Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, 23-24 april 2016

Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, 23-24 april 2016 Motioner J

2 (17) Innehållsförteckning J - JURIDIK... 3 Motion J1 Transrättigheter - steg mot ökad jämlikhet Sollentuna AK... 3 Motion J2 Transrättigheter steg mot ökad jämlighet Solna AK... 4 Motion J3 Transrättigheter Steg mot ökad jämlikhet - enskild... 5 Motion J4 Transrättigheter - steg mot ökad jämlikhet Österåker AK... 7 Motion J5 Transrättigheter Steg mot ökad jämlikhet Järfälla AK... 8 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J1 till J5... 9 Motion J6 Dödshjälp - enskild... 10 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J6... 12 Motion J7 Rätt till sin hyresrätt vid brand - enskild... 13 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J7... 14 Motion J8 Förslag till ändringar i arvslagen angående bröstarvingar och arvingar i släktträdet - enskild... 15 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J8... 16 Motion J9 Motion om advokaters ersättning S i Botkyrka... 16 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J9... 17

3 (17) J - JURIDIK Motion J1 Transrättigheter - steg mot ökad jämlikhet Sollentuna AK Det är när socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering. Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Inskickad av Anton Lindgren, ordförande SSU-Sollentuna och Jesper Lindholm, distriktsordförande Stockholms Läns SSU-distrikt

4 (17) Styrelsens utlåtande Transrättigheter är mänskliga rättigheter. Sollentuna arbetarekommuns styrelse delar därför motionärernas vilja att utveckla Sveriges hbtq-politik. Vi anser precis som motionärerna att staten inte ska tvinga in människor i en tvåkönsmodell som inte alla kan identifiera sig med. Vi ser att erkännandet av ett tredje kön i lagen, så som flera andra länder redan har gjort, kan bidra till att på sikt ändra negativa attityder och minska fördomar mot intersexuella och transpersoner. Frågan är dock komplicerad och kräver noggranna överväganden, och vi anser vidare att en strategi på sikt kan vara att kritiskt ifrågasätta varför uppgifter om kön alls behöver uppges i samma grad som idag. I förhållande till mänskliga rättigheter och skydd mot diskriminering är den nuvarande könstillhörighetslagen inte förenlig med respekten för den enskildes privatliv och rätten till självbestämmande och integritet (SOU: 2014:91). Styrelsen föreslår därför Sollentuna arbetarekommuns medlemsmöte besluta: - anta motionen som arbetarekommunens egen och skicka vidare till distriktskongressen 2016 Beslut Sollentuna arbetarekommuns möte den 23 november 2015 beslutade att motionen antas som arbetarekommunens egen och skickas vidare till distriktskongressen 2016. Julia Mäkitalo Blent, mötesordförande Berit Forsberg, mötessekreterare Motion J2 Transrättigheter steg mot ökad jämlighet Solna AK Det är när socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering.

5 (17) Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Hélène Sevastik och Jesper Lindholm, distriktsordförande Stockholms Läns SSU Distrikt Arbetarekommunens yttrande Initiativet från Stockholms läns SSU-distrikt är mycket lovvärt. I väntan på att information om kan ska tas bort från alla irrelevanta sammanhang som det nu efterfrågas i är det nödvändigt att införa ett tredje juridiskt kön. Som motionsskrivarna påpekar kan känner få transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Det följer därför logiskt att åldersgränsen för juridisk könskorrigering bör avskaffas och att en utredning om medicinsk könskorrigering bör kunna startas när en person begär en sådan, även om personen inte fyllt 18 år. Solna arbetarekommuns utlåtande Solna arbetarekommuns medlemsmöte har den 25 november 2015 beslutat att anta motionen som sin egen och sända den vidare för behandling vid partidistriktets årsmöteskongress 2016. Motion J3 Transrättigheter Steg mot ökad jämlikhet - enskild Det är när socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att

6 (17) diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering. Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar SSU-Sundbyberg och Jesper Lindholm åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Inskickad av SSU-Sundbyberg och Jesper Lindholm, distriktsordförande Stockholms Läns SSUdistrikt Sundbybergs arbetarekommuns yttrande över motionen Regeringen beslutade den 20 februari 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bestämmelserna om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet i könstillhörighetslagen. Förslag till ändring lämnades till regeringen 22 januari 2015, men det har inte fattats något beslut än. Då utredningen ännu är under remiss har medlemsmötet i Sundbybergs arbetarekommun beslutat: sända in motionen som enskild till distriktskongressen 2016

7 (17) Motion J4 Transrättigheter - steg mot ökad jämlikhet Österåker AK Det är när Socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering. Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Inskickad av SSU Österåker och Jesper Lindholm, ordförande Stockholms läns SSU-distrikt Arbetarekommunen beslutade att bifalla motionen.

8 (17) Motion J5 Transrättigheter Steg mot ökad jämlikhet Järfälla AK Det är när socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering. Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Inskickad av Nadja Yusuf Styrelsens förslag: Bifall

9 (17) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J1 till J5 Föredragande: Tove Sander tove.sander@telia.com Inledningsvis vill distriktsstyrelsen tacka motionärerna för en viktig motion. Det är viktiga men oerhört svåra frågor som motionärerna tar upp. Viktig eftersom de berör en grupp som på många sätt behöver samhällets stöd för att kunna leva i jämlikhet utan att ständigt drabbas av sociala och juridiska hinder som leder till utanförskap och känsla av att inte passa in. Samtidigt är det svåra frågor. Var drar vi gränsen mellan den egna beslutanderätten över den egna kroppen och vuxenvärldens ansvar för att det inte görs kroppsliga ingrepp som inte går att ångra. Det är enkelt för oss att säga att minderåriga inte får tatuera sig utan målsmans medgivande för en tatuering är inte livsavgörande och kan vänta. För den som är 15 och säker på att leva i fel kropp och med fel kön tycker vi tvärtom att det vore orimligt om målsman ensam var den som skulle avgöra om det är rimligt at påbörja medicinsk könskorrigering. Regeringen tillsatte i februari 2014 en statlig utredning med uppdrag att se över bestämmelserna om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet i könstillhörighetslagen. På regeringens hemsida går att läsa att utredningens förslag är att könstillhörighetslagen upphävs och ersätts av två nya lagar, en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Lagen om ändring av juridiskt kön ska reglera förutsättningarna för en ändring av en persons juridiska kön i folkbokföringen, som innebär att en person tilldelas ett nytt personnummer. Utgångspunkten är att den som önskar ska ha möjlighet att ändra sitt juridiska kön. Utredningens bedömning är att unga som har fyllt 15 år själva ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön. Utredningen föreslår att ett krav för att en ung person ska ges tillstånd till ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna är att vederbörande har fyllt 15 år. den unge har fyllt 15 år är emellertid inte detsamma som att tillstånd kommer att beviljas av Socialstyrelsen. Andra förutsättningar för tillstånd är att det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdnadshavaren samtycker och att den unge har tillräcklig mognad att själv samtycka till ingreppet. Utredningens förslag är således att juridisk och medicinsk könskorrigering regleras i två olika lagar. Vad gäller juridisk könskorrigering är utredningens förslag att den som är 15 år på egen hand ska kunna ansöka om ändring av sitt juridiska kön. För den som är mellan 12 och 15 år finns möjligheten att tillsammans med vårdnadshavaren ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön. Distriktsstyrelsen anser att det är en rimlig hållning. Även om de flesta transpersoner redan i tidig ålder vet vilket kön de tillhör är det rimligt att man genomgått puberteten innan man på egen hand fattar juridiska beslut om sin könstillhörighet. I alla andra sammanhang förväntar vi oss en viss ålder och mognad innan barn och ungdomar ges mandat att ensamma fatta beslut av avgörande betydelse. den som är yngre än 15 år tillsammans med vårdnadshavaren kan ansöka om en ändring redan från 12 års ålder menar distriktsstyrelsen är rimligt eftersom det givetvis kommer att vara ett välgrundat beslut när barn och vårdnadshavare gör en ansökan gemensamt. Givetvis skulle man kunna tänka sig ett avskaffande av åldersgränsen med motiveringen att inga familjer skulle göra en ansökan som inte är genomtänkt. Å andra sidan är det kanske omotiverat att genomföra könsbyten innan man puberterat varför 12-årsgränsen kan ses som rimlig. Ett alternativ vore givetvis att som motionärerna förslår införa ett tredje juridiskt

10 (17) kön vilket skulle öppna möjligheten att för de unga transpersonerna möjliggöra ett stegvis juridiskt könsbyte även innan puberteten. Vad avser motionärens förslag om att åldersgränsen för medicinsk könskorrigering ska sättas vid 15 års ålder är det helt i överensstämmelse med utredningens förslag och distriktsstyrelsen delar helt uppfattningen att 15 år är en rimlig gräns. Vad avser införandet av ett tredje juridisk kön är det distriktstyrelsens uppfattning att det är det enda rimliga om vi vill att Sverige ska vara ett land där ingen diskrimineras på grund av sitt kön. Givetvis kommer det innebära ett omfattande lagstiftningsarbete för att anpassa övrig lagstiftning till helt nya förutsättningar men det menar vi är ett nödvändigt arbete som bör initieras snarast. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå att-sats 1, samt att bifalla att-sats 2 och 3. Motion J6 Dödshjälp - enskild Det är hemskt att se närstående gå bort i sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers och cancer. Likaledes är det hemskt att se människor som är drabbade av dessa och andra, terminala sjukdomar i dag tvingas genomlida ett ofta utdraget och destruktivt sjukdomsförlopp utan hopp om bot eller bättring. Vi måste ha förståelse för de döende människor som, fullt medvetna om sina egna handlingar, vill avsluta sina liv innan de blir helt förlamade, kvävs av förtvinade muskler eller förlorar sig själva. Det gäller oss inte bara som politiskt aktiva, utan också som kännande medmänniskor. Det handlar om att människor ska kunna välja tid och plats själva och vara säkra på att ha sagt farväl till nära och kära. avbryta livsuppehållande behandling är tillåtet i Sverige. Liksom nedsövning, så kallad palliativ sedering. Det är även tillåtet att ge symtomlindrande behandling i sådana doser att det är en förutsedd effekt av behandlingen att döden påskyndas. Detta innebär att läkare i dag kan stänga av maskiner eller ge preparat som resulterar i döden. Samtidigt är aktiv dödshjälp förbjudet. Det riskerar att skapa gråa utrymmen där människor hjälps att dö utan reglering, insyn eller kontroll. Alternativt så tvingas människor som vill avsluta sina liv att resa till Schweiz. Vi tycker att det förstnämnda alternativet är skadligt, det andra ovärdigt för lidande människor. Dödshjälp, rätt utformad, är vård i syfte att lindra smärta Frågan är av förståeliga skäl otroligt känslig. Vi har stor respekt för dem som oroar sig för att urholka läkaryrkets roll att bota och hjälpa. Vi har också förståelse för oron att dödshjälp skulle kunna skapa påtryckningar på människor. Det vore skräckscenarier. Turligen nog har inga sådana effekter påvisats i de västländer där dödshjälp har tillåtits och reglerats. Dödshjälp är i dag tillåtet i delar av Europa och USA. En stor majoritet av Sveriges befolkning är för att tillåta reglerad dödshjälp. Enligt Karolinska institutet så vill 73 procent av allmänheten och en tredjedel av läkarkåren tillåta dödshjälp. Det är en utveckling som politiken måste ta på allvar.

11 (17) Med anledning av detta yrkar jag: * partidistriktet ska verka för att Dödshjälp för terminalt sjuka vuxna ska bli tillåtet. Niklas Ängelid, Tyresö Arbetarekommunstyrelsens utlåtande Styrelsen för Socialdemokraterna i Tyresö delar motionärens ståndpunkt att frågor om dödshjälp är otroligt känsliga. Det finns starka skäl både för och emot dödshjälp. Å ena sidan lever vi i ett samhälle där vi under vårt liv har en i princip obegränsad rätt till vår egen kropp, å andra sidan finns många komplicerande faktorer kopplat till aktiv dödshjälp eller eutanasi. Frågan om dödshjälp har utretts och varit en del av det offentliga samtalet i Sverige under de senaste decennierna, utan att frågan riktigt har avgjorts. Precis som motionären skriver råder ingen tvekan om att olika former av dödshjälp praktiseras i Sverige idag. 1 En filosof som diskuterat frågan ingående i flera böcker 2 är Torbjörn Tännsjö, som är en uttalad förespråkare för dödshjälp och han kategoriserar fyra typer av dödshjälp, enligt tabellen nedan. 3 I enlighet med praxis i Sverige sker dödshjälp enligt typerna 2-4. I praktiken innebär det att patienter kan erhålla smärtlindring som leder till döden, även om så inte är avsikten. Vidare avbryts livsuppehållande behandling för att påskynda döden, till tider. 4 Historiskt är kanske det så kallade Kirunafallet, som just handlade om att en behandling kan avbrytas om den anses meningslös. 5 Även om den typ av dödshjälp som motionen handlar om, typ 1, är kontroversiell, så är det mycket som tyder på att den beröringsskräck som allmänt funnits kring frågor om dödshjälp har lett till godtycklighet inom hela området. Ett av problemen i detta landskap är att individens rättigheter till vård betingas av den enskilde läkarens syn på detta vårdetiska problem och inte av fastställda patienträttigheter. Det är inte heller omöjligt att aktiv dödshjälp sker i det fördolda. I det offentliga samtal som förs kring dödshjälp finns många olika åsikter. Det är dock en brist att politiken inte tydligt deltar i det. Uttalanden som Svenska politiker är livrädda för döden 6 verkar i mångt och mycket riktiga. 1 Se bland annat: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10486485.ab, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3566521, 2 Se bland annat: Tännsjö, Torbjörn. Vårdetik. 3 uppl. Stockholm: Thales, 1998. Se även: Tännsjö, Torbjörn. Döden är förhandlingsbar. Stockholm: Liber, 2009. 3 Tännsjö, Vårdetik. S. 60. 4 Ibid.S.60-61. 5 http://www.lakartidningen.se/oldarticlepdf/#!/1998/18479 6 http://www.fokus.se/2008/02/starkt-stod-for-aktiv-dodshjalp/

12 (17) Precis som motionären nämner förefaller det folkliga stödet vara starkt för aktiv dödshjälp. En undersökning som Synovate Temo gjorde 2008 på tidningen Fokus uppdrag pekar på att enbart 11 procent av befolkningen är helt emot aktiv dödshjälp. 7 I en artikel i Dagens Medicin påpekas att 80 % av presumtiva patienter att aktiv dödshjälp införs. 8 Arbetarekommunstyrelsen menar sammanfattningsvis att det finns tre starka skäl för att bifalla motionen. För det första leder dagens regler till godtycklighet och osäkerhet, för det andra leder reglerna till stort lidande bland obotligt sjuka i livets slutskede och avslutningsvis finns ett starkt folkligt stöd för dödshjälp. Förslag till beslut: bifalla motion. motionen sänds till distriktsårskongressen som arbetarekommunens egen. Stockholms läns partidistrikt skickar motionen till länsriksdagsgruppen. Tyresö Arbetarekommuns medlemsmöte 2015-10-15 beslutade att skicka motionen som enskild till Stockholms Läns partidistrikts ordinarie distriktskongress 2016 Marita Bertilsson, protokollförare Mathias Tegnér, ordförande Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J6 Föredragande: Anna Ljungdell anna.ljungdell@nynashamn.se Aktiv dödshjälp är kanske den svåraste etiska frågan att hantera politiskt. De huvudsakliga argumenten för aktiv dödshjälp är att det ger mindre lidande för den enskilde och att varje människa har rätt att bestämma över sitt eget liv. ett omfattande regelverk, där flera oberoende läkare avgör med hänsyn till patientens situation, skulle garantera att dödshjälpen inte missbrukas. De huvudsakliga argumenten emot är att det strider mot vårdens huvuduppgift att bota och lindra. det skulle kunna leda till att forskningen inom palliativ vård och smärtlindring i stället nedprioriteras. Det finns också en oro att den sjuke kan utsättas för påtryckningar att avsluta sitt eget liv för att inte ligga anhöriga eller vården till last. Ingen kan säkert säga hur man upplever sin livsvilja vid sjukdom när man är frisk och vården utvecklar också bromsmediciner och nya behandlingar som kan vara svåra att överblicka som enskild. Frågan har varit föremål för politiska diskussioner i riksdagen vid ett flertal tillfällen och har vid samtliga tillfällen avslagits, i huvudsak med hänvisning till vårdens huvuduppdrag att bota och lindra. Vårdens etiska riktlinjer har därför i någon mån givits företräde framför individens självbestämmande över sitt eget liv. 7 http://www.fokus.se/2008/02/starkt-stod-for-aktiv-dodshjalp/ 8 http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/07/30/tillat-dodshjalp-i-sverige/

13 (17) Statens medicinsk-etiska råd avlämnade den 13 november 2008 yttrandet Avgöranden i livets slutskede (dnr 14/08) till regeringen. Efter modell från det tyska rådets betänkande urskiljer rådet ett antal livsslutssituationer som ställer krav på svåra och potentiellt kontroversiella avgöranden. Det handlar om beslut att: 1) avstå från att inleda livsuppehållande behandling, 2) avbryta livsuppehållande behandling, 3) erbjuda palliativ behandling och palliativ sedering, 4) erbjuda läkarhjälp vid förskrivning av läkemedel vid ett självvalt livsslut, och att 5) erbjuda aktiv läkarhjälp vid självvalt livsslut. Rådet konstaterar att avgöranden enligt de första tre punkterna kan träffas inom ramen för gällande regelverk. Någon oklarhet kan dock anses råda kring de närmare förutsättningarna för palliativ sedering. Beslut enligt de två sistnämnda punkterna är inte förenliga med svensk rätt och rådet menar därför att det är angeläget att etiska och rättsliga aspekter kring dessa situationer ges ytterligare belysning. Av slutordet i yttrandet framgår följande: Det är angeläget att den oklarhet som råder om de rättsliga betingelserna för beslut i olika livsslutssituationer snarast skingras. Det behöver således utredas i vilken mån man kan öka patienters inflytande över beslut i livets slutskede. Detta gäller särskilt patientens möjlighet att begära palliativ sedering. En majoritet i Rådet anser dessutom att läkares möjligheter att i speciella fall förskriva läkemedel vid ett självvalt livsslut bör utredas. Det finns således flera signaler om att vården efterfrågar tydligare riktlinjer om hur patienter ska ges större inflytande vid vård i livets slutskede och det finns skäl för Socialdepartementet att ta initiativ till en sådan utredning om det ännu inte gjorts. Eftersom det fortfarande finns en hel del frågor som kräver ytterligare belysning föreslår Distriktsstyrelsen att motionen avslås. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att motionen avslås. Motion J7 Rätt till sin hyresrätt vid brand - enskild Om en hel fastighet brinner ner har inte hyresgästerna rätt att få flytta tillbaka om fastigheten byggs upp igen. Om bara en lägenhet brinner ner oavsett anledning har man heller inte rätt till att få flytta tillbaka. En bostad kan brinna av olika anledningar och det behöver inte vara hyresgästens fel att den blir totalskadad.

14 (17) Det är stor bostadsbrist i Sverige. När man bor i en hyresrätt har man ofta inte en kontantinsats till en bostadsrätt sparat på sitt bankkonto. Var ska alla personer bo som förlorar sin bostad bara för att man inte har rätt att flytta tillbaka till sin hyresrätt? Jag yrkar på att Diana Hildingsson Det tillsätts en utredning om att stärka hyresgästens rätt till sin lägenhet Det tillsätts en utredning om att stärka hyresgästens rätt till sin lägenhet vid brand vid ej uppsåtlig brand ska man ha rätt till att få flytta tillbaka till sin hyresrätt SIB styrelsen avger följande utlåtande över motionen Är man orsak till branden på grund av oaktsamhet kan man förlora sitt hyreskontrakt. Hyresgäster kan dock generellt bli av med sina hyresavtal om fastigheten brinner upp, oaktat vad som orsakat branden. Avtalet förfaller med andra ord om lägenheten inte längre kan brukas för avsett ändamål. En tämligen sträng regel. När det gäller bränder har fastighetsägaren ingen skyldighet att anvisa ersättningsboende. Det brukar hyresgästerna kunna lösa med sin hemförsäkring. Fastighetsägare kan dock bli återbetalningsskyldiga för redan inbetald hyra om lägenheten inte kan brukas. - Kapitel 12 jordabalken: 10 när det gäller lägenheter som blivit förstörda och där avtalet kan upphöra oaktat vållandefråga. - Uppsägning pga. vårdslöshet finns i både 42 och 46, beroende på om fasighetsägaren säger upp till avtalets utgång eller omgående. SIB styrelsen föreslår SIB mötet besluta: Motionen sänds till Distriktskongressen 2016 som enskild. Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J7 Föredragande: Anna Ljungdell anna.ljungdell@nynashamn.se Diana Hildingsson från Botkyrka Arbetarekommun lyfter i sin motion att hyresgästens besittningsskydd försvinner om en lägenhet är blir så förstörd att den inte kan användas och föreslår en utredning i syfte att stärka hyresgästens besittningsskydd. Denna lag handlar om rätten för en fastighetsägare att själv kunna bestämma vad som ska byggas på sin fastighet om den tidigare fastigheten blivit förstörd. Denna fråga behandlades i Hyreslagsutredningen. Utredningen kom med ett delbetänkande, Frågor om hyra och bostadsrätt

15 (17) (SOU 2008:47), och i den föreslogs att den bestämmelsen ska förses med ett undantag beträffande bostadslägenheter. Ett bostadshyresavtal ska enligt undantagsbestämmelsen bestå om hyresgästen, utan att ha varit vållande till händelsen, motsätter sig att avtalet upphör att gälla och hyresvärden avser att återställa eller har återställt lägenheten för samma ändamål som den hade före händelsen. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet Med anledning av ett en utredning redan gjorts och att dess förslag är helt i linje med motionärens förslag föreslår Distriktsstyrelsen att motionen avslås. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå motionen. Motion J8 Förslag till ändringar i arvslagen angående bröstarvingar och arvingar i släktträdet - enskild Släktträdet och bröstarvinges laglott bör ändras då nuvarande lag är föråldrad och bör ses över då världsutvecklingen ser helt annorlunda ut i denna moderna samhällsutveckling. Borde inte vara självklart att bröstarvingar har rätt till sin arvslott. Inte givet att bröstarvingen är berättigad sin föräldraarvslott. Föräldrar samt alla i släktled skall kunna bestämma över sitt kapital medans de är i livet och kunna testamentera sin egendom och bestämma själva vem som skall ärva dem. Skrivet testamente som är godkänt med vittne och daterat och uppföljning skall inte kunna överklagas. Den avlidnes skrivna testamente skall inte kunna överklagas så släkttvister uppstår. Syskon, syskonskara och halvsyskon skall inte heller kunna överklaga ett testamente. Föräldrars skyldigheter till sina barn är tills de är myndiga alltså 18 år med undantag då barnet går i skolan tills dom är fyllda 21 år. För föräldrar som har ett hjärta och empati är det givet med trygghet för sina bröstarvingar ävenledes släktträdet. Men som världsbilden ser ut idag finns det idag många föräldrar samt släktingar med stor hjärtesorg enligt arvslotten och arvsrättighet. Önskvärt att detta respekteras i samband med samhällsutvecklingen. Bröstarvingar har inga skyldigheter gentemot sina föräldrar då de är myndiga. att en översyn av arvslagen påbörjas och att utredning tillsätts Anita Andersson Vattman Upplands Väsby arbetarekommun har beslutat att skicka in motionen som enskild.

16 (17) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J8 Föredragande: Tove Sander tove.sander@telia.com Samhället utvecklas och förändras och nya familjekonstellationer växer fram. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det finns anledning att se över Ärvdabalken men tycker att motionären är alltför begränsad i sin syn på varför och i vilken riktning lagstiftningen bör förändras. Distriktsstyrelsen skulle vilja se en betydligt mer öppen och progressiv utredning av lagstiftningens behov och möjligheter. Vidare har distriktskongressen inte möjlighet att besluta om var sig översyner av lagstiftning eller tillsättning av utredningar. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå motionen. Motion J9 Motion om advokaters ersättning S i Botkyrka Bakgrund Idag kräver advokater betalt för arbetade timmar utan att specificera vem som utfört arbetet. Ibland kan det se ut som att advokater arbetar orimligt många timmar och de som faktiskt har gjort jobbet riskerar att bli bortglömda. Förtroendet för rättsväsendet skadas när det verkar som att advokater missbrukar systemet och kräver betalt för mer arbete än de rimligen kan ha utfört och domstolarna accepterar detta. Genom tydligare redovisning kan dessa problem lösas. Mot bakgrund av detta yrkar jag Socialdemokraterna verkar för att reglerna ändras så att advokater specificerar vem som utfört det arbete de kräver betalt för. Urban Koistinen, Alby S-förening SIB styrelsens yttrande över motion om advokaters ersättning Motionärens krav på klarläggande vem som utfört nödvändigt utredningsarbete är fullt berättigat. Rättsäkerhetsskäl kräver att advokater redovisar vilka som deltagit i samarbetet med olika brottsmål. Tydligt blir också att även advokater arbetar rimlig arbetstid. SIB styrelsen föreslår SIB mötet anta motionen som egen Mötet beslutade att anta motionen som egen och skicka den till Distriktkongressen

17 (17) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J9 Föredragande: Lars Bryntesson lars.bryntesson@sigtuna.se Socialdemokratin värnar vårt rättssystem. Vi värnar även den goda arbetsmiljön, fri från orimliga krav och tärande stress. Motionen beskriver situationen för landets advokater och domstolar gällande hur de redovisar utredningstid. Idag krävs ingen tydlig redovisning kring vem eller vilka som deltagit i en rättsutredning. Endast antalet timmar redovisas. Idag kan det se ut som om den enskilde advokaten har en orimlig arbetssituation. Detta är något som motionären vill ska belysas. Motionären menar vidare att förtroendet för rättsväsendet riskeras då man idag inte ser vilka som de facto utfört arbetet kring en rättsutredning. Motionären föreslår därför att inte enbart timmar ska redovisas utan även vilka som utfört själva arbetet. En advokat tillförordnas, enligt lag. Det är advokaten som ansvarar för arbetet som har gjorts och är också den person som begär att få ersättning för antalet nedlagda timmar. Det är upp till varje domstol att bedöma huruvida ersättningskravet är rimligt eller inte. Det är inte ovanligt att advokater skickar sina biträdande jurister i sitt ställe vid polisförhör. Detta ska klienten givetvis få godkänna. Inte heller är det ovanligt att advokater i enklare fall ber om att få sätta annan i sitt ställe vid förhandling. Detta är då något domstolen godkänner och hanterar. Det är oklart huruvida motionären i sitt förslag syftar på medarbetare som direkt företräder en klient i den tillförordnade advokatens ställe, eller de medarbetare i övrigt som kan vara inblandade i handläggningen av ett ärende, t ex administrativ personal. Oavsett vilket är det viktigt att understryka att det alltid är den tillförordnade advokaten som har det fulla ansvaret för ärendets handläggning. Frågan huruvida redovisningen, så som den ser ut idag, kan förbättras för att öka förtroendet för rättsväsendet, kan vara intressant att utreda närmare. Det bör dock inte vara en fråga för politiken, utan snarare göras av berörda/a myndighet/er. Kan redovisningen göras, utan alltför administrativt betungande krav, på ett tydligare sätt så välkomnar vi det. Vår bedömning är att detta ligger i motionens anda, även om det inte var exakt detta motionären föreslog. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att att överlämna motionen med dess utlåtande till länsriksdagsgruppen för bevakning, samt anse motionen besvarad.