Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?



Relevanta dokument
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Att satsa på folkhälsa en god affär

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vård som inte kan anstå

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

sjuksköterska Äldreomsorg/Demensvård MAS Demensföreningen Socialchef Lärare Anhörig Familjefar

ETIK. i medicinsk utvärdering

Frågor och svar om NT-rådet

Prioriteringar av obesitaskirurgi

BESLUT. Datum

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) tabletter. 25 mg Blister, 90 x 1 tabletter (endos)

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

BESLUT. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

SAKEN BESLUT 1 (5) Laboratoire HRA Pharma 15 rue Béranger PARIS SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

CheckUp

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten

BESLUT. Datum

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

Övervikt och fetma 2016

Introduktion till Äldre

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Nej Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Nationell strategi för genomförande av kliniska prövningar och ickeinterventionsstudier

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kommunikationsavdelningen

UFV 2003/39 CK

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet?

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Xtandi Kapsel, mjuk 40 mg Blister, 112 kapslar

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Innehåll i vårdtjänsten

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Hälsoekonomi och fysisk aktivitet. FaR-utbildning 3/

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x , ,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Kunskapsunderlag. Hälsoekonomisk utvärdering gällande primärpreventiv screening av förmaksflimmer med tum-ekg

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Övertagande av patient från annan enhet

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

BESLUT. Datum

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD

Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ikraftträdandedatum av ovanstående uteslutning.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

SBU:s sammanfattning och slutsatser

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Handlingsplan Modell Västerbotten

Bilaga 1 Listningsregler

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) C5-0322/ /0093(CNS))

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

BESLUT. Datum

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Transkript:

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Intro Ny operationsmetoder och läkemedel blir snabbt klinisk standard Hur snabbt en ny metod införs tycks avta med Graden av akut alt specialisering Ålder i patientgruppen Patientgruppens förmåga att kräva sin rätt

Prioriteringsutredningen Parlamentarisk utredning tillsatt 1992. Slutbetänkandet Vårdens svåra val 1995 - Människovärdesprincipen - Behovs- och solidaritetsprincipen - Kostnadseffektivitetsprincipen

Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället

Behovs- och solidaritetsprincipen De områden där behoven är störst verksamheter individer Mest behövande Svåraste sjukdomarna Sämsta livskvaliteten

Kostnadseffektivitetsprincipen Rimlig relation mellan kostnader och effekt Effekt mäts i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet

Tillägg till Hälso- och sjukvårdslagen Den som har störst behov av hälso- och sjukvård skall ges företräde i vården (HSL 2 ) Hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet (HSL 28 )

Nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder Effektivt = kostnadseffektivt Mest effektiva metod ska tillämpas Saknas till stor del evidens om effekt av träningsgrupper

Påverkar kostnadseffektivitet Risk för ohälsa / graden av ohälsa Hur länge den ökade fysiska aktiviteten består Insatsens kostnad

Hälsoekonomiska analyser fysisk aktivitet och äldre De flesta studier är inte åldersgruppsrelaterade Fallprevention Screening + rådgivning

Hälsoekonomi är Ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa Intäkterna är i form av hälsovinster Hälsovinstens betydelse för att minska samhällets kostnader för sjukvård och sjukskrivning kan oftast beskrivas Hälsovinstens egenvärde för berörda personer kan sällan beskrivas i pengar

Hälsoekonomi kan Visa om en metod är kostnadseffektiv jämfört med en annan Vara underlag för prioriteringsbeslut

Ekonomiskt perspektiv Samhällsekonomiskt perspektiv Hälso- och sjukvårdsekonomiskt perspektiv Företagsekonomiskt perspektiv

Björknässtudien, Boden Livsstilsintervention i primärvård Inom den vanliga kliniska verksamheten Syfte att påverka fysisk aktivitet, medicinska riskmarkörer och livskvalitet Ansvariga: Margareta Eriksson och Mats Eliasson

Studiemetod RCT med 151 deltagare 3 års interventions- och studietid Genomförd på vårdcentralen med befintlig personal Patienter med förhöjd risk för hjärtsjukdom Fetma, kolesterol, blodtryck eller typ 2 diabetes

Interventionsmetod Grupper med 10-13 deltagare Träning 3 gånger i veckan i vårdcentralens regi i 3 månader Vattengymnastik, stavgång, rask promenad, spinning, styrketräning 15 uppföljningsträffar i grupp under 3 år Kostinformation vid 5 tillfällen

Uppföljningsträffar Kunskap Motivation Målsättning för aktivitet Insikt om beteende Stöd att upprätthålla nya vanor

Tidsaxel Intervention Uppföljningsträffar för interventions gruppen månadsvis kvartalsvis varje halvår 0 3 mån 1 år 2 år 3 år Undersökningar

Hälsoekonomiska analys för Björknässtudien Val Kostnad A Kostnad B Björknäs + vanlig primärvård Vanlig primärvård Konsekvens A Konsekvens B

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Hälsoekonomisk analys, kostnader Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Kostnader som ska beaktas Kostnader för införande / rutinmässiga kostnader? Bara de typer av kostnader för vilka det är skillnad mellan alternativen Samhällsekonomiskt perspektiv = kostnader oavsett vem det berör

Ökade kostnader Per deltagare Träningstillfällen Gruppmöten Patientens kostnader (utrustning mm) Totalt 1 000 kr 500 kr 1 100 kr 2 600 kr

Hälsoekonomiska analys, hälsovinst Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

QALY QALY=kvalitetsjusterade levnadsår Värdering av livskvaliteten mellan 0 och 1 0 är sämsta tänkbara, 1 är utan sjukdom Sjuk har ett värde mellan 0 och 1 Värde x tid - ett år fullt frisk har värdet 1,0

Värdering av livskvalitet Grundprincipen är en jämförelse: 10 år med ett sjukdomstillstånd / besvär är likvärdigt med X antal år full frisk / besvärsfri

QALY-vinst P-värde EQ-5D 0,08 0,24 EQ VAS 0,20 <0,01 SF-6D 0,07 0,03 (Per deltagare i jämförelse med kontrollgruppen)

Hälsoekonomiska analys, minskade kostnader 1 Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Minskad sjukvård Läkarbesök i primärvård Sjuksköterskebesök, primärvård Läkarbesök, sjukhus Sjuksköterskebesök, sjukhus Totalt - 3 689 kr* - 20 kr + 584 kr + 243 kr - 2 882 kr * = signifikant skillnad (Per deltagare i jämförelse med kontrollgruppen)

Hälsoekonomiska analys, minskade kostnader 2 Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Minskad sjukskrivning / produktionsbortfall Det är förlust av produktion som är kostnaden! Medför sjukskrivning förlust av produktion eller administrativa kostnad för att ersätta den frånvarande? Data för sjukskrivning och produktionsbortfall saknas

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård 2 600 kr Värdet av hälsovinsten för den enskilde 0,07 0,20 QALY Minskade kostnader för sjukvård 2 900 kr Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall?

Kostnadseffektivitet Nettobesparing med 300 kr per deltagare Exklusive besparingar EQ-5D 34 000 kr / QALY EQ VAS 13 000 kr / QALY SF-6D 36 000 kr / QALY

Beaktat i analysen Beaktat Alla kostnader i 3 år Vunnen livskvalitet i 3 år Minskade kostnader för sjukvård i 3 år Ej beaktat Vunnen livskvalitet efter år 3 Förebyggd sjukdom efter år 3 Minskade kostnader för sjukvård efter år 3 Minskat produktionsbortfall

Vad vi menar med kostnadseffektivt Hälsovinsten ska stå i proportion till kostnaden Kostnaden per QALY ska vara i nivå med vad som i övrigt accepteras i hälso- och sjukvården Finns ingen tydlig gräns ofta accepteras 500 000 kr / QALY Kostnadseffektivt = acceptabel kostnadseffektivitet

Hindren för prioritering Inte offentliga riktlinjer Inte evidens Inte ekonomi / kostnadseffektivitet Förväntan på vad äldre ska klara vad är naturligt åldrande skiljt från förvärvad funktionsnedsättning Värdering av äldre och äldres livskvalitet Förväntan på beteende Utbud, förebilder

Sammanfattning Gott stöd i riktlinjer att prioritera äldre God evidens om effekt och kostnadseffektivitet Om fysisk aktivitet för äldre inte prioriteras är orsaken någon annan