Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201

Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt. Två av tre dödade cyklister i landet har skallskador som primär dödsorsak. Cykelhjälmen ger ett mycket bra skydd mot dessa allvarliga skador. NTF Stockholms län, tidigare Stockholms Trafiksäkerhetsförening, har årligen studerat användningen av cykelhjälm bland vuxna cyklister i Stockholms innerstad sedan 1995. Sedan 1996 omfattar studierna även Stockholms förorter. Denna rapport redovisar den senaste studien från maj 2002 och ger också en tillbakablick på tidigare års studier. Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och har genomförts på uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm. Projektledare har varit Per-Åke Tjärnberg, som även stått för analys och dokumentation. Fältobservatörer har varit Curt Jonsson och Nils-Anders Welander. Solna i juni 2002 Hans Norbeck VD 2

Sammanfattning 1995 började Stockholms Trafiksäkerhetsförening med årliga studier av cykelhjälmsanvändningen i Stockholms stad. NTF Stockholms län tog över studien år 2000. Syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt. 1999 utvecklades mätningarna, vilket innebar vissa förändringar jämfört med tidigare år. Antalet mätplatser utökades från tidigare 16 till 37 platser. Utökningen gjordes främst i Stockholms ytterstad, men även i innerstaden. Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och är gjord under senare delen av maj, innan skolorna stänger för sommarlov. Totalt omfattar studien 4 432 vuxna cyklister vilket är 400 fler än förra året. Av dessa använde 36 % cykelhjälm. Detta är endast en liten ökning jämfört med 2001 då 35 % av cyklisterna använde hjälm. I innerstaden noterades 3 541 vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm, den högsta andel som noterats under mätserien, dessutom en ökning med 1 % jämfört med förra året. Användningen var något högre för män än för kvinnor. Vid studien 1995 använde 15 % av studerade cyklister cykelhjälm. 1999 låg användningsfrekvensen på en nivå där knappt en tredjedel av cyklisterna använde cykelhjälm. I Stockholms ytterstad noterades 891 vuxna cyklister. Av dessa använde 23 % cykelhjälm, en liten minskning från 2001. Användningen är lägre än i innerstaden, oroande är att användningen minskar för tredje året i rad från 28 % 2000, till 23 % år 2002. Det var en skillnad mellan män (22 %) och kvinnor (25 %). I studien 2002 noterades även barn och ungdomar i ålder 6-15 år vid mätplatserna. Totalt noterades 373 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av dessa använde färre än hälften cykelhjälm, en minskning från förra året till 44 %. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen 6-12 år hade högre användningsfrekvens än den äldre 13-15 år. 3

Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 3 1 Bakgrund 5 1.1 Historik 5 1.2 Cykelolyckor i Stockholms stad 5 1.3 Cykelhjälmens skadeförebyggande effekt 6 1.4 Faktorer som påverkar användningen 7 2 Syfte 7 3 Metod 7 3.1 Vuxna cyklister 9 3.2 Vuxna cyklister i innerstaden 10 3.3 Vuxna cyklister i ytterstaden 11 3.4 Barn och ungdom 12 3.5 Resultatdiskussion 12 Bilaga 1 13 Referenser 1 4

1 Bakgrund 1.1 Historik Cykelhjälmen började lanseras under 1970-talet. Mycket av arbetet skedde på initiativ av Konsumentverket och professor Bertil Aldman. Under 1980-talet bedrevs olika arbeten för ökad cykelhjälmsanvändning, framförallt vad gällde barn. Våren 1983 började Konsumentverket att utarbeta riktlinjer för cykelhjälmar. Riktlinjerna trycktes 1985. Samtidigt uppmanades personal och barn på fritidshem att använda cykelhjälm vid utflykter. Riktlinjerna trädde i kraft först 1 mars, 1987. Våren 1987 kom cykelhjälmens stora genombrott, främst bland barn. Bl.a. arrangerade Stockholms Trafiksäkerhetsförening, Trafiksäkerhetsförbundet Stockholms län, AKTA och Folksam en nationell samling i Stockholm för att stödja dem som ville arbeta och verka aktivt för ökad cykelhjälmsanvändning. Vid samlingen presenterades de nya riktlinjerna och professor Aldman redogjorde för nyttan av cykelhjälm. Samma år gick några landsting, bl.a. Skaraborg, ut med hjälmrecept till 4-åringar. Recepten, som gav en kraftig rabatt vid köp av hjälm, delades ut av barnavårdscentralerna. Landstinget bidrog med rabatten. 1990 initierade WHO ett världsomspännande hjälmprojekt med syfte att öka hjälmanvändningen och minska huvudskadorna för tvåhjulsburna trafikanter. 1991 bildades Svenska Hjälminitiativgruppen. Gruppen samordnar lokala och regionala insatser, förmedlar kunskaper från forskare och praktiker om cyklisters säkerhet och cykelhjälmar samt producerar informationsmaterial. 1992 startades Cykelhjälmsinitiativet i Stockholms län. Då hade de första tragiska olyckorna med barn som blivit hängda i cykelhjälmen inträffat. Detta bidrog till nya riktlinjer för cykelhjälm och småbarnshjälm med grönt spänne. Under resten av 1990-talet har det sedan bedrivits många hjälmsatsningar, program och kampanjer i skiftande former och intensitet runtom i Sverige. 1.2 Cykelolyckor i Stockholms stad I Stockholm omkom i genomsnitt på de senaste fem åren 2 cyklister årligen. Undantag var 1999 då ingen cyklist omkom. 1998 omkom 5 cyklister. Enligt den officiella statistiken som bygger på de olyckor som rapporterats till polisen, minskar antalet svårt och lindrigt skadade cyklister i Stockholm. Långt ifrån alla cykelolyckor som inträffar rapporteras till polisen. Mörkertalet är mycket stort. Detta gäller i synnerhet singelolyckor. Hur många cyklister som verkligen skadas i stockholmstrafiken vet man därför inte med säkerhet, men det kan röra sig om 2 000-3 000 cyklister varje år. 5

I diagrammet nedan visas antalet dödade och skadade cyklister i polisrapporterade cykelolyckor under perioden 1990-2001. antal cyklister 350 300 250 Dödade och skadade cyklister i polisrapporterade olyckor i Stockholm 1990-2001 200 150 100 Lindrigt skadade Svårt skadade Dödade 50 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Genomsnitt 1997-2001 Källa Vägverket Som framgår av diagrammet ökade antalet polisrapporterade cykelolyckor i början av 1990-talet för att sedan sjunka mot slutet av decenniet. Under perioden inträffade två stora toppar, nämligen 1994 och 1997. Orsakerna till topparna är oklara, men utmärkande för båda åren är att de hade långa och varma sommarperioder, vilket kan ha lockat ut många cyklister. 1999 polisrapporterades fler skadade cyklister än 1998, men antalet var inte lika högt som 1994 och 1997. Antalet svårt skadade cyklister -99 var det högsta som noterats under 1990-talet. Inte sedan 1992 har antalet dödade och skadade cyklister varit så lågt som förra året. Årets siffror ligger också under snittet för de senaste fem åren. Tilläggas bör också att fjolårssiffrorna är preliminära och kan komma att justeras något. Cyklister är en utsatt grupp. Olycksrisken är särskilt stor i stadstrafik. I Stockholm är risken att dödas cirka 20 gånger högre för en cyklist än för en bilist. Av dödsolyckorna är flertalet orsakade av kollisioner med motorfordon medan den vanligaste typen av cykelolyckor är singelolyckor. Många av dessa olyckor orsakas av bristande underhåll, t ex löst grus på körbanan, ojämn ytbeläggning eller snäva kurvor och höga kantstenar. Cyklisters hastighet är också bidragande till singelolyckornas uppkomst och konsekvens. För att minska cykelolyckorna krävs att cykeltrafiken separeras från den övriga fordonstrafiken. Där detta inte är möjligt måste hastigheten sänkas till högst 30 km/tim, om man ska nå nollvisionens inriktning. Det är också viktigt att användningen av cykelhjälm ökar kraftigt 1.3 Cykelhjälmens skadeförebyggande effekt De vanligaste diagnoserna efter cykelolyckor är skallskador och frakturer på armar och ben. Mer än var tredje cyklist som skadas får huvudskador. Hjärnan är väldigt ömtålig, redan en måttlig stöt kan ge svåra skador. Arm- och benskador går ofta att reparera medan hjärnskador ger bestående men. 6

Cykelhjälm har en god skyddseffekt mot svåra skallskador och hjärnskakning. Olycksanalysgruppen vid Norrlands Universitetssjukhus har analyserat dödliga och icke-dödliga skall- och ansiktsskador bland cyklister med och utan hjälm och funnit att: Omkring 40% av de cyklister som årligen omkommer i Sverige beräknas ha kunnat överleva om de använt cykelhjälm Antalet hjärnskakningar är 60-70% lägre bland skadade cyklister som har använt hjälm De flesta cykelolyckorna inträffar utan att någon bil är inblandad. Man cyklar helt enkelt omkull. Ofta får huvudet ta emot den största smällen. Det är alltså inte bara i innerstaden och på gator med tät fordonstrafik som cykelhjälmen gör stor nytta, även om cyklister i allmänhet tycks tro det. 1.4 Faktorer som påverkar användningen Användningen av cykelhjälm påverkas av en rad faktorer. Från studier som gjorts av bl.a. Vägoch transportforskningsinstitutet (VTI), Uppsala universitet och Stockholms Trafiksäkerhetsförening kan man dra vissa slutsatser eller göra vissa antaganden. Här följer några exempel: Trafiksituationen. Användningen av cykelhjälm är lägre i områden där man upplever det som mindre farligt att cykla. Ålder. Barn använder cykelhjälm i betydligt större utsträckning än vuxna. Elever i högstadiet använder sällan cykelhjälm. Typ av cykelfärd. Arbetspendlare använder cykelhjälm i större utsträckning än de som cyklar kortare sträckor. Fult, töntigt, obekvämt är orsaker till att 60 % av mellanstadiebarn slutar att använda hjälm enligt en studie i Uppsala. 2 Syfte Sedan 1995 har NTF Stockholms län, tidigare Stockholms Trafiksäkerhetsförening, årligen studerat cykelhjälmsanvändningen bland vuxna cyklister i Stockholm. Det främsta syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt. Nivåer som nämns i olika trafiksäkerhetsprogram och måldokument kan bara uppskattas indirekt eller med omfattande mätprogram som i Vägverkets basramsprojekt. Resultaten från studierna används bland annat som underlag för att lokalanpassa förbundets utåtriktade verksamhet för att driva opinion för ökad cykelhjälmsanvändning. Studierna är också ett bra verktyg att upprätthålla kunskaper och intresse hos de frivilligarbetare som är knutna till förbundet. 3 Metod Sedan 1995 har Stockholms Trafiksäkerhetsförening, nu NTF Stockholms län årligen studerat av användningen av cykelhjälm bland vuxna cyklister i Stockholms stad. Första året gjordes studier endast i innerstaden, men sedan 1996 omfattar studierna även Stockholms ytterstad. 1999 utvecklades metoden, vilket innebar vissa förändringar jämfört med tidigare. Årets resultat jämförs endast med resultaten från och med 1999 1999 utökades antalet mätplatser, från 16 till 37. Utökning skedde främst i ytterstaden men även i innerstaden. Vissa tidigare mätplatser togs bort. Samtliga platser studeras under en timme. Observationstiden är vardagar, kl. 07.45-17.00. Män och kvinnor noteras separat i åldersgrupper 6-12 år, 13-15 år och 16 år och äldre. Studierna görs under månadsskiftet slutet av maj och början av juni, innan skolorna stänger för sommarlov. 7

Som barn och ungdomar räknas här personer mellan 6 och 15 år. Eftersom mätplatserna främst är anpassade efter vuxna cyklister blir antalet barn och ungdomar som passerar litet och resultatet kan endast ses som ett stickprov. Följande mätplatser ingår i studien 2001: Innerstaden: Västerort: Söderort: Götgatan/Noa Arks gränd, Kungsholmsstrand, Norr Mälarstrand, Nybroplan, Ringvägen/Hornsgatan, Ringvägen/Katarina Bangata, Ringvägen/Tideliusgatan, S:t Eriksgatan/Fleminggatan, Sturegatan/Linnégatan, Sveavägen/Odengatan, Valhallavägen/ Värtavägen, Vasabron, Vasagatan/Kungsgatan och Västerbron. Alviks torg, Brommaplan, Bromstensplan, Bällstavägen/Karlsbodavägen, Hässelby Gård, Hässelby Villastad, Kista Centrum, Rinkeby, Sörgårdsvägen/Solhemsvägen, Vällingby Centrum och Ängbyplan. Bredäng, Farsta Centrum, Fruängen Centrum, Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg, Högdalen Centrum, Hökarängen Centrum, Skarpnäcks allé, Skärholmens Centrum, Sockenvägen/Gamla Tyresövägen, Svedmyra, Årstavägen/Hjälmarsvägen och Älvsjö station. Ambitionen är att varje år studera samma platser vid samma tid på dagen. 8

Resultat 3.1 Vuxna cyklister Under perioden 23 maj 3 juni 2002 har NTF Stockholms län studerat användningen av cykelhjälm på 37 platser i Stockholm stad. Studien omfattar totalt 4 432 vuxna cyklister. Av dessa använde 36,3 % cykelhjälm. Män och kvinnor använde hjälm i lika stor grad. Kvinnorna var ikapp männen i förra årets studie. Även i årets studie tangerar man männens resultat. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor 2 067 36,2 % Män 2 365 36,3 % Totalt 4 432 36,3 Den sammanlagda hjälmanvändningen är lite högre än 2001, då totalt 35 % använde hjälm. I denna typ av studie är det inte möjligt att under en serie av år genomföra räkningar vid samma typ av väder. Cykeltrafiken påverkas i hög grad av väderförhållandena och det är känt att en regnig dag påverkar antalet cyklister även dagen efter. Således bör den långsiktiga trenden studeras snarare än årsvisa variationer i antal och procent. Under flertalet år som förbundet gjort hjälmstudier har vädret varit gynnsamt för cykeltrafik, med många soliga och varma dagar. Under årets mätperiod var vädret mycket gynnsamt för cyklister med endast tre regniga dagar, flera dagar hade blåsigt väder men solsken. En faktor som kan påverka resultatet negativt är att vid bra väder lockas många nya cyklister ut i trafiken som inte ännu skaffat cykelhjälm. Nedan redovisas inte resultaten för varje enskild mätplats, utan endast en sammanslagning för samtliga mätplatser. Uppgifter för varje enskild mätplats redovisas i bilaga. Viktigt att notera är att man ska vara försiktig vid tolkningen av mätresultaten för enskilda mätplatser. Studien gör dels inte anspråk på att vara heltäckande för en enskild plats, dels finns större slumpmässig variation för enskilda mätningar eftersom de bygger på färre observationer än vid en sammanslagning. Det är alltså resultatet på den sammanslagna nivån som är det intressanta i studien. Cykelhjälmsanvändningen i Stockholm 1995-2002 Andel med hjälm 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 95* 96 97 98 99 00 01 02 Innerstaden Förorter 9

3.2 Vuxna cyklister i innerstaden Studierna i Stockholms innerstad omfattar 14 mätplatser. I innerstaden noterades totalt 3 541 vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm. Andelen hjälmanvändare var lika bland kvinnor och män. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor 1 642 39,0 % Män 1 899 39,9 % Totalt 3 541 39,5 % I diagrammet på nedan visas resultaten från Stockholms Trafiksäkerhetsförening studie 1995-1998 ihop med resultaten 1999-2002. Som tidigare nämnts ändrades mätmetoden 1999 jämfört med tidigare år. Detta innebär att årets studie helst ska jämföras med resultaten tillbaka till 1999. Cykelhjälmsanvändning bland vuxna cyklister i innerstaden 1995-2002 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Totalt Män Kvinnor 10

3.3 Vuxna cyklister i ytterstaden Studierna i Stockholms ytterstad omfattar 23 mätplatser, varav 11 i Västerort och 12 i Söderort. I ytterstaden studerades totalt 1 184 vuxna cyklister. Av dessa använde 25 % cykelhjälm. Användningen har sjunkit något och är också lägre än i innerstaden. Kvinnors grad av användning har sjunkit från 27 % till 21 %, männens resultat är oförändrat. Totalt minskar användningen av cykelhjälm i ytterstaden med 3 % -enheter till 25 %. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor 425 25 % Män 466 22 % Totalt 891 23 % I diagrammet nedan visas resultat från studierna 1999 till 2002. Här visas endast den totala hjälmanvändningen utan uppdelning på kön. Mätplatserna är få och underlaget relativt begränsat varför en enskild mätplats kan ge kraftigt genomslag. Cykelhjälmsanvändning bland vuxna cyklister i ytterstaden 1996-2000 (endast urprungliga mätplatser) 35% 30% 25% Totalt Män Kvinnor 20% 15% 10% 5% 0% 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 11

3.4 Barn och ungdom I studien 2002 har också barn och ungdomar i åldern 6-15 noterats vid mätplatserna. En uppdelning har gjorts på kön och åldersgrupperna 6-12 år samt 13-15 år. Sammanlagt omfattar studien 220 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av de 220 barn och ungdomar som noterades använde hälften cykelhjälm. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen hade högre användningsfrekvens än den äldre. 3.5 Resultatdiskussion Tre år i rad sjönk antalet cyklister i studien vilket kan ha flera orsaker såsom ogynnsamt väder. I årets studie ökade antalet cyklister med 400. En orsak till det kan ha varit att vädret varit varmt och soligt till stor del. Det kan ha lockat ut många nya cyklister som spontant tagit cykeln men inte hunnit med att ta fram/köpa hjälm. Det finns både positivt och negativt att lyfta fram från resultatet i årets studie. Här kommer det positiva: θ Antalet cyklister har ökat vilket vi ser som positivt om dom samtidigt valt att använda cykelhjälm. θ Kvinnliga cyklister som använder cykelhjälm i ytterstaden har ökat. θ Manliga cyklister som använder cykelhjälm i innerstaden har ökat. Här kommer det negativa: θ Kvinnliga cyklister som använder cykelhjälm i innerstaden minskar. θ Manliga cyklister som använder cykelhjälm i ytterstaden minskar kraftigt. θ 373 barn ingår också i studien, även där har en minskning skett. I det sammanslagna resultatet sjunker för tredje året i rad andelen cykelhjälmsanvändare i ytterstaden men ökar i innerstaden. Vilka orsaker till svängningarna är kan man bara spekulera i, det är svårt att hitta någon riktigt hållbar förklaring. En möjlig förklaring kan vara cyklistens upplevda risk. Trots stadens satsning på cykelfält och andra positiva cykelmiljöåtgärder upplever cyklister den intensiva biltrafiken som riskfull. Upplevelse av mindre risk skulle också kunna vara en förklaring till ytterstadscyklistens minskande benägenhet att använda hjälm. I årets studie har antalet dödade cyklister stigit från en till två medan antalet skadade cyklister sjunkit från förra studien till 190, vilket är samma nivå som 1993 men ännu långt ifrån acceptabel. Glädjande är dock att antalet skadade sjunker för tredje året i rad. 12

Bilaga 1 Tabeller Stockholms stad 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort 567 310 257 72 61 23% 23% 24% Söderort 324 156 168 29 46 23% 19% 27% Totalt Ytterstaden 891 466 425 101 107 23% 22% 25% Innerstaden 3541 1899 1642 758 641 39,5% 39,9% 39,0% Totalt Stockholms stad 4432 2365 2067 859 748 36% 36% 36% Stockholms stad 2001 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort 602 295 307 86 62 25% 29% 20% Söderort 582 302 280 85 62 25% 28% 22% Totalt Ytterstaden 1184 597 587 171 124 25% 29% 21% Innerstaden 2848 1473 1375 561 562 39% 38% 41% Totalt Stockholms stad 4032 2070 1962 732 686 35% 35% 35% Stockholms stad 2000 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort 602 266 336 71 59 22% 27% 18% Söderort 658 312 346 99 123 34% 32% 36% Totalt Ytterstaden 1260 578 682 170 182 28% 29% 27% Innerstaden 3085 1685 1400 572 473 34% 34% 34% Totalt Stockholms stad 4345 2263 2082 742 655 32% 33% 31% Stockholms stad 1999 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort 650 304 346 67 66 20% 22% 19% Söderort 679 343 336 59 43 15% 17% 13% Totalt Ytterstaden 1329 647 682 126 109 18% 19% 16% Innerstaden 3312 1781 1531 542 413 29% 30% 27% Totalt Stockholms stad 4641 2428 2213 668 522 26% 28% 24% 13

Stockholms stad 1998 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort 163 53 110 3 10 8% 6% 9% Söderort 88 34 54 2 10 14% 6% 19% Totalt Ytterstaden 251 87 164 5 20 10% 6% 12% Innerstaden 1436 785 651 233 154 27% 30% 24% Totalt Stockholms stad 1687 872 815 238 174 24% 27% 21% Stockholms stad 1997 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort 357 153 204 16 9 7% 10% 4% Söderort 173 68 105 4 5 5% 6% 5% Totalt Ytterstaden 530 221 309 20 14 6% 9% 5% Innerstaden 1417 738 679 223 193 29% 30% 28% Totalt Stockholms stad 1947 959 988 243 207 23% 25% 21% Stockholms stad 1996 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort 418 166 252 12 13 6% 7% 5% Söderort 344 174 170 7 9 5% 4% 5% Totalt Ytterstaden 762 340 422 19 22 5% 6% 5% Innerstaden 1426 781 645 166 124 20% 21% 19% Totalt Stockholms stad 2188 1121 1067 185 146 15% 17% 14% Stockholms stad 1995 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Totalt Stockholms stad 1248 692 556 116 77 15% 17% 14% 14

Stockholms stad 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort 567 310 257 72 61 23% 23% 24% Söderort 324 156 168 29 46 23% 19% 27% Totalt Ytterstaden 891 466 425 101 107 23% 22% 25% Innerstaden 3541 1899 1642 758 641 39,5% 39,9% 39,0% Totalt Stockholms stad 4432 2365 2067 859 748 36,3% 36,3% 36,2% BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Västerort 6-12 177 114 63 51 37 50% 45% 59% 13-15 143 87 56 31 18 34% 36% 32% Söderort 6-12 8 7 1 4 0 50% 57% 0% 13-15 10 7 3 0 0 0% 0% 0% Övriga under 16, ålder okänd 0 Totalt Ytterstaden 338 215 123 86 55 42% 40% 45% 6-12 185 121 64 55 37 50% 45% 58% 13-15 153 94 59 31 18 32% 33% 31% Innerstaden 6-12 21 16 5 14 5 90% 88% 100% 13-15 14 10 4 4 1 36% 40% 25% Totalt Stockholms kommun 373 241 132 104 61 44% 43% 46% 6-12 206 137 69 69 42 54% 50% 61% 13-15 167 104 63 35 19 32% 34% 30% Innerstaden 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Götgatan/Noe Arks gränd 172 101 71 35 29 37% 35% 41% Kungsholmsstrand 17 7 10 1 6 41% 14% 60%

Norr Mälarstrand 510 275 235 135 105 47% 49% 45% Nybroplan/Strandvägen 202 121 81 29 18 23% 24% 22% Ringvägen/Hornsgatan 213 122 91 39 36 35% 32% 40% Ringvägen/Katarina Bangata 36 20 16 5 4 25% 25% 25% Ringvägen/Tideliusgatan 54 21 33 6 9 28% 29% 27% S:t Eriksgatan/Fleminggatan 219 127 92 37 19 26% 29% 21% Sturegatan/Linnégatan 229 129 100 62 33 41% 48% 33% Sveavägen/Odengatan 116 60 56 21 14 30% 35% 25% Valhallavägen/Värtavägen 306 149 157 37 46 27% 25% 29% Vasabron 624 330 294 166 156 52% 50% 53% Vasagatan/Kungsgatan 651 340 311 157 124 43% 46% 40% Västerbron 192 97 95 28 42 36% 29% 44% Totalt innerstaden 3541 1899 1642 758 641 40% 40% 39% Västerort 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Alviks torg 34 23 11 2 2 12% 9% 18% Brommaplan 58 32 26 9 7 28% 28% 27% Bromstensplan 22 8 14 2 2 18% 25% 14% Bällstavägen/Karlsbodavägen 45 24 21 11 8 42% 46% 38% Hässelby Gård 49 25 24 3 0 6% 12% 0% Hässelby Villastad 11 7 4 2 1 27% 29% 25% Kista Centrum 130 88 42 0 0 0% 0% 0% Rinkeby 5 3 2 0 0 0% 0% 0% Sörgårdsvägen/Solhemsvägen 30 12 18 0 5 17% 0% 28% Vällingby Centrum 29 10 19 1 5 21% 10% 26% Ängbyplan 154 78 76 42 31 47% 54% 41% Totalt Västerort 567 310 257 72 61 23% 23% 24% Söderort 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Bredäng 11 4 7 0 0 0% 0% 0% Farsta Centrum 13 6 7 0 3 23% 0% 43% 2

Fruängens Centrum 10 6 4 1 0 10% 17% 0% Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg 43 25 18 5 7 28% 20% 39% Högdalen Centrum 22 13 9 2 6 36% 15% 67% Hökarängen Centrum 25 16 9 2 1 12% 13% 11% Skarpnäcks allé 24 7 17 1 1 8% 14% 6% Skärholmens Centrum 7 3 4 0 1 14% 0% 25% Sockenvägen/Gamla Tyresövägen 28 19 9 5 3 29% 26% 33% Svedmyra 58 28 30 6 11 29% 21% 37% Årstavägen/Hjälmarsvägen 34 10 24 2 6 24% 20% 25% Älvsjö station 49 19 30 5 7 24% 26% 23% Totalt Söderort 324 156 168 29 46 23% 19% 27% Innerstaden 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Götgatan/Noe Arks gränd 6-12 1 1 1 Norr Mälarstrand 6-12 1 1 1 Nybroplan/Strandvägen Ringvägen/Hornsgatan 6-12 11 7 4 6 4 13-15 5 2 3 0 0 Ringvägen/Tideliusgatan 6-12 3 3 3 13-15 2 2 0 Sveavägen/Odengatan 6-12 1 1 1 Ringvägen Katarina bang. 6-12 1 1 0 S:t Eriksgatan/Fleminggatan 3

Sturegatan/Linnégatan Vasabron 13-15 4 2 2 1 1 Valhallavägen/Värtavägen 6-12 5 5 0 4 13-15 7 6 1 4 1 Totalt innerstaden 41 30 11 20 7 66% 67% 64% 6-12 21 16 5 14 5 90% 88% 100% 13-15 14 10 4 4 1 36% 40% 25% Västerort 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Alviks torg 13-15 1 1 0 Bromstensplan 6-12 23 13 10 9 7 13-15 22 15 7 6 4 Bällstavägen/Karlsbodavägen 6-12 20 8 12 6 10 13-15 3 3 0 Hässelby Gård 6-12 3 3 3 13-15 2 2 2 Hässelby Villastad Kista Centrum 6-12 9 3 6 0 0 13-15 15 8 7 2 1 Rinkeby 6-12 3 3 0 4

13-15 2 2 0 Sörgårdsvägen/Solhemsvägen 6-12 44 26 18 12 11 13-15 29 18 11 4 4 Vällingby Centrum 6-12 6 4 2 4 1 13-15 3 3 0 Änbyplan 6-12 6 3 3 3 3 13-15 10 6 4 6 4 Totalt Västerort 201 119 82 55 47 51% 46% 57% 6-12 114 63 51 37 32 61% 59% 63% 13-15 87 56 31 18 15 29% 32% 48% Söderort 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Bredäng 6-12 2 1 1 0 0 Farsta C Fruängens Centrum 6-12 3 3 3 Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg 13-15 2 2 0 Högdalen C Hökarängen C 13-15 4 4 0 Skarpnäcks allé 6-12 2 2 0 5

13-15 1 1 0 Skärholmen C Sockenvägen/Gamla Tyresövägen 13-15 7 5 2 0 0 Årstavägen/Hjälmarsvägen 6-12 1 1 1 Älvsjö station Övriga under 16, ålder okänd 0 Totalt Söderort 22 18 4 4 0 18% 22% 0% 6-12 8 7 1 4 0 50% 57% 0% 13-15 10 7 3 0 0 0% 0% 0% 6

Referenser Per-Åke Tjärnberg, Cykelhjälmsobservationer i Stockholm 2001, Rapport 2 Konferensrapport, 1:a Nationella Cykelhjälmskonferensen, oktober 95 Konferensrapport, 2:a Nationella Cykelhjälmskonferensen, november 97 Vägtrafikskador 2000, Statistiska centralbyrån/sika Peter Berg, Ragnar Westling, Kartläggning av attityder till cykelhjälmsanvändning hos skolungdomar, Uppsala universitet 1998 Jan Ifver, Vägverket Borlänge