En boplats vid Falkenbergsmotet

UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2003:2 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En boplats vid Falkenbergsmotet Halland, Vinberg socken, Tröinge 6:4, RAÄ 109/123 Anna Aulin Häggström och Gabriella Kalmar

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post: uvvaest@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se http:www.raa.se/uv Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3 2003 Riksantikvarieämbetet UV Väst Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2 ISSN 1650-xxxx Utskrift Elanders digitaltryck, Göteborg, 2003 2 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning

Innehåll Inledning...4 Undersökningens förutsättningar...4 Målsättning, metod och genomförande...4 Resultat...5 Bebyggelsen...5 Fynd...6 Analyser...6 Utvärdering av undersökningsplan...6 Materialets potential...7 Referenser...8 Administrativa uppgifter...9 Bilagor...10 Bilaga 1. Report on C-14 dating...10 Bilaga 2. Vedartsanalys...12 Bilaga 3. Makrofossilprov...14 Kommentar...15 Referenser...17 Listor...18 Figurer...18 En boplats vid Falkenbergsmotet 3

Skriv I oktober en ingresstext 2002 undersöktes här. (Ingresstexten ett boplatsområde, ska användas RAÄ som 109:2 presentationstext och RAÄ 123, inom när Daffen fastighet läggs Tröinge ut på 6:4 nätet, i Vinbergs baksidestext socken, Halland. till tryckta eller som rapporter.) Inom boplatsen påträffades minst ett hus som dateras till bronsålder. På området fanns även rester av ytterligare hus samt fynd bestående av bl.a. bearbetad flinta och keramik. Norr om det daterade huset förekom ytterligare lämningar där fynden dateras till senneolitikum. Inledning Inför detaljplanering av ett område i Tröinge, Vinbergs socken utfördes en särskild arkeologisk undersökning inom fastigheten Tröinge 6:4. Arbetet utfördes enligt beslut av Länsstyrelsen i Halland och bekostades av Falkenbergs kommun genom Falkenbergs utvecklings AB. Riksantikvarieämbetet UV Väst var ansvarig institution. Undersökningen leddes av Håkan Hylén. Materialet har bearbetats av Gabriella Kalmar och Anna Aulin Häggström. Undersökningens förutsättningar Undersökningsområdet utreddes 1997. De anläggningar som påträffades då utgjordes av gropar, härdar, kokgropar, rostningsgrop, stolphål, samt en fläck med bränd lera. Anläggningarna låg förhållandevis tätt i den nordöstra, högre belägna delen av utredningsområdet. De fynd som framkom var slagen flinta, brända ben, bränd lera, keramik och slagg (Bengtsson 1997).Fornlämningen registrerades i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister som två fornlämningar RAÄ 109:2 och RAÄ 123, båda boplatser. De två lokalerna ansågs efter förundersökningen 2001 utgöra en och samma boplats. Vid förundersökningen framkom i de nordvästra delarna av undersökningsområdet fynd av keramik och flinta som daterades till senare delen av neolitikum. Detta område var dock så pass förstört av bebyggelse och markarbeten att någon särskild undersökning inte ansågs relevant. I områdets nordöstra delar påträffades ett flertal stolphål, gropar och härdar. Anläggningarna och den keramik som hittades i området gav en datering till yngre bronsålder/äldre järnålder (Peterson & Munkenberg 2002). En del av fornlämning 123 undersöktes 1989 i samband med en ombyggnad av riksväg 154. Ett mindre antal härdar, stolphål och gropar påträffades (Artelius 1993). Området ligger nordost om nuvarande undersökningsområde. Fornlämningarna 109 och 123 låg i huvudsak på flack åkermark 21 32 m.ö.h. Undersökningsytorna kringgärdar RAÄ 22, två flacka och troligtvis skadade stensättningar som dock inte omfattades av undersökningen (se fig. 3). Målsättning, metod och genomförande Målsättningen med undersökningen var att dokumentera, datera och förklara boplatsen. Förhoppningen var att få en bild av boplatsen och dess funktion i närområdet. Tillsammans med kommande slutundersökning av boplats RAÄ 128 strax söder om det aktuella området, var ett mål att undersökningen också kunde komma att ge detaljinformation kring bosättningsmönstret i området. Undersökningsområdet delades upp på sju olika ytor beroende på vägar och bebyggelsen i området. Grästorv och matjord banades av med maskin ned till fynd- och anläggningsförande nivå. Anläggningar, schakt och fynd dokumenterades i plan med totalstation enligt RAÄ:s standard i Intrasis. Ett urval av anläggningarna undersöktes, urvalet gjordes utifrån 4 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning

vilka anläggningar som uppfattades ingå i en kontext såsom tex. huskonstruktioner. Dessa anläggningar undersöktes i de flesta fall till hälften. Profilerna ritades manuellt. Fotografier togs med både dia och svartvit film. Prov för 14 C-datering, vedartsanalys och makrofossilanalys insamlades. Resultat Boplatsens centrala yta kunde avgränsas till undersökningsområdets södra delar, framför allt till schakt 200. Sammanlagt framkom 437 anläggningar varav 243 var stolphål, 13 pinnhål, 84 nedgrävningar, 76 härdar, 7 rännor, 9 kulturlagerytor, 2 ugnar och 3 sotfläckar. 54 anläggningar beräknas ingå i tre olika huskonstruktioner. Lämningarna i framför allt ett av husen kan med hjälp av 14 C-dateringar och fyndmaterialet dateras till bronsålder och äldre järnålder. I den nordöstra delen av området fanns ett antal spridda anläggningar framför allt härdar varav en (A4291) 14 C-dateras till 2225±30 BP (okal.). Fyndmaterialet tyder på bosättning redan under senneolitikum och äldre bronsålder. Lämningarna i den nordvästra delen av området var mycket fragmentariska, material från en av härdarna (A3231) 14 C-daterades dock till 1740±30 BP (okal.) (se bilaga. 1). Bebyggelsen I den södra delen av undersökningsområdet påträffades ett treskeppigt långhus ca 10,3 6,2m (hus 1), ett liknande har hittats i Stafsinge socken inte långt från denna undersökning och är daterade till bronsålder (Nicklasson 2001). Strax inpå hus 1:s östra sida fanns flera härdar. Hus 1 (fig. 3 samt fig. 5) låg strax söder om det som vid förundersökningen uppfattades som boplatsens centrala del, nu överbyggd av en industribyggnad (Peterson & Munkenberg, 2002). Analysresultaten från de insamlade proverna i Hus 1 ger en entydig bild, de tre 14 C-resultaten ligger alla i sen bronsålder vilket stämmer väl samman med husets utseende i plan. Makrofossilanalyserna, som alla kommer från anläggningar där husets takbärande stolpar stått, visar upp ett flertal olika arter såsom t.ex. havre, emmervete, korn och losta (se bilaga 3). Vedartsanalysen som låg till grund för urvalet till 14 C redovisas i bilaga 2. Ytterligare två, möjligtvis tre hus som dock inte var lika välbevarade som Hus 1 påträffades. Hus 2, strax söder om Hus 1, utgörs av två rännor med raka långsidor och rundade gavlar, utan synliga stolphål i rännorna (se fig. 3). Uppskattningsvis var husets storlek minst 13,5 5m. I en av rännorna återfanns förhistorisk keramik men den kan inte med säkerhet knytas till huset. Inga fynd eller annat daterande kan således direkt knytas till huset och det kan inte uteslutas att det rör sig om sentida bebyggelse. Hus, och möjligtvis kulthägnader, bestående av enbart rännor är i Halland kända från bl.a. Vallby (Hylén, H. 2003. I skuggan av en ås, UV Väst Rapport 2003:2) och Vastad (Wranning, P. 1999. En romersk kulthägnad i Vastad?); dessa är dock i formen ej överrensstämmande med rännorna på Tröinge 6:4. Hus 3 låg nordöst om Hus 1 (i schakt 5269), i ett område med härdar. Detta hus är dock mycket mer diffust än de övriga och endast ena gavelns En boplats vid Falkenbergsmotet 5

stolphål kan skönjas; uppskattad bredd är ca 5 meter (se fig. 4). En bred ränna kan även ingå i huset. Strax öster om Hus 3 fanns även ett antal stolphål som kan utgöra ytterligare ett hus, kanske med flera ombyggnadsfaser. Det kan också röra sig om någon annan typ av konstruktion. Fynd Totalt insamlades 173 fynd, varav 127 bestod av flintor, 24 keramik, 15 bränd lera, 4 brända ben, 1 järnfragment, och 2 hasselnötsskal. Hus1. Endast ett fåtal av fynden nämns här närmare. Bland fynden förekom 14 spån varav 7 fanns på den östra sidan av Hus 1. Nordost om Hus 1 hittades också ett fragment av en kärna av totalt 3 vid undersökningen, keramik förekom i Hus 1, men även på andra områden. I den nordöstliga delen av undersökningsområdet, i ytan av en härd (A4291) låg en fint huggen pilspets med urnupen bas. I samma område fanns också en tväreggad spets, i övrigt bestod flintmaterialet till största delen av avslag och övrig slagen flinta. Keramikmaterialet från undersökningsområdet bedöms höra hemma i yngre bronsålder och förromersk järnålder. I de flesta fallen var materialet ganska grovt med rödbrun yta. Bland annat hittades ett 80-tal fragment i en liten rest av en kulturlageryta (A3605) på område 3005. De fragment som var tillräckligt stora för en bedömning kommer från ett situlaformat kärl, en typ av kärl förekommande under förromersk järnålder. Ytterligare några större fragment var av liknande typ. Ett fåtal fynd av mer recent karaktär såsom rödgods, flintgods och järn samlades också in. De påträffades främst i den sentida väg som löpte genom de två östligaste schakten (se fig. 2 och 4). Analyser Totalt samlades tretton miljöprover för makrofossilanalys in, samtliga från stolphål för takbärande stolpar i Hus 1. Samtliga sändes till analys för att ligga till grund för ett försök till eventuell funktionsuppdelning av ytorna i Hus 1. Frön förekom dock så varierat och över hela huset att någon indelning inte har varit möjlig (se bilaga 3). Totalt samlades 48 vedartsprover in; av dessa vedartsanalyserades tolv och fem 14 C-analyserades. Vedartsproverna togs från Hus 1 för att visa på förekomsten av olika träslag vad gäller stolpar i byggnadskonstruktionen respektive härdar samt för att ligga till grund för urvalet innan 14 C-datering (se bilaga 2). Fem 14 C-prov analyserades (se bilaga 1). De tre analyserna från Hus 1 stämmer väl överens i tid. Ett 14 C-prov från den härd (A4291), som pilspetsen med urnupen bas påträffades i, stämmer väl överens med pilspetsens datering. Utvärdering av undersökningsplan Målsättningen med undersökningen var att dokumentera, datera och förklara boplatsen. Förhoppningen var att strukturer såsom huskonstruktioner och olika funktionsindikationer tillsammans med olika analysresultat 6 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning

kunde identifiera olika funktions- och aktivitetsytor inom boplatsområdet. Den begränsade budgeten medförde dock att hårda prioriteringar gjordes vid fältarbetet. 120 anläggningar d.v.s. ca 27 % undersöktes närmare. Ovanstående medför svårigheter i att presentera en tydlig bild av området. Budgeten medförde även prioriteringar vad gäller antalet naturvetenskapliga analyser. Materialets potential Trots ovan beskrivna problem kan en bild av området skissas. I schakt 200 (se fig. 2), kring Hus 1 (se fig. 3) och rakt söder om detta fanns ett område som innehöll en stor mängd anläggningar och fynd. Troligen befinner vi oss här i kanten av boplatsen. Mot öster och väster tunnades mängden anläggningar ut. Utöver huset grävdes ett fåtal härdar i schaktet ut närmare arkeologiska analyser av dessa kan möjligtvis ge svar på vilken typ av aktiviteter som pågått inom området. I östra delen av schakt 200 fanns en sentida väg som fortsatte in i schakt 5269. I de norra delarna av schakt 5269 fanns också en stor mängd fynd och anläggningar, bland annat 16 härdar. Här fanns, som tidigare nämnts, ett eller möjligtvis två eventuella hus. Detta område kan ha använts för speciella aktiviteter, inte minst med tanke på husens karaktär och det stora antal härdar som förekom här. Flera av härdarna undersöktes och det skulle vara intressant att jämföra området med andra platser med mycket härdar för att kanske få svar på vad området haft för funktion. En av härdarna (A4701) tolkades som en möjlig rostningsgrop och en annan (A4711) som en möjlig ugn. Kanske kan en närmare analys av dessa ge ytterligare funktionsindikationer. Öster om RAÄ 22 togs två schakt upp (4153 resp. 4032). Dessa var inte lika anläggningstäta som de två sydliga schakten. De flesta anläggningar som fanns här var härdar (20 stycken, varav 3 undersökta). Bland de fynd som påträffades i området kan nämnas de två tidigare beskrivna pilspetsarna. Området kan mycket väl ha relationer till boplatsen, men kan också, med ledning av fynd, få en äldre datering. Väster om RAÄ 22 togs ett stort schakt (3005) upp. Även här påträffades ett relativt stort antal härdar jämte stolphål, ett par ugnar, gropar och pinnhål. Ett par lösfynd i form av keramik, flinta och bränt ben påträffades. I den västligaste delen av undersökningsområdet togs två schakt upp (2145 och 2968). I det sydligaste (2145) framkom endast tre härdar och ett stolphål. Det nordligare schaktet (2968) innehöll ett 70-tal anläggningar men var mycket söndertrasat och påverkade av diverse bebyggelse och markarbeten. Sammanfattningsvis har framför allt den sydöstra delen av undersökningsområdet gett ytterligare information kring boplatsen med tillhörande aktivitetsytor. Kunskap har tillförts den som redan fanns i socknen vad gäller de perioder som framförallt är representerade här yngre stenålder, bronsålder och järnålder. Närmare arkeologiska analyser av de undersökta anläggningarna kan ge en tydligare bild av vilka olika aktivitetsytor som funnits inom undersökningsområdet. Kanske kunde också fyndens En boplats vid Falkenbergsmotet 7

spridning ge ytterligare detaljkunskap. Dessa fördjupade frågor kan med fördel diskuteras i en steg 2-rapport. Förhoppningsvis kommer fortsatta undersökningar inom ett område (RAÄ 128) strax söder om undersökningsområdet att ge ytterligare indikationer på dessa två närliggande platsers samband med varandra i tid och rum. Kan de, som det påpekas i undersökningsplanen, vara förskjutna i tid och då visa på en bosättning som vandrat runt? Eller är de två separata men samexisterande boplatser, eventuellt med den ena som centralområde? Referenser Artelius, T. 1993. Arkeologiska förundersökningar längs ny sträckning av väg E6, Heberg Långås och riksväg 154, Falkenberg Vinberg samt Boplatslämningar vid Lillegården i Vinbergs socken. Arkeologisk undersökning av fornl. 123, Vinberg 13:1, Vinberg socken, Falkenbergs kn, Halland. UV Väst Internrapport 1993:20. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka Bengtsson, L. 1997. Boplats vid Falkenbergsmotet i Tröinge. Arkeologisk utredning på fastigheten Tröinge 6:4 m.fl., Vinbergs socken, Halland. Arekologiska utredningar, UV Väst Rapport 1997:4. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Hylén, H. 2003. I skuggan av en ås. Boplatslämningar från yngre bronsålder jämte tre rektangulära konstruktioner från äldre järnålder vid Vallby. UV Väst Rapport 2003:2 Nicklasson, P.2001. Red. Johansson, N., Streiffert, J & Wranning, P. Landskap i förändring. Teknisk rapport från de arkeologiska undersökningarna av RAÄ 116, 118, 120 och 122, Stafsinge socken, Halland. Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2001:5. Riksantikvarieämbetet och Hallands länsmuseer. Kungsbacka och Halmstad. Peterson, H. & Munkenberg, B-A. 2002. Falkenbergsmotet. Arkeologisk utredning på fastigheten Tröinge 6:4, förundersökning av RAÄ 109:2 och RAÄ 123 och särskild undersökning av RAÄ 68, Halland, Falkenbergs kommun, Vinbergs socken. UV Väst Rapport 2002:22. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Wranning, P. 1999. En romersk kulthägnad i Vastad? Arkeologiska Rapporter från Hallands Länsmuseer 1999:5. Halland, Eftra socken, Vastad 1.1. Hallands länsmuseer. Halmstad. 8 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-2821-2002. Länsstyrelsens dnr: 431-821-02. Projektnummer: 1320336. Intrasisprojekt: V2002:041. Undersökningstid: 3 25 oktober 2002. Projektgrupp: Håkan Hylén, Anna Aulin, Gabriella Kalmar och Louise Olsson. Underkonsulter: Håkan Ranheden, Riksantikvarieämbetet, Ulf Strucke, Riksantikvarieämbetet, Poznań Radiocarbon Laboratory, Leif Karlsson, Tågarps gräv, Sven-Olof Bobeck, Vinbergs maskintjänst. Exploateringsyta: 50 000 m 2 /löpmeter. Undersökt yta: 7 500 m 2 /löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 5C 3a, edition 2, jun. 1988, x 1300 y 6315. Koordinatsystem: RT 90, 5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 63124011 y 1437094. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 118 profilritningar i skala 1:20, 5 svartvita foton med Unr 3792:1 5. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr 1 174. En boplats vid Falkenbergsmotet 9

Bilagor Bilaga 1. Report on C-14 dating Report on C-14 dating in the Poznań Radiocarbon Laboratory Job no.: 223/03 Sample name Lab. no. Age 14 C Troinge 3687 Poz-3265 2440±25 BP Troinge 3684 Poz-3264 2430±25 BP Troinge 3691 Poz-3266 2470±30 BP Troinge 3683 Poz-3263 2225±30 BP Troinge 3694 Poz-3267 1740±30 BP Head of the Laboratory Dr. hab. Tomasz Goslar, prof. UAM INFORM: References - Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Poz-3265: 2440±25BP 68.2 % probability 760BC (15.7 %) 710BC 540BC (52.5 %) 410BC 95.4 % probability 770BC (27.6 %) 680BC 670BC ( 5.9 %) 630BC 600BC ( 2.0 %) 570BC 560BC (59.8 %) 400BC Poz-3264: 2430±25BP 68.2 % probability 760BC ( 6.0 %) 720BC 540BC (62.2 %) 400BC 95.4 % probability 760BC (24.7 %) 680BC 670BC ( 3.2 %) 640BC 550BC (67.5 %) 400BC Poz-3266: 2470±30BP 68.2 % probability 770BC (27.3 %) 680BC 670BC (16.9 %) 610BC 600BC (21.6 %) 510BC 460BC ( 1.3 %) 450BC 440BC ( 1.1 %) 430BC 95.4 % probability 770BC (83.1 %) 480BC 470BC (12.3 %) 410BC Poz-3263: 2225±30BP 68.2 % probability 370BC ( 7.1 %) 350BC 10 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning

320BC (61.1 %) 200BC 95.4 % probability 390BC (95.4 %) 200BC Poz-3267: 1740±30BP 68.2 % probability 240AD (66.0 %) 350AD 370AD ( 2.2 %) 380AD 95.4 % probability 230AD (95.4 %) 400AD Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Poz-3265 2440±25BP Poz-3264 2430±25BP Poz-3266 2470±30BP Poz-3263 2225±30BP Poz-3267 1740±30BP 1000CalBC 500CalBC CalBC/CalAD 500CalAD Calibrated date En boplats vid Falkenbergsmotet 11

Bilaga 2. Vedartsanalys AnalysId: 3693 Anläggning: Stolphål Provnr: PK90043 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Al Antal: 3 Kommentar: Ej daterbar mängd. AnalysId: 3692 Anläggning: Stolphål Provnr: PK90044 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Al Antal: 3 Kommentar: Ej daterbar mängd. AnalysId: 3691 Anläggning: Stolphål Provnr: PK90045 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Al Antal: 1 Kommentar: Tvåårig kvist. AnalysId: 3687 Anläggning: Stolphål Provnr: PK90031 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Ek Antal: 1 Kommentar: Stam AnalysId: 3689 Anläggning: Stolphål Provnr: PK90032 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ek Antal: 4 Kommentar: AnalysId: 3690 Anläggning: Stolphål Provnr: PK90033 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Al Antal: 3 Kommentar: AnalysId: 3686 Anläggning: Härd Provnr: PK90030 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 12 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning

Art: Ek Antal: 8 Kommentar: AnalysId: 3684 Anläggning: Härd Provnr: PK90029 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Al Antal: 4 Kommentar: Stam AnalysId: 3683 Anläggning: Härd Provnr: PK90019 Vikt: 21,0 Analyserad vikt: 17,4 Fragment: över 100 Analyserat antal: 50 Art: Al Antal: 50 Kommentar: Stam AnalysId: 3694 Anläggning: Härd Provnr: PK90009 Vikt: 22,0 Analyserad vikt: 17,1 Fragment: över 100 Analyserat antal: 56 Art: Björk Antal: 40 Kommentar: Stam Art: Al Antal: 11 Kommentar: Stam Art: Bark Antal: 5 Material: Förkolnat Kommentar: Björknäver. Vald för 14 C-datering. AnalysId: 3685 Anläggning: Kulturlager Provnr: PK90023 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Ek Antal: 6 Kommentar: Stam AnalysId: 3688 Anläggning: Härd Provnr: PK90021 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Lövträd Antal: 4 Kommentar: Ej daterbar mängd. Ulf Strucke UV Mitt, Stockholm En boplats vid Falkenbergsmotet 13

Bilaga 3. Makrofossilprov AS264 Avena cf. sativa (havre) 2 Id900051 Triticum cf. aestivum (brödvete) 3 Hordeum vulgare (vanligt korn) 7 Triticum cf. dicoccum (emmervete) 1 AN271 Triticum cf. aestivum (brödvete) 17 Id90052 Triticum cf. dicoccum (emmervete) 3 Triticum sp. (ospec.vete) 4 Hordeum cf. vulgare (vanligt korn) 23 Hordeum vulgare var.nudum (naket korn) 9 Avena cf. sativa (havre) 10 Cerealie sp. (ospec. säd) 14 Polygonum persicaria (pilört) 2 Polygonum convolvolus (åkerbinda) 2 AS398 Hordeum vulgare (vanligt korn) 1 Id90050 AS405 Triticum cf. aestivum (brödvete) 2 Id90057 Chenopodium album (svinmålla) xx AS705 Polygonum persicaria (pilört) 1 Id90048 AS713 Triticum cf. aestivum (brödvete) 1 Id90055 Cerealie sp. (ospec. säd) 2 Hordeum vulgare (vanligt korn) 4 Corylus avellana (hassel, nötskal) 1 skärva Avena cf. sativa (havre) 1 Carex sp. tristig. (starr) 1 Chenopodium album (svinmålla) xx Polygonum aviculare (trampört) x AS983 Hordeum vulgare (vanligt korn) 1 Id90054 Triticum sp. (ospec.vete) 1 AS1021 Cerealie sp. (ospec. säd) 1 spets Id90049 AS1044 Chenopodium album (svinmålla) x Id90056 AS1051 Triticum cf. aestivum (brödvete) 26 Id90058 Triticum cf. aestivo/compactum (kubbvete) 4 Triticum cf. dicoccum (emmervete) 11 Hordeum vulgare (vanligt korn) 19 Hordeum vulgare var. nudum (naket korn) 4 Avena cf. sativa (havre) 4 Cerealie sp. (ospec. säd) 22 Poaceae sp. (ospec. gräs) 4 Bromus sp. (losta) 1 Chenopodium album (svinmålla) xx 14 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning

AS1182 Triticum cf. aestivum (brödvete) 1 Id90053 Polygonum persicaria (pilört) 1 Okänd (möjl. Galeopsis sp.) 1 Chenopodium album (svinmålla) x AS5305 Id90047 Inga frön/frukter AS5314 Polygonum persicaria (pilört) 1 Id90059 Avena/Arrhenatherum sp. (havre) 1 Polygonum convolvolus (åkerbinda) xx Chenopodium album (svinmålla) xx Kommentar Samtliga prov har tagits i samband med utgrävningarna och av de arkeologer som deltagit i dessa. Proverna har flotterats i lab. med hjälp av en vanlig plasthink och siktar med minsta maskvidd av 0.5 mm. Proverna har överlag haft en volym på ca 2 liter. Själva analysarbetet har skett genom stereomikroskop med förstoringarna 8-50 ggr. Beteckningen sp. betyder species, och anger att själva arten inte kunnat fastställas utan endast släktet. Cf. betyder confer (jämför), och antyder en allmän osäkerhet i bestämningen. Alla fynd (utom de som är angivna med kursiv stil) har varit brända. De obrända växtlämningarna utgör med all sannolikhet yngre material som kommit ner i lagren genom bland annat markorganismer. Eftersom det kan vara bra att känna till hur omfattande inlagringen av recent växtmaterial har varit så har mängderna av dessa obrända frön/frukter skattats och är i listan noterade med x-tecken som representerar följande mängder. x = 1 5 st. xx = 5 20 st. Antalet fynd av brända sädesslagsfrön har varit förhållandevis stort i proven från Vinberg. Samtliga prover har tagits i stolphål och inslaget av sädesslagsfrön har varierat tämligen starkt i de olika proven. Anmärkningsvärt är att ett par av stolphålen innehöll flera olika slags sädesslagsfrön, i synnerhet A1182 och A1051 och i viss mån A713. I de två förstnämnda var antalet noterade frön också ganska stort. De sädesslagstyper som noterades i proverna var veten (brödvete, emmer och kubbvete), korn (vanligt korn och naket korn) och havre (möjligen den riktiga havren A. sativa). Därutöver fanns ett antal sädesslagsfrön som inte gick att bestämma till art. Dessa var hårt nötta av tidernas markslitage. Förutom de nämnda sädesslagkornen fanns även några andra typer av frön i proverna. Dessa var av gräs och av ett släkte ogräsväxter som kallas pilörtsväxter (Polygonum). Pilörterna är typiska åkermarksogräs och tillhör en ruderatflora som brukar vara mycket frekvent på diverse näringsrika marker med störda ytskikt och pilört har förmodligen funnits växande på platsen redan under yngre bronsålder/äldre järnålder. Bland de obrända fröerna fanns arter från en liknande ruderatflora i vilka pilörtsväxterna ingår och man kan anta att brända frön/frukter av sådana En boplats vid Falkenbergsmotet 15

växter har funnits i marken betydligt mer rikligt än vad som kan utläsas av analysresultatet. Deras låga frekvens i proverna förklaras troligen av att de flesta ogräsfrön blir mycket fragila efter bränning (till skillnad från de stärkelserika sädesslagsfröerna) varför de kommit att destrueras under tidernas markanvändning. Det är intressant att dateringarna har gett en så enhetlig angivelse beträffande husets ålder. De tre dateringarna har gett samma kalibrerade intervall, till yngre bronsålder. Ser man på fyndbilden av sädesslagen så finns där några olika typer varav ett par, skalkorn och vanligt vete, brukar förekomma i järnålderssammanhang medan emmervete och naket korn brukar associeras med äldre perioder. Vanligt vete har dock odlats betydligt tidigare än under järnålder. Det är alltså tydligt hur sädesslagsmaterialet speglar hanteringen av olika sådana sorter och frågan blir i vilken mån frömaterialet speglar en längre tids markanvändning. Ett par yngre dateringar finns men dessa är på prov som tagits ett par hundra meter utanför huset men skulle ändå kunna antyda att platsen även utnyttjats senare och vars fossila odlingshorisonter nu är borteroderade. Fyndbilden, vad säden beträffar, skulle alltså kunna vara tidsmässigt mer heterogen än vad dateringarna låter antyda. Dock finns det flera exempel på arkeobotaniska undersökningar där just yngre bronsålder givit ett förhållandevis rikt och väldiversifierat sädesslagsmaterial (liksom även frön från diverse ogräsväxter) och man har antagit att just yngre bronsålder var en tid då man experimenterade med både olika sädesslagstyper och odlingsmetoder. Vid de miljöhistoriska undersökningarna av Pryssgården i Norrköping t ex, noterade man ett tämligen brett spektrum av odlat material från just yngre bronsålder (Engelmark, Gustafsson, Linderholm & Viklund 1998). Signifikant i sammanhanget är också den påtagligt enhetliga vedartsbild som framträder i analyserna av dessa i proven från Vinberg. Om de analyserade proven hade representerat längre tider borde man ha funnit en större spridning av antalet arter även bland vedartsfragmenten. Tvärtemot detta utgjordes fynden av ved i stolphålen, i nästan samtliga analyser, av ett antal fragment från samma art, i de flesta fall av enbart al eller ek. En förklaring till detta skulle emellertid också kunna vara att många av fragmenten var rester av själva stolpen liksom att den sekundära inlagringen av sådana vedpartiklar till stolphålen inte varit så omfattande. Ett fåtal frön eller frukter från ängsväxter noterades i ett par av stolphålen. Dessa var gräsfrön från A1051 och en starrnöt från A713. Fynden formar ingen klar funktionsbild för någon del av huset men antyder gemensamt att ängsmarksbruk i någon form bedrevs. Inte heller sädesslagsmaterialet anger någon klar funktionsindelning av huset trots att fynden av säd gjordes mer frekvent. De två mest givande proven därvidlag togs i husets två norra hörn utmed långsidan och utgör därmed prov från husets olika ändar. Håkan Ranheden UV Mitt, Stockholm 16 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning

Referenser Engelmark, Gustafsson, Linderholm & Viklund 1998: Miljöarkeologiska undersökningar från Pryssgården, östra Eneby socken i Östergötland. Flera delar ingående i rapportbilaga II i Borna-Ahlkvist, Lindgren-Hertz & Stålbom 1998: Pryssgården, från stenålder till medeltid. Rapport UV Linköping 1998:13. ISSN???????. En boplats vid Falkenbergsmotet 17

Listor Fynd- och anläggningslistor finns i en separat listbilaga. Figurer Figurerna finns i en separat figurbilaga. 18 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Arkeologisk undersökning