Riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd

Transkript

1 Riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN

2 Innehåll Inledning... 4 Riktlinjernas syfte och tillämpning Principer och ledord Helhetssyn Individuell behovsbedömning Barnperspektivet Skälig levnadsnivå Samverkan Självförsörjande Likabehandling Hembesök Våld i nära relationer Rätten till bistånd Socialtjänstlagen Arbetslinjen Fribelopp barn och skolungdomar Studerande Riksnorm Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Barn och ungdomsförsäkring Förbrukningsvaror Hälsa och hygien Dagstidning, telefon och TV avgift Förhöjning av normen Minskning av normen Skäliga kostnader utanför riksnormen Boendekostnader Bostadsrätt eller villa Andrahandsboende Inneboenderum Övriga boendeformer Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal

3 4.1.8 Särskilda situationer Hushållsel Arbetsresor och resor till planerad aktivitet Hemförsäkring Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till livsföring i övrigt Färdtjänstavgift Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, avgifter Glasögon Hemutrustning Hemtjänstavgift Resor Rekreationsresor Resor till begravning Resor för föräldralediga och sjukskrivna Återföreningsresor Återvandringsresor Skulder Hyresskulder Skuld för hushållsel Övriga skulder Stämpelavgift Tandvård Akut tandvård Nödvändig uppehållande tandvård Tekniska hjälpmedel Träningskort Försörjningsstöd vid vistelse på institution Institutionsnorm Egenavgift vid stöd eller omvårdnadsboende Barns behov Boende Presenter vid högtider Litteraturförteckning

4 3

5 Inledning Dessa riktlinjer är ett hjälpmedel i att fastställa den skäliga levnadsnivån för enskilda medborgare bosatta Sundbyberg stad. Riktlinjerna kan ses som ett förtydligande till den gällande rätt som fastslås i lag, förarbeten och rättspraxis. En av social och arbetsmarknadsnämndens huvuduppgifter är att stötta personer och familjer till att bli hållbart självförsörjande. Självförsörjning kan bland annat uppnås genom arbete, studier, eget företagande eller en kombination av dessa sysselsättningar. Försörjningsstödet ska vara en tillfällig hjälp och det ska löna sig att gå från bidrag till egen försörjning. Den som ansöker om ekonomiskt bistånd ska få sin ansökan prövad snabbt och rättssäkert. Om ansökan beviljas är det dock viktigt att den enskilde ej blir långsiktigt beroende av ekonomiskt bistånd eller fastnar i andra transaktionssystem från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Socialtjänstlagen (SoL) förutsätter att socialsekreterare gör individuella bedömningar utifrån individens behov och detta förväntas efterföljas av samtliga som arbetar utifrån SoL. Att socialtjänstlagen kan beskrivas som en målinriktad ramlag innebär ett visst utrymme för variation för kommunerna att utforma kompletterande regler och riktlinjer så länge de inte strider mot gällande rätt. Detta innebär att den individuella behovsprövningen inte är nationellt neutral utan kan i viss mån se olika ut kommuner emellan. Riktlinjernas syfte och tillämpning Syftet med riktlinjerna är att människor som söker ekonomiskt bistånd ska bli likabehandlade såväl vad gäller bidragsnivå som när de ska anses vara berättigade till ekonomiskt bistånd. Dessa riktlinjer är ett hjälpmedel i att fastställa den skäliga levnadsnivån för enskilda medborgare bosatta i Sundbybergs stad. Även om riktlinjerna har en ambition att ange en utgångspunkt för vad som kan vara en skälig levnadsnivå så ska en individuell behovsprövning alltid genomföras och om sakliga skäl föreligger kan detta innebära att avsteg från riktlinjerna behöver göras. Krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar. Utöver detta behöver prejudicerande utslag i domstol fortlöpande beaktas. 1. Principer och ledord 1.1 Helhetssyn Det ska finnas en helhetssyn avseende personens/familjens situation (utöver det stöd som det finns behov av). Frågor om ekonomiskt behov ska inte ses isolerat från personens/familjens livssituation i övrigt. 1.2 Individuell behovsbedömning SoL förutsätter att det i varje enskilt fall görs en individuell bedömning av hur hjälpbehovet ser ut. Bedömningen ska göras med ett helhetsperspektiv på den enskildes och hushållets totala situation. 4

6 Insatserna ska sedan vara individuellt anpassade för att kunna arbeta mot målet att frigöra och förstärka personens förmåga. 1.3 Barnperspektivet Barnperspektivet återfinns bland annat i SoL och avseende handläggning kring ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten ta hänsyn till barnets situation (som barn räknas alla personer under 18 år). Socialtjänsten ska alltid beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett, oavsett om det är avgörande för beslutet eller ej. Det är viktigt för barns välmående att deras vårdnadshavare mår bra och blir långvarigt självförsörjande, därför bör barnfamiljer prioriteras att komma ifråga för vissa insatser. 1.4 Skälig levnadsnivå Skälig levnadsnivå är den grund som hela biståndssystemet utgår ifrån. Den är nödvändig för att socialtjänstlagens princip om självbestämmande för biståndsmottagarna ska kunna förverkligas och för att kommunernas handläggning inte ska bli administrativt betungande. Begreppet skälig levnadsnivå definieras inte närmare i lagtexten vad gäller ekonomiskt bistånd. Däremot finns det uttalanden i propositioner och utskottsbetänkanden om innebörden av skälig levnadsnivå. Av förarbetena framgår att begreppet skälig levnadsnivå inte bara innebär en nivåbestämning utan även vilken form av bistånd som kan komma ifråga. Vidare markeras SoL:s grundläggande syfte att garantera att medborgarna får sina behov av bistånd tillgodosedda. Nivåerna på insatserna måste därför vara sådana att detta uppfylls. I detta hänseende blir begreppet skälig levnadsnivå ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen. Vidare framgår av förarbetena att försörjningsstödet, och därmed riksnormen, är avsett att täcka de mest grundläggande behoven. Vilken standard biståndet bör garantera, dvs. vad som skall anses behövligt, kan inte bestämmas en gång för alla, utan bedömningen måste i stort anpassas efter den allmänna standardutvecklingen i samhället, dvs. till vad människor i allmänhet kan kosta på sig. Allmänna standardförbättringar för stora grupper inom befolkningen måste naturligtvis även komma de ekonomiskt hjälpbehövande till del. En godtagbar nivå för utgifter som inte ingår i normen som inte kan schabloniseras måste utgå ifrån skäliga kostnader och nivån bör enligt förarbetsuttalanden anpassas efter låginkomsttagares kostnader. 1.5 Samverkan Genom samverkan minimeras risken att personer skickas runt mellan olika myndigheter. Om det finns behov av samverkan inom socialtjänsten eller mellan myndigheter ansvarar social och arbetsmarknadsnämnden för att samverkan sker. 1.6 Självförsörjande Perspektivet innebär att personens förmågor sätts i fokus där utgångspunkten är att alla människor vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Den enskilde ska därför stödjas i sin egen förmåga att bli självförsörjande. 5

7 1.7 Likabehandling Vid varje bedömning av bistånd ska en målmedveten strävan att motverka all särbehandling iakttas och allas likhet inför lagen ska beaktas. Ingen skillnad ska göras mellan personer som befinner sig i likvärdiga situationer. Likabehandling ska aktivt motverka diskriminering på grund av: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 1.8 Hembesök Hembesök ska alltid ske i samråd med den enskilde. Hembesök bör alltid ske vid bedömning av hemutrustning samt när det finns oklarheter kring boendesituationen. Uppgifter som den enskilde har lämnat och uppgifter som socialtjänsten har fått på andra sätt än vid hembesök kan räcka för att utreda boendesituationen, vilket i så fall innebär att ansökan bifalls trots att ett hembesök inte har genomförts. Hembesök bör dock utföras när det uppstår tvivel om den enskildes boendesituation och det bedöms nödvändigt med ett hembesök för att utreda situationen. Det kan till exempel vara i situationer när det inte står klart att den enskilde bor på angiven adress eller om det råder oklarheter kring hur många som bor i bostaden (eller relationen mellan de som bor i bostaden). Om det saknas förstahandskontrakt eller, av fastighetsägare godkänt, andrahandskontrakt kan det vara ett skäl till att boendesituationen bedöms som oklar. Hembesök kan även göras vid flytt eller om det inkommer information som gör att socialtjänsten misstänker oegentligheter i boendesituationen. Vid ansökan om bistånd för hemutrustning är grundregeln att hembesök görs för att utreda den enskildes behov (om socialtjänsten inte kan få tillräcklig information på annat sätt). Socialtjänsten får inte ha som rutin att göra hembesök hos alla som ansöker om ekonomiskt bistånd. När hembesök ska genomföras måste den enskilde informeras om att socialtjänsten bedömer att det är av vikt att göra ett hembesök för att kunna ta ställning till ansökan. Socialtjänsten har inte rätt att undersöka en persons bostad. Besöket får ej vara påtvingat och den enskilde måste samtycka till hembesöket. Socialtjänsten kan följaktligen inte heller genomföra oanmälda hembesök eftersom den enskilde i dylika situationer ej ges någon möjlighet att ta ställning till hembesöket. Behovet att utreda boendesituationen får inte heller slentrianmässigt leda till att en ansökan om ekonomiskt bistånd avslås för att den enskilde inte samtycker till ett hembesök. 1.9 Våld i nära relationer Begreppet omfattar alla övergrepp som sker i privat miljö mellan människor som har känslomässiga och nära relationer med varandra. Arbetet med personer som blivit utsatta för våld i nära relationer regleras av socialtjänstlagen samt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter. I arbetet med 6

8 ekonomiskt bistånd är det viktigt att handläggare uppmärksammar och erbjuder stöd om våld förekommer. 2. Rätten till bistånd 2.1 Socialtjänstlagen Rätten till bistånd regleras i 4 kap 1 SoL. Av bestämmelsen framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller på annat sätt få dem tillgodosedda har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter till att leva ett självständigt liv. Reglerna i SoL innebär att var och en i första hand är skyldiga att försöka tillgodose sina behov och att det ekonomiska biståndet endast ska vara en tillfällig lösning. Grunden är därför att den enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom lönearbete, inte genom ekonomiskt bistånd. Därför ska den som är arbetslös och erhåller ekonomiskt bistånd erbjudas ett strukturerat stöd i att söka arbete för att på så sätt uppnå egen försörjning. Vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd ingår prövning av om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Av förarbetena till lagen framgår att den enskilde är skyldig att efter förmåga bidra till sin försörjning. Detta innebär bland annat att socialtjänsten kan kräva att arbetslösa som söker ekonomiskt bistånd aktivt söker arbete och deltar i insatser som bedöms främja möjligheterna att få arbete. Socialtjänsten kan även som en del i utredningen kräva att den enskilde deltar i praktik eller arbetsträning. Kraven på en arbetslös biståndssökande person kan ingå som ett led i prövningen antingen jämlikt 4 kap 1 SoL eller jämlikt 4 kap 4, 5 SoL. Det är viktigt att det i utredning och beslut klargörs vilka lagrum som tillämpas. 2.2 Arbetslinjen Arbetet med ekonomiskt bistånd är att hjälpa människor att finna vägar till självförsörjning samt under tiden pröva rätten till ekonomiskt bistånd. Arbetslinjen ska gälla. Detta innebär att den enskildes egna möjligheter sätts i fokus och att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Genomförandeplaner ska alltid upprättas där det framgår vilka krav på motprestationer socialtjänsten ställer för att försörjningsstöd ska kunna utgå. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska den sökande stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete och vid behov delta i arbetssökarverksamhet, svenskundervisning, praktik eller annan lämplig insats i enlighet med upprättad plan. Sjuka personer som behöver försörjningsstöd ska kunna få samma insatser som sjuka med sjukpenning. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan. För att arbetsoförmågan ska godkännas ska det finnas ett relevant sjukintyg som styrker oförmågan att arbeta eller delta i aktiviteter. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska sökande medverka till behandling och rehabilitering i syfte att bli arbetsför. Vid långvarig eller kronisk sjukdom krävs medverkan till att erhålla ersättning från det generella socialförsäkringssystemet. Syftet med jobbstimulansen (4 kap 1 b SoL) är att det ska löna sig att ta ett arbete eller att utöka sin arbetstid även när man får ekonomiskt bistånd. I regel beaktas all inkomst vid prövningen av 7

9 ekonomiskt bistånd men jobbstimulansen innebär att socialnämnden ska göra undantag från denna princip. Målgruppen för jobbstimulansen är sökande som har arbetsförmåga. Den är utformad som en särskild beräkningsregel som innebär att 25 procent av nettoinkomsten av anställning under vissa förhållanden inte ska beaktas vid prövningen av ekonomiskt bistånd. Det gäller både då den enskilde får eller har arbete och då arbetsinkomsten ökar. Jobbstimulansen ska dras av innan socialnämnden gör normberäkning för hushållet. Jobbstimulansen är personlig och gäller inte hushållet som helhet. Om hushållet är berättigat till ekonomiskt bistånd gäller jobbstimulansen för den eller de personer i hushållet som uppfyller kriterierna för jobbstimulansen. För att komma i fråga för jobbstimulansen gäller att den sökande ska ha haft försörjningsstöd minst sex månader i följd och får eller har arbete och arbetsinkomst eller ökar sin arbetsinkomst. När en enskild uppger arbetsinkomster kontrollerar socialnämnden om den enskilde är berättigad till jobbstimulansen. Det innebär kontroll av om den enskilde fram till den tidpunkten har fått försörjningsstöd sex månader i följd i den egna kommunen och/eller i en tidigare kommun. Den enskilde ska samtycka till att kontroll görs i en annan kommun. Om den enskilde inte samtycker till kontrollen får nämnden besluta på de uppgifter som finns. Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader. Tiden ska vara sammanhängande. Även om den enskilde är självförsörjande under någon del av tvåårsperioden löper tiden för jobbstimulansen på under den påbörjade tvåårsperioden. Jobbstimulansen innebär att det skapas ett utrymme för den enskilde att öka sin konsumtion eller att spara en del av sin inkomst. Om den enskilde väljer att spara inkomsten ska det inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd under den tvåårsperiod som den särskilda beräkningsregeln gäller. Det finns ingen gräns i SoL för hur många gånger en biståndssökande kan få jobbstimulansen. 2.3 Fribelopp barn och skolungdomar Syftet med fribeloppet för barns och skolungdomars inkomst av eget arbete är att det ska stimulera ungdomar i familjer med ekonomiskt bistånd till att få kontakt med arbetslivet och öka deras möjligheter att i framtiden kunna försörja sig. Bestämmelsen i 4 kap 1 a SoL innebär att en del av hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster inte ska beaktas vid prövningen av föräldrarnas ekonomiska bistånd för barnet eller skolungdomen. Med hemmavarande barn och skolungdomar avses barn och skolungdomar som bor i det hushåll för vilket bistånd beräknas. Dit räknas även barn och skolungdomar som på grund av gymnasiestudier är inackorderade på annan ort. Barn och skolungdomar som bor växelvis hos respektive förälder eller bor med umgängesförälder räknas som hemmavarande hos båda föräldrarna. Gränsen för fribeloppet uppgår till ett prisbasbelopp per kalenderår. Det är ungdomens inkomst av eget arbete efter skatteavdrag som ska beaktas. 8

10 2.4 Studerande Studier på gymnasienivå, universitet eller högskola berättigar generellt inte till försörjningsstöd, den enskilde hänvisas istället till att söka studiemedel från CSN. Studier på grundskolenivå berättigar till försörjningsstöd om det finns en godtagbar planering för vad studierna ska leda till. Bidragsdelen från CSN ska dock sökas. Lånedelen ska sökas om inte särskilda skäl föreligger. Huvudregeln är att studier på gymnasienivå inte berättigar till försörjningsstöd. Undantag finns för de ungdomar som inte har fyllt 21 år samt de ungdomar där beslut finns om att bortse från förälders försörjningsskyldighet. Studier på gymnasienivå kan undantagsvis berättiga till ekonomiskt bistånd även för vuxna om det finns en godtagbar planering för syftet med studierna. Fullt studiemedel från CSN ska sökas. Studier på högskolenivå berättigar inte till försörjningsstöd (grundregeln är att arbete går före högskole eller universitetsstudier). Vid studier på folkhögskola gäller bedömning utifrån vilken nivå studierna bedrivs på. Vid SVA grundstudier ska den enskilde även söka bidragsdelen från CSN. Efter att personen har klarat av SFI D kan hen påbörja SVA grund. SVA grund motsvarar grundskolenivå och är alltid på heltid. När den personen når nivå SFI C ska hen även vara aktivt arbetssökande. Socialsekreteraren gör tillsammans med arbetsförmedlare en bedömning av i vilken grad det är rimligt att personen ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Efter avslutade SVA grundstudier kan den enskilde börja med gymnasiestudier, personen väljer då själv vilka kurser hen vill läsa. Svenska på gymnasienivå är SVA1, SVA2 och SVA3. När studierna är på gymnasienivå är personen inte berättigad till försörjningsstöd från Sundbybergs stad utan behöver söka både bidragsdel och lånedel från CSN. 3. Riksnorm Den del av försörjningsstödet som utgör den så kallade riksnormen omfattar sex budgetposter för vuxna och sju budgetposter för barn och ungdomar. Riksnormen publiceras i december året innan den gäller och grundar sig på Konsumentverkets senaste pris och konsumtionsundersökningar. Riksnormen delas upp på olika hushållstyper och åldersintervaller. Följande poster ingår i riksnormen vid beräkningar: 3.1 Livsmedel Beräkningen av livsmedelskostnaderna utgår från en fyraveckors matsedel som följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Utgångspunkten är att all mat tillreds hemma. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av matbröd. Kostnaderna för till exempel saft, godis och chips ingår inte. Livsmedelskostnaderna för enpersonshushåll är något högre med hänsyn till att vissa kostnader blir högre än för flerpersonshushåll. 3.2 Kläder och skor Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet för hela året. 3.3 Lek och fritid Avser aktiviteter som är rimligt att alla får möjlighet till och gäller både inom och utomhus, viss motion och kultur. För äldre barn och vuxna ingår kostnader för att till exempel gå på bio, lyssna på musik, läsa böcker eller besöka en simhall. För yngre barn ingår bland annat kostnader för leksaker, böcker och biobesök. Cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor kan också ingå. 9

11 3.4 Barn och ungdomsförsäkring Denna post i riksnormen är enbart avsedd för barn och ungdomar. 3.5 Förbrukningsvaror I förbrukningsvaror ingår bland annat kostnader för rengöring, skötsel och vård av bostaden samt klädvård. 3.6 Hälsa och hygien Avser kostnader för den personliga hygienen. Även produkter som till exempel plåster och solskyddskräm ingår. Kostnader för preventivmedel ingår inte. 3.7 Dagstidning, telefon och TV avgift Här ingår kostnaden för helårsprenumeration av en daglig tidning, abonnemangs och/eller samtalsavgifter för telefon eller kostnad för mobiltelefon och mobilsamtal. Kostnader för internetabonnemang och TV avgift ingår. Personen avgör själv vad pengarna används till. 3.8 Förhöjning av normen Om det finns särskilda skäl kan försörjningsstödet enligt norm beräknas till en högre nivå. Det gäller när någon har förhöjda kostnader för en eller flera av de budgetkostnader som ingår i riksnormen och om dessa poster inte täcks av annan ersättning som handikappersättning eller vårdnadsbidrag. Förhöjda kostnader kan till exempel bero på behov av särskild kost på grund av allergier, extra stort behov av telefon eller tidningar till personer som på grund av funktionshinder, eller andra skäl har svårigheter att upprätta kontakten med andra eller delta i samhällslivet som inte täcks av annat stöd, avgifter för skolmat, att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter, att en förälder ska kunna ha umgänge eller kontakt med sitt eller sina barn i rimlig omfattning och därför har extra utgifter för till exempel lek och fritid samt telefon, ett tillfälligt behov av att köpa kläder och/eller skor, när personen har tillfälligt höga kostnader för att hon eller han blivit utsatt för våld eller annat brott, högre kostnader på en post eftersom den är inräknad i en avgift, till exempel mat i vårdkostnaden på sjukhus. 3.9 Minskning av normen Kostnader kan också beräknas till en lägre nivå om den enskilde behöver akut hjälp för att reda upp en nödsituation, stannar en kortare tid i kommunen, inte har kostnader för vissa poster som ingår i riksnormen, till exempel under vistelse i heldygnsvård. 10

12 4. Skäliga kostnader utanför riksnormen Försörjningsstödet kan utöver riksnormen lämnas för skäliga kostnader för ett antal andra behovsposter. Behovsposterna är boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackföreningar och arbetslöshetskassa. Schabloner är ett hjälpmedel och inte en regel. Det innebär till exempel att en ansökan inte kan avslås enbart med hänsyn till socialnämndens normer eller riktlinjer. Har den som söker bistånd en kostnad som är högre än schablon ska alltid en individuell bedömning göras. 4.1 Boendekostnader Enligt folkbokföringslagen ska personen vara folkbokförd där den bor och vistas. Avseende boendekostnad bör ett låginkomstperspektiv finnas i vad som är en rimlig boendekostnad. Försäkringskassans norm för genomsnittshyra ska vara vägledande i Sundbyberg, men möjlighet till individuella bedömningar finns. Vägledande boendestandard, exklusive kök, är ett rum per person (vuxna och tonåringar). För familjer med små barn är det rimligt att barn delar rum. Högsta godtagbara hyra beviljas endast vid beslut om rådrum då personen har tre månaders omställningstid Hyresrätt Med skälig boendekostnad avses vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. I Sundbyberg ska Försäkringskassans norm för genomsnittshyra vara vägledande men får inte ses som ett tak. Möjlighet till individuella bedömningar ska finnas. Den högsta godtagbara hyresnivån enligt Försäkringskassans norm får dock inte överskridas annat än om synnerliga skäl bedöms föreligga. Avgift för parkeringsplats eller garage som ingår i hyran godtas inte. Inte heller avgift för medlemskap i hyresgästförening godtas. Kostnad för kabel TV och andra tillval ska inte godtas utom i de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet. Hyrestillägg för lägenhetsunderhåll som beställs under period då den sökande har bistånd ska inte godtas. Tillsammans med boendekostnaden ska även prövas om storleken på bostaden är skälig. Vägledande boendestandard, köket oräknat, är ett rum per person, vuxen eller barn. Vid fler än ett barn ska en individuell bedömning ske, varvid det ska beaktas att barn med stigande ålder kan ha behov av möjlighet till avskildhet. Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av försörjningsstöd inte bedöms vara tillfälligt (högst tre månader) ska den sökande uppmanas sänka bostadskostnaden. När socialtjänsten ålägger en sökande att byta till ett billigare boende och talar om att man efter en viss tid inte längre kommer att acceptera den nuvarande boendekostnaden, ska ett förvaltningsrättsligt beslut meddelas som kan överklagas. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden beaktas: bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal, sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för till exempel skolgång, barnomsorg, socialt nätverk, sökandens ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning, sökandens möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte på grund av exempelvis 11

13 arbetslöshet, betalningsanmärkningar, bostadens bytesvärde, sökandens möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara den höga hyran. Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökanden ska uppmanas ändra sin bostadssituation ska skälig tidsfrist ges för att genomföra flyttning eller på annat sätt förbilliga boendekostnaden. Skälig tidsfrist är fyra månader som kan förlängas om sökanden under denna tid påbörjat byte av bostaden. Om sökanden har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran nedsättas i nivå med vad som ovan sägs om vägledande hyreskostnad. Om sökande inte är villig att byta bostad ska ansökan om bistånd till hyreskostnad utöver högsta godtagbara bostadskostnad, HGB, avslås. I vissa fall kan det bli aktuellt att avslå hela hyreskostnaden. Det gäller om hyreskostnaden väsentligen överstiger HGB. Skälet i dessa fall är att det inte är realistiskt att hushållet klarar sina behov på den del av normen som är kvar sedan överhyran är betald då bistånd endast beviljats upp till HGB. Om någon som har försörjningsstöd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med socialtjänsten. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten ska den tidigare lägre hyran beviljas Bostadsrätt eller villa Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Detta gäller även om bostadsrätten förvärvats genom ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än tre månader, utgör detta skäl för försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att bostaden lämnas till mäklare för försäljning. I övrigt gäller vad som ovan sägs om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på flyttning och överväganden i samband med det. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. I boendekostnad för villa ingår tillsammans med räntan eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Under förutsättning att den sökande har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 procent av räntan som kostnad. Sökande med lån på bostad alltid ska uppmanas söka skattejämkning för räntekostnaden. Inte i något fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning Andrahandsboende För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt ska eftersträvas, men kan inte krävas, utom i de fall då hushållet genom att hyra utan godkänt andrahandskontrakt går miste om bostadsbidrag. Det gäller barnfamiljer och personer år som genom bostadsbidrag kan tillgodose sitt behov helt eller delvis på annat sätt än genom försörjningsstöd. Ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyrans storlek och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska 12

14 begäras in, men kan inte uppställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Om andrahandskontraktet inte är godkänt av fastighetsägaren ska alltid hembesök göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande ska vara folkbokförd på adressen Inneboenderum Vad som anges i detta avsnitt gäller inte inneboende hos nära släkting eller delad bostad med någon typ av hushållsgemenskap. För att betraktas som ett separat hushåll i normberäkningssammanhang ska den sökandes hushåll som huvudregel disponera ett eget rum i bostaden. Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig. Vid bedömning av skälig kostnad ska kostnaden för studentrum eller rum på hotellhem som huvudregel vara vägledande. Vid inneboende i någon form ska hembesök göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande ska vara folkbokförd på adressen Delad lägenhet När syskon, nära släktingar eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Om hushållsgemenskap inte finns gäller reglerna vid inneboende. Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i lägenheten, inklusive barn. Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det, vilket kan bli aktuellt på grund av att förälders bostadsbidrag minskar eller dras in Hushåll endast med barn över 18 år Inkomst av bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. Hyresdel för den unge kan beviljas med samma summa som det tidigare bostadsbidraget Hushåll med barn både under och över 18 år Föräldrarna söker bostadsbidrag som barnfamilj. Försäkringskassan räknar ut en hyresdel som det vuxna barnet ska betala vilket minskar föräldrarnas hyra och bostadsbidrag. Bistånd till hyra kan beviljas med den summa som Försäkringskassan fastställt som hyresdel Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyresdel till föräldrarna Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden ska inte ligga mer än tre månader bakåt i tiden och vara av minst tre månaders varaktighet. Hyresdel räknas ut enligt det beräkningssätt som försäkringskassan använder: Köket läggs till antalet övriga rum multiplicerat med två. Hyresdelen fås när dubbla hyreskostnaden delas med denna summa. Exempel: Lägenheten är på 4 r.o.k. med i hyra. Kök plus 2 x 4 rum = 9. Dubbel hyreskostnad = Hyresdel: 8 400/9 = 934 kronor Förälder boende hos barn Endast om bostaden införskaffas för att föräldern ska få plats och boendekostnaden då ökat ska bistånd till hyresdel beviljas. Hyresdelen beräknas då som för hemmaboende vuxet barn enligt ovan. 13

15 4.1.6 Övriga boendeformer Med övriga boendeformer menas tredjehandskontrakt, campingboende, hyra av stuga, husvagn eller båt, inneboende hos kamrat som bor i 2:a hand, hotell, etc. Bistånd till boendekostnader ska i dessa fall prövas mycket restriktivt och beviljas endast om den sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och socialtjänsten inte kan erbjuda något alternativ Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte beviljas om hyresavtalet tecknas under period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen Särskilda situationer Boendekostnad under fängelsevistelse eller häktningstid Kriminalvården ombesörjer personen under verkställighetstid. Det gäller även under häktningstid förutom för eventuellt boende utanför kriminalvården samt uppehälle under frigivningspermission. Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan ekonomiskt bistånd beviljas för högst sex månader till hyra om det är olämpligt eller omöjligt att hyra ut lägenheten i andra hand. Hyr den sökande andrahandslägenhet eller inne boenderum kan bistånd beviljas om boendet kvarstår efter frigivning Försörjningsstöd vid vistelse på institution Vid placering på institution eller familjehem kan försörjningsstöd beviljas i form av placeringsnorm Egenavgift vid stöd eller omvårdnadsboende För andra stöd och hjälpinsatser än vård och behandling får kommunen enligt socialtjänstlagen (8 kap 1 SoL) ta ut skälig ersättning. Den avgift kommunen får ta ut får inte överstiga kommunens självkostnader. Detta gäller oavsett vad som är huvudorsaken till stöd och hjälpinsatserna. Andra stöd och hjälpinsatser enligt 8 kap 1 SoL är till exempel boendestöd, kontaktperson, placering i länkverksamhet, arbetskooperativ, inackorderingshem, härbärge, stöd eller omvårdnadsboende i HVB samt familjehemsplacering. För boendestöd, kontaktperson samt härbärge och skyddat boende betalar den enskilde ingen egenavgift. Observera att den del av egenavgiften som utgör boendekostnad kan ge rätt till bostadsbidrag Avgift vid sjukvård Patientens egenavgift vid sjukhusvård utgör avgift för kost och logi och ryms delvis inom försörjningsstödets kostnadspost för mat. Mellanskillnaden, patientavgiften reducerad med matpengar för samma antal dagar, beviljas i form av förhöjd norm Kostnader i samband med egen bostad Under placeringstiden kan personen ha kvar sina kostnader knutna till bostaden. Dessa kostnader är hyra, hemförsäkring, TV avgift, internetabonnemang och abonnemangsavgifter för telefon och el. Bistånd kan utgå efter sedvanlig ekonomisk prövning. Om vistelsen på sjukhus eller behandlingshem är kortare tid än två månader betalas TV avgiften. Vid längre vistelse kan den sökande begära avgiftsbefrielse. Om man redan vet att personen kommer att vara på t.ex. behandlingshem mer än sex månader bör diskussion ske med hyresvärd om möjlighet att få hyra ut bostaden i andra hand. Om detta inte godkänns av hyresvärd kan ekonomiskt bistånd beviljas efter särskild prövning till hyra Hemlöshet Avser personer som har löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. När någon är hemlös och ansöker om bistånd är det viktigt att ha helhetssyn på den hemlöses situation och vilket stöd denne kan vara i behov av, på kort och lång sikt. Hemlöshet medför oftast en kringflackande tillvaro. 14

16 Det kan leda till större kostnader för boende och bekvämligheter som vanligtvis ingår i ett boende, till exempel dusch. Hemlöshet kan också leda till dyrare matkostnader. Bedömning angående akuta behov, inte endast ekonomiskt, behöver alltid göras. Bedöms akuta behov föreligga ska de tillgodoses. 4.2 Hushållsel Ekonomiskt bistånd för hushållsel kan beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta avgiften ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar vad gäller medelförbrukning. Möjlighet till individuell bedömning ska finnas. Tvättmaskin, torktumlare, redskap för trädgårdsarbete med mera ingår inte. Om boendet är eget, det vill säga fastighet eller bostadsrätt, behöver annan bedömning göras. Kostnader för abonnemang och förbrukning delas på antalet personer, inklusive barn, i hushållet. 4.3 Arbetsresor och resor till planerad aktivitet I Sundbybergs stad beviljas bistånd för arbetsresor till arbetssökande eller de som läser SFI. Följande SFI nivåer är godkända för att en person ska ha rätt till försörjningsstöd för resor till planerad aktivitet: SFI A, B, C, D samt Svenska som andraspråk på grundläggande nivå (SVA grund, tidigare kallad SASX/SAS grund). Arbetsresor och SFI studier innebär att arbetssökande eller SFI studerande behöver förflytta sig utanför närområdet för att kunna genomföra arbetsintervjuer, studiebesök med mera. Att bevilja SLkort till dessa grupper ökar deras möjligheter att bli självförsörjande snabbare. Bedömningen är att det är i linje med socialtjänstens mål (1 kap 1 SoL) om delaktighet i samhällslivet och självständighet för den enskilde. Om resorna uppgår till kostnaden för ett månadskort beviljas ett månadskort istället för enstaka resor. Bistånd till SL kort/färdtjänst beviljas inom ramen för försörjningsstöd då behov finns av att kunna ta sig till arbetet, delta i regelbundna aktiviteter och för att delta i arbetsinriktad rehabilitering som ingår i beslutad plan. När behov av regelbundna resor finns av andra skäl än arbetsrelaterade kan behovet behöva styrkas av läkare eller annan behandlande personal där det också framgår hur ofta behov av resor finns. 4.4 Hemförsäkring Bistånd kan beviljas till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och egendomsskydd. En skälig kostnad för hemförsäkring är baserad på normalt lösöresbelopp för den biståndssökandes typ av bostad och antal personer boende i bostaden. Egendomsskydd beviljas vanligen maximalt för ett lösöresbelopp på kronor. Extra försäkringar som till exempel allrisk oturs och hemplusförsäkring ingår inte i vad som betraktas som grundskydd. 15

17 4.5 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till avgift för fackförening och/eller arbetslöshetskassa kan beviljas med faktisk kostnad. Personen uppmanas dock att undersöka möjligheten till reducerad avgift. 5. Bistånd till livsföring i övrigt Bistånd för livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 SoL avser alla de kostnader som den enskilde kan ansöka om bistånd för. Bistånd för livsföring i övrigt prövas individuellt och ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Nedan presenteras sådana utgifter som bistånd för livsföring i övrigt kan beviljas för. 5.1 Färdtjänstavgift Faktisk kostnad för färdtjänst ska räknas in som kostnaden för arbetsresor i månadsbeloppet. Bistånd till avgift för riksfärdtjänst ska bedömas på samma sätt som kostnad för andra resor som inte är lokala. 5.2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, avgifter Bistånd till avgift för förskola, skolbarnomsorg och fritidsverksamhet beviljas sökande som uppbär försörjningsstöd eller har inkomster i nivå med riksnormen. Sökande ska ansöka om nedsättning av avgifterna för förskola, skolbarnomsorg och fritidsverksamhet. 5.3 Glasögon I Sundbybergs stad kan bistånd till glasögon verkställas enligt ramavtal. Enligt Socialstyrelsens handbok bör socialnämnden bevilja ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för glasögon om behovet styrks av en legitimerad optiker eller läkare (Socialstyrelsen, 2013:79). Bistånd för glasögon ingår i begreppet livsföring i övrigt. Skälig kostnad för glasögon är lästa paketpris som erbjuds av optiker. När kostnadsförslag som styrker behovet inkommer till socialtjänsten kan bistånd för glasögon beviljas. Det ska framgå av kostnadsförslaget vad som ingår i priset. Bistånd till vanliga läsglasögon som är avsedda för personer över år med avtagande synskärpa, så kallad ålderssynthet beviljas inte. Behovet kan tillgodoses inom ramen för riksnormens post för hälsa och hygien. Avser ansökan barn upp till och med 9 år ska skälig kostnad reduceras med belopp som motsvarar glasögonbidraget till barn från Stockholms läns landsting. 5.4 Hemutrustning Ekonomiskt bistånd täcker nödvändig hemutrustning. Vad som anses vara nödvändig hemutrustning kan beskrivas som den hemutrustning som behövs för att ett hem ska kunna fungera där behoven av matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring och rekreation tillgodoses. TV och dator med internetuppkoppling kan också ingå i en hemutrustning. Vid bedömning av bistånd till dator med internetuppkoppling bör särskild hänsyn tas till behov som barn och ungdomar som går i skolan har. 16

18 5.5 Hemtjänstavgift Ekonomiskt bistånd ska inte utgå för kostnaden för hemtjänst. Vid debitering av hemtjänstavgift görs beräkning från äldreomsorgen så att den enskilde alltid har ett skäligt belopp kvar till sina utgifter efter det att hyra och hemtjänstavgift betalats, så kallat förbehållsbelopp. 5.6 Läkarvård och medicin Vid ansökan om bistånd för medicinkostnader på recept utanför högkostnadsskyddet kan bistånd beviljas upp till 500 kr/månad. En individuell bedömning av behovet vid ansökan om bistånd för medicinkostnader utom förmån ska alltid göras. Bistånd för medicin på recept inom förmån ingår enligt SOSFS 2013:1 i begreppet livsföring i övrigt och ska omfattas av det ekonomiska biståndet. Biståndet omfattar avgift vid läkarbesök och läkarföreskriven medicin och behandling som ingår i högkostnadsskyddet. Biståndet kan omfatta t.ex. besök hos distriktssköterska, sjukgymnast, psykolog eller annan öppenvårdsbehandling. Endast kostnader för av staten rabatterade läkemedel ska godkännas. Kostnad för faktureringsavgift godkänns inte. Kostnader för naprapatbehandling kan beviljas om behovet av naprapat är ordinerat av läkare och om behovet inte kan tillgodoses genom någon behandling som omfattas av högkostnadsskyddet. Kostnader för naprapatbehandlingen bör ej beviljas mer än sju behandlingar per år. 5.7 Resor Rekreationsresor Bistånd till rekreationsresor beviljas endast i undantagsfall. Biståndet ska prövas mycket restriktivt och endast ges när det finns starka sociala eller medicinska skäl för en resa i Sverige till anhöriga e.d. i rehabiliterande syfte Resor till begravning Bistånd kan beviljas för resa inom Sverige om den avlidne är nära anhörig eller annan närstående. Med nära anhörig avses make/maka eller motsvarande, förälder, barn, syskon, mor och farförälder och barnbarn. Med annan närstående avses person som, utan att vara nära anhörig, stått den sökande mycket nära. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare har råd med och ske med billigaste färdmedlet Resor för föräldralediga och sjukskrivna För sjukskrivna och föräldralediga beviljas inte bistånd för arbetsresor. Dessa grupper beviljas inte arbetsresor då de inte är arbetssökande och därför inte antas ha behov av arbetsresor. De kan emellertid beviljas bistånd för resor av andra anledningar till exempel när den enskilde har behov av att regelbundet resa för att fullfölja en rehabilitering eller behandling. Om resorna uppgår till kostnaden för ett månadskort beviljas ett månadskort istället för enstaka resor. SL kort till föräldralediga beviljas inte. Föräldralediga kan i regel resa gratis med bussar i kollektivtrafiken med barn i barnvagn Återföreningsresor Bistånd för återföreningsresor beviljas som regel inte. Endast om synnerliga skäl föreligger och då endast avseende återförening av förälder och minderårigt barn som inte bor tillsammans med vårdnadshavare. När Röda Korset beviljat hjälp till reskostnaden för barn som ska förenas med 17

19 föräldrarna i Sverige kan bistånd beviljas till egenavgiften Återvandringsresor Bistånd för återvandringsresor beviljas inte. Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon per person. Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. 5.8 Skulder Hyresskulder Behovet av bistånd ska prövas mot bakgrund av det vid ansökningstillfället föreliggande behovet och vilka konsekvenser som en utebliven reglering av skulden kan få samt om behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd. Möjligheten att avbetala skulden till hyresvärden ska alltid först prövas. Behandling av hyresskulder måste prövas på annat sätt än andra skulder. Skälet till det är att de konsekvenser som en hyresskuld kan få för försörjningen och livsföringen i övrigt är större än vad som är vanligt i fallet med andra skulder. I synnerhet bör barns situation särskilt beaktas. Man bör alltid skilja på hyresskulder som den enskilde skulle ha varit berättigad att få hjälp med hyran när den förföll till betalning om hen ansökt om biståndet i tid, där sökande egentligen haft råd att betala själv vid tidpunkten för hyrans betalning men av olika skäl låtit bli detta. Har någon saknat eller haft låg inkomst och av den anledningen inte kunnat betala sin hyra men först senare inkommer och begär bistånd till den skuld som uppkommit och om bidragsbehovet fortfarande kvarstår rätt till bistånd. Har hen däremot haft råd att betala hyran men underlåtit detta så måste bedömning göras av vilka konsekvenser det för med sig att ansökan om bistånd till reglering av skulden avslås. Bistånd till hyresskuld kan beviljas för gamla och sjuka där alternativt boende inte kan ordnas. Om det är möjligt att få en annan bostad och detta i övrigt kan anses rimligt så bör ansökan om bistånd till hyresskulder avslås Skuld för hushållsel Bistånd till skuld för hushållsel ska därför prövas på samma grunder som hyresskuld. Avstängning av hushållsel medför stora sociala konsekvenser för hushållet. Även i detta sammanhang ska (eventuella) barns situation uppmärksammas särskilt Övriga skulder Bistånd utgår inte för att reglera skulder. Ett annat undantag kan vara om någon är i akut behov av bistånd och inte kan få tid omgående för prövning av biståndsbehovet och då lånar pengar i avvaktan på att få sin sak prövad. Om biståndsbehovet förelåg redan vid tidpunkten för kontakten med socialkontoret bör bistånd upp till försörjningsstödsnivå kunna utgå även till skuld till släktingar och vänner. 18

20 5.9 Stämpelavgift Huvudregeln är att stämpelavgifter inte beviljas. Undantag kan göras för enskilda fall exempelvis om det är viktigt av sociala skäl att en äktenskapsskillnad eller bodelning genomförs. vid kostnader för identitetskort. Ekonomiskt bistånd beviljas inte till ansökan om pass eller svenskt medborgarskap Tandvård Ekonomiskt bistånd utgår i första hand till akut tandvård Akut tandvård Bistånd beviljas vid akut ofrånkomligt behov av behandling. Med akut tandvård avses ofrånkomligt behov av behandling vid värk, infektiösa tillstånd och traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling, temporära fyllningar, enstaka fyllningar för att undanröja värk samt proteser. Detta är behandling som oftast måste utföras omedelbart. Den får utföras utan kostnadsförslag i de fall ett sådant inte kan inväntas. Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare framgå att behovet av behandling var akut. Det bör uppmärksammas att det faktum att det står akut besök på räkningen inte i sig innebär att behovet av behandling var akut Nödvändig uppehållande tandvård Vid längre tids beroende av försörjningsstöd kan även annan tandvård än akut beviljas om det är nödvändigt för att uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad tandstatus och är en förutsättning för att fungera socialt och kunna arbeta. Bistånd till nödvändig tandvård kan beviljas personer som under minst ett år har haft försörjningsstöd eller inkomster i nivå med normen och som inte inom rimlig tid förväntas öka sina inkomster. Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet men inte kostnad för uteblivande från besök. Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till tandvård: Omfattningen av tandvården och kostnaden ska jämföras med vad en låginkomsttagare har råd att kosta på sig. Behandlingen ska omfattas av statligt tandvårdsstöd enligt 1 kap 3 lagen om statligt tandvårdsstöd. Att en föreslagen behandling omfattas av statligt tandvårdsstöd, eller godkänts i försäkringskassans förhandsprövning, innebär dock inte att detta kan ligga till grund för om ekonomiskt bistånd enligt SoL ska beviljas till kostnaden eller inte. Folktandvårdens prislista för de åtgärder som debiteras ska vara vägledande. Tandvården ska utföras av tandläkare som är uppförd på Försäkringskassans förteckning. Kostnadsförslag ska infordras och innefatta kopia på eventuellt beslut på förhandsprövning av försäkringskassan. Oberoende tandläkare ska konsulteras vid ansökningar om dyrare eller mer omfattande tandvård. Om förvaltningen inte har avtal med egen konsulttandläkare kan den sökande t.ex. uppmanas att på förvaltningens bekostnad skaffa kostnadsförslag från folktandvården för jämförelse. En individuell bedömning ska även göras av den enskildes förmåga att sköta sin tandhygien, exempelvis i samband med missbruk. 19

21 Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden för personer med extrem tandvårdsrädsla. Denna ska vara styrkt med läkarintyg eller med resultatet av ett psykometriskt test som utvisar att en person uppfyller kriterierna för extrem tandvårdsrädsla. Det ska även vara styrkt att personen inte kan tillgodogöra sig landstingets terapiprogram för behandling av tandvårdsrädsla inom ramen för den öppna hälso och sjukvårdens avgiftsregler och högkostnadsskydd. Sökande som har egen inkomst över försörjningsstödsnivå men ändå söker bistånd till tandvårdskostnad kan beviljas bistånd för nödvändig tandvård i vissa fall. Om kostnad och omfattning är skäligt beviljas bistånd till den del av kostnaden som överstiger vad han eller hon själv kan betala med sitt normöverskott under 6 månader. I första hand ska den sökande dock hänvisas till avbetalning hos tandläkaren. Ett beslut om bistånd till tandvård sträcker sig ofta över flera månader men ska alltid tidsbegränsas. Rätten till ekonomiskt bistånd ska prövas månad för månad och när beslut fattas som löper över flera månader ska en omprövningsklausul alltid skrivas in i beslutet. Tandvård som utförts före ansökan ska inte beviljas utan betraktas som en skuld Tekniska hjälpmedel Bistånd beviljas till egenavgifter för läkarföreskrivna hjälpmedel om behovet inte kan tillgodoses via landstinget eller Försäkringskassan. Bistånd till öppning av nytt telefonabonnemang beviljas endast hushåll med styrkt behov av stationär telefon. Mobiltelefon med telefonkort kan jämställas med och utgöra ett billigare alternativ till fast installation. I följande fall kan behov av stationär telefon motiveras: Personer som på grund av ålder, sjukdom eller skada inte har förmåga att använda en mobiltelefon. Fast telefoni kan vara en förutsättning för att läkarföreskrivna tekniska hjälpmedel, som exempelvis trygghetslarm, ska kunna installeras. Kostnader för telefoninstallation på grund av intensivövervakning med fotboja ska inte beviljas då detta bekostas av kriminalvårdsmyndigheten. Alla löpande kostnader för telefon ingår i riksnormen. För de hushåll enligt ovan som kan beviljas ekonomiskt bistånd till fast telefonabonnemang kan det bli nödvändigt att också bevilja bistånd till gammal skuld och till depositionsavgift om den sökande har akut behov av fast telefoni och inte inom rimlig tid kan reglera eventuell skuld och betala depositionsavgift. Depositionsavgiften betalas direkt av förvaltningen till teleleverantören. Det ska anges på beställningen av abonnemanget vem som betalt depositionsavgiften och vart den ska återbetalas. Om ny skuld uppkommer under tid som depositionen gäller kan teleleverantören ta ur depositionsavgiften för reglering av skulden. Det är därför viktigt att löpande följa dessa hushålls betalningar av telefonräkningarna Träningskort Träningskort eller kort till simhall för vuxna beviljas inte. Vid medicinska problem hänvisas till landstingets sjukgymnaster för behandling och träning. 20