Monstret! Författare: Natalie Petrushenko 2014
Kapitel 1: Ljuden Alla i kemisalen satt med sina böcker och lyssnade på läraren, alla utom Lova. - pizzzzzt, Lova! viskade Lovas bästa kompis Sophie. - Lova! viskade Sophie igen. - Vad är det? - Går det att leka i morgon? - Nä, jag vet inte, sa Lova. - Okej, vi får se då. När lektionen var slut satt Lova själv kvar i salen, då hörde hon ett skrapande ljud mot golvet. Det lät som någon släpade nått på golvet, eller var det bara inbillning? Ute i korridoren hördes ljudet igen men den här gången lät det mycket högre. Det kom ifrån skåpet. Lova öppnade skåpet men det enda hon såg var några långa lila hårstrån. Lova hoppade till, men då kom Peter. Lova tänkte, måste han komma just nu. - Vad gör du här din fegis? frågade Peter. - Jag...ääää glömde mössan, svarade Lova. - Jasså, hur kommer det sig när du har den på dig? frågade Peter.
Lova ryste och började gå mot kemiläraren som stod och drack kaffe. När hon närmade sig så skrek Peter "jag ska spöa skiten ur dig". Peter började att springa mot Lova, men kemiläraren som de flesta var rädda för stoppade henne. När Lova gick ut så ville hon helst inte visa sig för Mia och Klara för de skulle nog bara reta henne. När rasten var slut så skulle de ha kemi igen. Lova gick in och satte sig, men plötsligt hördes ljudet igen. Det lät likadant som förra gången. Hon frågade Sophie om hon hörde ljudet, men Sophie skakade på huvudet. När lektionen var slut och Lova öppnade skåpet var de lila hårstråna kvar där, men nu var det ännu fler.
Kapitel 2: Rädslan När Lova och Sophie var på väg till matsalen, då lät det där ljudet igen. - Hörde du? sa Lova till Sophie. - Nä vadå? svarade Sophie. - Det där ljudet, sa Lova. - Va? jag hör inget, sa Sophie. - Stå still så kanske vi hör det, sa Lova. Lova och Sophie stod still och lyssnade efter ljudet. De hörde steg, prat och ett svagt släpande ljud. Det släpande ljudet blev högre och högre. Ljudet tycktes komma från golvet där de stod. De tittade ner på golvet och mot ventilationstrumman. Där slank det in något lila. Det var samma lila som på hårstråna som hade varit i Lovas skåp. Lova gick fram och tittade in i ventilationstrumman, det var inget där. Ingen tycktes ha sett eller hört något förutom Sophie, såklart. Såklart så kom Peter då. - Suck, suckade Sophie. - Vad? sa Lova. - Peter kommer, sa Sophie. Sophie och Lova vände sig om och började springa mot matsalen. När Lova sprang så tappade hon sin sko och Peter snubblade över den.
- Din idiot, skrek Peter. - Sorry, sa Lova. - Vadå sorry, sa Peter, du ska få för det här! Sophie skulle till en annan lektion innan maten så Lova fick gå själv till maten. Lova träffade mattanten på vägen. - Kom, sa hon. - Okej, sa Lova. Lova visste att mattanten var den snällaste på skolan, det tyckte iallafall Lova. Mattanten bjöd på bullar och saft bakom disken i matsalen. Efter maten så kändes det mycket bättre.
Kapitel 3: affischen När Lova gick ifrån matsalen så såg hon en affisch som det stod: DISCO Disco i gympa salen kl 19:00 till kl 21:00 I gympasalen har femmorna ordnat ett DISCO åt oss det kostar 20 kr att gå in och de 5 första får gå in gratis. Det finns godis och dricka att köpa där. GODIS 10 kr CHIPS stor 20kr liten 10kr DRICKA 10kr stor 20kr FESTIS 5kr
Hon tänkte att hon skulle gå med Sophie, men då såg hon en liten liten pil längst ner på affischen, hon vände på den och där stod det: Månstret Det går et månster löst i kälaren man har sät lila hår! Man har sett blåd fleckar her och där i kälaren man tror at det går runt ett monster där. Man har också sett lila mofor lite överalt inen har vogat gå ner dit. Lova blev rädd, hon sprang till lektionen och satte sig. - Du är sen! sa matteläraren. Lova satte sig och började att räkna i matteboken direkt.
Kapitel 4: upptäckten När Lova gick ifrån matten så var det rast. Lova gick förbi källaren och då såg hon något nere i källaren. Hon såg sig om och sprang ner så att ingen skulle se henne i den långa mörka trappan. Hon såg något lila som slank in i ett rör. Lova tänkte att vad det nu än var ville det att Lova skulle följa efter. Hon tvekade först men sen följde hon efter ner i källaren. Lova kom in i ett litet rum där det fanns en liten säng och flera burkar lingonsylt. Lova hade varit i matkällaren förut men inte här, i det här rummet. Det var ju en kulle bredvid och det såg precis ut som någon har grävt ut det lilla rummet hon var i. I mörkret såg Lova något, det var ett litet lila monster. Det lilla monstret var ganska gulligt tyckte iallafall Lova. Monstret var lila och såg ut som en "muff". Den lilla muffen var inte längre än till knäna på Lova. Muffen gick till sängen och hämtade en burk med lingonsylt till Lova. Lova ställde den på bordet och sa tack. - Blubb blibb lingon blobb sylt, sa den lilla Muffen.
Monstret såg ut som en igelkott men med ett öga och med långa taggar som hade blivit lila. Den var väldigt söt och tydligen så älskade den lingonsylt. Lova sa till Muffen att den skulle vänta så kom hon tillbaka sen. När Lova kom tillbaka så hade hon med sig en vattenkanna med vatten i som hon hjälpte muffen att vattna blommorna med. Vattnet som var kvar gav Lova till den lilla Muffen. Lova sa att den skulle dricka men Muffen blev rädd när Lova höll fram vattnet. Muffen gömde sig under sängen. När Muffen gick lät det som någon släpades på golvet, det var samma ljud som hon hade hört i kemisalen. Lova hörde hur något ringde, det lät som en klocka. Oj då, skolklockan, Lovas rast var slut, tänkte Lova. Hon sa till Muffen att hon måste gå, men att hon kommer tillbaka nästa rast. Den lilla Muffen blev lite ledsen, det såg ut så iallafall, det kändes som Lova kunde läsa den lilla muffens tankar. Hon tyckte sig höra "snälla Lova ge mig ett namn". Lova tyckte att det lät lite konstigt, men hon tänkte ändå, du kan heta Muffy. Okej, tänkte den lilla muffen tillbaka. Nu måste jag gå, sa Lova till Muffy.
Blubb blubb, sa Muffy. Hon gick iväg, efter 3 sekunder var Muffy tillbaka med en burk lingonsylt, som hon hade glömt den på bordet. Oj, uden glömde jag tänkte Lova till Muffy. Men nu måste jag gå, Hej då! sa Lova. H..ej...då, stammade Muffy. Bra, sa Lova jag kommer tillbaka någon annan dag då kan jag lära dig mera ord. Blarp, sa Muffy.
Kapitel 5: dikten När Lova gick till klassrummet så såg hon en plansch som satt på dörren. Det stod inget särskilt på den bara en massa om skoltidningar och lite annat. Det var försent att skicka in förslag på vad det skulle kunna vara för skoltidning. Lova var redan försenad till lektionen, så hennes fröken skulle bli arg även om hon skulle ha gått in för fem minuter sedan eftersom hon redan var tio minuter försenad. Lova låg före alla i matten, engelskan, kemin och svenskan. Lova smög in och satte sig så att ingen skulle märka något, men Peter satt i bänken två steg bakom och såklart så skrek han så att alla hörde, " Lova har kommit försent igen." - Var har du varit, frågade deras lärare, du har ju missat en massa information om vad man får och inte får göra. Jag sa nyss till de att jag inte skulle säga det mer än två gånger och jag har redan sagt det tre gånger. Så jag tänker inte säga det igen för man får skylla sig själv om man kommer försent. - Förlåt, sa Lova. - Sluta försöka undvika skäll när du kommit försent, sa deras lärare strängt. - Jaja, sa Lova. - Gå och sätt dig nu annars får du kvarsittning och nästa gång du kommer försent får du det och det är ingen ide att försöka undvika det, sa läraren.
När Lova satte sig så slog hon upp sida 213. Då såg hon en liten flik som hon öppnade. Det var en dikt det stod: DIKT Det är töntit att tro på månster det jorde jag men då var jag tre or om jag jorde det nu så skule jag bli utskratad som du... Skrivet av : MUF Lova tänkte att det inte alls var töntigt att tro på monster eftersom hon hade sett ett på riktigt fast det var ju inte så läskigt. Lova gick till biblioteket efter lektionen.
Kapitel 6: boken I biblioteket så ville Lova läsa en faktabok om Igelkottar så att Lova skulle få reda på varför Muffy såg så annorlunda ut jämfört med en vanlig igelkott. Lova letade efter en bok om igelkottar och såg en och läste den det stod:
FAKTA!IGELKOTTEN! VID FARA När igelkotten är i fara så rullar den ihop sig till en boll så te.x om en räv kommer och försöker Bita i igelkotten så får den ont i munnen Och släpper igelkotten den tagit. VUXNA IGELKOTTAR På ryggen av igelkottarna så finns det taggar som Är 2-3 cm långa. När en igelkott är fullvuxen så är det vanligast Att den är 200-300 mm och svansen Är 22-50mm lång. De brukar väga 600-1000 g. Boende/kunskaper Boende Igelkottar brukar bo mest på sommaren under en Trä rot,stenblock eller i en dy pöl som dom Klätt med löv och mossa. Kunskaper Igelkotten kan simma dom går frivilligt i vattnet. Igelkotten har väldigt vassa taggar och kan rulla ihop sig till en boll för att skydda huvud och magen.
Lova förstod fortfarande inte varför Muffy såg ut sådär och hade långa taggar. Men hon hade iallafall fått lite mer fakta om igelkotten. Plötsligt såg Lova att Muffy stå bakom en bokhylla. Hon tänkte vad gör du här? Muffy tänkte tillbaka, lingonsylten är slut och nu måste jag hitta mer. Lova tänkte, du gav ju mig en burk den kan du få tillbaka, jag kan fråga mattanten om hon har några över från igår när vi åt köttbullar och spagetti. Men du måste gå ner i källaren igen annars kan någon se dig. -H..ej...d..å, sa Muffy.
Kapitel 7: blandningen Lova började dagen med kemi det var nog Lovas favoritpass och speciellt idag för man fick göra en egen blandning. Lova satte sig på sin favoritplats men då gick stolsbenet av och Lova ramlade ner på golvet. Peter hade tydligen skruvat av det eftersom han visste att det var Lovas favoritplats. - Sitt ordentligt, sa kemiläraren strängt. Lova skruvade fast stolsbenet igen och satte sig. - Nu kan ni komma fram och ta det ni behöver till eran egen blandning, sa kemiläraren. Sally fick gå fram först och hon tog lite allt möjligt sedan var det Peter, Sophie, Klara, Mia, Lilly, Sara och alla andra. - Eftersom du, Lova inte satte dig direkt och kom försent så får du hämta vad du behöver sist. Det fanns nästan inga bra grejer kvar så Lova stoppade ner handen i fickan och kände något kletigt. Hon tog upp det och såg att det var lingonsylt som hade läckt och hon frågade kemiläraren om man fick ha något eget i blandningen, det fick man. Först så skulle man skriva receptet. Lova skrev ner det i sin bok:
Lockbete till Muffy Ingredienser 200 g lingon 2 st brustabletter 1 st dextrosol 2 tsk vitt slime 7 st lila hårstrån 3 st ljus lila pen stift 2 st droppar såpa 1 dl vatten 1. Mosa ca 50 g lingon tills det blir jämt fördelat. 2. Lägg brustabletterna i ett glas med vatten och låt de lösas upp. 3. Krossa dextrosolen och smeta in det i slimet. 4. Klipp hårstrånen till små delar och mosa pennstiften och blanda ihop dem. 5. Häll såpan i en större skål och vispa ihop det med en dl vatten tills det bara finns bubblor kvar.
Häll i allt i den stora bunken där såpan är och rör om. (När smeten blir glitter svart är den klar) Lova räckte upp handen för att säga att hon var klar, precis då sa kemiläraren att det är rast bara för att slippa prata med Lova trodde hon.
Kapitel 8: Hämden På rasten sprang Lova ner i källaren. Peter såg att Lova sprang, men inte vart. Lova var på väg ner till Muffy, men Muffy var inte där. Lova satte sig på Muffys säng och då såg Lova en jättestor skugga av ett monster. Det såg ut som monstret hade Muffy i munnen. Lova tänkte Muffy, hur mår du? Bra, tänkte Muffy tillbaka. Jag tränar på mina skuggkonster. Jasså, det visste jag inte att du kunde, tänkte Lova till Muffy. Då fick Lova en ide. - Muffy, sa Lova. - J..a, svarade Muffy. - Kan du göra mig en tjänst, frågade Lova. - Vi..sst ka..n ja..g de..t, sa Muffy. - Okej, kan du göra den läskigaste monsterskuggan du kan och skrämma Peter åt mig, frågade Lova. - J..a d...et k..a..n ja..g, svarade Muffy. - Då kan du få en liten överraskning, sa Lova. Lova gick ut ur deras "hemliga gömställe " och upp för trapporna och hämtade Peter. Hon kastade en sko i hans huvud och sa: - Om du inte kan springa ifatt mig, är du långsam som en snigel.
Eftersom hon visste att hon var snabbare än honom. Peter sprang efter Lova och hon sprang ner i källaren, Peter följde efter. Muffy nu, tänkte Lova, okej tänkte Muffy tillbaka och gjorde en stor väldigt läskig drake på väggen. Det såg ut som den sprutade eld och Peter såg draken. Han blev jätterädd. Snälla, ät inte upp mig, jag gör vad som helst, sa Peter skakande. D..u s..ka in..te va..ra du..m mo...t Lo..v..a me...r, sa monster-muffy. Okej, jag ångrar allt jag gjort, förlåt! sa Peter snyftande. Peter sprang ut ur källaren. Lova och Muffy skrattade och skrattade. Lova gick och hämtade soppan som hon vad gjort i kemin. Muffy åt upp den i ett nafs. Lova tog fram tre burkar till och sa att Muffy skulle spara lite till senare. Men att Muffy skulle fråga Lova efter mer om det tog slut.
Kapitel 9: sanningen Efter att de hade ätit lingonsylt och mackor som Muffy hade sparat så frågade Lova Muffy: - Varför bor du i källaren? - Fö..r a..tt j..ag bl...ev s..å rä...dd fö..r e..r, sa Muffy. - Vänta nu, var det du som skrev affischen, sa Lova frågande. - J..a, sa Muffy lite ledset. - Och dikten? det var därför det var så många stavfel, sa Lova. Men plötligt började Muffy att gråta och sa: - De..t va..r i..nte men...inge..n ja..g tr...odde a..tt n..i va..r fali...ga, snyftade Muffy fram. - Det gör inget, sa Lova. - Ok..ej, sa Muffy. - Men hur har du blivit så annorlunda, för det ser ut som att du har varit en igelkott innan, frågade Lova. - De..t va..r..., sa Muffy men avbröts av Lova. - Tänk istället, sa Lova. Jag kan ju läsa din tankar.
Muffy tänkte: Det var såhär: Jag var i ett labb och det var ett sånt där ställe där man testar djur och uppfinner saker. De testade en speciell dryck på mig så att jag blev ett monster. Jag blev så rädd att jag smet. Ifall de tänkte testa något mer på mig. Jag hittade en källare och gick in, tydligen var det skolkällaren. Men där var det massor av folk hela dagarna så jag kröp in i ett rör och började gräva ut ett lagom stort rum. Jag tog med alla saker som jag behövde. Det fanns bara lingonsylt som man kunde äta och det var jättegott så jag åt det hela tiden. När du gav mig vattnet så trodde jag att det var en till sån där dryck, men det var det ju inte. - Men det är väl inget att vara ledsen för, sa Lova. - Ka...nske in...te, sa Muffy. - Det var ju inte ditt fel, sa Lova tröstande. - N...ä de...t va..r d..et in...te, sa Muffy. - Vet du jag kan fråga mamma om jag får ha dig som husdjur, men du kan inte bara äta lingonsylt. - - Både mamma och Nicklas är allergiska, sa Lova. - Ve..m Ä..r N..ick..las ä..r ha..n fa..rli..g, sa Muffy. - Nä, han är inte farlig det är min storebror, sa Lova. - Ja..ha,sa Muffy.
När skolan var slut så sprang Lova hem och frågade sin mamma Angelica hon svarade ja. Muffy började äta äpplen istället och alla mådde bra. SLUT