Kapitel 1 Hej jag heter James och jag går det fjärde året på Sliteskolan. Min bästa kompis Adam tycker att jag är snäll, rolig och omtänksam. Jag är lite rädd för en lärare på högstadiet läraren heter Pia. Pia är väldigt petig med regler. Fast hon lyder dom aldrig själv. En gång hade jag en påse godis som hon tog. Sen såg Adam att hon åt ur den. Jag undrar väldigt mycket över en konstig dörr. Jag tror att ingen har nyckel till den dörren. Om den inte leder någonstans så skulle dom ta bort den. Många tror att det bara är en vägg i mellan. Fast jag tror att det är nåt bakom. Men jag vet inte vad.

Kapitel 2 En dag gick jag som vanligt förbi dörren. Då såg jag nåt som stack fram under dörren. Det var lite beige med små smutsfläckar på. Jag sträckte min arm mot föremålet. Det var papper. Jag vecklade upp det. Precis när jag skulle läsa det så ringde det in. Jag tänkte jag läser det i fred på rasten. Jag gick i väg till toa för att läsa det. Det var ett brev så här stod det. Hej! Jag heter jack. Jag behöver din hjälp. Den onda häxan har tagit över hela Skarba. Våra rebell trupper krymper. Inget funkar längre. Vi kan knappt prata om revelation utan att en spion hör os. Trollkarl hjälp oss ni är vårt enda hopp med hälsingar jack. Det måste vara ett skämt. Men det kanske inte är det. Tänk om det är sant. Då måste brevet kommit fel. Jag är ju ingen trollkarl. Då är det landet illa ute. m*

Kapitel 3 Nu måste jag få tag på nycklarna. Och jag tror jag vet vem som har dom. Det går ett rykte att Pia har alla nycklar. De säger att Pia har nycklarna till att låsa upp konfiskerade spel och godis. Och kanske är det sant. Mitt 3ds konfiskerade hon en gång och alla mina pengar var borta på spelet när jag fick tillbaka det. Men folk säger att hon har dom med sig hela tiden. Så jag får ta den medan hon går i korridoren. Det blir svårt. Hon märker allting. Men jag ska få tag på nycklarna. Jag smyger efter Pia i korridoren. Hon går rätt snabbt. Så det är svårt att hänga med. Jag sträcker mig efter nycklarna. Då stannade hon. Jag blev väldigt rädd. Det kändes som blodet frös till. -Är det tuggummi du har Adam?, sa hon. Nu står hon still tänkte jag. Jag sträckte mig igen och jag fick tag på nycklarna. Jag sprang till sparkcykeln. Då vände hon sej om och ropa -Sluta springa gå till nån lektion i stället, ropa hon argt. Jag slängde mig upp på min sparkcykel. Det var så otur att Adam hade den precis bredvid min. Pia tog Adams sparkcykel och försökte hinna i kapp mig. Det var som en biljakt fast på sparkcykel. Det kändes som en evighet. Men tillslut så åkte jag ifrån henne. Då åkte jag så snabbt som möjligt till dörren. När jag kom fram satte jag i nycklarna och vred dom långsamt åt vänster.

Kapitel 4 Allt var så fint bakom dörren. Det var en skog jag hamna i. Det var konstiga träd som jag aldrig sett förut. Dom var som en blandning av palmer och djungelträd. Det luktade som bär i den andra världen. Jag gick en bit in i skogen. Och då såg jag ett bord. På bordet fans det massa mat. Jag tog en brödbit. Den smaka inte särskilt mycket. Jag såg nån tjock gubbe som gick på promenad. Han gick på en fin äng. Jag gömde mig bakom en stengrej. Han hade svarta byxor, brun väst, rött skägg, och skalligt huvud. När han gick förbi fortsate jag att gå. Och i horisonten såg jag soldater i lila uniform.

Kapitel 5 När jag hade kommit en bra bit in i skogen hoppade en konstig varelse på mig. Varelsen hade grön blå hud, rådjurspäls som kläder och liknade Adam. Adam hade en spetsig näsa det hade han med, Adam var väldigt smal det var han med. Varelsen lyfte en liten yxa, han hög men jag rullade åt sidan. Så han hög i marken. Jag reste mig upp och försökte prata med honom. Men han lyssna inte. Han attackera men jag lyckades ta yxan ifrån honom. Efter det börja han lyssna på mig. Jag sa: -Varför attackerar du mig. -Du va på våran mark,svara han. -Men du behöver inte attackera mig för det. -Jo. -Men varför attackerar du mig. -Du tjuv, tjuv dö,svara han. -Jag är ingen tjuv. och i såna fal vad har jag tagit, svara jag. -Bröd. -Jag tog bara lite bröd. -Det var vårt bröd. Varför är du här?, sa han -Jag är här för jag har fått ett konstigt brev som sa att landet va i fara. -Stod det nåt namn på brevet?, fråga han. -Ja det stod Jack på brevet. -Det är jag som är Jack. Jack berättade allt om häxan, uniformsnissarna och varför jag är här. Jack berätta också att jag måste leda armen mot häxan och då kändes det inte bra. Jag kunde inte göra det så det kändes meningslöst.

Kapitel 6 Rätt som det var kom jag på hur jag skulle göra. Så jag gjorde en lista över vad vi behöver. Vi behöver Ett rep En låda En bandspelare två varma ostmackor Och en av häxans uniformer Så här skulle vi göra. Några tar sig igenom ventilationsrören med repet. Bandspelaren gömmer vi lådan. När personen med uniformen går förbi med lådan nyser bandspelaren. Då går vakten och öppnar lådan. Då smyger vi förbi och läger ostmackan på bordet så han inte kan slå larm för han äter. Den andra ostmackan äter vi om vi blir hungriga. Jag berättade det här för Jack. Han tyckte planen var bra. Jag sa hejdå till Jack och sprang tillbaka till dörren. På vägen dit såg jag en person med röda byxor

Kapitel 7 När jag kom igenom dörren gick jag så fort jag kunde hem för att hämta min schweiziska armékniv. Sen gick jag till gympasalen och skar av lianen. Jag gick snabbt till förrådet och hämta en låda. För att få tag på en bandspelare var jag tvungen att komma till högstadiet delen. Man fick inte vara där egentligen men jag gick in en då. Jag sprang men smög på samma gång. Jag fick undvika elever och lärare nästan hela tiden. När jag hade kommit dit så kom förstås Pia. Jag sprang snabbt in bakom ett stort skåp. Jag tror hon såg min jacka lite hon gick långsamt mot skåpet och då kom Ulla min bild lärare till Pia och började prata. Jag kom undan men det var nära att hon såg mig. Men jag fick tag på bandspelarna. Det sista jag behövde va två varma ostmackor. Jag vet exakt var det finns. Det finns i personalrummet. Jag smög igenom personalrummet. Ingen var där. Jag gick och laga två varma ostmackor. När jag var färdig kom Steffan in. Jag smög snabbt till ett skåp och gömde mig i det. Det fanns jackor i skåpet. Steffan gick i mot skåpet. När han hade handen på handtaget knackade någon. Det var Adam. -Jag skulle komma hit för att få några skolböcker, sa Adam. När dom prata hade jag chansen att smita ut genom bakdörren. Nu hade jag alla saker. Men jag mådde lite dåligt för jag hade struntat i Adam. Jag var vid dörren och gick så snabbt som möjligt igenom den.

Kapitel 8 När jag kom genom dörren gick jag direkt till jack. Sen gav jag honom ett rep, en låda och en bandspelare. De hade redan en uniform. Sen gick vi till slottet. Några tog sig igenom ventilationen. Jack gick till vakten och bandspelaren nös. Hela truppen smög sig förbi och jag la den varma ostmackan på bordet. Vi gick igenom slottet i nåra minuter och vi försökte hitta rätt väg. Vi gick fel flera gånger och en gång hitta vi en stol gjord av paj. Jag gick till häxans badrum. Där var hon inte. Jag gick till häxans paj rum. Där var hon inte. Jag gick till häxans datorrum där var hon inte. Jag gick till häxans häxrum. Där var hon och gjorde häxgrejer. Jag smög mig bakom henne och knockade henne med min andra varma ostsmörgås. Sen åt jag upp den varma ostmackan. När hon log medvetslös på golvet liknade hon Pia. Dom hade samma fula fetta fejs. Jack sätt henne på livslågt dator förbjud och alla var lyckliga förutom häxan. Jag sa hejdå till Jack och gick till dörren.

Kapitel 9 Dagen efter äventyret satt jag och tänkte på allt jag hade gjort. Jag knockade en häxa, lagat varma ostmackor, skurit av linnen, och struntat i Adam. Det mår jag väldigt dåligt över. Men vi ska göra nåt roligt efter skolan. När jag gick ut såg jag Pia ramla ner från en backe. Jag sprang och hjälpte henne. Hon mumlade tack medan hon letade efter nycklarna. När hon hittade nycklarna märkte hon att en nyckel var borta. Jag lämna tillbakade den och sa, -Jag tog den för vi lekte sanning eller konka och jag glömde lämna tillbaka den. -Du får två veckors kvarsittning men säg inte att den här nyckeln finns. -Jag säger att den finns om du ger mig kvarsittning. -Ok ingen kvarsittning, svara hon surt. Senare den dagen såg jag och Adam på film.