RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND FÖR 2016

BORLÄNGE KOMMUN FÖRSÖRJNINGS- OCH REHABILITERINGSENHETEN Anita Nylén Britt-Marie Eriksson Inger Gunnarsson Lena Jakobsson Margareta Ridderstedt Sara Nilsson RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND FÖR 2016 Prisbasbeloppet för 2016 är 44 300 kronor

Innehållsförteckning 1. Grundläggande principer... 5 1.1 Grundläggande förutsättningar... 5 1.2 Barnperspektivet... 5 1.3 Bemötande av människor i kris... 6 1.3.1 Barn som bevittnat våld... 6 1.3.2 Våld i nära relation... 6 1.4 Samordning inom socialförvaltningen... 6 1.5 Riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd... 6 2. Förutsättningar för ekonomiskt bistånd... 7 2.1 Försörjningsstöd... 8 2.1.1. Extra budgetpost Borlänge modell... 8 2.2 Riksnormen för försörjningsstöd bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå i landet för de behov som den ska täcka. (SOSFS 2001:937, SOSF 2013:1)... 9 2.3 Extra budgetpost Borlänge modell... 9 3. Boende (4 kap 1 och 3 )... 9 3.1. Boendestandard... 9 3.2 Boendekostnad... 10 3.2.1 Högsta godtagbara boendekostnad... 10 3.3 Bedömning av hyresnivå... 10 3.3.1 Boendekostnad villor och bostadsrätter... 11 3.4 Bistånd till ungdomar för eget boende.... 11 3.4.1 Ungdom under 21 år med eget hyresavtal... 11 3.4.2 Högsta godtagbara boendekostnad för ungdomar... 12 3.5 Socialt kontrakt... 12 3.6 Andrahandskontrakt... 12 3.6.1 Inneboendekontrakt... 12 3.7 Tillfälligt boende... 12 3.8 Boende på kvinnojouren... 13 3.9 Boendekostnad vid behandlingshems- eller fängelsevistelse eller under häktningstid... 13 3.10 Magasineringskostnader... 13 4. Beräkning av boendekostnad vid olika hushållstyper... 13 4.1 Ungdom som avslutat gymnasiestudier och som bor kvar hos förälder... 13 4.2 Förälder boende hos barn... 14 4.3 Sökande som delar bostad... 14 4.4 Inneboende... 14 4.5 Underåriga som bildat familj... 14 5. Hushållsel... 14 6. Arbetsresor... 15 6.1 Busskort... 15 6.2 Bilresor... 15 6.3 Busskort för skolbarn... 15 7. Hemförsäkring... 15 8. Fackföreningsavgift, avgift till arbetslöshetskassan... 16 9. Beräkna kostnaderna till en högre nivå... 16 9.1 Kosttillägg... 16 9.2 Uteätartillägg... 16 9.3 Fritidsaktiviteter för barn... 16 10. Beräkna kostnaderna till en lägre nivå... 17 10.1 Reducerad norm matnorm... 17 10.2 Reducerad norm - institutionsnorm... 17 10.2.1 Kortvarig vistelse på sjukhusavdelning... 17 10.2.2 Längre tids vistelse på sjukhusavdelning... 17 10.2.3 Rättspsykiatrisk vård... 17 10.2.4 Vistelse på behandlingshem... 18 10.2.5 Intagen på kriminalvårdsanstalt... 18 10.2.6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll s k fotboja... 18 10.3 Riksnorm... 19 10.4 Hushållsgemenskap... 19 11. Umgänge med barn... 19 11.1 Normberäkning vid umgänge... 19 2

11.2 Umgängesresor för barn... 20 12. Livsföring i övrigt... 20 12.1 Läkarvård, medicin och sjukresor... 20 12.2 Tandvård... 21 12.2.1 Akut tandvård... 21 12.3 Glasögon och kontaktlinser... 21 12.4 Träningskort... 21 12.5 Spädbarnsutrustning... 21 12.6 Hemutrustning... 22 12.7 Cyklar... 23 12.8 Barnomsorgs- och hemtjänstavgift... 23 12.9 Färdtjänstavgift... 23 12.10 Avgift för ledsagare... 23 12.11 Avgift Bostället och liknande boendeformer... 23 13. Begravning... 23 13.1 Dödsboanmälan... 24 13.2 Kostnader i samband med begravning... 24 14. Skulder... 24 14.1 Hyresskuld... 24 14.2 Elskuld... 25 14.3 Skuld avseende barnomsorg eller hemtjänst... 25 14.4 Kvarskatt... 25 14.5 Kontoskulder/avbetalningar... 25 14.6 Böter/skadestånd... 26 14.7 Privata lån... 26 15. Bistånd utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL (4 kap 2 SoL)... 26 16. Flytt... 26 16.1 Inflyttning till Borlänge... 26 16.2 Flytt inom kommunen... 27 16.3 Flytt till annan kommun... 27 17. Praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. (kap 4 4,5 SoL)... 27 17.1 Personer som kan omfattas av kompetenshöjande verksamhet enligt Sol 4 kap 4.... 28 17.2 Avslag eller reducering av försörjningsstödet enligt 4 kap 5 SoL... 28 18. Resor... 28 18.1 Rekreationsresa... 28 18.2 Försörjningsstöd vid utlandsvistelse... 28 18.3 Återvandringsresor... 29 18.4 Återföreningsresor... 29 19. Pass... 29 20. Telefon och installation av telefon... 29 21. Advokatkostnader... 29 22. Förmedling av egna medel... 30 23. Beräkningsgrunder... 30 23.1 Jobbstimulans... 30 23.2 Inkomst vid feriearbete... 30 23.3 Skatteåterbäring... 31 23.4 Lätt realiserbara tillgångar... 31 24. Särskilda grupper och bedömningsgrunder i olika situationer... 31 24.1 Skilsmässa/separation... 31 24.2 Egna företagare... 31 24.3 Studier vuxna... 32 24.3.1 Studerande med familj där ena parten har studiemedel... 32 24.3.2 Vuxenstuderande på grundskolenivå... 32 24.3.3 Vuxenstuderande på gymnasienivå och högskolenivå... 32 24.3.4 Arbetsmarknadsutbildningar... 32 24.3.5 Nystartsjobb/annan lönestödsanställning... 32 24.4 Studerande med terminsuppehåll... 32 24.5 Ungdomar under 21 år som söker bistånd till eget boende... 33 24.5.1 Gymnasiestuderande ungdom... 33 24.5.2 Eget boende till ungdom där föräldrar har försörjningsansvar... 34 24.6 Föräldraledigheter... 34 25. Invandring... 34 3

25.1 Ensamkommande flyktingbarn 0-18 år... 34 25.2 Nyanlända flyktingar... 34 25.3 EES-medborgare... 34 4

1. Grundläggande principer 1.1 Grundläggande förutsättningar 1 kap 1 socialtjänstlagen: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. En helhetssyn med fokus på den enskildes behov är en grundläggande utgångspunkt i det sociala arbetet. Socialtjänsten skall ha ett brett perspektiv på den enskilda människans situation, problem och resurser. Socialtjänsten skall präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet. Av socialtjänstlagen 1 kap 2 framgår att barns bästa särskilt skall beaktas. Enligt SoL är definitionen för barn personer under 18 år. Ett övergripande mål i arbete med ekonomiskt bistånd är att den enskilde skall bli självförsörjande. Var och en är i första hand skyldig att försöka tillgodose sina behov. En grundläggande utgångspunkt är att behovet av ekonomiskt bistånd bör vara av tillfällig karaktär. Handläggningen skall bygga på respekt för den enskilde vilket t ex innebär att eventuella krav skall anpassas efter den enskildes egen förmåga och förutsättningar. Enligt socialtjänstlagen skall en individuell behovsprövning alltid göras och den får aldrig ersättas av enbart en ekonomisk prövning. För att uppnå syftet och målen i socialtjänstlagen, ökad egenförsörjning, är vår samverkan med andra myndigheter avgörande. De sökande som idag står helt utanför arbetsmarknad och egenförsörjning är i behov av stort stöd och hjälp från socialtjänsten. Det är ett resurskrävande socialt arbete som bygger på goda relationer med den enskilde och i samverkan med andra myndigheter. Erfarenhet säger att ökad samverkan med andra aktörer leder till egenförsörjning för hushållen som är långvarigt bidragsberoende. 1.2 Barnperspektivet 1 kap 2 socialtjänstlagen: När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Ovanstående bestämmelse infördes i socialtjänstlagen 980101. Det innebär en uppmaning till barnperspektiv. Varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. Barnets situation ska uppmärksammas särskilt i alla utredningar där de på något sätt är berörda, också när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd. I SOU 1999:97 framhåller socialtjänstutredningen vikten av att barnens behov särskilt uppmärksammas när det gäller familjer med långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Synsättet innebär inte en mer generös behovsbedömning för barnfamiljer med långvarigt biståndsberoende, Med den individuella behovsbedömningen som grund för rätten till ekonomiskt bistånd bör särskild hänsyn tas till vad barnets bästa kräver i de situationer där de kan anses vara mer utsatta än vad som kan antas vara normalt för andra barn. För att säkerställa att barnperspektivet tillgodoses är det viktigt att socialtjänsten dokumenterar hur barnets bästa beaktats, vilka överväganden som gjorts och hur detta påverkar beslutet, oavsett om bedömningen resulterar i att ekonomiskt bistånd beviljas eller inte. 5

1.3 Bemötande av människor i kris När en människa som är i kris kommer till socialförvaltningens försörjningsenhet är det viktigt att vi bemöter dem där de är. Det kan vara personer som råkat ut för våld, brand, anhöriga som gått bort, utsatts för brott eller andra olyckor. Att i första hand lyssna och ge stöd för att försöka få den person som är i kris att känna trygghet. Här är det viktigt att göra en bedömning av vad personen behöver här och nu och inte hänvisa till andra eller strikt följa riktlinjerna utan ge första hjälpen och sedan lotsa vidare. 1.3.1 Barn som bevittnat våld Socialnämnden skall särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (5 kap 11 socialtjänstlagen). Anmälan ska i förekommande fall göras till Barn och ungdomsenheten. 1.3.2 Våld i nära relation Våldsutsatta kvinnor och deras barn skall erbjudas stöd och hjälp från socialtjänsten. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det viktigt att uppmärksamma det behov av hjälp som kan finnas i bidragshushållen i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relationer och i samband med hedersrelaterat våld. Vid bedömning av rätten till bistånd i form av exempelvis skyddat boende får kvinnans ekonomi inte avgöra om behövliga hjälpinsatser ska beviljas eller ej. Vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd ska däremot alltid behovsbedömningen kompletteras med en ekonomisk prövning, d v s om kvinnan själv har inkomster eller tillgångar som kan tillgodose hennes ekonomiska behov. Att hänvisa till mannens försörjningsskyldighet är olämpligt i det akuta skedet. De handläggningsrutiner och riktlinjer som ska följas beskrivs i Borlänge kommuns handbok Våld i nära relationer. 1.4 Samordning inom socialförvaltningen I Borlänge har vi valt att arbeta inom en specialiserad organisation. Detta ställer höga krav på samverkan mellan olika enheter. En person eller familj kan vara aktuell för utredning och/eller biståndsinsatser vid flera enheter inom socialförvaltningen. Det är då mycket viktigt att varje enskild handläggare tar ansvar för att den organisation socialförvaltningen valt att arbeta utifrån inte ska påverka den enskilde negativt i någon bemärkelse. Det ska inte ha någon betydelse för den enskilde. En förutsättning för att det ska lyckas är att gemensamma genomförandeplaner upprättas, samt att det bestäms vem som ska vara resurssamordnare. Ur ett brukarperspektiv är det av största vikt att vi gemensamt samordnar våra insatser. 1.5 Riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd Detta dokument är endast riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Dessa får inte användas vid hänvisning i beslut. I stället ska de lagar som styr verksamheten, socialstyrelsens allmänna råd och handböcker samt prejudicerande domar vara vägledande vid handläggningen av ekonomiskt bistånd. Det är inte möjligt att beskriva alla situationer och behov som kan tänkas uppstå. Riktlinjerna beskriver vanligt förekommande situationer och i vissa fall mindre vanliga situationer som speciellt lyfts fram av socialstyrelsen eller i domar som kan anses vara prejudicerande. Delegat för beslut i specifik fråga redovisas efter varje stycke. I de fall ingen delegat redovisas gäller lägsta delegation d.v.s. ekonomihandläggare. 6

2. Förutsättningar för ekonomiskt bistånd Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap 1, 1a och 1b socialtjänstlagen. I 4 kap 1 anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. I 4 kap 1a och 1b anges undantagen för denna princip. I 4 kap 1a anges fribeloppet för barns och skolungdomars inkomster av eget arbete (avsnitt 23.2). I 4 kap 1b införs en särskild beräkningsregel för inkomst av anställning jobbstimulans.( avsnitt 23 och 23.4). Rätten till försörjningsstöd preciseras i 4 kap 3 socialtjänstlagen. Allt annat bistånd som den enskilde kan behöva för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå ingår i begreppet livsföring i övrigt. Detta bistånd kan utgöras av ekonomiskt stöd, men kan också ges som annat stöd eller som vård och behandlingsinsatser. Aktivt arbetssökande Ett av villkoren för försörjningsstöd vid arbetslöshet är att den enskilde är aktivt arbetssökande och därigenom medverkar till den egna försörjningen. Arbetslös är den som på hel- eller deltid saknar arbete. Även den som väntar på ersättning från A-kassa, Alfa-kassa eller liknande ska vara aktivt arbetssökande. Detsamma gäller för den som väntar på att börja en sysselsättning eller utbildning. Att vara aktivt arbetssökande innebär: Att vara anmäld på Arbetsförmedlingen och ha regelbunden kontakt med sin handläggare där. Att dagligen söka arbete genom platsjournaler, tidningar, egna kontakter etc. Detta gäller även den som väntar på besked från arbetsgivare. Att söka arbeten brett, d v s inom alla yrkesområden Att söka arbete i hela landet. Att acceptera Arbetsförmedlingens eller kommunens sysselsättningsåtgärder som syftar till att stärka den enskildes möjligheter till självförsörjning. För att rätt bedömning av rätten till försörjningsstöd ska kunna göras, ska varje ansökan innehålla redovisning av sökta arbeten, d v s vad den enskilde själv gjort för att medverka till den egna försörjningen. Även sökande som köar till eller läser på SFI ska vara anmälda till Arbetsförmedlingen och vara aktivt arbetssökande efter förmåga (klara med A-nivå). Hinder från att vara aktivt arbetssökande ska styrkas, exempelvis med läkarintyg. Inkomstperiod och beräkningsperiod Socialnämnden bör i regel beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräkningen avser. (SOSFS 2013:1) Tidigare inkomster över försörjningsstödsnivå Inkomster som hushållet fått tidigare än månaden före den månad som ansökan avser bör i regel inte påverka beräkningen, om de inte var mycket höga eller avsedda för en viss längre tidsperiod, t ex ett avgångsvederlag. (SOSFS 2013:1) 7

Större krav på ekonomisk planering kan ställas på en person som har god kunskap om kommunens normer och regler än på den som gör sin första ansökan eller inte har sökt på länge. En person som saknar kunskap om kommunens norm för försörjningsstöd kan inte förväntas ha levt på denna nivå före ansökan. Försörjningsstödets syfte och nivå förutsätter att människor före och efter biståndsperioden har möjlighet att leva på en nivå som är högre än försörjningsstödet. Detta gör det nödvändigt att acceptera inkomster över försörjningsstödsnivån under de perioder då ett hushåll inte har försörjningsstöd. (Socialstyrelsen Ekonomiskt bistånd). I de fall vi räknar med ett normöverskott inför ansökningsmånaden skall delavslag göras på samma summa. 2.1 Försörjningsstöd I 4 kap 3 socialtjänstlagen preciseras vad som ingår i försörjningsstödet. Försörjningsstödet består av två delar, en riksnorm och en del som avser rätt till bistånd för skäliga kostnader för ett antal andra regelbundet återkommande behovsposter. Riksnormen, som ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå, fastställs varje år av regeringen genom en ändring i socialtjänstförordningen. I riksnormen ingår kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien (personliga kostnader), samt dagstidning, telefon och TV-avgift (gemensamma hushållskostnader). Beloppen för de olika konsumtionsposterna som ingår i riksnormen grundar sig på konsumtions- och prisstudier som Konsumentverket gör. Utöver ovanstående ingår skäliga kostnader för poster utanför riksnormen som vanligtvis är regelbundet återkommande för ett hushåll: boendekostnad, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt fackförenings- och/eller arbetslöshetskassa. Kostnaderna för dessa poster ska räknas till en skälig nivå. 2.1.1. Extra budgetpost Borlänge modell Denna post är speciell för Borlänge och läggs till normen utöver nivån för riksnormen när sökande varit aktuell mer än tre månader. Avsikten är att ge hushållen ett större handlingsutrymme och ett ökat inflytande över sin ekonomi. Detta ökade inflytande medför för hushållen också ett större eget ansvar för sin ekonomiska planering. Posten kan ha många användningsområden, exempelvis: Avbetalningar av skulder och lån för hemutrustning, studier eller hyres- eller elskuld. Sparande till exempelvis hemutrustning. Redan ingångna hyresavtal/hyrköp avseende hemelektronik m m. Nödvändig hemutrustning när en ungdom flyttar hemifrån. Förnyelse av hemutrustning, som nya sängar till vuxna och barn. Kompletterande inköp av spädbarnsutrustning. Förlängning av tillfälligt uppehållstillstånd och kostnad för pass. Utgifter som t ex årlig kostnad för kontroll och förebyggande tandvård, skolmaterial till studerande (t ex miniräknare och ordböcker), flyttkostnader exempelvis el- och telefonabonnemang, hyra av släpvagn/flyttbil, bredband, inköp av digital tv-box, kontantkort till mobiltelefon, arbetskläder, inköp av sportutrustning, cykelreparationer, fritidsaktiviteter, kortare resor eller andra utgifter enligt egna prioriteringar. I fall där bistånd skall beviljas till något utöver norm skall alltid en ekonomisk redogörelse göras för hur budgetposten används. Detta förutsätter en noggrann budgetprövning där hushållets samtliga behov vägs in. 8

Budgetposten tas upp under flera rubriker i dessa riktlinjer. 2.2 Riksnormen för försörjningsstöd bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå i landet för de behov som den ska täcka. (SOSFS 2001:937, SOSF 2013:1) Personliga kostnader Ensamst. Sambo/gifta 0 år 1-2 år 3 år 4-6 7-10 11-14 15-18 19-20 Livsmedel 1700 2770 770 870 940 1130 1290 1520 1800 1820 Kläder/skor 560 1110 310 410 440 440 540 590 630 640 Fritid/lek 415 845 140 240 260 260 670 760 780 780 Hälsa/hygien 275 595 560 500 130 80 160 160 230 230 Barn/ungdoms 60 60 60 60 60 60 60 60 försäkring Summa 2950 5320 1840 2080 1830 2080 2660 3090 3500 3530 Gemensamma hushållskostnader 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers Förbrukningsvaror 130 150 250 280 330 400 430 Dagstidning/telefon/ TV-licens 810 900 1070 1220 1380 1560 1700 För hushåll med fler än 7 personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan 6 och 7 personer, d v s + 170 kronor. 2.3 Extra budgetpost Borlänge modell 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers Extra budgetpost 360 410 530 590 720 830 890 För hushåll med fler än 7 personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan 6 och 7 personer, d v s +60 kronor. Budgetpost räknas in i normen först efter 3 månader från första beslutet. Vid hushåll där barn bor växelvis (minst halva månaden) räknas hel budgetpost med för dessa. 3. Boende (4 kap 1 och 3 ) 3.1. Boendestandard I bedömningen ska hänsyn tas till antal personer i hushållet, deras ålder, förekomsten av umgängesbarn samt hur utbudet ser ut på bostadsmarknaden i kommunen. 1 r o k - ensamstående personer och sammanboende ungdomar i sitt första boende 2 r o k ensamstående person som har en bostad där hyresnivån kan anses skälig För en äldre ensamstående person som lever på ekonomiskt bistånd kan det 9

vara rimligt att acceptera en högre boendestandard och en högre hyra än för en ung person som nyligen flyttat hemifrån. Handboken s 55. - par utan barn - par med ett barn under 2,5 år - ensamstående med ett barn under 7 år 3 r o k ensamstående eller par med ett barn över 7 år - par/ensamstående med två barn som är i ålder så att de kan dela rum - par/ensamstående med tre barn, ett barn under 2,5 år och två som kan dela sovrum Ovanstående ger en bild av hur man kan tänka vid bedömning av om storleken på bostaden är rimlig eller om byte till mindre eller större bostad är aktuellt. Vid bedömningen bör man förutom antalet rum även väga in bostadsytan och hur bostaden är planerad. Vad gäller boendestandard för större familjer behöver vi göra en rimlighetsbedömning utifrån utbudet på bostadsmarknaden, maxhyra samt familjens sammansättning där ålder och kön på barnen är viktiga utgångspunkter kring antal personer/rum. 3.2 Boendekostnad Snitthyror hos det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen januari 2016. 1:a snitthyra 3497 kr/månad 2:a snitthyra 4874 kr/månad 3:a snitthyra 5781 kr/månad 4:a snitthyra 7287 kr/månad 5:a snitthyra 8370 kr/månad Ovanstående belopp avser snitthyror för de olika lägenheterna. Viktigt att komma ihåg att det finns både billigare och dyrare lägenheter. Boendekostnad för villaboende utgörs av driftskostnader och kapitalkostnader, exklusive amortering, och för bostadsrätter av hyra tillsammans med kapitalkostnad exklusive amortering. Byte till annat boende kan bedömas nödvändigt när egen fastighet eller bostadsrätt utgör en realiserbar tillgång. Även här förutsätts skäligt rådrum samt beaktande av barns behov. 3.2.1 Högsta godtagbara boendekostnad 9 200 kronor är maximalt belopp för boendekostnad/månad oavsett familjestorlek. 3.3 Bedömning av hyresnivå Vid bedömning av vad som är skälig boendeskostnad är utgångspunkten vad en låginkomsttagare på orten normalt har råd med. Utgångspunkten vid nybesök är att godta den hyra som den sökande har. Om hyran överstiger snitthyran med 700 kr/månad eller mer hanteras situationen enligt vad som sägs nedan. Om hyresnivån överstiger snitthyran med 700 kr/månad eller mer ska sökanden vid nybesök informeras om, att hyresnivån kan komma att ifrågasättas om behovet av ekonomiskt bistånd blir långvarigt (mer än 6 månader). Det ska framgå av utredningen att informationen har lämnats. 10

I fall där hyran ligger mycket över snitthyran och biståndsbehovet bedöms bli aktuellt under mer än tre månader bör sökande redan vid första besöket informeras om, att byte till billigare bostad förutsätts ske så snart som möjligt. Biståndsrätt föreligger med aktuell hyra under innevarande månad samt ytterligare tre månader. Om sökande därefter bor kvar kan hyresnivån reduceras till snitthyra för den aktuella bostadsstorleken. Vid bedömning av om det är aktuellt att kräva att ett hushåll ska byta bostad pga för hög boendekostnad bör följande överväganden göras: - förväntad biståndstid - förväntad möjlig hyressänkning utan hänsyn till hur bostadsbidraget påverkas - finns det barn i familjen ska barnperspektivet vägas in i form av ev. byte av dagis, skola m.m. - personens faktiska möjligheter att byta bostad Läs även Handboken s. 60 under rubriken Särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsområde. Så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende, eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader kan det finnas skäl att fortsätta godta den högre boendekostnaden, även då det innebär att rådrummet förlängs. Bedömning om och lämnande av rådrum ska framgå i journalanteckning liksom orsakerna till bedömningen och tidsperiod. Bedömningen är i sig överklagningsbar, eftersom den kommer att påverka framtida förhållanden. Besvärshänvisning ska därför ges till den enskilde i samband med att rådrum lämnas. Avgift för tvättkort, kabel-tv eller kostnad för tillval, t ex inglasad balkong godtas i de fall den enskilde inte kan påverka kostnaden. socialsekreterare 3.3.1 Boendekostnad villor och bostadsrätter Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än tre månader, utgör detta skäl för försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att bostaden lämnas till försäljning. Godtagbara kostnader för bostadsrätter är månadsavgifter till bostadsrättsföreningen plus ränta på lån för bostadsrätten. I boendekostnader för villor räknas tillsammans med ränta på villalån faktiska kostnader för vatten, uppvärmning, hushållsel, sophämtning, villaförsäkring och tomträttsavgäld. Räntor på lån för förvärv och underhåll av bostaden ska inräknas. En bedömning måste alltid göras för att belysa konsekvenserna för familjen och barnen av en husförsäljning och ett skäligt rådrum lämnas. 3.4 Bistånd till ungdomar för eget boende. 3.4.1 Ungdom under 21 år med eget hyresavtal Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte beviljas om hyresavtalet tecknas under period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl eller trångboddhet. 11

3.4.2 Högsta godtagbara boendekostnad för ungdomar För ungdomar 18-21 år, utan barn, är högsta godtagbara boendekostnad 4 100 kr/månad för ett ensamhushåll. Naturligtvis kan det även för ungdomar finnas undantag. (se under rubriken Bistånd utöver högsta godtagbara boendekostnad). En individuell prövning måste alltid göras. Om två ungdomar delar bostad men inte räknas som sammanboende eller gifta ska de ändå anses ha hushållsgemenskap och hyran ska beräknas enligt snitthyra för en 2:a, dvs. 4874kr/2 personer. När tre ungdomar delar bostad räknas snitthyran för en 3:a, dvs 5781 kr/3 personer osv. 3.5 Socialt kontrakt Ibland godkänns inte en person som hyresgäst av bostadsföretagen i kommunen. Socialförvaltningen kan då, efter beslut och i samråd med hyresvärden, bevilja en enskilde en möjlighet att under en avtalad tid hyra en lägenhet i andra hand, med socialförvaltningen som förstahandshyresgäst. Syftet med detta förfarande är att ge den sökande en möjlighet att rehabilitera sig tillbaks till bostadsmarknaden och ett eget hyreskontrakt. Insatsen är i första hand avsedd för barnfamiljer, men kan, om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, beviljas även i andra fall. Vid misskötsamhet kan det sociala kontraktet sägas upp med omedelbar verkan. 3.6 Andrahandskontrakt Kan godkännas av socialförvaltningen i de fall där hyresvärd och/eller bostadsrättsförening accepterar andrahandskontrakt (skriftligt godkännande bör finnas). Den sökande bör vara folkbokförd på adressen. En annan typ av andrahandskontrakt kan vara via Verdandi. Dessa kan ha till funktion att vara förberedande för socialt kontrakt och bör i dessa fall godkännas. Ett godkänt andrahandskontrakt kan generera inkomst i form av bostadsbidrag, i de fall sökanden är berättigat till detta. 3.6.1 Inneboendekontrakt Upprättas mellan lägenhetsinnehavare och inneboende. Något särskilt formkrav kan inte ställas. Men av avtalet bör framgå vem som hyr vad av vem, till vilken kostnad och under vilken tid, samt vara underskrivet av båda parter. 3.7 Tillfälligt boende Med tillfälligt boende menas boende på hotell, vandrarhem, härbärge, hyra av stuga eller husvagn på campingplats m m. Ekonomiskt bistånd för sådant boende beviljas i de fall sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och socialtjänsten inte kan erbjuda något alternativ. -14 dagar socialsekreterare 15 dagar 12

3.8 Boende på kvinnojouren Ibland kan det behövas ett tillfälligt boende då en våldsutsatt kvinna och eventuella medföljande barn flyr/lämnar hemmet. För kvinnor över 18 år är det i första hand kvinnojouren i Borlänge som ska användas. I händelse av platsbrist där, kan kvinnojouren hjälpa till att söka plats hos andra kvinnojourer. Vid boende på kvinnojour görs biståndsbeslut. Om inte den våldsutsatte kan vara kvar i kommunen, t ex vid stort behov av skydd eller vid hedersrelaterat våld, kontaktas kvinnojour eller skyddat boende i annan kommun. Rådgör med enhetschef. När det inte föreligger behov av skydd och bedömning görs att det psykiska tillståndet är stabilt kan boende lösas med hjälp av vandrarhem eller hotell. Har kvinnan ett känt missbruk ansvarar missbruksenheten för ärendet. (Handbok Våld i nära relationer). För kvinnor skrivna i Borlänge, tar kvinnojouren i Borlänge inte ut någon avgift de första 14 dagarna. Därefter debiteras den boende en avgift på 100 kronor/dag. Delegat, kvinnojouren i Borlänge: Delegat, kvinnojour i annan kommun eller annat skyddat boende: enhetschef I vissa fall kan boendet lösas genom användande av de akutlägenheter Försörjningsenheten disponerar. Akutlägenheterna kan användas som en tillfällig lösning, max 3 månader, som ett komplement till boende på kvinnojour. Lägenheterna är möblerade. Rådgör med socialsekreterare i mottagningsteam som har koll på beläggningen. Vid boende i akutlägenheten görs biståndsbeslut. 3.9 Boendekostnad vid behandlingshems- eller fängelsevistelse eller under häktningstid Boendekostnad, faktisk kostnad för hyra, el, hemförsäkring och TV-licens, vid behandlingshemsvistelse, fängelsevistelse eller under häktningstid som uppgår till maximalt sex månader, kan beviljas med den faktiska kostnaden under denna tid. I de fall tiden beräknas bli längre än sex månader bör bostaden sägas upp eller hyras ut genom andrahandskontrakt. Bistånd beviljas som ovan under uppsägningstiden, vilket i normalfallet är tre månader. 3.10 Magasineringskostnader Bistånd till magasineringskostnader kan beviljas vid behov i avvaktan på att ny bostad blir tillgänglig. Beslut om bistånd till magasineringskostnader måste tidsbegränsas (maximalt 6 månader per beslut) och omprövas efter behov. Bistånd till detta kan beviljas vid fängelsevistelse eller under tid som en person genomgår behandling. Det är den enskilde som ska stå för kontraktet gentemot magasineringsfirman. 4. Beräkning av boendekostnad vid olika hushållstyper 4.1 Ungdom som avslutat gymnasiestudier och som bor kvar hos förälder För ungdom som avslutat skolgång och som inte tidigare betalt hyresdel till föräldrarna är huvudregeln att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj, som har försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det, vilket kan bli aktuellt på grund av att förälders bostadsbidrag minskas eller dras in. 13

Om inkomst av bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet, kan en hyresdel motsvarande bortfallet av inkomst från bostadsbidrag beviljas. Hyresdel beviljas om den sökande tidigare under en period har betalat en hyresdel. Perioden ska inte ligga mer än tre månader tillbaka i tiden och vara av minst tre månaders varaktighet. Hyresdel kan också beviljas om den sökande flyttar tillbaks till föräldrahemmet efter att han/hon stadigvarande haft eget boende. Skälig boendekostnad beräknas enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9). 4.2 Förälder boende hos barn Bistånd till hyresdel kan beviljas i de fall där bostaden införskaffats för att föräldern ska få plats och boendekostnaden därför ökat. Bistånd till hyresdel kan också beviljas om föräldern har mycket svårt att få ett boende och socialtjänsten inte kan erbjuda en annan lösning. Skälig boendekostnad beräknas som för hemmaboende vuxet barn. 4.3 Sökande som delar bostad När sökanden delar bostad med andra bör den faktiska boendekostnaden upp till högsta godtagbara beräknas som nettohyran delat med antalet boende i bostaden om hushållsgemenskap inte föreligger. De boende ska sinsemellan teckna ett inneboendekontrakt, om inte båda står på hyreskontraktet. 4.4 Inneboende Den faktiska boendekostnaden för en inneboende bör vara den hyra som avtalats och som betalats fram till ansökan om bistånd, om kostnaden bedöms vara rimlig i jämförelse med den totala boendekostnaden. Personer som ingår i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren kan inte räknas som inneboende. 4.5 Underåriga som bildat familj Förälder har kvar sitt försörjningsansvar för underårigt barn även om den underårige själv blir förälder. Föräldrarna har däremot inget försörjningsansvar för sitt barnbarn. Vid giftemål övertar make försörjningsplikten för underårig eller gymnasiestuderande upp till 21 år. Om maken inte kan fullgöra försörjningsplikten har den underåriges föräldrar försörjningsplikt. 5. Hushållsel Hushållsel, inklusive el för uppvärmning, ersätts med faktisk kostnad i den mån förbrukningen är skälig i förhållande till hushållets storlek och bostad. Detsamma gäller vatten om det debiteras särskilt, t ex vid boende i egen fastighet. 14

6. Arbetsresor 6.1 Busskort Utgångspunkten för ekonomiskt bistånd till busskort är att behov föreligger. Busskort kan beviljas till arbetsresor, samt utifrån sociala och/eller medicinska skäl, efter individuell prövning. Deltagande i Kramis verksamhet förutsätter busskort. Ett gångavstånd på 3 km bedöms vara skäligt för en vuxen person om inte särskilda skäl föreligger. 6.2 Bilresor Kostnad för arbetsresor med bil bör godtas för de som regelbundet måste ha bil om allmänna kommunikationer saknas, turtätheten är starkt begränsad eller om den sökande har oregelbundna arbetstider. Kostnad för bilresor ska även godtas om den sökande lider av sjukdom eller funktionshinder som påverkar möjligheterna att färdas kollektivt. Kostnaderna för resor med bil beräknas enligt den schabloniserade milkostnaden som riksskatteverket fastställer varje år, för närvarande 18.50 kr/mil (2016) och ska ersätta faktiska kostnader för: bensin, skatt, försäkring och besiktning. Den sökande som har en anställning ska alltid söka jämkning vid skattemyndigheten i fall där avdrag kan göras för arbetsresor innan denna post läggs till i normberäkningen. Vid mer tillfälligt behov av bil (under tre månader) räknas 15 kronor/mil som kostnad för att täcka bensinkostnaden. Om släpkärra används, exempelvis vid flytt, räknas bensinkostnaden till 17 kronor/mil. Vid beräkning av skäliga kostnader för arbetsresor med färdtjänst beaktas färdtjänstavgiften. För bedömning gällande bilinnehav se punkt 23.4. 6.3 Busskort för skolbarn Huvudregeln är att skolan har ansvar för att de barn som har behov av busskort tilldelas ett sådant. I de fall barnet inte beviljas busskort genom skolans försorg kan behovet av busskort i de flesta fall tillgodoses genom budgetposten i norm. En bedömning ska dock göras utifrån det enskilda barnets situation. 7. Hemförsäkring Hemförsäkring ersätts med skälig kostnad i förhållande till hushållets storlek. I en del fackföreningsavgifter ingår hemförsäkring. Det finns då inget behov av försörjningsstöd i denna del. Om den biståndssökande bor i egen fastighet tillkommer skäligt belopp för villaförsäkring. Alla som är folkbokförda på en adress och har någon form av hushållsgemenskap med lägenhetsinnehavaren täcks av dennes hemförsäkring. Undantaget är inneboende, som bör uppmuntras att teckna en egen hemförsäkring. Skälig kostnad för hemförsäkring (basutbud) ensamstående 80 kronor/månad. För hushåll 2-5 personer 100 kronor/månad, hushåll 6-8 personer 150 kronor/månad. För större hushåll får prisuppgift inhämtas. Rekommenderad försäkringsperiod är månadsvis men kan i undantagsfall godkännas över längre period. 15

8. Fackföreningsavgift, avgift till arbetslöshetskassan Fackföreningsavgifter eller avgifter för medlemskap i erkänd arbetslöshetskassa godtas vid normberäkning med faktiskt belopp. Fackföreningsavgiften godtas också vid arbetslöshet. I normalfallet är avgiften inkomstbaserad och den sökande ska ansöka om reducering av avgiften. I de fall arbetslöshetskassa kräver en hel årsavgift, kan bistånd till detta beviljas om den sökande förväntas ha ett längre behov av försörjningsstöd (mer än 3 månader). 9. Beräkna kostnaderna till en högre nivå Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet beräknas till ett högre belopp. Förhöjningen av normen kan gälla för en kortare eller längre period. 9.1 Kosttillägg Kosttillägg kan beviljas om medicinska skäl finns. Behovet ska styrkas med läkarintyg. Läkarintyget bör även innehålla uppgifter om hur lång tid behovet förväntas kvarstå. Tillägg avseende fördyrad kost görs utifrån konsumentverkets beräkningar av förhöjda matkostnader vid olika behov av specialkost. Om den sökande har väsentligt ökade merkostnader för mat, ska möjlighet till handikappersättning från Försäkringskassan utredas. Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilda näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan summan läggas på medicinkostnad om inte sökanden har handikappersättning för den. Om näringstillskottet ersätter vanlig mat är det ingen merkostnad. 9.2 Uteätartillägg Kan beviljas med 18 % av prisbasbeloppet, f n 665 kronor/månad. Biståndet beviljas till människor som av sociala eller medicinska skäl inte har möjlighet att laga maten själva. 9.3 Fritidsaktiviteter för barn Huvudregeln är att fritidsposten i norm ska täcka kostnaderna för barnens fritidsaktiviteter. Vid en ansökan om ekonomiskt bistånd ska dock barnets behov särskilt uppmärksammas. Det kan i vissa fall finnas särskilda skäl att beräkna kostnader för fritidsaktiviteter till en högre nivå. Den enskilda familjens kostnader ska bedömas gentemot den post som finns i riksnormen för fritidsaktiviteter liksom gentemot hushållets budgetpost. För hushåll där behovet av försörjningsstöd varit eller förväntas bli långvarigt (mer än 12 månader), bör särskilda överväganden göras av socialsekreterare utifrån barnets behov av fritidsaktiviteter. Aktuella kostnader kan vara sådan utrustning som barnet behöver för att kunna delta i aktiviteter tillsammans med andra: cykel, skidutrustning och liknande (skolan), hyra av musikinstrument (musikskolan), deltagande i sommarläger utifrån intresse (föreningar). Det är av stor vikt att socialtjänsten stödjer sådan verksamhet då deltagande i fritidsaktivitet ger socialt utsatta barn möjlighet att få fler vuxna förebilder i sin vardag. 16

10. Beräkna kostnaderna till en lägre nivå Reducering av försörjningsstöd får endast göras utifrån särskilda skäl och efter individuell prövning. Skäl för att beräkna försörjningsstöd till en lägre nivå kan vara att den biståndssökande har kunnat försörja sig men inte gjort det, och därför saknar pengar till sin försörjning under den närmaste tiden. En lägre nivå kan också användas då den enskilde uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. 10.1 Reducerad norm matnorm Utgörs av den fastställda normens post för livsmedel. Ska tillgodose ett kortvarigt behov och kan tillämpas för att reda upp en tillfällig akut nödsituation. Tillägg kan göras med den fastställda normens post för hälsa/hygien då det bedöms nödvändigt för att undvika nödsituation. 10.2 Reducerad norm - institutionsnorm 10.2.1 Kortvarig vistelse på sjukhusavdelning Vad gäller avgift för sjukhusvård är dessa att betrakta som en kostnad för kost och logi och omfattas därmed av kostnader som ingår i försörjningsstödet. Avgiften ska godtas i normberäkning med reducering av livsmedelskostnaden för antalet vårddagar som försörjningsstöd redan beviljats för. För personer som innan vistelsen inte hade rätt till ekonomiskt bistånd, inte ansökt om ekonomiskt bistånd eller har förbrukat sina medel (egna inkomster eller ekonomiskt bistånd) hanteras ansökan om ekonomiskt bistånd i vanlig ordning. Det kan inte vara fråga om en nödsituation i socialtjänstlagens bemärkelse när någon vistas på sjukhus och därmed har sina grundläggande behov av mat och husrum tillgodosedda. 10.2.2 Längre tids vistelse på sjukhusavdelning Under vistelse på sjukhus under längre sammanhängande tid än 1 månad sker normberäkning enligt institutionsnorm. I institutionsnormen ingår medel till kläder/skor, fritid/lek, hälsa/hygien, lokala resor samt telefonkostnader på institutionen. Från och med 2015-01-01 uppgår institutionsnormen till 1860 kronor/månad, eller 465 kronor/vecka. Beräkningen gjord enligt följande: kläder/skor: 560 kronor/månad, fritid/lek: 415 kronor/månad, hälsa/hygien: 275 kronor/månad, lokala resor: 220 kronor/månad samt telefon/dagstidning 390 kronor/månad. Beloppen är hämtade från riksnormen 2015 med tillägg för mobiltelefon enligt konsumentverkets beräkningar, och justeras efter förändringar i denna. Utöver detta godtas kostnad för bostadshyra, hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgift och TVlicens under maximalt 6 månader. Kostnad för läkarvård/medicin prövas separat efter ansökan. 10.2.3 Rättspsykiatrisk vård Den som genomgår rättspsykiatrisk vård eller är omhändertagen enligt smittskyddslagen har rätt till ekonomiskt bistånd på samma sätt som personer inskrivna för vård inom socialtjänsten. Observera att dömda till rättspsykiatrisk vård har kvar rätten till pension, bostadsbidrag etc. Intagna för rättspsykiatrisk vård debiteras vårdavgift. Vårdavgiften har i dom RR 2004/59/5451-2000 fastslagits utgöra viss ersättning till landstinget för den mat och det husrum patienten beretts genom sjukhusets försorg och därmed ansetts utgöra sådan nödvändig vardagsutgift som ingår i 17

försörjningsstödet. Om sedvanlig ekonomisk utredning visar att den intagne inte kan betala vårdavgiften med egna inkomster ska den beviljas. 10.2.4 Vistelse på behandlingshem För personer som är på behandling via missbruksenheten/bou sker prövning och utbetalning av institutionsnorm av handläggare på dessa enheter. Särskilda kläder för fritid, som behandlingshemmet kräver i sin behandling handläggs av missbruksenheten respektive BOU. Kostnader för bostaden (hyra, el, TV-licens, hemförsäkring) hanteras efter ansökan av försörjningsstödsenheten. Permissionskostnader handläggs genom försörjningsstödsenheten i de fall personen är mantalsskriven i Borlänge kommun. Detta förutsätter planering i god tid (2 veckor) inför permissionstillfällena och att missbruksenheten kontaktar försörjningsstödsenhetens handläggare eller mottagning inför ansökan. Kostnaderna avser då uppehälle enligt reducerad norm under permissionsvistelse i bostaden. Ekonomiskt bistånd till resor där ansökan handläggs av försörjningsstödsenheten kan vara exempelvis umgängesresor eller resor i samband med institutionsvård inom landstinget. Vissa resor för personer som är inskrivna i behandling via missbruksenheten eller BOU handläggs av respektive enhet. Det rör sig bland annat om resor i samband med informationssamtal, in- och utskrivning på institutionen samt möte med socialsekreterare. 10.2.5 Intagen på kriminalvårdsanstalt När det gäller personer som är intagna på kriminalvårdsanstalt, häkte eller som genomgår rättspsykiatrisk undersökning ansvarar staten för kostnaden för alla den intagnes behov. I samband med avslutning av kriminalvård ligger ansvaret för bistånd på folkbokföringskommunen under en övergångsperiod om normalfallet 1 månad. Därefter har vistelsekommunen ansvaret. 10.2.6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll s k fotboja Det finns två kategorier av intensivövervakning med fotboja och rätten till ekonomiskt bistånd skiljer sig åt mellan dessa. 1. Personer som dömts till högst sex månaders fängelse kan ansöka om intensivövervakning som alternativ till fängelse. Den dömde jämställs med frivårdsklient och har t ex rätt att fortsätta uppbära eventuell pension eller sjukpenning, dock inte ersättning från A-kassa. Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt har personen rätt till ekonomiskt bistånd under verkställigheten med fotboja. Ekonomiskt bistånd till eventuella merkostnader på grund av intensivövervakningen, såsom avgifter, telefoninstallation eller resor till och från aktiviteter, ska inte beviljas då dessa bekostas av kriminalvårdsmyndigheten. (KVVFS 2006:9 11 ) 2. Personer som avtjänar fängelse i lägst 18 månader kan som ett led i frigivningen ansöka om verkställighet utanför anstalt med intensivövervakning med fotboja i slutet av verkställigheten. Dessa personer är fortfarande inskrivna på anstalt och har inte rätt till ekonomiskt bistånd för sin försörjning, utan reglerna för inskrivna gäller. (KVVFS 2006:20 15 ). Ansvarsförbindelse vid utsluss från kriminalvårdsanstalt eller kontraktsvård tecknas av kriminalvården och missbruksenheten tillsammans. 18

10.3 Riksnorm Innebär att alla får ett grundbelopp motsvarande riksnormen genom att budgetposten lyfts ut från normen och prövas särskilt. Denna reducering gäller som norm de första tre biståndsmånaderna. Den sökande räknas som nybesök om han/hon inte sökt ekonomiskt bistånd under de senaste fyra månaderna. 10.4 Hushållsgemenskap Med hushållsgemenskap avses den situation då två eller flera personer stadigvarande bor i samma bostad på ett sådant sätt att flerpersonshushållets ekonomiska fördelar kan utnyttjas utan att de har någon form av försörjningsansvar för varandra. Kontroll görs med befolkningsregistret. De personer som är mantalsskrivna i lägenheten räknas i normalfallet ingå i hushållsgemenskapen. En vuxen person, som inte är att anse som samboende, men som ingår i hushållsgemenskap med flera personer, har lägre kostnader för det gemensamma hushållet än om han bott ensam. Normen beräknas då som personlig kostnad för ensamstående samt dennes andel av hushållets gemensamma kostnader. Detta gäller även hemmaboende vuxet barn. 11. Umgänge med barn 11.1 Normberäkning vid umgänge Normen för umgänge med barn ska beräknas enligt följande: Personliga och hushållsgemensamma kostnader för det antal dagar barnet vistas hos respektive förälder. Normtillägg för umgänge ersätts i normalfallet med 6 dagar per barn och månad. Vid behov kan umgängesintyg begäras in. Normtillägg för umgänge överstigande 6 dagar per barn och månad prövas särskilt efter inkommet umgängesintyg som båda föräldrarna skrivit under. På sommaren och vid större helger får antalet dagar anpassas till överenskommelse mellan föräldrarna om den är skälig. Vid gemensam vårdnad där barnet vistas halva tiden var hos föräldrarna räknas barnbidraget som inkomst för den förälder som faktiskt disponerar bidraget (utbetalas till) om inte annan uppgörelse är gjord av föräldrarna själva. Föräldrar bör i dessa fall hänvisas till Försäkringskassan för att söka underhållsstöd för växelvis boende. Vad gäller bostad är det vid växelvis boende skäligt med likvärdig bostadsstorlek hos båda föräldrarna. Vid umgänge några dygn per månad ska rimlig hänsyn tas till barnets behov av utrymme. 19

11.2 Umgängesresor för barn Kostnad avseende resor vid umgänge ersätts med halva kostnaden för respektive förälder och umgängestillfälle alternativt varannan resa då föräldrarna har ett gemensamt ansvar för kostnaden. Hänsyn ska tas till barnets behov av umgänge, båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar och skälig kostnad för resan. Det är umgängesföräldern som har huvudansvaret för kostnaden. Om föräldrarna tillsammans inte har ekonomiska förutsättningar att bekosta resan, eller om de inte kan komma överens i frågan, kan bistånd beviljas. Barnets rätt till och behov av umgänge måste säkerställas. Umgängesresan kan även avse en ort utanför Sverige om synnerliga skäl föreligger. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resan och hur ofta bistånd bör ges ska vara anpassat till vad en familj i allmänhet har råd med. Vid denna bedömning bör beaktas vad som fastställts i beslut av domstol eller genom avtal om umgänge. Inom Sverige: socialsekreterare I övriga fall: 12. Livsföring i övrigt Med begreppet livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå, och som inte omfattas av försörjningsstödet. Enligt propositionen kan ingen uttömmande uppräkning göras av vilka insatser och behov som ska anses ingå i begreppet livsföring i övrigt. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Tidigare rättspraxis liksom allmänna råd från socialstyrelsen bör tjäna till ledning vid bedömning av vilken biståndsinsats som kan komma i fråga. Vi kommer att speciellt kommentera några av insatserna. 12.1 Läkarvård, medicin och sjukresor Läkarvårdskostnader, inklusive medicin ersätts vid behov. Kostnad för receptbelagd medicin godtas i normalfallet om det ingår i högkostnadsskyddet. Det finns ett högkostnadsskydd som begränsar den enskildes kostnader för läkarvård och sjukvårdande behandling, ett högkostnadsskydd för medicin samt ett högkostnadsskydd för sjukresor. Familjens barn omfattas av ett gemensamt högkostnadsskydd. Kostnader ska redovisas av den sökande med kvitton och i förekommande fall stämpel i högkostnadskort. I undantagsfall kan även kostnader som inte ingår i högkostnadskortet beviljas efter utredning. Det är skäligt att göra mammografi och/eller ta cell- och cytologprov som förebyggande insats, trots att kostnaden inte ingår i högkostnadsskyddet. Övriga behov ska styrkas av läkarintyg. Av intyget ska framgå angelägenhetsgraden, samt att behovet inte kan tillgodoses inom ramen för högkostnadsskyddet. Bistånd utgår normalt inte till bantningsmedel och potensläkemedel. Om handläggare av någon anledning begärt in ett läkarutlåtande för att t ex styrka ett särskilt behov bör kostnad för detta medräknas i normen. Resor till sjukvårdsinrättning, oavsett färdsätt, kan beviljas med egenavgiften då behovet styrkts och resterande del ersätts av landstinget. Grundregel är att alltid välja billigaste färdsätt för att vara berättigad till ersättning. För sjukresor med taxi krävs intyg från sjukvårdsinrättning att allmänna kommunikationer inte kan användas. Vid uppvisande av remiss är resan gratis med buss/tåg. Transport med ambulans till sjukvård har alltid bedömts nödvändig av SOS Alarm. 20

12.2 Tandvård Grundförutsättningen för ekonomiskt bistånd till omfattande tandvård är att den bedöms som nödvändig och att biståndsbehov till tandvårdskostnaden bedöms kvarstå under en längre tid. Socialnämnden har avtal med konsulttandläkare som innebär att behandlingsförslagen alltid ska bedömas av denne. Konsulttandläkaren gör en odontologisk bedömning av behandlingsbehovet och föreslår adekvat behandlingsalternativ. Bedömning görs om kostnadsförslaget är rimligt kostnadsmässigt utifrån landstingets referensprislista. Den kostnad klienten debiteras för att få kostnadsförslaget är en godtagbar kostnad. Det är viktigt att beakta den sökandes egna möjligheter att bekosta tandvården, helt eller delvis, och de möjligheter till avbetalning som kan finnas. Avbetalningstiden får dock inte bli oskäligt lång. I vissa situationer kan även banklån vara en möjlighet. 12.2.1 Akut tandvård Akut tandvård är av engångskaraktär. Är fortsatt behandling nödvändig efter den akuta insatsen ska kostnadsförslag inhämtas innan beslut fattas om den fortsatta behandlingen. För övrigt hänvisas till gällande handläggningsrutin. 12.3 Glasögon och kontaktlinser Bistånd till glasögon bör beviljas i de fall behovet styrkts av legitimerad optiker eller läkare. Bistånd kan även beviljas till ersättning av glasögon som gått sönder. Godtagbar kostnad för glasögon följer de för dagen billigaste alternativen för synundersökning, bågar och det glasarbete som betingas av synfelet. Kostnad för särskild slipning eller behandling av glasen godtas endast om behovet är medicinskt betingat och styrkt genom intyg av legitimerad optiker eller läkare. Kostnad för kontaktlinser kan godtas endast om behovet styrkts av läkare som det enda alternativet. Kostnad för kontaktlinser för ungdom kan godtas om det är en förutsättning för utövande av särskild fritidaktivitet. 12.4 Träningskort Hälso- och sjukvården har börjat skriva ut träning på recept. Det och andra ansökningar om träningskort kan i normalfallet tillgodoses genom riksnormens post för lek/fritid samt budgetposten. Träning som ingår i högkostnadskortet (ex sjukgymnastbehandling) beviljas som sjukvård. I rehabiliteringssyfte kan träningskort beviljas i ett inledningsskede i max 3 månader om det finns med i gemensam vårdplanering. 12.5 Spädbarnsutrustning Bistånd till spädbarnsutrustning prövas utifrån det faktiska behovet och båda föräldrars möjligheter att skaffa nödvändig utrustning. Den som en längre tid (minst sex månader) haft försörjningsstöd eller inkomster i nivå med normen kan beviljas bistånd till del av eller full grundutrustning för spädbarn. Vid första barnet anses det skäligt att bevilja full grundutrustning om behov föreligger. Från och med andra barnet bör föräldrar kunna tillgodose behovet av spädbarnsutrustning med hjälp av budgetposten samt den grundutrustning som inköpts till äldre syskon. I hel spädbarnsutrustning ingår spjälsäng, inklusive täcke, sängkläder, madrass och spjälskydd, begagnad barnvagn inklusive madrass och åkpåse, grundutrustning med kläder samt kroppsvårdsartiklar, blöjor, puder och nappflaska m m. Maxbelopp för denna utrustning är 11 % av 21