nr 10 mars 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Beställning och mottagning av utplanteringsväxter Detta Observera vänder sig i första hand till de kyrkogårdsförvaltningar som beställer utplanteringsväxter hos en eller flera odlare, får växtmaterialet levererat till avtalad plats och sen står för plantering och skötsel i egen regi. För de förvaltningar som har lagt ut kyrkogårdsskötseln på entreprenad gäller det som står föreskrivet i anbudshandlingar och i kontrakt. I de allra flesta fall åligger det då utföraren (entreprenören) att beställa växter, plantera dem och sköta dem enligt en arbetsbeskrivning alternativt en funktionsbeskrivning. Handläggare: Eva Grönwall, kyrkogårdskonsulent, telefon 08-737 72 22 eva gronwall@svenskakyrkan.se Staffan Lundstedt, kyrkogårdskonsulent, telefon 08-737 72 15 staffan.lundstedt@svenskakyrkan.se Pierre Frennesson, förbundsjurist, telefon 08-737 72 27 pierre.frennesson@svenskakyrkan.se Post: Box 4312, 102 67 Stockholm Telefon 08-737 70 00 arbetsgivare@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/arbetsgivare
A och o för att uppnå önskat resultat med beställning och leverans av utplanteringsväxter är att kund och odlare är överens om villkoren i beställningen. Efter kontakt med Beum (Föreningen besiktningsmän för utemiljö), SLU och ett par odlare har framkommit att det inte finns någon gemensamt antagen kravspecifikation. Varje beställare arbetar istället fram sin egen kravlista utifrån tidigare erfarenheter. Detta kan vara ett vågstycke, då det är flera saker att tänka på från beställning till levererade växter. Ibland händer det att beställaren får en växtkvalitet som inte alls motsvarar förväntningarna. Sådant går att undvika genom en genomtänkt beställning. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation vill med detta Observera ge ett underlag, en checklista, att ha som stöd vid beställning och mottagning av utplanteringsväxter. Alla punkter på listan är inte aktuella vid alla beställningstillfällen. Listan är inte heltäckande, utrymme bör lämnas åt lokala förutsättningar och överenskommelser. Det finns alltid behov av en direkt kommunikation mellan kund och producent för att reglera det som en checklista inte tar upp. De flesta odlare blir säkert tacksamma för frågor och vill gärna hjälpa beställaren att formulera sina krav på ett tydligt sätt. För de kyrkogårdsförvaltningar som funderar på att miljöcertifiera verksamheten kan frågor kring utplanteringsväxter vara av betydelse. För att göra en fullständig livscykelanalys på utplanteringsväxter från råvara till avfallshantering krävs att odlaren kan lämna uppgifter på allt som påverkar varan under produktionen. Exempel på frågor är: Vilken typ av gödningsmedel och växtskyddsmedel har används och hur mycket har gått åt? Vilken typ av jord har används? Energiåtgång? Ett alternativ till detta är att begära offert för KRAV-märkta växter, Svenskt sigill eller med annan miljömärkning. Det är viktigt att vara ute i god tid med växtbeställningar. Då riskerar inte kunden att bli utan efterfrågat material och bli hänvisad till kvaliteter som inte håller måttet. Helst ska odlaren veta före jul vilka växter som efterfrågas till sommaren. Då de flesta pensésorter förökas under hösten behöver odlarna ha beställningarna redan i augusti. Det är bättre att satsa på flera olika sorter och arter, än att år efter år köra med ett fåtal säkra kort. Då slår exempelvis ett angrepp liknande 2008 års utbrott av bladmögel på Flitiga Lisa inte lika hårt mot enskilda kyrkogårdars ettårsplanteringar. Svenska kyrkan räknas sen 2008 inte som en upphandlande enhet i lagens mening, vilket innebär att lagen om offentlig upphandling, LOU, inte gäller inom kyrkan. Istället är det 47 kap. 3 i kyrkoordningen som reglerar att församlingar/ samfälligheter ska utnyttja konkurrensmöjligheter och i övrigt agera som affärsmässiga upphandlare av varor och tjänster. För vidare information angående upphandling inom Svenska kyrkan se Förbundsinfo nr 2, januari 2008. Att ge producenten positiv feedback, när växter motsvarar förväntningarna eller till och med överträffar dem, utvecklar en affärsrelation i högre grad än att bara höra av sig då det finns klagomål att framföra. Odlaren kanske prövar en ny sort för säsongen och tar tacksamt emot erfarenheter av hur växten har fungerat på kyrkogården. sidan 2 (5) observera nr 10 2011
Kravspecifikation / checklista 1. Storlek Ibland används krukstorlek som ett kvantitativt mått men detta mått säger inte nödvändigtvis något om plantas storlek, vilket är minst lika intressant. Bättre då att ange storlek på den planta som önskas, alternativt minimihöjd. En vanlig beskrivning är för sorten väl utvecklad och väl rotad planta, vilket uttrycker en balans mellan krukstorlek och plantstorlek. Solitärplantor beställs lämpligen i större storlek än plantor som ska planteras i grupp. 2. Sortgaranti Kunden ska kunna lita på, att om en beställning är bekräftad så är det den som gäller för levereras. Beställaren behöver vara ute i god tid för att försäkra sig om önskad vara. Vissa sorter är mer populära än andra. Då kan det vara brist till och med på utsäde. Kan inte odlaren leverera efterfrågad sort och till önskad tidpunkt ska kontakt tas med kunden för att komma överens om alternativ sort. 3. Toppningar För att välförgrenade och täta plantexemplar ska bildas krävs att en del arter/ sorter toppas en eller flera gånger under uppdragningen. Det är svårt för en beställare att veta om en sort behöver toppas och i så fall hur många gånger. Då är det bättre att i dialog med producenten komma fram till hur välförgrenade plantorna ska vara vid leverans. 4. Retarderingsmedel Medel som odlarna använder för att vissa växtsorter ska hållas kompakta, ta mindre plats i växthus och vid transporter kallas för retarderingsmedel. Dessa medel har vid djurförsök visat sig kunna ge negativa hälsoeffekter. Penséer är ofta starkt reducerade likaså margeriter. Här finns möjlighet att som kund efterfråga mekanisk retardering, såsom att odla svalt och torrt samt tillämpa toppning, alternativt välja sorter som är mindre benägna att bli gängliga. 5. Växtskyddsmedel Hur många beställare frågar efter vilka växtskyddsmedel som en odlare använder i produktionen? Finns en efterfrågan på plantmaterial som produceras utan konventionella kemiska växtskyddsmedel så låt odlaren få veta detta. Det är först när det efterfrågas som en förändring kan komma till stånd. 6. Avhärdning Detta är en fråga om tid och utrymme för producenten. Är plantorna färdigvuxna vill odlaren leverera dem omgående. Samtidigt är det inte alla beställare som har möjlighet att sköta utplanteringsväxter i väntan på plantering. Ofta vill förvaltningar ha ner plantorna i jorden fortast möjligt, men är växterna redo för detta? Frågan bör lösas i samförstånd mellan odlare och beställare. Efter leverans och i väntan på plantering bör växterna förvaras på skuggig plats och kontrolleras regelbundet avseende behov av vatten. observera nr 10 2010 sidan 3 (5)
7. Sundhet Vad kan en odlare ställa för garantier om plantornas sundhet? Att inte använda smittat utsäde eller sticklingsmaterial ska vara en självklarhet. Uppstår ett sjukdomsangrepp ute i planteringen och det visar sig att detta går att härleda till smittat förökningsmaterial ska kunden kompenseras för detta. Men vad kan odlaren ge för utfästelser när det gäller jordsmitta och annat som växterna kan drabbas av under uppdragningen men som visar sig först efter utplanteringen? Dessa frågor bör tas upp med odlaren. Däremot kan knappast en producent ställas till ansvar då extremt väder orsakar utbrott av exempelvis mjöldagg eller bladlöss. 8. Tid till blomning efter utplantering Syftet med utplanteringsväxter är blomningen, undantaget de växter som används för sitt vackra bladverks skull. Säsongen är kort både för vår- och sommarblommor. Det duger inte att växter står och stampar och det dröjer flera veckor innan blomningen tar fart. Med rätt hantering och vid normalväderlek bör det ta högst två veckor för plantorna att etablera sig efter plantering och uppnå avsedd prydnadseffekt. Samtidigt är det svårt för producenten att veta exakt hur lång tid det kommer att ta mellan sådd och blomning. I samband med beställning så kom överens med odlaren om vilken vecka plantorna ska vara färdiga för leverans. När det är cirka en månad kvar bör odlaren meddela datum för leverans. Det är rimligt att kräva, att en blomma per planta börjat visa färg vid leverans. 9. Transportvillkor Avtala om villkor för leverans i samband med beställningen och om frakt ska ingå i kostnaden. Uppge en tydlig adress och plats dit varan ska levereras samt telefonnummer till någon som tar emot på plats. Villkora i avtalet så att inga leveranser kommer fredag eftermiddag. Ankomstkontroll ska göras direkt vid mottagning av leverans. Avvikelser från beställningen och transportskador ska omgående rapporteras till leverantören. Har beställaren själv utsett transportör anmäls transportskador direkt till denne. sidan 4 (5) observera nr 10 2011
Förteckning över utgivna Observera 2011 Nr 1 Observera ersätter förbundsinfo, januari Nr 2 Sänkta premier för AFA Försäkrings avtalsförsäkringar 2010, januari Nr 3 Genomsnittlig reporänta år 2010, januari Nr 4 Modell för verksamhetsindelning 2011, januari Nr 5 Mera information om trådlösa mikrofoner!, januari Nr 6 Kistbärare, februari Nr 7 Årsarbetstid, Teori och praktik råd för lokala parter, februari Nr 8 Nytt avtal om bilersättning (BIA), februari Nr 9 Vigselförordnande från Kammarkollegiet, februari Nr 10 Beställning och mottagning av utplanteringsväxter, mars observera nr 10 2010 sidan 5 (5)