MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria."

Transkript

1 MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats mycket musik genom tiderna som inte blivit en del av den allmänna musikhistorien. Det som lyfts fram om de olika epokerna är det som är nytt eller på modet. Det betyder inte att all musik lät så som beskrivs i texten. I denna text kommer du att få följa med på en resa genom olika musikhistoriska tidsperioder, så kallade epoker. Vi kommer att börja i antiken och ta oss hela vägen fram till romantiken. Musiken vi går igenom är den musik som vi idag kallar för klassisk musik eller konstmusik. Det kallas den för att den anses ha spelat stor roll för musikens utveckling genom tiderna och för att den är en del av vårt kulturarv (något som skapats av tidigare generationer och som är värdefullt än idag). Vi kommer även att gå igenom en hel del folkmusik, även den är en del av kulturarvet. Nu åker vi! ANTIKEN (ca 600 f. Kr 400 e. Kr) Vi börjar vår resa i antikens Grekland. Där fanns ett stort intresse för olika typer av estetiska uttrycksformer så som tonkonst (det vi skulle kalla musik), drama, teater, litteratur, dans och rörelser. Man ansåg att alla konstinriktningar hörde ihop med varandra och hade därför ett samlingsord för dem: mousiké. Ofta användes flera estetiska uttryck på samma gång, man blandade gärna musik med teater och dans. Musik var ett vanligt inslag i vardagen och spelade en stor roll i den grekiska kulturen. Man använde musik i olika ceremonier till exempel bröllop, begravningar, religiösa riter och sportevenemang. Det anordnades musiktävlingar och många dikter tonsattes. Inom teatern användes musik väldigt mycket och det var vanligt med talkörer (då hela kören säger en gemensam text). Det fanns folkmusik och dansmusik som sjöngs och spelades både på fester och till vardags. Vissa sånger skrevs för att användas till olika arbetsuppgifter. Kort sagt alla lyssnade på musik. 1

2 I antikens Grekland ansågs musik kunna påverka människans själ och personlighet. Musik var inte främst till för att låta bra utan den var mycket mera vetenskapligt och matematiskt. Man trodde att olika skalor kunde påverka människan till att släppa fram olika känslor och till och med bli en bättre medborgare. Musiken hade därför ett uppfostrande syfte, den skulle forma människan. En viss tonskala påverkade människan att bli lugn, en annan skala skapade ilska, en tredje gav människan styrka och så vidare. En stor del av den tidiga antikens musik var vokal, det vill säga sång utan komp på några instrument. Även om det var viktigt att välja tonerna noga så skulle tonen också förstärka textens budskap och det var textens längd som bestämde hur lång sången skulle vara, man delade inte upp musik i till exempel vers och refräng på samma sätt som vi gör inom populärmusik idag. Även om melodin och texten var det viktigaste så fanns det förstås musik som innehöll instrument också, speciellt musik till mera festliga tillfällen. De vanligaste instrumentgrupperna var blåsinstrument, stränginstrument, slagverk och självklingande instrument och bland de viktigaste instrumenten var aulos (ett blåsinstrument) och kithara (ett stränginstrument som är släkt med lyran). Man spelade inte ackord på stränginstrumenten så som vi gör till exempel på en gitarr idag då vi spelar flera toner på samma gång. Istället spelade man en ton i taget och valde tonerna utifrån vad som passade melodins skala. Stränginstrumentens vanligaste funktion var att ackompanjera (kompa) och men man kunde även spela melodi på ett stränginstrument. Det är svårt att veta exakt hur musiken lät under denna epok. Forskare har försökt återskapa antika instrument och man har hittat delar av nedskrivna sånger, men det allra mesta fördes vidare genom muntlig tradition. Man vet i alla fall att den antika musikens ursprungliga uppgift att fostra och påverka människan övergavs så småningom och musikens blev allt mer en form av underhållning. Från 300-talet f. Kr. blev musiken mer av en egen konstart. Musikerna började utvecklade sina färdigheter och vissa musiker blev så skickliga att de blev virtuoser (musiker som är enormt tekniskt begåvade på sitt instrument). Ofta uppträdde de för att människor skulle beundra deras skicklighet. Vissa tyckte att dessa virtuoser var skrytsamma och ytliga och att musiken borde återgå till att vara mera vetenskaplig och ha som mål att göra människan till en bättre medborgare. Så här pågick det under många år vissa ville ha det som förr och andra ville vidareutveckla musiken. Men allt detta skulle komma att förändras 2

3 MEDELTIDEN (ca ) Välkommen till medeltiden! Nu har vi tagit ett rejält kliv framåt i tiden och här är ingenting sig likt, ett nytt inflytande börjar nu sprida sig i Europa. Vi förflyttar oss från Grekland till Italien och möts här av en förändring som kom att betyda mycket för musikens vidareutveckling. Kristendomen kom att bli den officiella religionen i det romerska riket. I och med detta började det skapas en ny kultur med nya tankar kring hur musik skulle låta och vad den skulle användas till. Från och med medeltiden delade man upp musiken i sakral (religiös) och profan (folklig) musik. Sakral musik Den kristna kyrkan i Rom ansåg att musikens främsta funktion var att förstärka de religiösa texterna. Tidigt användes sång blandat med recitativ (lästa texter) i olika kristna ceremonier. Sången och texterna framfördes antingen av en präst eller en kör, ibland deltog även församlingen. Melodierna innehöll till en början bara en eller två toner och saknade taktslag. Så småningom växte mera utvecklade melodier fram men de var också mycket enkla och innehöll bara små tonkliv. Typiskt var att blanda korta toner med att dra ut ett ord i texten över flera toner. Även om melodin framfördes av en kör så var den sakrala musiken unison (enstämmig) under första delen av medeltiden. Man ansåg att tjusiga stämmor skulle kunna få åhöraren att tappa fokus på det viktiga i musiken nämligen texten. Instrument fick inte heller användas till en början, de ansågs vara hedniska och förknippades med djävulen. Denna enstämmiga kyrkomusiken som växte fram kom att kallas för gregoriansk sång. Stilen har fått sitt namn efter en gammal påve som hette Gregorius den store. För att kunna sprida den gregorianska sången i Europa så utbildades män och pojkar som skulle resa runt och lära vidare sångerna i andra länder. På så sätt framfördes musiken likadant överallt. Musik hade alltså en mycket stor betydelse för den kristna kyrkan. Dels gjorde den det religiösa budskapet starkare och dels skapade den en gemensam form för de kristna ceremonierna i hela Europa. Den första kyrkliga musiken med flera stämmor härstammar från 800- talet. Den kallades för órganum och var tvåstämmig. Stämmorna skapades utifrån mycket bestämda regler som gick ut på att stämmorna sjöngs med ett bestämt, fast avstånd. Ingen konstnärlig frihet här, inte. Stämmorna fick inte ha varken dur- eller mollklang, det ansågs låta okristligt. På 1200-talet utvecklades en annan typ av stämsång som var något mera konstnärlig. Denna nya typ av sakrala sånger kom från Frankrike och kallades motett. Motetten har beskrivits som att låta som ett ordnat kaos. 3

4 Den var oftast trestämmig och mycket friare i stämföringen (vilka toner som ingår i stämmorna och hur de låter tillsammans) än dess föregångare órganum. Stämmorna kunde till och med ha olika texter, ibland på olika språk. Även tonlängden och dynamiken varierade i stämmorna. För den som lyssnade kunde motetten ofta kännas ganska rörig vilket borde ha gjort det svårare att fokusera på texten trots att det var den som var viktigast. Men motetten var faktiskt inte främst till för att låta vacker utan för att den skulle vara rolig för sångarna att sjunga. Till en början var motetten sakral, men med tidens gång så började det skrivas profana motetter också. En känd motettkompositör var fransmannen Guillaume de Machaut ( ). Han var en av de första kompositörerna som skrev både sakral och profan musik, tidigare hade man hållit sig till det ena eller det andra. Machaut och många andra kompositörer försökte under slutet av 1300-talet att frigöra musiken från kyrkans starka makt, de ville att musiken skulle få utvecklas konstnärligt istället för att vara religiöst styrd. Men låt oss nu ta ett kliv tillbaka och se hur den profana musiken utvecklades under medeltidens sakrala övertag. Profan musik Trots att kyrkans makt och musikaliska åsikter var mycket starka under medeltiden så fanns det även en stor del profan musik. Folkmusiken ansågs inte vara lika viktig som kyrkans musik men den förekom väldigt ofta i det vardagliga livet inom alla samhällsklasser. Medeltidens folkmusik var både instrumental och vokal och ofta sjöng man till ett instrumentalt komp. Sångerna som sjöngs var ofta ballader (en berättande sång med verser och ofta refräng). Dessa ballader handlade om exempelvis kärlek, samhällsfrågor, moraliska problem samt riddare och deras olika hjältedåd. Vid den här tiden hade man även börjat använda ackord på ett sätt som påminner om hur vi använder dem idag. Två olika typer av musiker under medeltiden var trubadurer och gycklare (eller jonglörer ). Trubaduren var en sångare och låtskrivare som ofta var adlig eller anställd vid ett hov och hade musikalisk utbildning. Gycklaren var oftast en kringresande musiker och till skillnad från trubaduren så hade gycklaren mycket låg status och fick ofta kombinerade sin musikaliska talang med att exempelvis jonglera eller utföra akrobatik för att få jobb. Den profana musiken hade flera olika syften. Dels var den till för dansas till - det fanns många olika typer av dansmusik och medeltidens människor gillade verkligen att ställa till med dans, det var ett nöje på samhällets alla nivåer. Dessutom fanns sånger vars texter var till för att underhålla folket, poetiska sånger uppskattades både till fest och till vardags. Men musiken hade också en upplysande funktion då texterna ofta berättade om sägner, legender och historiska händelser. Sångerna var alltså även informationskällor, ja - om man nu valde att tro på vad texten handlade om. 4

5 Till skillnad från den tidiga sakrala musiken så kunde de profana låtarna innehålla många olika stämmor. Något som blev mycket populärt var att sjunga och spela i kanon (alla sjunger eller spelar samma melodistämma men börjar inte samtidigt). Det finns exempelvis en kanon bevarad från 1250-talet som har sex olika stämmor. Några vanliga instrument Flöjter och andra blåsinstrument var mycket vanliga under medeltiden. Det fanns till exempel instrument som påminde om dagens trumpet och trombon. Till exempel säckpipan var ett populärt instrument, men det mest karaktäristiska blåsinstrumenten var kanske skalmejan. En skalmeja påminner om dagens oboe. Den hade ett mycket gällt ljud och användes därför gärna utomhus. Än idag används skalmejan ibland inom folkmusiken. På medeltiden använde man sig av många olika stränginstrument. Ett av de vanligaste var lutan. Den användes ofta som ackompanjemang till sång och fanns i många olika storlekar. Till några andra stränginstrument använde man en stråke för att spela på, så kallade stråkinstrument. De vanligaste medeltida stråkinstrumenten var vevliran och fiddlan. Vevliran spelade man på genom att veva en rundad stråke fram och tillbaka över strängarna. Fiddlan är fiolens föregångare, den hade mycket hög status och var det populäraste instrumentet i Europa. Trummor och andra rytminstrument var vanliga på medeltiden. Det fanns till och med en flöjt som var gjord för att kunna spelas med bara en hand, så att man kunde slå på en trumma med den andra. Takt och tempo var viktigt i den profana musiken (inte minst när det gällde dansmusik) och där spelade trummor en stor roll. Som sagt så användes till en början inga instrument i kyrkan, men mot slutet av medeltiden så började det dyka upp ett instrument i de största katedralerna i Europa. En tidig variant av orgeln infördes och hade som funktion att vara en del av den religiösa musiken, antingen som soloinslag eller som ackompanjemang till sången. Det fanns även små orglar för hemmabruk. Mot slutet av 1300-talet så började musiken förändras. Melodierna blev mer och mer komplicerade, nya och mera detaljerade rytmer började användas och harmoniken (hur toner i ackord och stämsång låter tillsammans) blev viktigare och fick större plats. Dags för en ny epok. 5

6 RENÄSSANSEN ( ) Nu blev det andra takter! Stora musikaliska förändringar skedde under renässansen. En viktig förändring var att den sakrala musiken inte längre ansågs vara lika överlägsen den profana och på så sätt började den få samma status. Den musikaliska utvecklingen blomstrade nu både i och utanför kyrkan. Sakral musik Flera kyrkor skaffade sig en orgel som användes vid olika ceremonier och därmed började det skrivas religiös musik för både sång och orgel. Många kompositörer började dessutom skriva kyrkomusik med flera stämmor som till råga på allt kunde ha dur- eller mollkänsla, det var något alldeles nytt i den sakrala världen. Detta öppnade helt nya möjligheter för musikens harmonik och påverkade klangen väldigt mycket. Men vissa saker var sig lika: motetten fortsatte att vara populär och musikens huvudsakliga funktion var fortfarande att sätta texten i fokus. Man kan ju förstå att renässansens kompositörer tyckte att det var roligt att utveckla kyrkomusik med många stämmor eftersom det tidigare inte varit tillåtet, men det gick tillslut för långt enligt kyrkan. I mitten av 1500-talet ville man därför begränsa kompositörernas friheter för att inte stämmorna skulle ta fokus ifrån det religiösa budskapet. Kompositörerna skulle kunna fortfarande skriva religiös musik som delvis innehöll olika stämmor, men utifrån ett antal mycket stränga regler. Det var till och med tal om att förbjuda stämmor helt och hållet - ett hårt slag mot musikens utveckling. Men en räddare i nöden skulle snart dyka upp. Giovanni Pierluigi da Palestrina (ca ) var en av dåtidens främsta sakrala kompositörer och har gått till historien som kyrkomusikens räddare. Han lyckades nämligen kombinera text och musik på ett sätt som godkändes av kyrkan trots att musiken innehöll flera stämmor. Palestrina bidrog därför stort till att stämmor inte förbjöds trots allt och blev känd som en mästare av musikalisk harmoni (när flera toner bildar ackord och låter bra tillsammans) och balans. Profan musik Renässansen kallas ibland för a cappellans guldålder (a cappella innebär sång utan komp). Det skrevs väldigt många verk för bara sång och det bildades flerstämmiga körer där flera personer sjöng i samma stämma, så som vi sjunger på kören. Texten stod i fokus även i den profana världen och det skapades ett sätt att skriva musik som skulle förstärka textens innehåll. Den nya stilen kom att kallas för tonmåleri och gick ut på att skriva melodier som gestaltar vad texten handlar om eller vilken känsla den försöker förmedla. Handlade texten om ett vattenfall så skulle tonen försöka återskapa dess ljud, handlade det om någon som springer så skulle melodin låta springande den också. 6

7 Den profana musiken hade flera funktioner under renässansen. Dansmusik var fortfarande mycket populär och skulle man ha fest så var det självklart att det skulle finnas musik, många låtar skrevs för att vara ren underhållning. Det blev vanligt att skriva musikstycken som utgick ifrån och omarbetade samtida danslåtar (göra en remix skulle vi kanske säga idag). Gemensamt för den sakrala och den profana musiken Även om den sakrala och den profana musiken hade helt olika syften och funktioner så hade de mycket gemensamt när det handlade om stil och uttryck. Renässansmusiken karaktäriseras av rena och förfinade klanger, musiken strävade efter lyssnarvänlig harmoni och det skapades gärna genom att använda sig av dur- eller mollkaraktär. Flerstämmighet blev allt vanligare och stämmorna var detaljerade och genomarbetade. Melodierna var friare i både ton och rytm och kompositörerna länkade samman texten och musiken på ett mera konstnärlig sätt än tidigare. Det populäraste sättet att skriva flerstämmig musik under renässansen var att användas sig av polyfoni. Polyfonisk musik bygger på att flera stämmor sjungs samtidigt men varje stämma har en självständig melodi, ingen är huvudstämman utan alla är oberoende av varandra och skulle kunna fungera som en egen melodi utan de andra. Samtidigt måste alla stämmorna låta bra tillsammans, höra ihop harmoniskt och fungera som en helhet. Det skrevs både instrumental och vokal polyfonisk musik. Skulle musikstycket sjungas så fick man tänka på att alla stämmor var tvungna att förmedla samma känsla och textinnehåll även om de inte alltid sjöng exakt samma ord. Detta var alltså ett ganska komplicerat sätt att komponera. Polyfonin skulle fortsätta att vara populär länge och än idag kan man ibland höra polyfoni i nutida populärmusik. Det skulle dröja ett tag innan andra instrument än orgeln dök upp i den sakrala musiken, men inom den profana världen var många instrument mycket vanliga. Flera av medeltidens instrument fortsatte att användas och utvecklas och några helt nya tillkom. Skalmejan fortsatte att användas flitigt, men även instrument som är bekanta för oss än idag började dyka upp i musiken. Blockflöjten kom att bli renässansens vanligaste blåsinstrument och en tidig variant av tvärflöjten utvecklades. Lutan var fortfarande ett av de vanligaste stränginstrumenten, men nu gjorde även en tidig variant av gitarren sitt genombrott. Den femsträngade renässansgitarren användes ofta som ackordinstrument och kom att utvecklas till den gitarr vi använder idag. Som instrument uppkom gitarren redan på 1200-talet men det var först i och med slutet av renässansen som den kom att bli riktigt populär. Den första fiolen (eller violin som det kallas inom klassisk musik) som var mer eller mindre likadan som dagens fiol byggdes under renässansen. Det skulle dröja lite innan fiolen blev ett av musikhistoriens vanligaste instrument, men det var i renässansen det började. 7

8 Spinett och cembalo två vanliga klaverinstrument (ett instrument som spelas med tangenter) under renässansen. Ett annat populärt klaverinstrument hette klavikord och kom att utvecklas till dagens piano. Utöver alla dessa instrument så var slagverk fortfarande väldigt vanligt, speciellt till dansmusik. Musik och kultur var mycket viktigt i renässansens samhälle. Den äkta renässansmannen skulle vara bra på lite av varje inom bland annat litteratur, dans och musik. Det ansågs vara fint att omge sig av musiker och kunna spela ett instrument själv. Många europeiska kungar var utbildade inom musik och hade flera musiker och kompositörer anställda vid sitt hov. Det var viktigt att man som kompositör var teoretiskt kunnig men man behövde också ha förmågan att skapa en känsla i musiken som fångade publiken. Och det där med känslor i musiken det skulle snart bli väldigt viktigt. BAROCKEN ( ) Låt känslorna svalla! Under barocken var musiken ofta storslagen, känslosam och förmedlade ett tydligt och genomgående uttryck. Musik blev en mäktig konstinriktning där gränsen mellan sakralt och profant suddades ut mer och mer. Innan vi går in på barockens karaktärsdrag så är det nog bra att understryka en sak. Sakral musik är som vi redan gått igenom alltså den kyrkliga musiken med religiösa texter och motiv. Den profana musiken är folklig men för den delen inte bara folkmusik. Den är världslig och har inte religiösa syften men det kan handla om allt ifrån den stil vi menar när vi säger folkmusik till alla möjliga klassiska verk som inte är skrivna för att höra hemma i kyrkan. Om en kompositör skriver ett verk med religiösa motiv så är den sakral. Om samma kompositör skriver ett annat verk som inte är sakralt ja, då är det profant. Så! Nu fortsätter vi! Gemensamt för sakral och profan musik Den känslofyllda stilen förekom flitigt inom all musik. Användningen av dur och moll blommade ut ordentligt och var en viktig del av att skapa en tydlig stämning i musiken. Kompositörerna strävade efter att skapa känslolägen som lyssnarna skulle kunna uppfatta direkt och följa genom hela det musikaliska verket. Alltså om stycket började sorgligt så var chansen stor att det skulle fortsätta i samma anda, var stycket glatt till en början så fortsatte det oftast vara det ända till slutet och så vidare. Men det var inte bara känslan som brukade hålla i sig genom hela verket utan även takten var vanligtvis oförändrad från början till slut. Jämn puls är ett vanligt karaktärsdrag inom barockens musik. Även återkommande rytmer och melodislingor är utmärkande egenskaper. 8

9 Något annat som blev vanligt under barocken var att blanda piano (svagt) med forte (starkt) utan något crescendo (stegvis starkare) eller diminuendo (stegvis svagare) däremellan. Att göra sådana plötsliga förändringar i musiken kallas för terrassdynamik. Polyfoni förekom fortfarande ofta, men det skrevs även musik där polyfoni blandades med sin motsats: homofoni. Homofonisk musik innehåller en stämma som är självständig medan de andra stämmorna tydligt hör ihop och följer varandra tätt, man kan säga att de kompar den enskilda stämman. Under barocken blev det allt vanligare att sätta ihop lite större orkestrar med flera olika instrumentgrupper i instrumentalmusiken var mycket populär under den tidiga delen av epoken. Det skrevs även musik för orkester, kör och sångsolister man kan tänka sig att det blev en allt större upplevelse att gå på konsert. Samtidigt som det skrevs mycket instrumental musik för större orkestrar så växte det även fram en vokal och lite enklare stil. Vissa kompositörer (främst sakrala) tyckte att instrumentalmusiken och alla polyfoniska körverk hade tagit fokus ifrån textens betydelse i musiken och ville skapa en stil som ändrade på det. Resultatet blev monodin solosång med ett enkelt ackordkomp. Musik hade stor betydelse i överklassen under barocken. Att kunna visa upp begåvade kompositörer och musiker var en statussymbol för flera europeiska länder. För att överglänsa varandra hände det att kungliga hov anställde musikanter från utlandet, man värvade helt enkelt talangfyllda musiker för att ha och skryta med. Några profana nyheter Det växte fram många nya musikstilar under barocken. Några av dessa nya stilar var till för att lyfta fram en speciell instrumentgrupp eller ett särskilt instrument som solist (så kallade solokonserter). Att lyssna på musik var stor underhållning och publiken tyckte om att bli förundrad över duktiga musiker eller skickliga kompositörer (även den sakrala musiken blev mera upplevelserik, men dess främsta funktion var fortfarande att sätta budskapet i fokus, förstås). En mycket viktig stil som utvecklades under barocken och kom att bli väldigt populär var opera. Opera är ett musikdramatiskt verk med stort underhållningsvärde som innehåller exempelvis körsång, solosång, teater, dans, instrumentala delar med orkestermusik, kostymer och kulisser en blandning av musik, dans och teater. Än i våra dagar är opera en populär musikstil. Kändisar från barocken Georg Friedrich Händel ( ) en tysk kompositör som arbetade åt det engelska hovet. Hans musik är känd för att vara tydlig, rak och stark Händel krånglade inte till det i onödan. Han blev till skillnad från många andra kompositörer känd och rik under sin levnadstid. Händel var en stor inspirationskälla för många andra kompositörer, såsom Bach och senare Mozart. 9

10 Antonio Vivaldi ( ) italiensk kompositör som är känd för att vara en av de första tonsättarna som skrev orkesterverk där ett soloinstrument lyfts fram (så kallade solokonserter). Vivaldi spelade själv fiol och skrev mycket instrumentalmusik. Bland hans mest kända verk är De fyra årstiderna där han målar upp våren, sommaren, hösten och vintern i toner. Johann Sebastian Bach ( ) en av musikhistoriens giganter. Bach kom från Tyskland, var kompositör och spelade orgel. Han jobbade som musiker både vid hovet och i kyrkan och var flitigt anlitad som lärare, orgelexpert och för att skriva musik. Bachs musik var väldigt teknisk och fylld med känsla, han var både noggrann och uppfinningsrik i sitt skapande. Dock var han inte så uppskattad av sin samtid men idag anses han vara en av de främsta kompositörerna någonsin. och så några instrument De flesta instrumentgrupperna utvecklades en hel del under barocken. Den sexsträngade gitarren gjorde entré, en speciell barockluta skapades och stråkinstrumenten blev flera. Några instrument utmärkte sig dock lite extra. Cembalon och orgeln blev två av barockens vanligaste instrument och fiolen började bli allt viktigare. En mängd blåsinstrument användes allt oftare instrument som vi fortfarande är bekanta med i dagens musikkultur. Tvärflöjten vidareutvecklades och tidiga varianter av bland annat oboe, klarinett, valthorn och trumpet förekom. Alla dessa blåsinstrument skulle utvecklas vidare och fortsätta att vara populära länge. De kom alla att bli stadiga medlemmar av symfoniorkesterns sammansättning, men den orkestern är vi inte framme vid riktigt ännu. Nu har musikhistorien har verkligen tagit fart! Orkestrarna blir större, nya stilar växer fram, folk börjar gå på opera och kändisar som Bach dyker upp! Och mer ska det bli! Vänta bara till nästa epok där väntar flera nyheter och vi får lära känna två superkändisar till. WIENKLASSICISMEN ( ) Nu kliver vi in i en kort men betydelsefull epok i musikens historia! Vi vänder blicken mot Österrikes huvudstad Wien där är chansen stor att vi skulle få syn på en och annan betydelsefull kompositör på stadens gator och torg. Och inte vilka kompositörer som helst! Med lite tur skulle vi kunna få se Mozart skynda sig till ett möte med fursten eller Beethoven vandra hemåt en kväll efter en konsert. 10

11 Utmärkande för wienklassicismen (eller klassicismen) är att från och med denna epok skiljer vi inte den sakrala stilen speciellt mycket från den profana, förutom dess syfte så påminner de båda stilarna mycket om varandra. Det skrevs allt mindre musik med religiöst syfte och den sakrala musiken utvecklades i samma riktning som den profana: bort med den svulstiga, snirkliga och polyfoniska harmoniken nu ska musiken vara elegant, förfinad och detaljerad! Musik med finess, tack! Ett av wienklassicismens mest utmärkande karaktärsdrag är homofonin. Även om polyfoni fortfarande förekom så var det väldigt populärt att skriva homofonisk musik. Att ha en ledande huvudstämma och låta de andra stämmorna bilda ackord i bakgrunden gjorde att musiken lät enklare och tydligare. Kompositörerna strävade efter att få publiken att uppfatta musiken som symmetrisk och logisk, inga spretiga toner i harmoniken musiken skulle vara behaglig att lyssna på och gärna lätt att nynna med i. Många wienklassicistiska verk bygger på kontraster. Till skillnad från barockens musik så var det nu vanligt att blanda olika motsatser inom ett och samma stycke. Dur och moll byttes av, en glad inledning kunde leda till ett sorgset parti och tempot kunde variera en hel del. Dynamikväxlingar var också vanliga, men nu användes crescendo och diminuendo gärna som en väg mellan piano och forte. På grund av dessa (och andra) musikaliska motsatser kunde även denna epoks musik uppfattas som dramatisk och storslagen, men wienklassicismens kompositörer ville skapa musik som var fri från barockens överdrivna och bestämda känslolägen. Musiken fick vara uttrycksfull, men aldrig på bekostnad av tydligheten och elegansen. Tonerna skulle skapa en känslomässig upplevelse i all sin enkelhet där tonsättarens tekniska skicklighet och musikens skönhet stod i centrum. Musik hade fortfarande stor betydelse och hög status i överklassens Europa. Många kungahus hade anställda kompositörer, orkestrar och körer. Hade man turen att bli anställd vid ett hov kunde man alltså tjäna pengar på att vara tonsättare eller musiker. Kompositörerna fick i uppdrag av sin arbetsgivare att skriva musik till vissa händelser eller som en hyllning till någon. Verket övades sedan in av orkestern och kören och framfördes vid något storslaget tillfälle. Flera av musikhistoriens mest kända musikstycken är sådana beställningsverk. Men det var inte bara i överklassen som musik hade stor betydelse. Många människor ifrån andra samhällsskikt spelade instrument och strävade efter att bli kompositörer eller musiker. Mycket musik skrevs för amatörer och det blev allt vanligare att ta musiklektioner om man hade pengar nog att betala en lärare. Spelade man inte musik själv så uppskattade man säkert att gå på konsert eller opera, om man nu hade råd med det. Musik hade ett underhållande syfte både som konsertupplevelse, som dansmusik och som nöje för musikerns egen del. 11

12 Wienklassicismens giganter Vi skulle egentligen kunna gå igenom hur många kända wienklassicistiska kompositörer som helst, det finns nämligen en hel del men här får du lära känna tre av de mest kända. Joseph Haydn ( ) kom ifrån Österrike och var oerhört viktig i utvecklandet av den wienklassicistiska stilen. Han är känd för att kunna få enkla melodier att låta mycket ståtliga och han hade en enorm förmåga att kunna väva ihop melodistämman med harmonierna i bakgrunden. Han hade även mycket humor och skapade ofta komiska inslag i sin musik. Vi kommer att lyssna på ett av hans stycken som nog fick publiken i konsertsalongen att vakna till ordentligt (Pukslagarsymfonin från 1791). Dessutom jobbade han som lärare och undervisade båda de följande giganterna. Wolfgang Amadeus Mozart ( ) är en av musikhistoriens absolut största kompositörer. Även han kom ifrån Österrike. Mozart kom att inspirera oändligt många tonsättare och än idag anger många nutida musiker honom som en inspirationskälla. Han var ett musikaliskt geni redan som barn. Man skulle kunna säga att musik var som ett språk för honom ett språk som han talade flytande. Han spelade både piano och fiol och sägs ha börjat komponera musik när han var fem år. Mozart är känd för sitt oerhört skickliga och noggranna sätt att skriva musik och för sin stora musikalitet som gör hans musik både detaljerad och uttrycksfull. Hans verk är fylld av minnesvärda melodier, lyssnarvänliga harmonier och ständiga bevis på stor teknisk talang. Jag är säker på att du kommer att känna igen flera av Mozarts verk när vi lyssnar på dem på lektionen. Ludwig van Beethoven ( ) kom ursprungligen från Tyskland men bosatte sig senare i (japp, du gissade rätt) Wien. Hans musik kom att bli en slags musikalisk brygga mellan wienklassicismen och epoken därpå. Beethoven var också pianist och började spela redan vid fyra års ålder. Han är känd för sin kraftfulla och känslosamma musik. Beethoven komponerade musik som känns mycket logisk och genomtänkt, fylld av intensitet och stark dynamik. I slutet av 20-årsåldern började Beethoven förlora hörseln och några år senare var han fullständigt döv. Dock komponerade han livet ut och några av hans största mästerverk fick han aldrig höra själv. 12

13 Haydn, Mozart och Beethoven var alla tre anställda vid ett hov eller liknande under någon period av sitt liv, men Beethoven var den av dem som även lyckades skapa sig en karriär som fri konstnär. Han blev så känd att han kunde leva på att ge pianokonserter, skriva musik och sälja sina verk till olika beställare på så sätt hade han en större musikalisk frihet och behövde inte ta hänsyn till vad någon arbetsgivare önskade sig av hans musik, han kunde bestämma helt själv hur det skulle låta. Under nästa epok var de flesta kompositörer fria konstnärer men Beethoven sägs vara den första. Lite om instrumenten Det är nu som symfoniorkestern börjar utvecklas (vi kommer till den under nästa epok). Under wienklassicismen växte sig nämligen orkestrarna ännu större och flera instrument tillkom i orkesterns utformning. Flera stråkinstrument, många olika blåsinstrument och slagverk var självklara medlemmar i orkestern och många av instrumenten var ibland solister. Ibland fick även piano finnas med i orkestern, då som soloinstrument. Wienklassicismens piano såg inte ut exakt som vi är vana vid, det lät heller inte precis som vårt piano gör idag men från och med 1700-talet kom pianot att utvecklas och bli enormt populärt, vilket det ju är än idag. och den svenska musikscenen? Innan vi går vidare till vår sista epok så ska vi göra ett stopp i Sverige. Här har musiklivet också utvecklats genom tiderna, kända kompositörer har varit kommit och gått och trender har följt övriga Europas karaktärsdrag och musikaliska ideal. Ska vi titta närmare på en känd kompositör så är det Carl Michael Bellman ( ). Han är en av våra största viskompositörer någonsin och hans musik framförs flitigt än idag. Hans texter är ofta poetiska och humoristiska. Bellman hade en stor förmåga att skriva målande texter och han beskrev både människor, händelser och naturen mycket detaljrikt. Dessutom har många av hans visor blivit mycket kända. Ja, hörrni nu är vi straxt framme vid vår sista epok på resan. Vi kommer att avsluta vår färd i den epok som drar allting till sin spets, där känslorna stormar som aldrig förr och som Beethoven sägs ha startat. Nu stiger vi in en period fylld av personliga uttryck, musikaliska experiment och känsloladdade verk. Nu blir det dramatik! 13

14 ROMANTIKEN ( ) Vi har kommit långt sen antikens enkelhet och medeltidens gregorianska sång, renässansens experiment med dur och moll och barockens terrassdynamik. Tiderna förändras och musiken och omständigheterna med den. På 1800-talet började musiker och kompositörer kunna leva på sin musik utan att behöva vara anställd vid ett hov. Musikens betydelse skiftar nu från att vara en statussymbol för ett land eller en kung till att bli tonsättarens och musikerns personliga uttryckssätt och levebröd. Att vara kompositör eller musiker var fristående yrken och musik växte som konstart både på bredden och höjden. Välkommen till gränslöshetens epok! Utmärkande för romantiken Under romantiken växer det fram flera olika musikstilar som är helt olika varandra. Därför ska vi gå igenom några av dem lite närmare, men det finns ändå ett antal karaktärsdrag som gäller romantikens musik i största allmänhet. Kompositörerna började ta sig stora friheter i sitt konstnärliga skapande, musik blev en personlig uttrycksform. Romantiken var extremernas epok då ingenting var omöjligt. Tonsättarna experimenterade med allt instrumentering (vilka instrument som skulle spela musiken), rytm, tempo, ton och dynamik. Musikstycket kunde börja i ett visst tempo för att övergå och förändras enligt kompositörens vilja verket igenom, fram och tillbaka hur som helst. Stora tonkliv var vanliga och flera instrument utvecklades för att kunna spela högre eller lägre toner eftersom det var populärt att låta melodin göra större tonsprång än någonsin förr. Man kan säga att mycket av romantikens musik hade ett mycket dramatiskt tonspråk. Dynamiken varierade ofta mycket i de romantiska verken, men oftast nöjde sig inte kompositörerna med forte och piano utan gick till dynamikens ytterligheter: forte fortissimo (ytterst starkt) och piano pianissimo (ytterst svagt). Även känslan kunde skifta oerhört inom ett och samma verk. Under wienklassicismen var det vanligt att byta känsloläge från exempelvis glatt till sorgligt, men under romantiken kunde skiftningarna vara enormt stora tvära kast uppskattades. Den största delen av musiken som skrevs var homofonisk. Harmonierna kunde dock streta åt vilket håll kompositören ville. Inom många av romantikens musikstilar så var idealet fortfarande att musiken skulle vara tjusig och vacker att lyssna på, men det fanns även andra stilar som strävade efter att skapa nya och ibland lite svårlyssnade ackord. Det skrevs stycken som på den tiden uppfattades som kaosartat oväsen. Idag kanske vi inte skulle kalla det för oväsen, men vi skulle nog hålla med om att vissa romantiska stycken saknar den elegans som exempelvis Mozarts musik erbjuder. 14

15 Även om vi är långt ifrån där vi började så har faktiskt antiken och romantiken någonting gemensamt: virtuoser. Återigen började det dyka upp musiker som blev berömda för sin enorma tekniska färdighet. Dessa virtuoser turnerade runt i Europa för att visa upp sin talang, människor flockades på konserterna och det hände att människor svimmade av sin ivriga beundran för musikern. Kan vi känna igen virtuosfenomenet idag? Romantikens musik kan alltså karaktäriseras som dramatisk, känslofylld och experimentell. Men det betyder inte att all musik lät storslaget och överdrivet. Vissa genrer var mycket enkla medan kompositörer i andra stilar strävade efter att låta som det lät under wienklassicismen eller barocken. Låt oss titta närmare på det. Musikstilar och kompositörer När man tänker på romantikens musik så tänker man ofta på storslagna orkesterverk och sådana fanns det många av. Men inte bara. Lied var en tysk genre som växte fram under 1800-talets början. En lied framfördes av en sångare och en pianist. Pianistens roll var att understryka textens innehåll vilket gjorde att kompet varierade med sångarens uttryck. Det sägs att det var Franz Schubert ( ) som skapade liedstilen. Solosonater (musikstycken för solister) blev allt vanligare. Vanligast var bland annat solostycken för piano. Många kända kompositörer, såsom Frederic Chopin ( ) och Franz Liszt ( ) var pianister själva och skrev många stycken för sitt instrument. Pianot var ett mycket populärt instrument under romantiken. Programmusik var en ny instrumental stil som strävade efter att skildra och beskriva något, till exempel en berättelse eller en dikt. Meningen är att musiken ska väcka publikens fantasi och få lyssnaren att skapa sin egen bild av vad musiken försöker måla upp. Denna genre var inspirerad av renässansens tonmåleri och gjordes populär av bland annat Hector Berlioz ( ). Ett par operakompositörer som är väl värda att nämna är Richard Wagner ( ) och Giuseppe Verdi ( ). När det gäller symfonikompositörer så bör man känna till Johannes Brahms ( ), Felix Mendelssohn ( ) och så Beethoven, förstås. Han hör hemma både i wienklassicismen och romantiken. Det fanns även en stark nationalistisk känsla hos vissa kompositörer. Deras musik hade syftet att hylla tonsättarens nationalitet och det var vanligt de använde sitt hemlands folkmusik som inspiration i sina verk. 15

16 Att skriva operor, symfonier och solokonserter var mycket populärt under romantiken (en symfoni är ett musikaliskt verk skrivet för en symfoniorkester). Symfoniorkestern hade här med utvecklats till vad den är idag: en orkester bestående av ett stort antal akustiska instrument som kommer ifrån många olika instrumentgrupper och som leds av en dirigent. En symfoniorkester kan innehålla allt från musiker. Som du märker så kunde musiken låta på väldigt många olika sätt under denna epok. Men vilken genre det än handlar om så var det kompositörens vilja och egna stil som genomsyrade verket och det hade stor betydelse för både musikens popularitet och vidareutveckling. Det känsloladdade och personliga uttrycket fanns med både i en enkel lied och i en storslagen symfoni. På samma sätt kunde man som publik ha en favoritstil kanske gillade man Berlioz kaosartade symfonier eller så tyckte man kanske mest om Chopins sentimentala pianostycken. All musik hade ett underhållningssyfte allt flera gick på konsert eller opera och ville man som kompositör inte få publiken att njuta av tonerna så kanske man ville chockera dem istället. Upplevelsen av musiken skulle vara upp till var och en som lyssnade. Och det hade stor betydelse att kompositörerna började skapa musik alldeles fritt, på så sätt förgrenades många stilar och utvecklades till någonting nytt. Härifrån fortsätter musikhistorien att utvecklas, inom många olika stilar och med många nya uttryckssätt. Vår nutida konstmusikaliska epok kallas modernismen och anses ha startat Våra kompositörer har tänjt på gränserna ännu mera än vad romantikens tonsättare gjorde idag kan till och med tystnad anses vara ett musikstycke. Det borde bevisa att det inte finns några gränser för vad musik kan komma att utvecklas till. Och tänk delar av den musiken som är ny idag kommer en gång i tiden att vara musikhistoria! Tack för att du följde med på denna musikaliska färd! 16

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse. Musikhistoria Fort------------------Forntid Anna!--------------- Antiken Meddela------------ Medeltiden Rektorn att--------- Renässansen Barnen i------------- Barocken Klassen har-------- Klassicismen

Läs mer

Klassisk Musikhistoria

Klassisk Musikhistoria Klassisk Musikhistoria Med klassisk musik menar vi lite förenklat den nedskrivna musiken från Europa. Från 1000-talet och framåt fanns den nedskrivna musiken framför allt i kyrkan, som då hade mycket makt.

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

Typiskt för Medeltiden

Typiskt för Medeltiden Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i

Läs mer

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken. Barock 1600-1750 Under barocken skulle allt vara stort och mycket. Man smyckade ut det mesta. Tittar man på slott eller möbler som är byggda under barocken så ser man mängder av detaljer och utsmyckningar,

Läs mer

Klassisk musik Åk 9. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument.

Klassisk musik Åk 9. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument. - Musikens Historia - Kortfattat om musik under Antiken - Medeltiden (ca. 800-1450) - Renässansen (ca. 1400-1600) - Barocken (ca. 1600-1750) - Wien klassicismen

Läs mer

BAROCK (när Bach dog)

BAROCK (när Bach dog) BAROCK 1600-1750 (när Bach dog) Barock=överdriven, absurd Moll och durskalor Många nya stilar Långa dekorerade melodier Orkestermusik!! Generalbas, matematiskt beräknad SAKRAL MUSIK Passion. Ett sorts

Läs mer

Klassisk musik. År 800-idag

Klassisk musik. År 800-idag Klassisk musik År 800-idag Medeltiden 800-1400 Medeltida musik kan delas in i två fack. Den första kallas sakral musik och betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa Musikens utveckling 1600-talet blev genombrottet för monodin (solosång med instrumentalt ackompanjemang) och operan. Man improviserade fram melodierna kring en given basstämma, så kallad generalbas, men

Läs mer

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på Konstmusikhistoria Antiken och Medeltiden (ca 500 1400) Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på ett tydligt sätt. Vi vet att folk i alla tider gjort instrument

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

År 1-3 År 4-6 År 7-9

År 1-3 År 4-6 År 7-9 MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Musikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik?

Musikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik? Musikens historia Var kommer musiken ifrån? Har den kanske alltid funnits? Det är många under tiderna lopp som har försökt på svar på den frågan. Kanske uppstod den genom att vi härmade djuren, särskilt

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

Klassisk musik ÅG 20150126

Klassisk musik ÅG 20150126 Klassisk musik ÅG 20150126 Medeltiden ---1450 Sakral = Kyrkomusik Accapella = Sång utan instrument Under medeltiden hade kyrkan stor makt och påverkade musiken väldigt mycket. Gregoriansk sång var den

Läs mer

1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden?

1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden? Medeltiden år 500 1450 e. Kr. 1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden? 2. Vad brukar man kalla sångerna som prästerna sjöng, med ett gemensamt namn? 3. Vilken

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

Medeltiden Renässansen

Medeltiden Renässansen Klassisk musik Medeltiden 800-1400 Sakral musik Sakral musik betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik gregoriansk sång. Sångerna byggde på kristna texter som brukade

Läs mer

Instrumentkunskap och olika musikgrupper

Instrumentkunskap och olika musikgrupper Instrumentkunskap och olika musikgrupper Namn: Klass: I detta arbetsområde kommer du att få lära dig fakta om olika instrument, vilken instrumentgrupp de olika instrumenten tillhör och lära dig att höra

Läs mer

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4 LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter Lättläst svenska Utställningen handlar om olika musikgrupper i Sverige. Den börjar på 1600-talet och slutar med ABBA. Ensemble är franska och betyder tillsammans. En musikgrupp är en ensemble. 1. Bygde-musikanter

Läs mer

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem. HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"

Läs mer

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

!  ## $ % & ' () * +, ' - ) ! "##$%&' ()* +,'- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson

Läs mer

Musikens historia Forntid - Nutid

Musikens historia Forntid - Nutid Forntiden Musikens historia Forntid - Nutid När det gäller så här långt tillbaka i tiden vet man inte någonting med säkerhet utan det mesta är forskarnas gissningar. Man tror att musik har funnits nästan

Läs mer

Klassisk musik Åk 9. Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument.

Klassisk musik Åk 9. Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument. Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument. - Musikens Historia - Kor8a9at om musik under An

Läs mer

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner. Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla

Läs mer

Kunskapskrav årskurs 6

Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,

Läs mer

Musik. årskurs

Musik. årskurs Musik årskurs 7 2013 Instrumentkunskap Årskurs 7 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Utveckla resonemang om musicerande

Utveckla resonemang om musicerande Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven

Läs mer

Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Välkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9

Välkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9 Välkommen till musiken Parkskolan årskurs 9 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang,

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt. MUSIKINSTRUMENT Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt. 1. Somliga instrument har strängar som svänger. De kallas för stränginstrument.

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Broskolans röda tråd i Musik

Broskolans röda tråd i Musik Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE FAKTA OM GITARR GITARRENS DELAR STRÄNGARNAS NAMN TEKNIK HISTORIA FILM- OCH MUSIKKLIPP

GRUNDLÄGGANDE FAKTA OM GITARR GITARRENS DELAR STRÄNGARNAS NAMN TEKNIK HISTORIA FILM- OCH MUSIKKLIPP GRUNDLÄGGANDE FAKTA OM GITARR GITARRENS DELAR STRÄNGARNAS NAMN TEKNIK HISTORIA FILM- OCH MUSIKKLIPP ERKÄNN Någon gång har du fantiserat om att du står på scen i strålkastarljuset med en gitarr i handen.

Läs mer

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Violin Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I VIOLINSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

STUDIER & INTRÄDESPROV

STUDIER & INTRÄDESPROV ÅLANDS MUSIKINSTITUT STUDIER & INTRÄDESPROV 2018 Ålands musikinstitut är en skola för dig som vill lära dig att spela ett instrument, sjunga eller dansa. Ålands musikinstitut För de yngsta finns danslekskolan

Läs mer

perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion

perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion 2009 UW Kultursyn perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion Action without reflection Reflection after action Reflection before action Reflection in action Donald Schöön The Reflective

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Annamia Larsson Karl Hedbom Examenskonsert

Läs mer

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 1 Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt. Egen instudering på lektionstid. Prov den 14 maj. Bild 3 Historisk kontext Pågick ca 1770-1850

Läs mer

TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET

TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET Steffen Mickeler Kontaktuppgifte r: Steffen.Mickeler@vara.se Tele: 070-890 77 29 Instrument, ämne: Trumpet, valthorn, baryton och trombon samt p-bone

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

Konstnärlig kandidatexamen

Konstnärlig kandidatexamen Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Mats Nilsson Fredrik Wadman Konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med.

Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med. Dirigenten Historia Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med. Anekdot: Jean Baptiste Lully dog av blodförgiftning efter att ha slagit sönder stortån med en

Läs mer

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Tobias Carron Tove Edqvist Kandidatexamination

Läs mer

KLASSISK MUSIKHISTORIA

KLASSISK MUSIKHISTORIA KLASSISK MUSIKHISTORIA Musik under antiken Antiken inföll under århundradena runt Kristi födelse; d.v.s. den tid då de grekiska och romerska kulturerna stod på sin höjdpunkt. Vi vet inte mycket om hur

Läs mer

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,

Läs mer

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Andreas Lyeteg Examensarbete Andreas Examenskonsert 24 Maj kl 19 Stora salen Andreas

Läs mer

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015 MUSIKSKOLAN Vårterminen 2015 Kära musikvän! Musikskolan i Boxholms kommun erbjuder barn och ungdomar möjligheten att i sin egen takt utvecklas inom musik. Denna broschyr presenterar dessa möjligheter och

Läs mer

Se möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst

Se möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst Team Västerås Lars Nordin Rektor Se möjligheter Skapa en a(rak*v skola Skapa studiemo*verade elever Skapa en a(rak*v tjänst Skapa en röd tråd genom alla stadier Vi söker nu en studie- och yrkesvägledare

Läs mer

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemér Lavotha, Kati Raitinen Oda Lundin

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y

Läs mer

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men. Planering i Musik Åk 7 Vt 2013 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla

Läs mer

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH !"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004

Läs mer

Planering musik åk 7 ht 2018

Planering musik åk 7 ht 2018 Planering musik åk 7 ht 2018 För mer information håll dig uppdaterad på min blogg musiktheresesvensson.wordpress.com Du förväntas förvara de stenciler du får i en mapp i klassrummet. Du ska också ha med

Läs mer

Skolans kulturuppdrag

Skolans kulturuppdrag Skolans kulturuppdrag Styrdokumenten: Läroplanen Lgr 11, del 1 och 2 Kursplanerna varje ämne även de estetiska Estetiska perspektiv i alla ämnen Estetiska lärprocesser Inlärning perception produktion Lärande

Läs mer

ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier

ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier 2019 Ålands musikinstitut Ålands musikinstitut är en skola för dig som vill lära dig att spela ett instrument, sjunga eller dansa. Från 7 års ålder kan du söka

Läs mer

Christina Israelsson

Christina Israelsson Christina Israelsson Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu Innehåll Musiken påverkar oss 9 Det finns musik överallt 10 Musik för kropp och själ 11 Att ha musiken som yrke 16 Sångare

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Eva Maria Thür Jenny Lierud Examenskonsert

Läs mer

MUSIKENS HISTORIA, starten

MUSIKENS HISTORIA, starten MUSIKENS HISTORIA, starten FÖRHISTORISK TID (före 3000-talet f.kr.) Tiden före skrivspråken kallas förhistorisk tid. Det beror på att historiker i allmänhet utgår från skrivna källor. Förhistorisk betyder

Läs mer

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa

Läs mer

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig Staffan Sundberg MUSIK I GRUNSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang, kombinera musik

Läs mer

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel

Läs mer

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla

Läs mer

Att välja instrument

Att välja instrument 1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion

Läs mer

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att

Läs mer