Att leva med Parkinsons sjukdom



Relevanta dokument
Från sömnlös till utsövd

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Sova kan du göra när du är pensionär

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Sjä lvskättningsformulä r

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Tema: 24-timmarsdygnet

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Förlossningsberättelse

Lyssna, stötta och slå larm!

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Dagverksamhet för äldre

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Blir man sjuk av stress?

Du kan stötta ditt barn

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Information från. Anhörigstödet. våren 2016

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Intervju med Elisabeth Gisselman


Nu är det jul igen...

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

En liten guide till kvinnohälsa

Karriärfaser dilemman och möjligheter

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige Sektion: Tillgång till sjukvård

Har du funderat något på ditt möte...

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Min guide till säker vård på lättläst svenska

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

FRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

5 vanliga misstag som chefer gör

NKI - Särskilt boende 2012

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Jag ska tala om: Varför ska vi vara goda medmänniskor? Konsten att vara snäll Träningspass Snällhet en väg till framgång

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Sårdagbok. Välbefinnande och ditt Sår

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Blir man sjuk av stress?

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

MINA KONTAKTPERSONER:

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

En vanlig behandling i en annorlunda form

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Transkript:

SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad jag säger? Side 1 Hur kan jag och min familj komma i kontakt med andra som har Parkinson? Hur gör jag för att få bättre stöd från sjukvården? Att leva med Parkinsons sjukdom Välkommen till Att leva med Parkinsons sjukdom. Denna broschyr är tänkt att fungera som en referenskälla och innehåller praktiska råd om hur du kan hantera många av de vardagliga aspekterna av Parkinson. Broschyren är full med användbara tips och innehåller frågor som du kan använda dig av när du pratar med din läkare. Vi hoppas att broschyren kommer att göra det lättare för dig att leva med sjukdomen. I samarbete med

Ämnen som tas upp i broschyren: Parkinsons sjukdom: att få ett så bra liv som möjligt Sida 1 Hur kan jag förbättra min sömn? Sida 2 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad jag säger? Sida 3 Hur kan jag och min familj komma i kontakt med andra som har Parkinson? Sida 4 Hur gör jag för att få bättre stöd från sjukvården? Sida 5-6 Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinson-medicin? Sida 7 Informationskällor Sida 8 Sömndagbok Sida 9-10 Parkinsons sjukdom: att få ett så bra liv som möjligt Parkinsons sjukdom är en väldigt komplex sjukdom som kan påverka olika områden i livet vid olika tidpunkter, beroende på hur dina symtom hanteras och hur du mår för tillfället. Eftersom Parkinson kan ge en mängd olika symtom kan det skifta vilket symtom som du måste inrikta dig på. Vissa dagar kanske det viktigaste är att kunna kommunicera med vänner och familj på ett tydligt sätt och andra dagar kanske det är viktigare att kunna sova gott på natten. Ett sätt att hantera de olika aspekterna av Parkinson är att fundera över vilka sjukdomsaspekter som du helst skulle vilja komma till rätta med, oavsett tidpunkt. När du har kommit fram till vilka områden du vill inrikta dig på kan du sedan söka information och råd. Ta kontakt med sjukvården och fråga hur de kan hjälpa dig. Här är några frågor som du kan ställa till dig själv: F: Vilka områden i mitt liv är jag mest stolt över? F: Vad känner jag att jag lyckas med i vardagen? F: Vad vill jag göra mer av i livet? F: Vilken aspekt/vilka aspekter skulle jag vilja förändra/förbättra? F: Vilka förändringar är realistiska för mig att göra som kan påverka mitt liv i positiv riktning? 1 Denna broschyr är till för att hjälpa dig att övervinna några typiska utmaningarna i vardagen. Titta på de olika avsnitten och koncentrera dig på dem som är viktigast för dig just nu. Vi kan inte lova att broschyren kommer att förändra ditt liv över en natt, men vi hoppas att den ska hjälpa dig att fokusera på de sjukdomsaspekter som är viktigast för just dig.

Hur kan jag förbättra min sömn? Jag har svårt att sova på natten. Det gör att jag blir så trött på dagarna att jag inte orkar göra det jag behöver. Sömnsvårigheter är vanligt förekommande hos personer med Parkinson. Det kan handla om insomningsproblem, täta uppvaknanden, oförmåga att röra sig under natten, livliga drömmar/mardrömmar, sömnapné (andningsuppehåll) eller depression. Sömnstörningar är en del av sjukdomens oförutsägbara karaktär och är ett vanligt problem som ofta inte uppmärksammas tillräckligt. En störd nattsömn kan påverka hur du fungerar på dagen. Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: När vi pratar om min sjukdom fokuserar vi oftast på mina symtom dagtid. På senare tid har jag haft svårt att sova. Det gör mig trött på dagarna och påverkar min vardag, t.ex. min planerings- och koncentrationsförmåga. Kan du hjälpa mig att hantera mina sömnproblem? F: Jag vaknar ofta under natten och tidigt på morgonen och har kramp och svårt att röra mig. Finns det något jag kan göra för att hantera de här symtomen, som kommer på natten och tidigt på morgonen? F: Ibland känns det som om min Parkinson kontrollerar mig. Hur kan jag få mer kontroll över sjukdomen så att det blir lättare att göra de saker jag behöver göra, dygnet runt? Tips: Följ samma rutin när du ska gå och lägga dig. Se till att sovrummet är helt mörkt och fritt från störningsmoment. Undvik att äta tunga måltider eller att dricka te, kaffe eller alkohol två timmar innan du normalt går och lägger dig. Försök att sätta av tid för att varva ned och undvik mentalt ansträngande aktiviteter innan du lägger dig. Förbered dig för nästa besök genom att föra en sömndagbok under två veckor. Där beskriver du dina nattliga rutiner och de problem du har under natten. Använd dig gärna av dagbokssidorna i slutet av broschyren. I en aktuell undersökning av Parkinson hade nästan tre av fyra personer sömnsvårigheter* Undersökningen visade även att över två tredjedelar av personerna kände att de inte hade kontroll över sina symtom under loppet av ett dygn* 2

Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad jag säger? Jag har svårt att kommunicera med människor de förstår inte vad jag säger Det kan vara svårt att kommunicera på ett tydligt sätt du kanske glömmer vad du ska säga eller har problem med att få fram det du vill ha sagt i samtal med andra. Detta kan skapa problem i dina relationer, både privat och i arbetslivet, och även när du pratar med din läkare. Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: Jag har svårt att kommunicera med människor och det händer ofta att de inte förstår vad jag säger vad kan jag göra för att hantera detta? F: Kan min partner/familj/vårdare hjälpa mig att kommunicera på ett tydligare sätt? Skulle det underlätta om de följde med mig på nästa besök? Tips: När du ska träffa vänner, kollegor eller din läkare ska du se till att du har gott om tid, så att du är avspänd och lugn från början. Gör några korta minnesnoteringar om vad du vill prata om under mötet. Logopeder kan hjälpa personer med Parkinson att bibehålla sin förmåga att kommunicera i så stor utsträckning som möjligt. Mer information om logopedbehandling finns på: http://www. rewritetomorrow.eu.com En aktuell undersökning visade att nästan hälften av alla personer med Parkinson i Europa har problem med att hålla ordning på saker och att tala* 3

Hur kan jag och min familj komma i kontakt med andra som har Parkinson? Jag vill höra erfarenheter från andra personer med Parkinson för att hjälpa min familj/mina vänner/mina kollegor att förstå hur sjukdomen kan påverkar mig. Familjemedlemmar, vänner och kollegor har ofta svårt att förstå vad Parkinsons sjukdom innebär. Sjukdomen ger många symtom, t.ex. långsamma rörelser och humörsvängningar, som kan påverka relationerna till andra. Det kan vara en god idé att dela erfarenheter med andra personer med Parkinson och lära sig mer om Parkinsons sjukdom. Det kan hjälpa dig att kommunicera bättre med din läkare och göra det lättare för dig och din familj att hantera sjukdomens praktiska och känslomässiga aspekter. Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: Min familj vill veta mer om min sjukdom skulle det vara bra om någon ur familjen följer med mig till nästa besök, så att de kan berätta om de symtom som de tycker påverkar mig mest? F: Jag känner mig orolig och deprimerad ibland och det sliter på relationerna till familj och vänner. Finns det någon jag kan diskutera det här med som även har kunskaper om Parkinson? F: Jag skulle vilja prata med andra som har Parkinson. Har du någon information om lokala stödgrupper som jag kan vända mig till? Finns det några webbplatser/webbforum som jag kan utnyttja? 42 % av personerna med Parkinson uppgav att humörsvängningar kunde påverka deras relationer negativt* Tips: Ta dig tid att läsa om Parkinsons sjukdom och fundera över vad du känner inför din sjukdom. Om du har insikt i detta är det lättare för dig att dela med dig av dina erfarenheter till andra människor. Skriv ned hur du känner i ett brev till familj/vänner/kollegor. Läs en bok eller titta på en film om någon som också lider av oro eller depression. Boken eller filmen kan bli utgångspunkt för en diskussion med din familj eller vårdare. Sök på Internet efter chattrum och bloggar som har startats av personer med Parkinson eller fundera över att starta något liknande själv! På sidan 8 finns en lista över patientföreningar som ger råd om Parkinson. European Parkinson s Disease Association (EPDA) lanserar ett beslutsstöd för Parkinsons sjukdom under 2010. Det kommer att ge information om alla aspekter av att leva med Parkinson. 4

Hur gör jag för att få bättre stöd från sjukvården? Jag skulle vilja få specialisthjälp för min Parkinson från sjukvården. Din Parkinson-läkare är ansvarig för att diagnostisera och behandla dina symtom och rekommendera en medicinering och behandlingsplan som passar dina behov. Dessutom finns det s.k. tvärvetenskapliga team med sjukvårdspersonal från olika yrkesgrupper som kan hjälpa dig att hantera vardagens utmaningar med att leva med Parkinsons sjukdom. Följande yrkesgrupper kan ingå i teamet: Parkinson-sköterskor: har mycket goda kunskaper om sjukdomen och kan ha mer tid än läkarna att prata igenom sådant du funderar över Kurator och vårdare: kan agera å dina vägnar för att möta utmaningar i vardagen Sjukgymnaster: ger stöd och råd om hur du rent praktiskt kan hantera dina fysiska Parkinson-symtom Psykologer: kan hjälpa dig att hantera de känslomässiga aspekterna Arbetsterapeuter: ger praktisk assistans på områden som egenvård (äta, dricka, tvätta sig, klä på sig), hushållsarbete (städa, handla), rörelseförmåga och miljö Logopeder: ger råd om sådant som rör tal, sväljning och ansiktsuttryck Dietister: ger råd om att hantera svårigheter i samband med näring och kost, munhygien samt att äta och svälja. Oro, frustration och ångest är de tre vanligaste känslomässiga symtomen* 5

Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: Jag har hört att ni har ett tvärvetenskapligt team på sjukhuset och att det finns flera specialister som kan hjälpa mig att hantera min Parkinson. Kan du berätta om de här personerna och hur de skulle kunna hjälpa mig? F: När jag träffar min logoped/sjukgymnast/ sjuksköterska, har de då tillgång till all information som vi har diskuterat? Kommer du att prata direkt med dem om min behandlingsplan? Tips: Fundera över vilka områden i ditt liv som påverkas av din Parkinson, vilka som är viktigast för dig och hur en specialist skulle kunna hjälpa till. Prata med din Parkinson-läkare om vilka tjänster som är tillgängliga där du bor. Kontakta din lokala Parkinson-förening för att ta reda på vilka tjänster som de rekommenderar för dina behov. Mer information om Parkinsonspecialister inom sjukvården finns på EPDA:s webbsida: www.epda.eu.com/ patientguide Nyligen presenterades en rapport från en europeisk panel med sjukvårdspersonal och människor med intresse för Parkinson. Rapporten visade hur viktigt det är att ha ett brett nätverk med sjukvårdspersonal för att hjälpa personer med Parkinson att hantera sjukdomens olika aspekter. En sammanfattning av rapporten finns på EPDA:s webbplats. 6

Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinson-medicin? Jag skulle vilja ha mer kontroll över min medicin och hur den påverkar min vardag Personer med Parkinson har ofta svårt att hantera de vardagliga aspekterna av livet, eftersom sjukdomen är så oförutsägbar. Läkaren ska ge dig en medicinering och behandling som passar ditt liv och dina symtom, så att du kan fortsätta att göra saker som du tycker om. Det finns en mängd olika mediciner för att behandla de olika aspekterna av Parkinson. Det är därför viktigt att du pratar med din läkare om hur du kan få rätt behandling. Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: Ibland glömmer jag att ta min medicin. Vad kan jag göra för att komma ihåg att ta medicinen? F: Jag skulle vilja veta hur kost och motion kan förbättra mina Parkinson-symtom. Finns det något jag behöver tänka på när det gäller min medicin? F: Jag vaknar ofta på natten och behöver gå på toaletten. Då har jag väldigt svårt att ta mig till och från badrummet. Hur kan jag hantera mina symtom på natten? F: Jag tycker att det är besvärligt när jag helt oväntat får ett dosglapp när jag är på jobbet (dvs. när medicinen avtar i effekt och de motoriska symtomen kommer tillbaka). Vad kan jag göra för att hantera detta? Tips: Se till att ta din medicin på de tider den är som mest effektiv genom att följa informationen som medföljer. Du kan använda en väckarklocka eller timer för att komma ihåg att ta medicinen. Ta med dig extra medicin när du går hemifrån, ifall du vill vara borta längre än planerat. Förbered dagens medicindoser i förväg. Kom ihåg att alltid ha med dig vatten. På EPDA:s webbplats finns information om olika typer av mediciner mot Parkinsons sjukdom och hur de fungerar: www.epda.eu.com/ patientguide I en aktuell undersökning kände två tredjedelar av personerna med Parkinson att de inte hade kontroll över sina symtom under loppet av ett dygn* 7

Informationskällor Denna broschyr är utformad och skriven av GlaxoSmithKline i samverkan med EPDA och innehåller råd från personer med Parkinson, vårdare, sjukvårdspersonal och patientföreningar för personer med Parkinson. Om du vill ha fler råd om att leva med Parkinson kan du vända dig till sjukvården eller kontakta följande organisationer: ParkinsonFörbundet Skeppargatan 52, 114 58 Stockholm tel: 08-666 20 70 parkinsonforbundet@telia.com www.parkinsonforbundet.se Neurologiskt Handikappades Riksförbund Box 49084, 100 28 Stockholm Tel: 08-677 70 23 www.nhr.se EPDA är en patientorganisation som inriktar sig på hälsa och välbefinnande hos människor med parkinson samt deras familjemedlemmar och vårdare. EPDA har för närvarande 43 medlemsorganisationer från hela Europa. Mer information om EPDA finns på www.epda.eu.com. GlaxoSmithKline är ett av världens ledande forskningsbaserade läkemedelsföretag. Företagets mål är att ge människor ökad livskvalitet genom att ge dem möjlighet att vara mer aktiva, må bättre och leva längre. GlaxoSmithKline Box 516, 169 29 SOLNA Tel: 08-638 93 00 *Resultaten från undersökningen är hämtade från den paneuropeiska undersökningen The Real Life, Real PD som genomfördes av EPDA och GlaxoSmithKline. Den fullständiga rapporten från undersökningen finns på EPDA:s webbplats: http://www.epda.eu.com/pdfs/projects/realliferealpd/ Real%20Life%20Real%20PD%20- %20Final%20pan-European%20results.pdf 8

Sömndagbok vid Parkinsons Sjukdom Vecka 1 Datum: Fyll i dagboken varje dag Dag1 Dag2 Dag3 Dag4 Dag5 Dag6 Dag7 1 När gick du till sängs igår kväll? 2 När du hade varvat ned, hur lång tid tog det för dig att somna? 3 Hur många gånger vaknade du efter att du hade somnat? 4 Varför vaknade du/ kunde du inte sova? 5 6 Gjorde du några förändringar i kost eller motion dagen före? Vid vilka tidpunkter tog du din medicin dagen före? 7 8 Hur skulle du skatta kvaliteten på din sömn den senaste natten? (1= Mycket dålig; 5 = Mycket bra) Hur skulle du skatta dina Parkinson-symtom när du vaknade? (1= Mycket dålig; 5 = Mycket bra) 9

Vecka 2 Datum: Fyll i dagboken varje dag Dag1 Dag2 Dag3 Dag4 Dag5 Dag6 Dag7 1 När gick du till sängs igår kväll? 2 När du hade varvat ned, hur lång tid tog det för dig att somna? 3 Hur många gånger vaknade du efter att du hade somnat? 4 Varför vaknade du/ kunde du inte sova? 5 6 Gjorde du några förändringar i kost eller motion dagen före? Vid vilka tidpunkter tog du din medicin dagen före? 7 8 Hur skulle du skatta kvaliteten på din sömn den senaste natten? (1= Mycket dålig; 5 = Mycket bra) Hur skulle du skatta dina Parkinson-symtom när du vaknade? (1= Mycket dålig; 5 = Mycket bra) 10

20100330REQU:393