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 BKL Avfall Försvaret Inget objekt har ännu riskklassats enligt MIFO-modellen. Eftersom vissa områden har flera olika typer av riskklasser redovisas dessa enligt följande. Först redovisas komm u- nernas klassningar. För de områden som inte klassats av kommunerna redovisas branschkartläggningens, avfallskartläggningens eller försvarets klassningar. Där ingen tidigare klassning gjorts redovisas den generella branschklassen. 13
Det finns ett stort antal områden i klass 3 och 4 som ännu inte har identifierats. Det beror främst på att tidigare sammanställningar har inriktats på branscher i klass 1 och 2. Antal områden per riskklass Antal områden 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 2 3 4 Riskklass Verksamhetsstatus Denna kartläggning har inriktats på att identifiera nedlagda verksamheter. På många områden där nedlagda industrier har funnits bedrivs idag annan miljöfarlig verksamhet. Av kartläggningens områden har omkring en sjättedel pågående verksamhet. Verksamhetsstatus Pågående Nedlagd Antal områden per kommun Nedan redovisas antalet områden som har identifierats per kommun och som finns lagrade i databasen. Som framgår av diagrammet varierar antalet områden i hög grad mellan länets kommuner. Diagrammet visar inte vilka kommuner som är mest förorenade, 14
utan visar främst i vilken utsträckning kommunerna har arbetat med efterbehandlingsfrågor. Kommunerna har haft olika urval när de gjort sina sammanställningar. Vissa kommuner har redovisat samtliga fastigheter där sådan verksamhet förekommit som kan innebära risk för markföroreningar, medan vissa endast redovisat dokumenterat förorenade områden. Man kan anta att det i flertalet kommuner finns ytterligare områden där markföroreningar kan förekomma. 15
Antal områden per bransch Alla objekt och områden har lagrats fördelade per bransch. I stort sett har branschkartläggningens indelning i branscher använts. Branschindelningen är kategorisk, exempelvis har branschen avfallsdeponi använts för såväl schaktmassetippar som för mellanlager av avloppsslam. För information om vilka typer av verksamhet som ingår i respektive bransch hänvisas till branschkartläggningen. ( NV rapport 4393). Tabellen nedan redovisar vilka branscher som använts och antalet områden för respektive bransch. Bransch Antal Bransch Antal Avfallsdeponi 447 Ytbehandling 7 Försvaret 223 Ytbehandling med lack, färg eller lim 7 Bensinstation 184 Livsmedelsindustri 6 Bilskrot eller skrothandel 82 Sjötrafik, hamn 6 Verkstadsindustri 67 Bekämpningsmedelsframställning 5 Träimpregnering 51 Garveri 5 Övrigt 42 Gasverk 5 Bilverkstad 32 Massa- och pappersindustri 5 Sediment 30 Gummiproduktion 4 Ytbehandling av metall 26 Textilindustri 4 Kemisk industri 22 Transportverksamhet 4 Kemtvätt 20 Gruvor och upplag 3 Marina 20 Krut- och sprängämnestillverkning 3 Anläggning för farligt avfall 18 Läkemedelsindustri 3 Förbränningsanläggning 18 Metallverk 3 Industriområde 16 Tvätt- och rengöringsmedelstillv 3 Småbåtshamn 16 Avfallsanläggning 2 Varv 15 Bilfragmentering 2 Gjuteri 13 Bilvårdsanläggning 2 Skjutbana 10 Blästring 2 Färgindustri 9 Oljeraffinaderi 2 Okänd 8 Asfaltverk 1 Avloppsreningsverk 8 Elektroteknisk industri 1 Oljedepå 8 Flygplats 1 Tryckeri 8 Grafisk industri 1 Plastindustri 7 Plywood- eller spånskivetillverkning 1 Sågverk 7 SJ verkstad 1 Branscherna Industriområde, skjutbana, marina, elektroteknisk industri, elst a- tion/energiverk, sjukhus, snickeri eller brädgård, tegelbruk eller cementindustri, småbåthamn, varv, bussgarage eller lokstall fanns inte med i branschkartläggningen. I Länsstyrelsens databas finns information som av utrymmesskäl inte tagits med i denna sammanställning. Antal undersökta och åtgärdade områden Totalt är 103 områden (4 % av alla områden) undersökta, och 51 områden (2 %) åtgärdade på något sätt. Fördelningen av undersökningar och åtgärder i de olika kommunerna redovisas nedan. 16
Med undersökt område menas att någon form av provtagning har gjorts. Det behöver inte medföra att det finns en komplett bild av föroreningssituationen inom området. Med åtgärdad avses att någon form av sanering eller efterbehandling har gjorts, till exempel bortschaktning av jord eller inkapsling av markföroreningarna. Detta innebär inte alltid att området är fritt från föroreningar utan ytterligare åtgärder kan behöva göras. För deponier har godkänd sluttäckning inte registrerats som "åtgärdad. 17
Erfarenheter av inventeringsarbetet Det har varit positivt att genom projektgruppens möten sprida kunskap om efterbehandlingsfrågor på länsstyrelsen. Det har också varit positivt att kontakter med kommunerna har bidragit till att de deltagit allt mer aktivt under projektt iden. De samordningsträffar som har ordnats med andra länsstyrelser (Uppsala-, Västmanlands- och Södermanlands län) har varit mycket värdefulla för arbetet. Vid dessa träffar har vi bytt erfarenheter och diskuterat gemensamma problem. Ett problem har varit att bestämma vilket urval man bör göra när man samlar in uppgifter om objekt. Om samtliga verksamheter, pågående och nedlagda, i samtliga av Naturvårdsverkets utvalda branscher ska identifieras blir insamlingsarbetet oerhört omfattande. I Stockholms län skulle inte detta vara möjligt utan kommunernas insatser. På grund av knappa resurser har det varit svårt för kommunerna att bedriva ett omfattande inventeringsarbete. 18
Framtida arbete Arbetet med inventering av förorenade områden behöver fortgå och utökas framöver. En ambition bör vara att identifiera samtliga verksamheter inom branschkartläggningens branscher, oavsett föroreningssituation. I dessa fall bör insamlingen endast omfatta ett mindre antal viktiga uppgifter åt gången. Områden där föroreningar tidigare misstänkts ha förekommit bör finnas kvar i databasen, även om det konstaterats att de inte är förorenade. Detta för att man i framtiden ska slippa upptäcka dessa områden på nytt och återigen behöva göra en riskbedömning. Uppgifterna bör vara så kompletta som möjligt. Vid en fullständig inventering enligt MIFO-modellen bör länsstyrelsens arbete huvudsakligen inriktas på en eller ett fåtal prioriterade branscher åt gången. De branscher som länsstyrelsen vill inventera de närmaste åren är bland annat träimpregneringsanläggningar, färgfabriker och oljedepåer. Uppgifter om vattenområden och sediment bör också prioriteras. På sikt bör även pågående verksamheter tas med i inventeringen, bland annat genom uppgifter från databasen EMIR som omfattar tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. När det gäller övriga verksamheter kan man till exempel från lantmäteriverket beställa datauppgifter över samtliga industrifastigheter i Stockholms län. Naturvårdsverket avser att införa en nationell databas för förorenade områden och en referensgrupp med representanter från flera länsstyrelser arbetar för närvarande med detta. Länsstyrelsen kommer att följa detta arbete för att på sikt föra över uppgifter från vår databas MARK till den nationella databasen. Länsstyrelsen har under 1999 beviljats ytterligare medel för fortsatt översiktig inventering i länet enligt MIFO fas 1 och avser även att framöver söka bidrag för fortsatta inventeringar hos Naturvårdsverket inom ramen för flerårsplaner för efterbehandling av förorenade områden. 19
Kontaktpersoner Nedan redovisas kontaktpersoner (1999) för efterbehandling i länets kommuner. Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Kontaktperson Marie Eriksson Maria Kotsch Tor Hedman Ingegerd Nylander Teresia Skönström Kerstin Cervin Kent Hansson Eva Dahlbäck Maria Almgren Magnus Dybeck Maria Oskarsson Henrik Lampa Ann-Christine Granfors Solveig Nilsson Bertil Engdahl Sören Sjögren Terese Josefsson Inger Carlsson Åke Jansson Charlotte Lindkvist Agneta Westerberg Hannes Vidmark Birgitta Jonsson Åsa Engman Ewa Holmquist Sundman 20
Bilaga 1 21
1. Mifo Ett stort antal mark- och vattenområden i Sverige har förorenats genom tidigare verksamheter. Det rör sig om tusentals platser där mark, grundvatten, ytvatten och/eller sediment tagit emot föroreningar av olika slag. Dessa belastar miljön och utgör ett hot för bland annat människors hälsa. Den kunskap vi har om de förorenade områdena är i många fall inte tillräcklig som underlag för att kunna utföra vidare åtgärder som t ex sanering. För att kunskapen om dessa områden ska öka behövs inventeringar. Under 1994 påbörjades ett arbete med att utveckla en metod för inventering och undersökning av förorenade områden. Syftet var att anvisa en enhetlig inventeringsmetodik som gör det möjligt att riskbedömningar görs med rimlig säkerhet och att jämföra objekt i samband med då man ska prioritera rörande fortsatta undersökningar och åtgärder. Detta arbete har under Naturvårdsverkets ledning genomförts av Naturvårdsverket (NV), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM), och Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, (IMM). Resultatet blev den s k MIFO-modellen (Metodik för Inventering av Förorenade områden). 2. Mifo-modellen Mifo-modellen bygger inledningsvis på ingående kart och arkivstudier som senare övergår till provtagning av jord, grundvatten, ytvatten och/eller sediment på utvalda punkter på det aktuella objektet. Analyserna är dels branschspecifika och dels av screeningtyp (översiktlig undersökning). Den senare typen ger avvikelser från normalhalter i omgivningen. Test av toxiciteten ingår dessutom och detta för att ge svar på om proverna innehåller ämnen som kan ge skador på biologiska system. Mifo-modellen är indelad i två faser: en orienterande studie (kart och arkivstudier) en översiktlig undersökning i fält. I slutet av de båda faserna görs riskklassning. Metodiken för klassningen är lika oavsett fas och bygger på en sammanvägd bedömning av kemikaliers farlighet föroreningsnivå spridningsförutsättning omgivningens känslighet/skyddsvärde. Inventerade objekt placeras i fyra riskklasser (1 - mycket stor risk, 2 stor risk, 3 måttlig risk, 4 liten risk). 2.1 Orienterande studier Denna studie utgår från tillgänglig information om aktuell bransch och objekt. Under denna fas insamlas data om objektet via platsbesök, kartor intervjuer, studie av fotografier, och genomgång av arkiv. Den insamlade informationen förs in på blanketter vilka dessutom innehåller administrativa uppgifter, verksamhetsbeskrivning, föreningssituation samt uppgifter om det förorenade området och dess närhet. Alla dessa resultat ligger till grund för en riskklassning. Resultat från den orienterande studien ligger sedan till grund för beslut om vilka objekt/områden som ska undersökas vidare. 23
2.2 Översiktliga undersökningar 2.2.1 Provtagningsprogram Utifrån rekognosering och befintlig eller för ändamålet framtagen geologisk karta upprättas en borr- och provtagningsplan i de medier som bedöms vara förorenade. Provtagningsplanen ska vara sådan att det med så få provtagningar som möjligt kan konstateras om det finns föroreningar eller inte inom området. Vid första stadiet i en inledande undersökning kan det vara till fördel att använda flera olika typer av fältinstrument och/eller geofysiska metoder för att spåra föroreningar och som ligger till grund för provtagningsplanen. För att kunna bedöma spridningsförutsättningarna inom ett område krävs en hydrogeologisk undersökning. Denna bygger på geologiska och hydrogeologiska data där jordartskartan och topografiska kartan är viktiga hjälpmedel. 2.2.2 Samlad bedömning och riskklassning. Orsaken till att man gör en riskbedömning är att man vill ange hur stora riskerna för oönskade effekter på hälsa och miljö bedöms vara. Riskbedömning görs i båda faserna (orienterade studier och översiktlig undersökning). I den första fasen är underlaget baserat på kart och arkivstudier, fältbesök och intervjuer. I den andra fasen kompletteras underlaget från fas ett med resultat från fältundersökningar. Riskklassningen bygger på en sammanvägning av: Kemikaliers farlighet: Här bedöms hälso- och miljöfarligheten hos de ämnen som finns eller misstänks finnas på objektet. Grundar sig på Kemikalieinspektionens bedömning. Föroreningsnivån: Här bedöms hur förorenat objektet är av olika ämnen eller ämnesgrupper. Halter och mängder bedöms i grova termer; höga-låga. Stora-små. I de fall analysdata finns jämförs dessa med riktvärden, bakgrundshalter eller andra typer av jämförvärden. Spridningsförutsättningar: Här bedöms förutsättningar för spriding av föroreningar inom aktuellt område. Känslighet och skyddsvärde: Här bedöms omgivningens karaktär och hur levande väsen kan exponeras för föroreningar från objektet. Bedömning görs också av konsekvenser av expon e- ring och hur pass allvarlig denna anses vara. 2.3 Redovisning Inventering redovisas dels skriftligt och dels i databas. Vill ni fördjupa er ytterligare rekommenderas Naturvårdsverkets rapport 4918 Metodik för inventering av förorenade områden, bedömningsgrunder för miljökvalitet och vägledning för i n- samling av underlagsdata. 24
Bilaga 2 25
Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Administrativa uppgifter Källa Sida 1 Gatuadress Postadress Fastighetsbeteckning Koordinater (rikets nät) X: Y: Huvudman Fastighetsägare Kontaktpersoner Tillsyn Konflikter Undersökningsstatus: Branschklass* Alternativ: Kommunen, Länsstyrelsen Alternativ: Vattenförsörjning, Omkringboende, Jordbruk, Skogsbruk, Friluftsliv, Kulturminne, Annat (ange vilket) Alternativ: Ej undersökt, Pågående undersökning, Delvis undersökt, Undersökt, Pågående åtgärd, Delvis åtgärdad, Åtgärdad, Avfärdad utan åtgärd. MIFO klass** Riskklass Kommunens klassning Kommentar till klassning År: År: År: 27
Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsstatus Sida 2 Alternativ: I drift, Nedlagd före 1969, nedlagd efter 1969 Verksamhetsperiod Driftstart: Driftslut: Produktionsvolym Huvudverksamhet Sekundär verksamhet Processbeskrivning, nu Processbeskrivning, tidigare Miljöstörande verksamhetsår Övrigt 28
Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Föroreningssituation Kända hanterade kemikalier Sida 3 Branschtypiska föroreningar* Förorenad mark (mängd, utbredning, innehåll) Förorenat grundvatten (mängd, utbredning, innehåll) Förorenat sediment (mängd, utbredning, innehåll) Förorenat ytvatten (utbredning, innehåll) Byggnader (ålder och skick) Dagvatten Alternativ: Slutet system (till reningsverk), Öppet system (till recipient) Processvatten Alternativ: Eget reningsverk, Kommunalt reningsverk, Till recipient Brunnar/Undersökningsrör Restprodukter/Mellanlagring Finns deponier Alternativ: Inom området, Utanför området, Som fyllning Typ av deponi Alternativ: Under uppbyggnad, Nedlagd, Använd som fyllning Innehåll Sluttäckning Läckage Alternativ: Till recipient, Till grundvatten, Inget läckage Övrigt 29
Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Områdesbeskrivning Sida 4 Fältinventerare Inventeringsdatum Inhängnat Objektsstorlek Nuvarande markanvändning Dominerande områdestyp Avstånd till bostäder Synliga vegetationsskador Markförhållanden Jorddjup Topografi, lutning Dränering Närrecipient Avstånd till närrecipient Avrinningsområde Berggrund Grundv. strömningsriktning Övrigt Alternativ: Industrimark, Jordbruksmark, Tätotrt/bebyggelse, Skogsmark, Parkmark, Övrig (ange vilken) Alternativ: 0-50 meter, 50-200 m, 200-500 m, 500-1000 m, >1000 m Alternativ: Täta jordarter, Normaltäta jordarter, Genomsläppliga jordarter, Fyllnadsmassor, Berg Alternativ: Till grundvatten, Till dike/bäck/älv, Till ytvatten, Till torvmark 30
Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Utförda Utgiven av År Kommentar Sida 5 Utförda åtgärder samt förslag på åtgärder/undersökningar 31
Länsstyrelsens A- och U-serie: A= allmänt om Länsstyrelsen U=underlagsmaterial Tidigare utkomna under 2000 2000 U:01 100 miljoner kronor till utveckling, avdelningen för regional utveckling A:02 Verksamhetsplanen för år 2000, länsledningen U:03 Bottenfaunan i några skogsbäckar och kalkade sjöar i Stockholms län, miljöövervakningsenheten A:04 Årsredovisning, budgetåret 1999, ekonomiavdelningen U:05 Tillsyn över äldreomsorgen i sex av länets kommuner, socialavdelningen U:06 Socialavdelningen i rampljuset. Hur klarar vi kontakten med media? socialavdelningen U:07 6 år och 60 miljoner, utvecklingsmedel inom Stockholms län, socialavdelningen U:08 Tillsyn över enskild vårdverksamhet, som vänder sig till vuxna missbrukare, socialavdelningen U:09 Tillsyn över enskild vårdverksamhet för barn och unga, socialavdelningen U:10 Innerskärgårdens stränder, miljö- och planeringsavdelningen U:11 Test av båtbottenfärger på fritidsbåtar i Stockholms skärgård 1999, enheten för hållbar samhällsutveckling A:12 IT-plan 2000, IT-enheten U:13 Tillsyn över enskild vårdverksamhet, som vänder sig till personer med psykiska funktionshinder, socialavdelningen U:14 Länsstyrelsens referensregister över miljöundersökningar, miljöövervakningsenheten U:15 Bottenfauna i 12 mindre bäckar i Stockholms län 1998, miljöövervakningsenheten U:16 Konferensdokumentation 7 februari 2000, Jämställdhet i ledningssystem, jämställdhetsenheten U:17 Förorenade områden i Stockholms län, mark- och vattenskyddsenheten Ytterligare exemplar av denna rapport kan beställas från Länsstyrelsens mark- och vattenskyddsenhet tfn 08-785 51 25 www.ab.lst.se ISBN 91-87089-88-2