MED ANSVAR FÖR FRAMTIDEN

1 MED ANSVAR FÖR FRAMTIDEN Alliansens bostadsförsörjningsprogram för Sigtuna kommun 2010 2015

2 Innehåll. 1. Inriktning för bebyggelse, struktur och gestaltning. 2. Att bygga för ett transporteffektivt, hållbart och tryggt samhälle. 3. Boende för äldre. 4. Bostäder inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin 5. Pågående och framtida projekt i Sigtuna kommun I appendix 1. Beskrivning av byggprojekt

3 1 INRIKTNING FÖR BEBYGGELSE, STRUKTUR OCH GESTALTNING I ett kommunalt bostadsförsörjningsprogram pekar kommunen ut områden som kan bli aktuella för bostadsbebyggande. Kommunen ska i dessa områden ha en planberedskap för kommande projekt. Dessa områden ska överensstämma med kommunens gällande översiktsplan. Från Alliansens sida har vi under lång tid fört fram att kommunen måste utarbeta en ny översiktsplan. Vi anser inte att det räcker med aktualisering av den nuvarande planen som beslutades 2002. Det har hänt mycket på dessa år, kommunen har växt men det har också kommit fram många nya forskningsrön om hur byggnationer kan klimatanpassas. De framtagna dokumenten Ortsanalyserna för tätorterna Sigtuna och Märsta innehåller underlag för planering av kommunens framtida bostadsbyggande liksom den Trafikstrategi som är under framtagande, kommer att göra. I och med att kommunen vuxit har trafikmängden ökat markant utan att detta på nämnvärt sätt återspeglats i kommunens planer. Kommunens bostadsbyggande ska grundas på en helhetssyn. Viktiga faktorer är bl.a. befolkningsutveckling, näringslivets förändringar och kravet på ett hållbart samhälle tillsammans med god infrastruktur och kollektivtrafik. Varje kommundel ska få utvecklas utifrån sina starka sidor, sin kulturella identitet och utifrån sina förutsättningar. Kommunens framtida utveckling måste följa strategier från en övergripande vision, vidare till kommunikation och service till ett planerat bostadsbyggande. Sigtuna kommun ska återta initiativet till var och hur vi ska bygga. Förutsättningar ska vidare finnas för infrastruktur och service. När byggnationerna ska ske är sedan upp till resp. byggbolag att besluta om i takt med efterfrågan. Dock bör krävas att områden inte lämnas ofullständiga under längre tid. Kommunen är i stort behov av en ny översiktsplan men utvecklingen kan inte stanna upp. Planering och igångsättande bör dock i möjligaste mån anpassas så att en ny helhetsvision inte blockeras. Alliansens bostadsförsörjningsprogram måste därför ses mot bakgrund av ovanstående osäkerhetsfaktorer. De frågor kommunen måste ställa sig är Var får vi bygga? - möjliga områden att exploatera? Var vill vi bygga? - strategi för vårt samhälles utveckling Hur vill vi bygga? - vilken typ av bostäder. När vill vi bygga?

4 Var får vi bygga? Vi har klart för oss var vi får bygga utifrån de ofta stora restriktioner som influensområdet för Arlandas flygplats, kulturhistoriska restriktioner, Försvarsmakten och Mälarens stränder utgör. Var vill vi bygga? Denna fråga är avgörande för hur vi vill leva i vår kommun i framtiden. Ska vi som idag bygga när det dyker upp ett område och där byggbolag uppvaktar för att få bygga, eller ska kommunen, som Alliansen vill, klargöra var vi vill bygga och inriktningen av byggnationen och därefter bjuda in olika byggbolag att komma med förslag. Vi måste för varje nytt område klargöra miljöaspekter i form av t ex buller, utsläpp och platsens karaktär. Vi måste också framför allt se på kommunens infrastruktur. Hur kommer trafikförsörjningen att bli till och från nya bebyggelser? Det räcker inte att titta på in- och utfarter till nya områden utan vi måste även se på konsekvenserna längre fram för gator och vägar, vid trafikkorsningar, rondeller, trafikljus, antal körfält mm. VA-frågorna är viktiga delar inom infrastrukturområdet. Andra frågor som måste beaktas är närheten till barnomsorg, skolor, servicecentra samt hur kollektivtrafiken ska anpassas. Det är även väsentligt att inte se en detaljplan isolerad utan i ljuset av en större sammanhållen helhet kan beaktas. Vi ser det viktigt att varje del av kommunen får växa och utvecklas efter sina förutsättningar, sin karaktär och i sin egen takt. Detta gäller såväl Rosersberg, Valsta, Märsta, Sigtuna Stad och inte minst vår landsbygd. Vi anser därför att specialistkompetens i form av en stadsarkitekt ska finnas så att utvecklingen kan harmonisera med just det områdets miljö, kultur och särart. Kommunen ska erbjuda attraktiva möjligheter till att bo och bosätta sig. Kvalitetsbegreppet ska vara vägledande såväl vad gäller själva byggandet som vad gäller närhet till barnomsorg, skolor och service. Nya byggnationer ska ske så att en bra kollektivtrafik kan erbjudas. Vi ska vidare eftersträva att inte ta nya områden i anspråk på åkermark då dessa kommer vara en nödvändig resurs i vår framtida livsmedelsförsörjning. Hur vill vi bygga? Alliansen kommer att låta följande förutsättningar vara vägledande för det fortsatta bostadsbyggandet i Sigtuna kommun. Antalet nya bostäder ska anpassas till befolkningsutvecklingen, vilket förutsätter en genomsnittlig planberedskap på cirka 300 bostäder per år. För all ny bebyggelse ska konsekvensbeskrivningar tas fram som belyser byggandets påverkan på klimat, infrastruktur, natur- och kulturmiljöer samt invånarnas socioekonomiska villkor.

5 Bebyggelseutveckling ska ske utifrån ett ställningstagande kring trafikens påverkan på miljön och i första hand genom en komplettering av tätorten Märsta och stadsdelen Valsta samt utefter stråket Märsta Valsta Steningehöjden Til. Förutsättningen för utvecklingen är att kommunen har en god planberedskap för nödvändiga infrastrukturåtgärder (vägar, gator, VA, IT mm) då nya bostadsområden planeras och byggs. Äldreboenden som omfattar senior- trygghets- och särskilda boende, ska anpassas efter den efterfrågan som finns och prognostiseras. Affärs- och serviceverksamheter som inte är störande kan med fördel integreras med bostäder. Ny bebyggelse ska harmoniera med omgivningen. Bebyggelse ska planeras med tanke på att skapa ett gott socialt liv med hög trygghetsfaktor och om att förebygga brott. Särskilda åtgärder för ungdomars inträde på bostadsmarknaden ska prioriteras. Ny- och ombyggnation bör bidra till ekologiskt hållbart boende. Detta förutsätter bland annat att ekologiska och miljövänliga material samt metoder används vid byggnation. Vid byggande på landsbygden ska visas stor hänsyn till kultur- och naturmiljöer. Vid ny- och ombyggnation ska hänsyn tas till en energianvändning som minskar energiförbrukningens påverkan på miljön totalt i kommunen. Vid nybyggnation av hyresrätter bör möjligheten till en utformning som möjliggör s.k. ägarlägenheter eftersträvas. Genom att, där så anses lämpligt, använda sig av arkitekttävlingar kan vi få både nyskapande och spännande byggnationer. När vill vi bygga? Bostadsbyggande ska ske när det finns eller förväntas efterfrågan. Nya områden ska inte påbörjas förrän närliggande projekt är slutförda. Krav ska därför ställas på byggbolagen att färdigställa sina åtaganden inom hela de områden som planerna omfattar. Vi ser med stor oro på det faktum att majoriteten gjort finansieringen av kommunens drift beroende av exploateringsintäkter. Detta leder till en uppenbar risk att andra faktorer blir styrande för kommunens framtida bostadsbyggande. 2. ATT BYGGA FÖR ETT TRANSPORTEFFEKTIVT; HÅLLBART OCH TRYGGT SAMHÄLLE. Kommunen är huvudaktör för samhällsbyggandet Kommunernas uppgift i samhällsplaneringen har skiftat de senaste tjugo åren från att uppföra mer eller mindre storskaliga samhällsuppbyggande projekt ledda av staten till att förvalta det samhälle som byggts upp. Statens ansvar och roll som pådrivare av samhällsutvecklingen minskar och utvecklingen får mer en lokal innebörd. Det innebär att kommunerna, som står närmast invånarna, övertar rollen som samhällets huvudaktör när det gäller samhällsutvecklingen. När det gäller samhällsplaneringen och framtida byggnationer innebär detta att den kommunala utvecklingsplaneringen får en ökad betydelse.

6 Samtidigt går utvecklingen mot att den nationella statens roll minskar och i den ökande globaliseringen ökar konkurrensen mellan länder, regioner, kommuner och städer. I storstadsregionerna är konkurrensen mellan kommunerna idag en verklighet. Konkurrensen möjliggör ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning, förbättrad infrastruktur, status av attraktiv inflyttningsregion mm. Men konkurrensen kan också betyda stagnation, tillbakagång och marginalisering om inte prioriteringarna är de rätta. Det är därför viktigt att vi också samplanerar byggande och infrastruktur genom ett aktivt deltagande i den regionala planeringen, ex vis RUFS. Senare tidens forskning visar också att den kulturella sektorn har fått en ökad betydelse för människors val av boende och arbete. Samtidigt har trafikens påverkan på miljön under senare tid hamnat i fokus och detta innebär nya förutsättningar för hur den byggda miljön kan expandera. Fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter bör slutligt bestämmas när man går in i detaljplaneringen av respektive utbyggnadsområde. Efterfrågan av de olika boendeformerna styrs av gällande konjunktur- och marknadsläge. Det är dock viktigt att möjliggöra boendealternativ för olika hushållstyper. En bostadsväxling inom orten/kommunen är eftersträvansvärd. Exempelvis bör möjligheter till billiga lägenheter sökas på de olika orterna i kommunen. Bygg för en transporteffektiv kommun Som huvudaktör för den framtida samhällsutvecklingen har kommunerna ett stort ansvar inför kommande generationer. Att bidra till en gynnsammare utveckling när det gäller de koldioxidutsläpp som trafiken orsakar, måste prioriteras högre. Vad kan då kommunerna göra för att stödja en sådan utveckling? I Svenska Naturskyddsföreningens diskussionsunderlag Den glesa staden framkommer tydligt att städernas utseende vittnar om en samverkan mellan markanvändning och transportbehov. I diskussionsunderlaget framkommer också att Vägverket och Worldwatch institute båda har konstaterat att transporteffektiv samhällsplanering och minskat transportberoende är nödvändiga komponenter för att, i kombination med bättre bränslen och effektivare fordon, långsiktigt kunna minska utsläppen till hållbara nivåer. Bostadsförsörjningen ska med rätta därför tydligare integreras med kommunens övergripande samhällsplanering och med miljöpolitiken, trafikplaneringen och näringslivets utveckling. På det sätt som Sigtuna kommun de senaste fyra åren hanterat sin planberedskap för bostadsförsörjningen kan konstateras att det fortfarande är 1930 talets ideal som styr kommunens utformning. Det handlar om modernisternas eller funkisrörelsens krav på ren och funktionell form, en stad byggd på ordning och förnuft. Denna stad med åtskillnad mellan var människor bor, arbetar, handlar, konsumerar kultur och offentlig service bidrar i sig till att öka beroendet av bilen. De hållbara transportsätten får svårt att konkurrera och fungera i en gles bebyggelse. Miljön blir lidande med ökade utsläpp, barriäreffekter och omfattande exploatering av natur och jordbruksmark. I Sigtuna kommun kan det enkelt identifieras att kommunen inte byggt för att minska transportbehoven utan i vissa fall precis tvärtom. Den nya stadsdelen Steningehöjden är ett sådant område där människor kommer att bli beroende av bilen. Den kraftiga utbyggnaden av Sigtuna stad är också ett exempel på att vi bygger för ett ökat beroende av bilen. I Sigtuna stad finns inte en lokal arbetsmarknad som själv kan försörja sina invånare. Dessutom är kollektivtrafiken inte anpassad för pendling till

7 andra kommuner eller ens till kommunens största arbetsplats Arlanda. Utvecklingen för detaljhandeln är i det närmaste obefintlig. Ett sätt att minska behovet av transporter är att försöka bygga bort zoneringen mellan boende, handel, arbete och fritid och integrera fler funktioner i redan befintliga områden. En integration av fler funktioner i bostadsområden underlättar också vardagen för funktionshindrade, äldre, barn och de som inte är bilburna och minskar också behovet av offentliga tjänster och service. I första hand handlar det om en förtätning och utveckling av Märsta tätort och stadsdelen Valsta samt utefter bandet via Steningehöjden mot Til. En förtätning innebär dock att man måste vara aktsam om de gröna kilar som finns inspränga i dessa områden. De är viktiga som lekytor för de yngre och rekreationsplatser för vuxna, särskilt våra pensionärer. Inom Sigtuna stad är det av största vikt att få en utveckling inom detaljhandel, kollektivtrafiken och att parkeringssituationen kan lösas. Allt kan inte integreras av olika orsaker i t ex industriområden eller på Arlandaområdet. Till sådana områden bör kollektivtrafikssystemet utvecklas, vilket skulle bidra till att arbetspendlingens belastning på miljön minskar. Trafikplaneringsfrågan och miljöpolitiken måste aktualiseras och moderniseras på flera områden. Främja utvecklingen inom det ekonomiska, sociala och tekniska området Kommunen kan också strategiskt arbeta för att främja utvecklingen inom det ekonomiska, sociala respektive det tekniska området. Här har näringslivets utveckling en stor inverkan. Kommunen kan på ett strategiskt sätt arbeta för att förbättra villkoren för näringslivet och öka kommunernas konkurrenskraft för nya etableringar. Att dessutom planera för ett näringsliv som har framtiden för sig känns viktigt. Att det inom kommunen finns möjlighet för nya företag att etablera sig, som behärskar och drar fördelar av ny teknik, kan möjliggöra också en utveckling inom det sociala området. Ny teknik innebär en efterfrågan på utbildning och det innebär fler arbeten både inom utbildnings- och tjänstesektorn, samt i de nya teknikföretagen. Med väl utbildade invånare, som drar nytta av ny teknik så att de enklare kan få jobb och de ekonomiska villkoren förbättras för kommuninvånarna. Nya teknik- och tjänsteföretag är dessutom inte så beroende av stora industribyggnader för sin utveckling. Här kommer integrationstanken återigen väl till pass, vilket också kan stötta den sociala utvecklingen inom kommunen. Fler integrerade arbetsplatser bidrar i sig till att människor kan utveckla sitt kontaktnät och ha en social förankring i sin miljö. Att det sociala kapitalet utvecklas innebär att kommunen kan utvecklas i ett vidare sammanhang. Att människor känner självtillit och har en bild av en positiv social miljö minskar i allt väsentligt negativt och kriminellt beteende. Det kan därför också bidra till att fler barn- och ungdomar växer upp med en trygg och positiv bild av sin omgivning som är stöttande för deras utveckling. Infrastruktur och hållbarhet Kommunen ska också strategiskt arbeta för att nödvändig infrastruktur integreras i bebyggelsen då nya bostadsområden tillkommer. Då jungfruliga markområden tas i anspråk för bebyggelse är förändringen bestående sekler framöver. Infrastrukturen och bebyggelseutvecklingen har också en relativt långsam och trög omloppstid jämfört med övrig utveckling, eftersom dess kostnader är så stora. Det är därför nödvändigt att integrera sådan infrastruktur i nya bostadsområden som framstår som långsiktigt hållbara. I ljuset av risken för framtida global klimatkris och därmed sammanhängande livsmedelsbrist bör största möjliga försiktighet tillämpas när det gäller byggande på åkermark.

8 3. BOENDE FÖR ÄLDRE Befolkningsutveckling bland de äldre Sigtuna kommuns befolkning växer och det gäller även andelen invånare över 65 år. År 2008 utgör den gruppen 14,0 procent av befolkningen och prognosen fram till år 2012 är att andelen ökat till 16,1 procent, för att sedan falla något. Allmänt är också att trenden att åldersgruppen över 65 år har allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Andelen inom åldersgruppen 80 år och äldre ligger däremot stabilt och ökar endast från 2,9 procent till 3,1 procent fram till 2012, och en ökning kommer först efter 2020. Kommunen har haft förebyggande hembesök i åldersgruppen 80+ som inte har kontakt med socialförvaltningen. Där framkommer en bild av aktiva och engagerade äldre som upplever sin livssituation som positiv. Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem En grundläggande trygghet för den enskilde är att bostaden ska kunna fungera även om man får någon typ av funktionshinder eller då man blir äldre och får balans- och/eller rörelsesvårigheter eller liknande. Bostadsbeståndet i Sigtuna kommun är relativt modernt och har överlag en god tillgänglighet. Det finns dock en stor andel av de äldre bostäderna i flerbostadshus som är byggda i tre våningsplan och inte har hiss. De är byggda innan det fanns krav på hiss för trevåningsbebyggelse. Där är naturligtvis tillgängligheten sämre. Enkla anpassningar för att förbättra tillgängligheten inom den egna bostaden kan göras efter ansökan hos kommunen. Som exempel kan nämnas åtgärder som att ta bort trösklar, bredda en dörr och göra duschplatsen mer tillgänglig. En klar och tydlig trend under senare tid är att behov och efterfrågan på kvarboende ökar, då det blivit fler som ser som möjlighet att bo kvar hemma även om det krävs relativt omfattande ombyggnadsåtgärder för att kunna klara det. Kommunens kostnader för bostadsanpassningsbidrag visar därför en kraftig ökning, men å andra sidan är det stora kostnadsbesparingar som görs så länge det går att skjuta upp en flytt till särkilt vård- och omsorgsboende. Samtidigt sker en spännande utveckling vad avser teknik som hjälpmedel för att tryggare kunna bo kvar hemma. Teknik som i vardagen underlättar kommunikation med såväl hemtjänstpersonal som anhöriga. Sigtuna kommun ligger långt fram i den tekniska utvecklingen. Nyproduktion och tillgänglighet Antalet nyproducerade bostäder inom Sigtuna kommun har ökat under 2000-talet. År 2000 var ett bottenår men från och med 2001 har antalet färdigställda lägenheter legat på en nivå mellan 125-200. År 2008 uppvisar ett trendbrott med en mycket hög bostadsproduktion då det färdigställdes 564 lägenheter varav 73 procent utgjordes av lägenheter i flerbostadshus. Antalet planerade lägenheter ligger under planeringsperioden inom ett intervall om cirka 250-500 lägenheter per år. För närvarande finns en mycket stor planberedskap i kommunen, det vill säga det finns flera färdiga detaljplaner med byggrätter där byggherren förbereder byggstart. Flera av dessa nya bostadsområden har också under 2009 blivit påbörjade. Det innebär för den enskilde att det finns ett relativt stort utbud av nya, moderna och tillgängliga lägenheter för det fall att den nuvarande bostaden inte fungerar tillräckligt väl. Samtliga nyproducerade lägenheter har en mycket god tillgänglighet då lagstiftningen ställer krav på att bostäderna ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga.

9 Detsamma gäller för tomtmarken och utemiljön. Det innebär att man ska kunna bo kvar i sin lägenhet även om man exempelvis skulle bli rullstolsburen. Det finns några få undantag då lägenheter inom nyproduktionen inte har fullgod tillgänglighet. Flerbostadshus i två våningsplan har inte lagkrav på installation av hiss och det bedöms som regel inte heller vara ekonomiskt rimligt att göra det. Andra våningsplanet i ett sådant hus har därmed inte fullgod tillgänglighet. Seniorboende Inom Märsta och Sigtuna stad finns redan idag några exempel på bostadshus där inriktningen är så kallat seniorboende. En seniorbostad är i grunden en helt vanlig lägenhet i ett flerbostadshus. Det skulle också kunna vara ett boende i mindre radhus, men det är mindre vanligt. Upplåtelseformen kan vara hyresrätt eller bostadsrätt. Det som bland annat kännetecknar boendet är att de som bor där i regel är ett par eller ensamstående, inga barnfamiljer, och där någon i hushållet är över 55 år. I praktiken är de som flyttar in äldre än så. Oftast ingår i konceptet en del gemensamma utrymmen för samvaro, motion och liknande, utifrån utgångspunkten att de som bor i huset tillbringar mycket tid hemma och vill ha förutsättningar till aktiv social samvaro på hemmaplan. Vanligt förekommande är att något övernattningsrum finns för besökare. Bostaden är ofta mer utrustad med till exempel säkerhetsutrustning som säkerhetsdörrar än vanliga lägenheter. Ett läge nära kommunikationer och service är ofta viktigt. Det finns en efterfrågan på att bo i seniorboende och därför är kommunens målsättning att öka utbudet av bostäder i seniorboendeform. Under 2009 har ett nytt bostadsprojekt i Valsta färdigställts där en trappuppgång med åtta stycken lägenheter har upplåtits som seniorboende med hyresrätt. I Sigtuna stad finns två projekt för seniorboende under planeringsperioden 2010-2014. Det är dels Rådmansängen och dels vid Ragvaldsbo. På Rådmansängen, platsen för nuvarande Sigtuna IP, finns nu en detaljplan framtagen som bland annat medför att 23 lägenheter i flerbostadshus i tre våningsplan med hiss planeras byggas. Planerad byggstart är 2011 och upplåtelseform blir hyresrätt. Vid Ragvaldsbo avses cirka 50 lägenheter uppföras som seniorbostäder i flerbostadshus varav 3/4 avses upplåtas med bostadsrätt och 1/4 med hyresrätt. Vid dessa bostadshus planeras ett särskilt boende att byggas samt ett Seniorernas hus, en byggnad som ska kunna nyttjas av boende i seniorbostäderna, det särskilda boendet och intresseorganisationer exempelvis pensionärsorganisationer. Trygghetsboende Under senare år har en typ av boende blivit vanligare som benämns trygghetsboende, och som syftar till att uppfylla behoven hos den grupp äldre som inte är i behov av särskilt boende, men som för sin trygghets skull vill flytta till ett slags gemenskapsboende. Den äldre har då inte det omfattande vård- och omsorgsbehov som gäller för plats i särskilt boende, utan anses klara av att bo i sin egen bostad rent funktionellt. Trygghetsboendet ska ses som ett något förstärkt seniorboende. Man har sin egen bostad med eget hyreskontrakt och med egna möbler. Trygghetsboendet har ofta ett mer avancerat larm eller andra tekniska stödfunktioner som underlättar i det dagliga livet och bidrar till ökad trygghet. Det kan också finnas möjlighet att till exempel äta gemensamt, ta promenader och ha samvaro med andra. I Trygghetsboendet får man hjälp av hemtjänst och nattpatrull utifrån de behov och biståndsbeslut man har på samma sätt som i annat ordinärt boende. Trygghetsboende kan vara ett alternativ för den som har hemtjänstsinsatser och börjat fundera på att flytta för att få närmare till andra eller har behov av anpassad lägenhet.

10 Idag är det svårt att känna till vilken efterfrågan det faktiskt finns för ett boende i trygghetsboende. I äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet lyfts trygghetsboende upp som en mellanboendeform som är angelägen att utveckla och att det skulle krävas lagstiftning för att åstadkomma detta. Sigtuna kommun menade i sitt yttrande över slutbetänkandet att det inte erfordras lagstiftning för att tillföra detta boendealternativ. Detta avspeglas tydligt i Sigtuna kommuns framtidsplaner då trygghetsbostäder ingår som ett nytt boendealternativ. Under planeringsperioden 2010-2014 är ambitionen att kunna utveckla trygghetsboende i det befintliga höghuset på Arhem i Märsta (20 lägenheter), samt på Klockargården (18 lägenheter) och Lönngränd (20 lägenheter) i Sigtuna stad. Detta förutsätter en omflyttning av de som nu bor där och att nya platser inom vård- och omsorgsboende kan erbjudas. Dessa nya platser inom vård- och omsorgsboende eller så kallade särskilda boenden planeras i tillräcklig omfattning. Särskilt boende När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende erbjuder kommunen plats inom "särskilda boendeformer". Särskilt biståndsbeslut behövs för detta. Detta är en boende- och vårdform där det ges service, omvårdnad och tillsyn. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Särskilt boende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Det består vanligtvis av ett rum med pentry (trinett) samt toalett och dusch. Hyresgästen betalar bruksvärdeshyra precis som för en vanlig lägenhet. Utöver hyra betalas för den mat och omsorg som erhålles. Man får själv möblera sin lägenhet i det särskilda boendet, med undantag av sängen. På ett särskilt boende finns gemensamma samvaroutrymmen. Idag finns en rad olika särskilda boenden inom Sigtuna kommun, men det finns behov av ytterligare platser på grund av en växande befolkning där andelen äldre ökar. Äldre- och omsorgsnämndens planering av de särskilda boendeformerna de kommande åren framgår av nedanstående tabell och figur. En minskning av antalet platser kan urskiljas för 2010 och 2011, men då det under en längre tid har funnits ett antal vakanser, 6-10 platser, för särskilt boende bedömer kommunen att det finns god beredskap för att täcka kommande behov. Antal platser i särskilt boende (inkl. kortvårdsplatser) 2009 2010 2011 2012 2018 Sigtuna stad Hemskogen 56 56 56 56 56 Ragvaldsbo 0 0 0 21 42 Tallskogen 14 12 0 0 0 Klockargården 18 18 0 0 0 Summa 88 88 56 77 98 Märsta Ärlinghem 70 70 70 70 70 Arhem 63 0 36 36 36 Summa 133 70 106 106 106 Valsta Steninge Mjölner 17 0 0 0 0 Ymerplan 0 72 72 72 72 Summa 17 72 72 72 72 Rosersberg 0 0 0 0 25 Totalt 238 230 234 255 301

11 Vi har markerat att vi i Rosersberg vill bygga ett mindre särskilt boende. Vi anser att man inte ska tvingas flytta in till kommunens centralort när man inte kan klara sig själv utan det ska finnas möjlighet att bo kvar i Rosersberg. I Sigtuna stad finns Hemskogen med sina 56 platser. Klockargårdens inriktning förändras från särskilt boende till trygghetsboende. Verksamheten i Tallskogen upphör 2011-2012. Det nya tillskottet i Sigtuna stad blir i Ragvaldsbo med 42 lägenheter där det pågår en planläggning som avser möjliggöra nya platser i särskilt boende. En första etapp om 21 lägenheter beräknas stå klar 2012 och resten kring 2018. I Märsta finns Ärlinghem med sina 70 platser. Arhem kommer att bli föremål för ombyggnad vilken påbörjas redan 2010 och stå klart 2011. Efter ombyggnaden finns 36 platser i särskilt boende på Arhem. Det kommer att finnas en möjlighet att addera ytterligare ett 30-tal platser då behov uppstår. I Valsta byggs för närvarande ett nytt särskilt boende på Ymerplan som ska innehålla 72 platser. Verksamheten öppnar upp i mars 2010. Bland annat flyttar boende från Arhem och Mjölner hit. Det särskilda boendet på Mjölner upphör under 2010. 4. BOSTÄDER INOM HANDIKAPPOMSORGEN OCH SOCIALPSYKIATRIN. Allmänt Inom Sigtuna kommuns handikappomsorg är samtliga gruppbostäder och servicebostäder fullvärdiga lägenheter. Det vill säga de är utrustade med de grundläggande funktionerna som kök och badrum utöver sov- och vistelserum. Handikappomsorgen Under planeringsperioden 2010-2014 finns inget behov av nya gruppbostäder för handikappomsorgen. De behov som kan uppstå beräknas kunna lösas genom omflyttning och ändrad inriktning i befintliga gruppbostäder. Framtida behov är framförallt mindre lägenheter med rimlig hyresnivå i det ordinära bostadsbeståndet där den boende erbjuds individuellt utformat kvalificerat boendestöd. Bedömningen är att det finns behov av 1-3 lägenheter med sådant boendestöd per år. I tabellen nedan visas handikappomsorgens bostäder fördelat på kommundel, flertalet av dessa bostäder finns i Märsta. Märsta Sigtuna Solbrinken 5 Garnsviken 5 Vänorten 5 Trollberga 5 Arenberga 6 Brännbo 5 Odenbacken 6 Pilsbo 5 Dalen 6 Norrbacka 5 Sätuna 6 Södergatan 6 Valsta 5 Vikingavägen 5 Totalt 55 20

Socialpsykiatrin Socialpsykiatrins två gruppbostäder, Tilgärdet i Sigtuna stad och Stockholmsvägen i Märsta med tio bostäder vardera, motsvarar i stort sett behoven av regelrätta gruppbostäder. Ett eventuellt kommande behov kan lösas med ett antal mindre lägenheter som kan grupperas som serviceboende. Beräknat behov är 3-5 lägenheter per år där den boende kan erbjudas ett individuellt utformat kvalificerat boendestöd. 12

13 5. PÅGÅENDE OCH PLANERADE PROJEKT I SIGTUNA KOMMUN 2010-2015 Bland projekten 2012-2015 finns flera nya, ännu icke detaljplanelagda eller beslutade områden. De ska ses som möjliga utvecklingsområden, men bör inte initieras förrän en ny ÖP är fastlagd. Projekt i Märsta 2010-2011 2012-2015 Märsta Port Steningehöjden Lyckostigen Arhem Övre Ekilla HSB Stationsgatan Valsta Centrum F.d. brandstationen Valsta backe Förtätning 190 16 30 85 56 46 20 300 260 60 75 50 100 40 Summa 443 885 Projekt i Sigtuna 2010-2011 2012-2015 Björkbacka Ragvaldsbo gård Stora Brännbo/Tivolivägen Eneby Ansgarsliden Rådmansängen Pilsbo Glimmervägen Norra infarten 35 64 7 14 43 5 5 50 8 60 Summa 173 118 Projekt på landsbygden 2010-2011 2012-2015 Granby Bärmö Lövstaholm Kompletterande bebyggelse 25 5 20 25 20 40 Summa 50 85 Projekt i Rosersberg 2010-2011 2012-2015 Västra Rosersberg 250 Summa 0 250

14 Appendix 1 Beskrivning av byggprojekt 1. Märsta Märsta Port Genom att bygga bostäder i området mellan Kunskapens hus och Tingvalla kan stadsdelarna Valsta och Centrala Märsta knytas närmare varandra. Området ska inte enbart ses som ett bostadsområde utan ska innehålla servicelokaler av olika slag. Vad gäller trafikförsörjningen och områdets karaktär kommer vi att utveckla våra synpunkter i samband med samrådet som nu pågår. Steningehöjden Väster om Valsta har byggnationen av den nya kommundelen Steningehöjden påbörjats och inflyttning har likaledes påbörjats. Fortsatt byggnation sker i takt med efterfrågan. Lyckostigen Området planeras för ca 16 nya lägenheter. Efterfrågan styr upplåtelseform. Arhem I samband med moderniseringen av Arhems vård- och omsorgsboende finns nya förutsättningar för kompletterande bebyggelse. Dagens befintliga punkthus kommer att bli kvar som trygghetsboende. Det planeras för tre nya punkthus för uppemot 90 nya bostäder. En alternativ utformning av planerade bostadshus bör dock övervägas, eftersom bebyggelse med punkthus inte passar i alla sammanhang. En variation bör eftersträvas. Övre Ekilla Ett nytt bostadsområde i anslutning till norra Ekilla planeras för ca 85 bostäder. HSB Stationsgatan Före detta Konsumbutiken norr om Stationsgatan ska rivas och ersättas med ett bostadshus med ca 56 lägenheter. Byggnaden planeras som ett punkthus med ca 15 våningar. Valsta Centrum Valsta centrum måste få ett lyft. Byggandet av ett antal nya lägenheter tillsammans med annan verksamhet kommer att höja attraktiviteten av området. Ca 50 lägenheter planeras. F.d. Brandstationstomten Vid Stationsgatan där brandstationen tidigare låg ska flerbostadshus uppföras. Valsta Backe I Valsta backe i närheten av projektet Märsta Port planeras ett antal punkthus med ca 100 bostäder. Samma synpunkter på karaktär gäller som för Märsta Port. Marknaden avgör upplåtelseform.

15 Förtätning I centrala Märsta och stadsdelen Valsta kan en förtätning med ca 10 lägenheter per år vara möjlig. 2. Sigtuna Mot bakgrund av den stora inflyttningen i Sigtuna stad de senaste 10 åren bör ingen större expansion planeras innan den nya översiktsplanen tagits fram. I huvudsak ska man inom det centrala området av Sigtuna stad undvika ytterligare bebyggelse. Detta med hänsyn till att området har ett kulturhistoriskt värde av riksintresse. För att redan planerad utveckling av bostadsbebyggelsen ska få tillgång till näraliggande servicefunktioner borde ett serviceområde vid Pilsbo byggas. Björkbacka Byggnation pågår och inflyttning sker successivt. Ragvaldsbo gård. Utöver det särskilda boendet som planeras byggas vid Ragvaldsbo avses också tillkomma ca 55 lägenheter i flerbostadshus. Inriktningen kommer att vara mot seniorboende. Det ska också finnas en planberedskap för 8 fristående självbyggartomter vid östra kanten. Stora Brännbo/Tivolivägen I anslutning till konferensanläggningen Stora Brännbo pågår byggnation av ett antal villatomter. Eneby På sikt bör en planberedskap finnas för att öppna upp ett område vid Eneby för företrädesvis självbyggeri. Det förutsätter naturligtvis att detta område kommer att finnas med i en ny översiktsplan. Markförhållanden måste undersökas i ett tidigt skede. I ett första skede kan ca 50 tomter tas i anspråk men området kan senare utvecklas ytterligare. Ansgarsliden I anslutning till f.d. Svenska kyrkans kursgård vid Manfred Björkqvists allé pågår planering för 14 bostäder. Sörgården byggs om och Mellangården rivs och återuppförs på samma plats. Byggstart beräknas till 2011. Rådmansängen På platsen för nuvarande Sigtuna IP pågår planering för totalt 51 bostäder. Såväl flerbostadshus som småhus. Inom området ska även en skolidrottsplats inrymmas. Pilsbo Sigtuna TK flyttar inom kort sin verksamhet och detta öppnar för byggnation. Ca 5 bostäder samt en förskola bör kunna byggas på detta område. Til Istället för att bygga en ny förskola på Munkholmen/Til bör denna byggas i Pilsbo. Då kan ca 5 bostäder byggas på den tomt som var avsedd för förskolan.

16 Norra infarten I den framtida planeringen bör man pröva en utbyggnad av området norr om staden för att tillgodose behovet av bostäder inom staden. Bebyggelsen avser skogsområdet norr om Pilsborondellen och förutsätter att området kommer att finnas med i den nya översiktsplanen. Ca 60 bostäder i en första etapp. 3. Rosersberg Totalt medger Västra Rosersberg en utbyggnad av ca 3-400 lägenheter med varierande hustyper och upplåtelseformer i ett långsiktigt utbyggnadsperspektiv. Området kommer att byggas ut i etapper baserat på den kommande översiktsplanen. Det första steget i kommande planprocess är väsentlig för att få bindande besked från Länsstyrelsen angående synen på Västra Rosersberg och flygbullersituationen. 4. Landsbygden I Alliansens förslag finns en utbyggnad på landsbygden med där det bör framhållas att utbyggnaden ska ske varsamt med hänsyn till de kultur- och naturmiljöfrågor av riksintresse som finns. Alliansen har inte med någon bebyggelse i Herresta av denna anledning All föreslagen ny bebyggelse ska föregås av en miljöutredning som värderar dessa faktorer. Inte alltför stora områden ska tillkomma. Granby I anslutning till befintlig bebyggelse i Granby, den västra delen av Sigtunahalvön, byggs nu successivt cirka 50 småhus. Lövstaholm I anslutning till befintlig bebyggelse i Charlottenberg planeras ca 5 bostadshus som ska samverka och fungera tillsammans med ett nytt ridhus och omgivande hästanknutna verksamheter. Bärmö Vi vill peka på ett framtida område som kan öppnas upp i västra delen av kommunen. En förutsättning är att området kommer att finnas med i den nya översiktsplanen.