7 Motion 1977178:719 av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk Vid läkarstämman i slutet av år 1977 redovisades att årligen föds i vårt land ungefar 400 barn med skador som beror på moderns alkoholförtäring. Av dessa 400 fosterskadade barn har omkring 100 grava skador. Barnen som skadats av alkohol blir kortväxta och knubbiga med typiska ansiktsdrag. De växer dåligt, har försenad psykisk utveckling och har ofta medfödda hjärtfel eller andra missbildningar. På läkarstämman betecknades dessa skador som jämförliga med en årlig neurosedynkatastrof. l neurosedynskandalen stod läkemedelsindustrin för förgiftningen, och fördömandena var - med all rätt - obarmhärtiga. Upprördheten- och solidariteten- när det gäller alkoholskador har inte alls samma dimensioner. Var tionde svensk man uppvisar alkoholskador, redovisades vidare på läkarstämman. Man räknar med att det på 1980-talet kommer att finnas 0,8-1,2 miljoner alkoholmissbrukare i Sverige. Dessa prognoser om starkt tilltagande alkoholskador kommer från medicinska forskningsrådets programplan för forskning om beroendeframkallande medel. Bland ungdomar dricker numera Oickor lika mycket som pojkar, och vi kan alltså vänta en kraftigt ökad procent alkoholmissbrukare bland kvinnorna. Tidigare drack männen omkring fyra gånger så mycket som kvinnorna. Flera kvinnor som dricker alkohol betyder ökat antal fosterskadade barn. Årlig neurosedynkatastrof! l Dagens Nyheter kommenterade Svante Nycander de alkoholframkallade fosterskadorna på detta sätt: Fosterskador av mödrars alkoholförtäring har rapporterats i internationell litteratur sedan slutet av 60-talet. Vid läkarstämman uppgavs att det i Sverige föds omkring 400 alkoholskadade barn om året. Det är en tragedi jämförbar med neurosedynkatastrofen, hävdade professor Harry Boström. Vetenskapen om dessa skador utlöser inte något handlande från ansvariga myndigheter. Förlamningen förefaller total och bortom all bot. l rapporterna från läkarstämman talas om mödrars "alkoholmissbruk", som om sättet att dricka vore avgörande. Skadorna vållas sannolikt av att fostret förgiftats av alkohol, som överförs från modern via blodet. För fostret är det betydelselöst om giftet intagits i socialt accepterade former eller inte. Inget säger att alkohol är oskadligt för fostret i måttliga doser. Tron att skador vållas bara av "missbruk" ingår i det system av felaktiga föreställningar som tjänar att vidmakthålla den allmänna liknöjdheten och overksamheten.
ot. 1977/78:719 8 För drygt två år sedan skrev Å ke W reden ungefar detsamma i en artikel i Arbetaren under rubriken "Neurosedyn, sprit och dubbelmoral": Tänk den hårresande tanken, att vi skulle drabbas av en ny neurosedynkatastrof: Att tiotals eller hundratals barn skulle födas med obotliga skador, orsakade av någon kemisk substans i ett livsmedel eller ett läkemedel. Du kan väl föreställa Dig de svarta helsidesrubrikerna, skadeståndsprocesserna, vågen av vrede bland väljare och politiker, det omedelbara förbudet mot det farliga ämnet. Ja, så måste reaktionen bli om neurosedynkatastrofen upprepas, eller... måste den inte det? Nej, vi har nyligen fått visshet om en ny neurosedynkatastrop. Märkte Du något? Kanske, om Du är en noggrann tidningsläsare, det har varit några notiser i bladen. Men i stort sett tycks samhället ha tagit beskedet med stor fattning. De drabbades mödrar är ju ena mindervärdiga existenser som varje rättstänkande svensk ser ner på. Och det far! iga preparatet är ju den kära spriten -den dryck som kräftor kräva. Därför är det bäst att göra ett undantag. En och annan fosterskada är den nuvarande alkoholpolitiken värd. l den stora konkursen är det ändå inte så mycket. Dödsoffer, några tusen om året eller så, är en kostnad för spriten som samhället lärt sig att acceptera. Alltnog: l Göteborg har man undersökt 52 barn, födda av alkoholskadade mödrar. 32 hade fosterskador, både fysiska och psykiska: Förlamningar, hjärtfel, små hjärnor och dålig motorik. I USA publicerades 1974 en undersökning av 23 alkoholskadade gravida kvinnor. 17 procent av fostren dog före födseln. 44 procent föddes mentalt skadade, 32 procent fysisk t missbildade: För l i t et h uv u dom fång, deformerade könsorgan, lågt blodtryck. Forskarna följde barnen i sju år efter födseln, men under denna tid kom de - fysiskt och psykiskt - inte i kapp sina jämnåriga. Nykterhetsrörelsen har länge verkat för folkhälsan genom att söka förmå människor att avstå från alkoholförtäring. Man utgick från de skrämmande erfarenheterna av hur alkohol bröt ned människor, gav lidande, sjukdom, tidig död och svåra påfrestningar för familjens övriga medlemmar. Argumenten från nykterhetsrörelsen har rimligen fått ökad tyngd allteftersom åren gått. Genom socialpolitiska insatser och genom förbättrat välstånd har andra orsaker till sociala problem kunnat minskas, och relativt har därför alkoholen fått ökad betydelse som nedbrytande kraft. Alkoholproblemet framstår som vårt svåraste sociala problem. Ökad medvetenhet Under senare år har människors medvetande om gifter ökat kraftigt genom rapporter om risker i yttre miljö, arbetsmiljö och livsmedel. En rad skärpningar i lagstiftningen har vidtagits även mot risker som beräknas ge något eller några tiotal dödsfall per år. Det är ytterst värdefullt att dessa insatser gjorts. Men inget av de gifter mot vilka lagstiftningen satts in har tillnärmelsevis åstadkommit så många årliga dödsfall och sjukdomar som alkoholen- beskriven på detta sätt är alkoholen det särklassigt farligaste giftet
ot. 1977/78:719 9 i vår miljö. Detta är inget skäl för att tycka att andra åtgärder gått för långtmen nog är det en ständig och stor påminnelse om att insatserna för att minska alkoholskadorna behöver bli långt mer omfattande än hittills. En kraftsamling bör göras för att förebygga alkoholskador, alltså att minska alkoholkonsumtionen. Riksdagens alkoholpolitiska beslut år 1977 gav för första gången en målsättning för alkoholpolitiken, nämligen att minska den alltför höga alkoholkonsumtionen. Riksdagen har därmed förpliktat sig att vidta motåtgärder i varje läge som detta mål synes hotat. Genom skatteinstrument och upplysning måste extra insatser göras i varje läge då alkoholkonsumtionen visar tecken att öka. Underlåter statsmakterna att göra sådana insatser framstår 1977 års alkoholpolitiska beslut som en humbug, en målsättning som inte var allvarligt menad. Vi utgår från att riksdagen menade allvar. I takt med ett ökat miljömedvetande och ökad k u n skap om vådorna av gift i människokroppen bör rimligen förståelsen för ett alkoholfritt levnadssätt öka. Fler människor än någonsin är numera aktivt engagerade mot gifter och föroreningar. Att insatserna mot alkoholkonsumtionen inte ännu uppfattas som en del av insatserna för en bättre livsmiljö har väl sin förklaring i den vulgära och fnissande attitydbildning som sedan länge omger svensk alkoholförtäring. Inget annat gift bärs upp av så massiv propaganda och så starkt tryck på kamrater och omgivning. Att dricka sprit och vin är sällan tecken på individuellt val utan i stället på kollektivt tvång. Alkoholfria "öar" Man kan ställa frågan om det är möjligt att i ett samhälle med alkoholförtäring i så många sammanhang som i det svenska verkligen kunna hålla ett antal "alkoholfria öar". Nykterhetsrörelsens medlemmar och andra människor som frivilligt avstår från alkohol utgör av eget val en sådan grupp. och genom ökat miljömedvetande bör denna grupp ha möjligheter att växa. Det står var och en fritt att välja en alkoholfri livsföring. Men problemen kommer in när det gäller att skapa och vidmakthålla de övriga "alkoholfria öar'' som samhället i stort önskar, trots en betydande allmän alkoholkonsumtion. Den första gruppen gäller barna- och ungdomsåren. De politiska besluten har sedan många årtionden utgått från att det gäller att förhindra alkoholkonsumtion i låga åldrar. Men tyvärr måste konstateras att även omfattande alkoholbruk förekommer långt ned i åldrarna. Den andra gruppen gäller trafiken. Att köra bil, andra fordon eller över huvud agera i trafiken när man är alkoholpåverkad ger kraftigt ökade olycksrisker. En kanadensisk undersökning gav nyligen resultatet att en pojke som kör bil trots att han är i lagens mening onykter löper 165 gånger så stor risk som genomsnittsbilisten att bli dödad i en trafikolycka. Den tredje gruppen gäller arbetslivet. l många arbeten kan även små
ot. 1977/78:719 10 alkoholmängder ge kraftigt ökade olycksfallsrisker. J strävan efter en bättre arbetsmiljö är det självfallet av stor vikt att minska dessa risker. Den fjärde gruppen gäller redan alkoholskadade. Det är ett självklart krav att man måste kunna erbjuda sådana miljöer att en alkoholskadad inte skall behöva utsättas för risken att bli erbjuden alkohol bara för att han eller hon t. ex. ämnar äta eller delta i ett samhälleligt evenemang. Här ligger ett av flera skäl till att det måste betraktas som självklart att stat, landsting och kommuner alltid tillämpar spritfri representation. (Ett annat självklart skäl är att så länge statliga eller kommunala organ bjuder alkohol på skattebetalarnas bekostnad kan det aldrig framstå som trovärdigt om samma organ säger sig vilja motverka alkoholskador.) Det är nu hög tid att inför opinionen verka för ännu en "alkoholfri miljö'' utöver barnaåren, trafiken. arbeten med olycksfallsrisker samt miljön för alkoholskadade. Det gäller alltså kvinnor under graviditet. Man kan uttrycka det på ett annat sätt. Finns enighet om att man inte skall ge alkohol till spädbarn och andra barn, då bör det vara lätt att också övertyga om att man inte heller skall utsätta foster för ett gift som ger risker för obotliga skador. Offensiv upplysning Man bör starta en upplysningskampanj med temat att varje gravid kvinna bör avhålla sig från alkoholfortäring. (Satsen måste formuleras så, ty ännu finns inga "gränsvärden" som gör det möjligt att laborera med kvantiteter på ett sätt ungefår som när det talas om vad som ryms inom ramen för gällande trafik n y k terhetslagstiftning.) Upplysning om risken för fosterskador av alkohol bör meddelas genom skolan, mödrahälsovården, hälsovården i övrigt eller på annat sätt. Men därmed kan samhället inte anse sig ha skymat över hela problemet på de unga kvinnorna. Ren anständighet borde dock kräva att dessa unga kvinnors omgivning också tar sitt ansvar genom att under den tid graviditeten varar avstå från alkohol. Eftersom vi vet att alkoholsedan ofta är en fråga just om kollektivt tvång bör man söka gehör för tanken att familjen och kamratkretsen helt avstår från alkohol när någon i kretsen är gravid. Det torde vara det enklaste sättet att undvika att kvinnor trugas eller frestas att följa de andra i alkoholförtäring. Skulle detta vara en uppoffring från de gravida kvinnornas och deras omgivnings sida? Ja, i den meningen att handlandet skulle styras av omtanken mot andra, nämligen de kommande barnen. Att skydda barn brukar dock inte kallas "uppoffring".
ot. 1977/78:719 Il Att som nu och hittills acceptera en år från år rullande ny neurosedynkatastrof är ovärdigt ett mänskligt samhälle. Riksdagen bör klart säga ut att den vill ha insatser för att minska fosterskador orsakade av alkohol. Hemställan Med hänvisning till ovanstående hemställs att riksdagen hos regeringen begär snabbt förslag om insatser för att ge sådan upplysning att fosterskador till följd av alkohol kan förebyggas. Stockholm den 24 januari 1978 HANS LINDBLAD (fp) MARGARET A ANDREN (fp) EL VER JONSSON (fp)