Klassisk musik År 800-idag
Medeltiden 800-1400 Medeltida musik kan delas in i två fack. Den första kallas sakral musik och betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik gregoriansk sång. Dessa sånger byggde på kristna texter som tonsattes och sjöngs av munkarna i klostren. De flesta sånger hade bara en stämma och eftersom alla instrument utom orgeln var förbjudna i kyrkan var det oftast bara sång. Det som inte var kyrklig musik kan kallas världslig musik, eller profan musik. På medeltiden var trubadurerna vanliga. De var spelmän som kunde vara anställda vid slott och hov eller spels på gator, marknader och vid festliga tillfällen. Sångerna de sjöng var ofta långa kärleksballader, flera verser långa. Säckpipan var vanlig i hela Europa och eftersom kyrkorna endast tillät orgeln så spreds den också. Flera instrument vid den här tiden var föregångare till dagens instrument. Fela (fiol), vevlira (påminner om nyckelharpa), skalmeja (oboe) och traversflöjt (tvärflöjt) är några. Intresset för och kunskapen om musikteori utvecklas. Tonerna fick namn och de organiserades i skalor. För att kunna skriva ner sångerna utvecklades även notskriften. Lyssning Gregoriansk musik Dies Irae Känns igen på att det bara är en melodi, alltså inga instrument och inga stämmor. Sjungs av (mest) munkar och ska låta som att de står i kyrkan och sjunger. Trubadur Instrumenten låter lite speciellt eftersom de inte riktigt ser ut som idag. Framförallt hörs flöjten väl.
Renässansen 1400-1600 Ordet renässans betyder pånyttfödelse. Människorna var inspirerade av de gamla grekerna och romarnas idérikedom och driftighet. Christoffer Columbus upptäcker Amerika, astronomen Nicolaus Copernicus ändrar hela vår världsbild och Leonardi Da Vinci kommer på uppfinningar vi använder än idag. I mitten av 1400-talet blev tryckarkonsten utvecklad och noter spreds över Europa. Det gjorde att musiken började låta mer och mer likt i hela Europa. Mässa Agnus Dei Stycket är skrivet för en gudstjänst och det är därför inga instrument med. Musiken är uppbyggd på flera stämmor som går in i varandra. Lyssnar man noga kan man höra att de alla sjunger agnus dei men att de är på olika ställen. Madrigal Körsång som är uppbyggd på samma sätt som Agnus Dei men den går mycket fortare. Alla fyra stämmor sjunger samma text men melodierna är lite olika så det kan låta lite rörigt. Mycket renässansmusik består av fyra eller fem olika stämmor, medan det under medeltiden var desto vanligare med bara en eller två stämmor. I och med att man nu hade flera stämmor så kunde man börja bilda ackord. Fortfarande var a capella-musik (musik utan instrument) det vanligaste men i och med att instrumentalmusiken började växa fram utvecklades också instrumentbyggandet. Inom kyrkan så utvecklades mässan. Det var den viktigaste kristna gudstjänsten med en rad olika texter som tonsattes av kompositörer, bl.a. Palestrina. Det uppstod flera olika sångformer som kopplades ihop med olika länder. I Italien skapades madrigalen som spreds vidare till England. En känd madrigal är Fair Phyllis I saw av John Farmer.
Barocken 1600-1750 Ur de gamla skalorna som man har använt i flera hundra år blir nu dur och moll vanligare. Det innebar en ny slags ordning och struktur. Musiken var ofta uppbyggd kring långa, slingriga melodier med enkel rytm. Man kan säga att det lät ganska lika dant hela tiden, det hände inget oväntat. Under barocken uppkommer flera olika stilar. En av dem var operan. Den första operan var Dafne (1597) och den första stora operan var Orfeus (1607). Texterna och handlingarna tog kompositörerna gärna från renässansdiktarna. En annan stil är sviten som är ett musikverk uppbyggt av flera satser. Man spelade alltså flera olika stycken som satt ihop, men man tog en kort paus emellan varje. Denna stil utvecklades senare under klassicismen. En stil kallades för solo concerto. Det är en konsert där en solist spelar tillsammans med en orkester. Ett av barockens mest kända verk är Antonio Vivaldis violinkonsert De fyra årstiderna. Under barocken utvecklades barockorkestern som var en föregångare till symfoniorkestern. Fagotter Puka Trumpeter Flöjter Kontrabas Altfioler Cellor Fioler Cembalo Fioler
Renässansens gambor ersattes successivt med fiolfamiljens instrument (fiol, viola och cello). Barockorkestern hade i regel också ett par flöjter, ett par fagotter, trumpeter och en cembalo. Inom den sakrala musiken var stilen oratorium den vanligaste. Det var ett stort dramatiskt verk för orkester, kör och ofta sångsolister. Den mest välkända är Händels Messias. Opera Musik från Orfeus Skådespelarna/sångarna var tvugna att överrösta orkestern och utvecklade en unik sångteknik som förknippas med opera. Barock-orkestern Vivaldis violinkonsert Detta är en av fyra delar skrivna om de fyra årstiderna och just denna handlar om våren. Musiken har ett tydligt tema som upprepas mycket. Musiken är skriven väldigt uttrycksfull för att förmedla en känsla av vår. Instrumenten som hörs är fiol, altfiol, cello, kontrabas och cembalo. Oratorium Händels Messias Stycket är skrivet för orkester och kör vilket gör att det blir väldigt pampigt. På texten (Haleluja) kan man även höra att det handlar om kristen musik. Orgelmusik Toccata och fuga i Dm Bach, som levde under barocken, var en mästare på att spela orgel och detta är ett utav hans mest kända stycken. Bach 1685-1750 En av barockens (och hela musikhistoriens) viktigaste kompositör var Johann Sebastian Bach. Under sitt liv skrev han över 1100 musikverk. En av anledningarna till att han skrev så mycket var att han jobbade i en kyrka och han skrev ny musik till varje mässa på söndagarna. Förutom att Bach var en duktig kompositör var han även en mästare på att spela orgel. Han åkte ibland till tävlingar där andra tävlande kunde ge upp när de hörde att han skulle spela. Ett av Bachs mest kända verk började han komponera när han var arton år gammal. Det spelas på orgel och heter Toccata och fuga i Dm.
Klassicismen 1750-1815 Ord som var viktiga under denna period var kunskap, vetenskap, frihet, jämlikhet och framtidshopp. Det finns en stor tro på människans förnuft och religionen ifrågasätts. Stora kända musiker är ofta anställda vid något hov och de kan arbeta som kompositörer, lärare, musiker och dirigenter. Wien i Österrike blir som en kulturhuvudstad, mycket tack vare sitt centrala läge i Europa. Därför kallar man ibland denna epok för wienklassicism. Under denna period kunde musiken vara mycket uttrycksfull, men aldrig på bekostnad av form, balans och symmetri som värderades högt av samtiden. Likt barockens svit skrev man nu verk uppbyggda av tre eller fyra stycken. Det första exemplet är sonat, som är skrivet för ett eller två instrument. En mycket känd sonat är Beethovens Månskenssonaten. Den är skriven för piano, som uppfanns år 1709. Även den nya stilen symfoni skrevs på liknande sätt och man kan säga att det är som en sonat för orkester. Mozart skrev 41 st, bl.a. No 40 i G-moll. En annan väldigt känd symfoni är Beethovens femma, även kallad ödessymfonin. Kring 1800-talet är de flesta instrumenten färdigutvecklade och orkestern är indelad i olika sektioner. En annan stil är stråkkvartett. Det innebär ett stycke som är skrivet för två fioler, en viola och en cello. En mästare på att skriva för stråkkvartett var Joseph Haydn. Ett exempel är No 61 i D-moll. Symfoniorkesterns instrument Fiol Trumpet Altfiol Trombon Cello Tuba Kontrabas Valthorn Tvärflöjt Klarinett Oboe Fagott Puka Cymbal
Wolfgang Amadeus Mozart 1756-1779 Mozart var ett musikaliskt underbarn. När han var fem kunde han spela cembalo. Ett år senare började han komponera musik och när han var sju år kunde han spela musik direkt efter noter. Hans pappa tog med honom på turnéer över Europa vilket gjorde att han var influerad av mycket olika musik so han fick höra. När han var 25 flyttade han till Wien, gifte sig och skaffade två barn. Till en början gick det bra för honom. Han blev känd och hade olika jobb. Men när han hade blivit 35 hade han ingen fast anställning och därmed inte mycket pengar. När han då dog fick han begravas bland andra. Antagligen dog han av hög feber och mot slutet av sitt liv kände han på sig att han skulle dö. Hans sista stycke Requiem är begravningsmusik där delen Lacrimosa är mest känd. Ludwig van Beethoven 1770-1827 Beethoven var född in i en musikalisk familj. Han fick sluta skolan när han var 11 för att fokusera på musiken. När han var sjutton år besökta han Wien, där han träffade Mozart. Senare flyttade han dit. Beethoven brukade ta promenader för att hitta inspiration och han skrev utifrån känslor på ett sätt som ingen gjort tidigare. Tidigare hade musikern skrivit för att behaga sina arbetsgivare. Stycken skrevs på beställning och dedikerades till exempelvis olika kungligheter. Beethoven blev gradvis döv och förlorade till slut hörseln helt. Han kunde inte längre framföra sina pianostycken själv eftersom han inte hörde hur starkt han skulle spela. Detta gjorde honom djupt deprimerad. Trots detta fortsatte han att komponera och hans nionde symfoni Månaderna skrev han när han var helt döv. Sonat Månskenssonaten Ett utav Beethovens mest kända verk. Skrivet för piano som uppfanns på 1700-talet. Symfoni Mozart, No 40 i Gm Symfoniorkestern med alla dess instrument är nu utvecklad och många kompositörer skriver symfonier. Symfoni Ödessymfonin Beethovens kanske mest kända symfoni börjar med toner som sägs representer ödet som knackar på dörren. Stråkkvartett Stråkkvartetten består av två fioler, en altfiol och en cello. Man kan säga att det musiken påminner om symfonier men de är mycket luftigare eller tunnare eftersom det bara är fyra instrument och inte en hel orkester.
Romantiken 1815-1910 Den industriella revolutionen förändrar samhället radikalt. Massproduktion och stora fabriker gör att bönder och vanliga arbetare får mer pengar och fritid och bildar därmed medelklassen. Att gå på konserter börjar bli tillgängligt för vanligt folk och musik blir ett vanligare nöje för medelklassen. Det i kombination med att orkestrarna växte med fler instrument gjorde att det byggdes många konserthus. Mycket musik skrevs för hemma-spel då det började bli vanligare att det fanns instrument hemma. Detta skapade en växande marknad för instrumenttillverkare och förlag som gav ut noter. Romantik har i detta sammanhang inget med kärlek att göra. Romantiska kompositörer skrev mer fritt utan någon fast struktur så att musiken i större utsträckning kunde återspegla känslor. Instrumentalmusiken (musik utan sång) betraktades som den ideala romantiska konstarten genom sin förmåga att gestalta känslor utan ord. Man kunde komponera utifrån en text, dikt eller handling så kallad programmusik. Musiken är tänkt att skildra eller gestalta något. Ett känt exempel är Griegs I bergakungens sal. Romantiken betonar känslan på bekostnad av förnuftet.
Musiker kunde inte längre spela flera instrument och olika stilar eftersom de var tvungna att specialisera sig. Detta skapade virtuoser, d.v.s. otroligt duktiga musiker. En känd virtuos är violinisten Niccolò Paganini. Han utvecklade fiolspelet med en massa nya tekniker och skrev en serie stycken utifrån det, bl.a. Caprice no 5. Från Ungern kom en pianist som hette Franz Liszt. Han såg Paganini spela i Paris och blev inspirerad att bli bäst på piano. Liszt levde ett liv i glamour som superstjärna innan han vid 50 års ålder tog ett jobb inom den katolska kyrkan. Ett av hans mest kända verk är Hungarian Rhapsody nr. 2. Paganini Liszt Över hundra små stater försvann när man drog nya landsgränser. Folk med samma språk och kultur slog sig samman. Detta bildade en stark nationalism och patriotism som i musiken avspeglade sig i nationalromantiken. Man ville utveckla en stil som med etnisk identitet, t.ex skandinavisk eller rysk. Kompositörer använde sig av litteratur, folkmusik och danser. Inspirerad av sitt hemland Finland skrev Jean Sibelius stycket Finlandia. Programmusik I bergakungens sal Programmusik är ofta skriven utifrån en handling. I det här fallet trollens dans som blir vildare och vildare. Virtuos Paganini (fiol) Paganini skrev flera stycken för en ensam fiol och genensamt för dem alla är att de är väldigt svåra att spela och ställer höga krav på musikerns teknik. Virtuos Liszt (piano) Stycket har hämtat inspiration från ungersk musik. Det börjar väldigt enkelt men får fler och fler teknikst svåra inslag.
Modernismen 1910- Ett kännetecken för modernismen är att den ifrågasätter accepterade traditioner och att det finns en stor öppenhet. Därför kan modernistisk musik låta väldigt speciellt och konstigt. Melodierna är långt ifrån så vackra och slingrande som de har varit tidigare, om det ens finns någon melodi. Vanliga ackord som C-dur var ointressant för många kompositörer under första halvan av 1900-talet. Istället letade man efter sådant som var dissonant, alltså sådant som i våra öron kanske låter fel. Vissa kompositörer skapade system för att exempelvis med hjälp av matematik skapa ny musik. Andra lät slumpen avgöra genom att t.ex. använda tärningar. En av dem var John Cage som har skrivit flera musikstycken som får en att fundera på vad är vackert? och till och med vad är musik?. Ett av hans mest kända stycken heter 4:33 och består endast av pauser vilket gör att det är helt tyst. Tanken var delvis att musiken skulle byggas upp av de ljud som fanns runtomkring. Inom minimalism är Steve Reich en känd kompositör. Han bygger upp många av sina stycken genom att skriva ett par takter som upprepas väldigt många gånger, fast med små variationer. Man kan säga att inom musiken betyder minimalism uppbyggt med begränsade medel. Under 1900-talet finns både möjlighet att spela in ljud och att skapa ljud genom olika typer av synthar. Detta användes av vissa kompositörer för att skapa en helt ny typ av musik, långt ifrån den vi är van att höra idag. Minimalism Steve Reich Precis som mycket av musiken inom modernismen låter det lite speciellt. Den här musiken bygger på upprepning. Instrumenten som hörs är bl.a. piano, fiol, cello, marimba, xylofon och sång. Elektronisk musik Stockhausen Vissa kompositörer tänjde rejält på gränserna för vad som kan kallas musik och försökte med hjälp av bl.a. synthar hitta nya ljud.