Dialektutjämning i Västsverige



Relevanta dokument
Vad händer med de svenska dialekterna? 19/ Margareta Svahn

Västgötskan från 1950-tal till idag. Skaradjäknarnas förening 25/ Margareta Svahn

Dialektutjämning i Västsverige

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland

Ungdomars dialekt i Mora

SÄRTRYCK UR. Ord och gärning. Festskrift till Anki Mattisson. 31 augusti Svenska Akademien Distr. eddy.se ab

Kungsörstorp 14 april Eva Sundgren 17:15 17:30 Några glimtar från några olika undersökningar

Hur låter ungdomar i Uppland?

Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 796 Studier i nordisk filologi 86

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: Uppdaterat

Sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser

Hyssnamålet. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. - En undersökning av hur mycket dialekt man bär med sig genom livet

Vi söker Din berättelse!

De e gotländske de ska va!

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan

Berättande fortbildning och inspiration för dig som arbetar med barn och ungdom

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.

Från drasut till brakknut

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

RAPPORT: TJÄNSTEMÄN I PRIVAT SEKTOR OM TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN

Du ska även kunna förklara och själv använda följande begrepp: dialekt, skorrande, mål, påverkat, påminner, betona, centrum, obegriplig

Förslag till riktlinjer för översättning och transkription av det spontana materialet i den publika databasen. Översättning

Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Situationen i Sverige

Svenska 8B v Syfte:

Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn

Ung och utlandsadopterad

Sjukfallskartläggning

EN MATRESA JORDEN RUNT

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09

Förskolor och skolor i Järfälla

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Svenska, 9:1 - Kursöversikt, 2015/2016

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012

Svenska som andraspråk

Tema NW Kan saker betyda något? Om att berätta med hjälp av saker

Sifos Telefonbuss 2005

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Dialektal variation och förändring i Mora Individuell variation som grund för språklig förändring

svenska som andraspsråk

Ulrika Pileborg, Visby Ni hittar mig på facebook-sidan Stickåvirk

Ämnesplan i Engelska

Å R S R E D O V I S N I N G

Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar

2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I

Hallå där Malin Odenstedt Lindhe, projektledare!

Mookåpan S K A P A R H E M T R E V N A D I D I T T K Ö K M O O K Å P A N P A S S A R P E R F E K T I A L L A K Ö K S M I L J Ö E R

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Strängnäs

Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar. Anna Raninen, informationschef

Sifos Telefonbuss 2005

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

tentaplugg.nu av studenter för studenter

en lektion från Lärarrumet för lättläst - Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Maria Norberg - Josephine Willing

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Sifos Telefonbuss 2003

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

K U N G S Ö R S S K I N F O B L A D N R

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Kampen om Måltiden - En introduktion

Samverkande Expertnät

För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver.

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Samtalsgrammatik på dialekt?

Karriär i handeln. 16 november 2011 Lotta Lundin

Yttrande över motionen Mobil Ungdomsmottagning

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Granskning av bisysslor. 25 september 2013

Att ange källor i ett skolarbete

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING

Vad händer med R i Jönköping?

Dialektuppsats: en metoddiskussion. Arabiska dialekter Persiska dialekter Turkiska dialekter Dialekter i Indien

LL-bokcirklar för vuxna invandrare i Strängnäs kommun

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.

MINNESANTECKNING (6)

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Verksamhetsberättelse för Saco-S-föreningen vid Institutet för språk och folkminnen 10 september september 2015

Transkript:

Dialektutjämning i Västsverige Margareta Svahn och Jenny Nilsson Institutet för språk och folkminnen Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) Göteborg 2014

Innehåll Förord 13 1 Dialektutjämning i Västsverige 15 1.1 Syfte, frågeställningar och avgränsningar 16 1.2 Undersökningsområde, utgångspunkter och disposition 17 2 Forskningsbakgrund, metod och material 23 2.1 Klassisk dialektologi och sociolingvistik 23 2.2 Förhållandet dialekt-standard 27 2.3 Dialektförändring 30 2.3.1 Utjämning 32 2.3.2 Regionalisering 33 2.3.3 Dialektkontakt 34 2.4 Förändring i verklig tid och skenbar tid 36 2.5 Olika frågor, olika material, olika metoder 37 2.6 Undersökningsorter 39 2.7 Informanter och inspelningar 42 2.7.1 Urval för att beskriva och analysera dialektförändring 42 2.7.2 Urval för att beskriva och analysera dagens dialektsituation 42 2.8 Den språkliga analysen 45 2.8.1 Excerpering 47 2.8.2 Redovisning 49 3 Västergötland - traditionella dialektvarianter i variation och förändring 51 3.1 Varianter som endast finns i arkivinspelningar 56 3.1.1 wetemjöl, kwälla och tjwongen 57 3.1.2 Pluralböjda verb 57 3.1.3 Stark verbböjning i preteritum 57 3.1.4 SKöet'skjutit'- [sk] 58 3.1.5 jak, mäk och säk 58 3.1.6 hu'hon' 59 3.1.7 gära 'göra' 60

3.2 Varianter som finns i arkivinspelningar och hos dagens 60+40+informanter 60 3.2.1 Kongruensböjt en och ingen 60 3.2.2 /'ni' 61 3.2.3 g mellan vokaler 62 3.2.4 Vokalforlängning 63 3.2.5 Bindevokal 64 3.2.6 Kort u framför gg, ng, nk - [u] 65 3.2.7 Assimilation 66 3.2.8 dvde' 67 3.3 Varianter som finns i arkivinspelningar, hos dagens 60+40+informanter och dagens ungdomar 69 3.3.1 rj>[ss] 69 3.3.2 Kongruensböjt adjektiv 70 3.3.3 Femininkongruensböjt possessivpronomen 71 3.3.4 änna 72 3.3.5 Uttryck av typen den hära, den dära 72 3.3.6 tnö'mycket' 73 3.3.7 ho 'hon' 74 3.3.8 en 'man' 74 3.3.9 Traditionell substantivböjning 75 3.3.10 Kort rundat u - [u] 77 3.3.11 å-haltigt kort a framför vissa konsonantförbindelser 78 3.3.12 Kort / >eoch kortjy>ö - [e] och [oe] 79 3.3.13 Bakre r-[r] 80 3.3.14 rd> tjockt /- (j] 82 3.3.15 sa och sulle 83 3.3.16 Marbodiftonger 84 3.3.17 Vokalförkortning framför konsonantkluster 85 3.3.18 Korto>é-[oe] 86 3.3.19 sl>schl-\$i\ 87 3.3.20 Tjockt /- [[] 88 3.3.21 Boråsdiftongering 88 3.3.22 Initialt bakre {/'-ljud-[x] 89 3.3.23 Partikeln la 90 3.3.24 Västgöta-j, västgöta-w, västgöta-/ 91 3.3.25 Långt slutet ä och långt slutet ö framför r [e:] och [0:]... 92 3.4 Utjämningsprocesser 93 3.4.1 Reducerat antal böjningsformer och pronomenvarianter 95

3.4.2 Samma individ, olika tidpunkter respektive olika samtalskontexter 98 3.4.3 S-kurva 99 4 Västergötland - traditionella dialektvarianter hos dagens unga informanter 103 4.1 Traditionella varianter 103 4.1.1 Ovanliga varianter 105 4.1.1.1 Traditionell substantivböjning 106 4.1.1.2 Traditionella pronomen 106 4.1.1.3 Kort y > ö och kort i > e - [ce] och [e] 106 4.1.1.4 Initialt bakre r [r] 106 4.1.2 Vanliga varianter 106 4.1.2.1 sa och sulle 107 4.1.2.2 Vokalförkortning framför konsonantkluster 107 4.1.2.3 Kort0>é-[ce] 107 4.1.2.4 Marbodiftong 107 4.1.2.5 Boråsdiftongering 108 4.1.2.6 sl>schl-\ \] 108 4.1.2.7 Tjockt/-[[] 108 4.1.2.8 Initialt bakre sj - [x] 108 4.1.2.9 la 109 4.1.2.10 Västgöta-j, västgöta-«och västgöta- 109 4.1.2.11 Långt slutet ä och långt slutet ö framför r- [e:] och [0:] 109 4.1.3 Kontinuitet och förändring 110 4.2 Några traditionella varianter i relation till studieort, kön och val av studieprogram - gruppgenomsnitt 111 4.2.1 Ovanliga varianter 111 4.2.1.1 Ovanliga varianter på de olika studieorterna 111 4.2.1.2 Ovanliga varianter och kön 111 4.2.1.3 Ovanliga drag och studieprogram 113 4.2.2 Korto>å 113 4.2.2.1 Kort o > å på de olika studieorterna 113 4.2.2.2 Kort o > å och kön 113 4.2.2.3 Kort o > ö och studieprogram 113 4.2.3 Tjockt/ 115 4.2.3.1 Tjockt/på de olika studieorterna 115 4.2.3.2 Tjockt/och kön 115 4.2.3.3 Tjockt / och studieprogram 115

4.2.4 Långt slutet ö framför r 115 4.2.4.1 Långt slutet ö framför r på de olika studieorterna... 118 4.2.4.2 Långt slutet ö framför r och kön 118 4.2.4.3 Långt slutet ö framför r och studieprogram 118 4.2.5 Sammanfattande diskussion 118 4.3 Inter- och intraindividuell variation i bruket av traditionella dialektvarianter 120 4.3.1 Dialekt-och standardvarianter 120 4.3.2 Ovanliga och vanliga dialektvarianter 121 4.3.3 Dialekt-och standardvarianter på de olika studieorterna... 123 4.3.4 Dialekt- och standardvarianter och kön 123 4.3.5 Sammanfattande diskussion 127 5 Västergötland - nya varianter hos dagens unga informanter 129 5.1 Nya varianter 129 5.1.1 Långt öppet ä och ö [ae:] och [ce:] 129 5.1.2 Frikativt långt i ochj/- [i:] och [y:] 131 5.1.3 /-haltigt kort ö - [e] 132 5.1.4 Frikativt r- [3] 132 5.1.5 ej> frikativt ij - [i:j] 133 5.2 Varifrån kommer de nya varianterna? 133 5.3 Interindividuell variation i bruket av nya varianter 134 5.3.1 Nya varianter i relation till bruket av traditionellt västgötska varianter 135 5.3.2 Nya varianter på de olika studieorterna 136 5.3.3 Nya varianter och kön 139 5.4 Sammanfattande diskussion 140 6 Västergötland - ungdomars bruk av traditionella och nya varianter i relation till utomspråkliga faktorer 141 6.1 Socioekonomisk tillhörighet 142 6.1.1 Traditionella varianter 143 6.1.2 Nya varianter 145 6.2 Bostadsortens storlek 146 6.2.1 Traditionella varianter 147 6.2.2 Nya varianter 149 6.3 Flyttbenägenhet 151 6.3.1 Traditionella varianter 152 6.3.2 Nya varianter 153

6.4 Några individers språkliga repertoar i relation till utomspråkliga faktorer 154 6.4.1 Åsa och Marie 156 6.4.2 Pernilla och Paula 157 6.4.3 Isabelle 158 6.4.4 Samuel och Anders 158 6.4.5 Fredrik och Christoffer 159 6.5 Sammanfattande diskussion 160 7 Bohuslän - dagens dialektsituation 163 7.1 Traditionella dialektvarianter 166 7.1.1 Traditionella bohuslänska varianter 167 7.1.1.1 Uddevalla - ungdomar 173 7.1.1.2 Skärhamn - ungdomar 174 7.1.1.3 Stenungsund - 55+ 175 7.1.1.4 Stenungsund - 55-176 7.1.1.5 Stenungsund - ungdomar 176 7.1.2 Traditionella bohuslänska varianter gemensamma med västgötska 176 7.1.2.1 Uddevalla - ungdomar 178 7.1.2.2 Skärhamn - ungdomar 179 7.1.2.3 Stenungsund - 55+ 179 7.1.2.4 Stenungsund - 55-179 7.1.2.5 Stenungsund - ungdomar 180 7.1.3 Traditionella bohuslänska varianter gemensamma med västgötska och göteborgska 180 7.1.3.1 Uddevalla - ungdomar 180 7.1.3.2 Skärhamn - ungdomar 181 7.1.3.3 Stenungsund -55+och 55-181 7.1.3.4 Stenungsund - ungdomar 182 7.1.4 Sammanfattande diskussion 182 7.2 Nya varianter 184 7.2.1 Nya standardvarianter och urbana varianter 184 7.2.1.1 Uddevalla - ungdomar 186 7.2.1.2 Skärhamn - ungdomar 186 7.2.1.3 Stenungsund - 55-186 7.2.1.4 Stenungsund - ungdomar 186 7.2.2 Göteborgska varianter 187 7.2.2.1 Skärhamn - ungdomar 193 7.2.2.2 Stenungsund - 55+ 193

7.2.2.3 Stenungsund - 55-194 7.2.2.4 Stenungsund - ungdomar 194 7.2.3 Sammanfattande diskussion 194 7.3 Stenungsundsgöteborgska och kombilekt 195 8 Kontinuitet och förändring i västsvenska dialekter 199 8.1 Vilka traditionella dialektdrag har försvunnit och hur ser den tidiga utjämningsprocessen ut? 200 8.2 Vilka traditionella dialektdrag lever kvar? 202 8.3 Vilka nya drag har tillkommit? 206 8.4 Ar det samma process överallt? 208 8.4.1 Konvergens och divergens 208 8.4.2 Kombilekt 211 8.5 Förändring i västsvenska dialekter i relation till utomspråkliga variabler som demografi och infrastruktur 213 9 Intraindividuell variation mellan olika samtalssituationer 219 9.1 Material och analys 219 9.2 Samuel i Kinna 221 9.3 Jessika i Skara 222 9.4 Ellen i Uddevalla 224 9.5 Inga-Lill i Skärhamn 225 9.6 Lars-Erik i Skara 226 9.7 Sammanfattande diskussion 228 10 Intraindividuell variation inom ett och samma samtal 231 10.1 Kort introduktion till samtalsanalys och transkription 231 10.2 Lexikala förklaringar 233 10.3 Intervjuarens närvaro 234 10.4 Dialektstiliseringar 239 10.5 Språklig anpassning vid återanvändning 243 10.5.1 Språklig anpassning av dialektvarianten bakre r 244 10.5.2 Återanvändning av partikeln la 247 10.6 Sammanfattande diskussion 251 11 Den västsvenska dialektsituationen på 2000-talet 253 11.1 Dialektbegreppet 253 11.2 Utomspråkliga variabler och interindividuell variation 256 11.3 Intraindividuell variation 257 11.4 Ackommodation med föreställningen om en varietet 259 10

11.5 Dagens västsvenska språksituation är heterogen och dynamisk.. 261 Sammanfattning 265 Summary 273 Litteratur- och källförteckning 281 Bilaga - några vokalljud 291 Västgöta-z' 292 Vastgöta-j 293 Öppet långt ö 297 Öppet långt ä 297 Göteborgskt o'-ljud 297 Långt göteborgskt u 298 ^-haltigt långt a 298 11