Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för det svenska HFS nätverket Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Jämlik hälsa Förväntad återstående livslängd vid 30 års ålder efter högsta utbildning 1992-2012 för kvinnor och män Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)
Jämlik vård Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett Bostadsort Kön Ålder Födelseland Sexuell läggning Funktionsnedsättning Utbildning, yrke, inkomst Etnisk och religiös tillhörighet
Andel rökare som slutat röka 3 månader efter stroke (Kvalitetsregistret Riks-Stroke)
Jämlik vård Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett Bostadsort Kön Ålder Födelseland Sexuell läggning Funktionsnedsättning Utbildning, yrke, inkomst Etnisk och religiös tillhörighet
SKL: Vård på (o)lika villkor Källa 84: Överlevnad i bröstcancer efter 10 år är lägre bland de me låg socioekonomisk situation (yrke, utbildning, inkomst) Halmin M, Bellocco R, Lagerlund M, Karlsson P, Tejler G, Lambe M. Longterm inequalities in breast cancer survival - a ten year follow-up study of patients managed within a National Health Care System (Sweden). Acta Oncologica, 2008; 47: 2: 216-24.
Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa.
Lägre socioekonomisk situation är förenat med... Mer utsatta livsvillkor, negativa livshändelser, ogynnsam arbetsmiljö, skador och våld Mer ogynnsamma levnadsvanor Mindre socialt stöd Sämre tilltro till egna resurser Lägre tillit till andra människor
Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser är viktigast för den med - ogynnsamma levnadsvanor - låg tillgång till socialt stöd - låg tilltro till egenförmåga - låg tillit till systemets intresse för dess person Dvs för individer i utsatt social position
8 OTTAWA-manifestet 1986
Det nationella folkhälsomålet för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, har elva delmål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Patient perspektivet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att optimera patientens prognos Medarbetar perspektivet Bli modell för den goda arbetsplatsen Befolknings perspektivet Bidra med kunskap och aktivt delta i hälsofrämjande och förebyggande insatser Styr- & ledningsperspektivet Hälsoorientering som strategi för en effektivare vård
Sjukdomsförebyggande insatser, genom att främja goda levnadsvanor hos patienter inför operation - har omedelbar effekt! Alcohol cessation int. Colorectal Resection Smoking cessation int. Hip/Knee Replacement Physical exercise int. Spine Surgery 100 % Without Intervention 100 % Without Intervention 10 days Without Intervention 80 Intervention 80 Intervention 8 Intervention 60 60 6 40 * 40 * 4 * 20 20 2 0 Postop complications (BMJ 1999) 0 Postop complications (Lancet 2002) 0 Postop recovery (Submitted )
Lungfunktion Slutat röka Rökare FEV1 % av väntat värde 840 2682 84 82 80 78 76 74 72 840 673 146 208 2682 2335 599 541 54 152 37 134 2059 1818 507 23 124 1652 70 Start 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Scanlon 23 september PD et 2015 al. Smoking cessation and lung function in mild-to-moderate chronic obstructive Hans Gilljam pulmonary disease. The Lung Health Study. Am J Respir 14 Crit Care Med. 2000 Feb;161(2 Pt 1):381-90.
Risk för hjärtinfarkt i förhållande till antal riskfaktorer och egenupplevd hälsa Källa: Lars Weinehall, Umeå Universitet OR 23.7 20 Upplevd hälsa: God Ej god 10 8.4 0 2.9 2.7 1 0.7 1.3 0 1 2 4.3 3 Riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, kolesterol >6.5 mmol/l Antal riskfaktorer
Ett hälsofrämjande förhållningssätt som stödjer patientens delaktighet och tilltro till sin egen förmåga optimerar sjukvårdens insatser: Effekt av vaccination mot influensa (fler antikroppar) Läkning av bensår hos diabetespatienter (T- cellsfunktion) Överlevnad och vårdtid vid levertransplantation Smärta och funktion efter diskbråcksoperation Hälsorelaterad livskvalitet vid kronisk sjukdom Posttraumatisk stress efter IVA vård Livskvalitet vid palliativ vård och i livets slutskede Rådgivande samtal om levnadsvanor vid sjukdomsprevention
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993
Det internationella HPH-nätverket Ett nätverk av nätverk Över 950 sjukhus och vårdorganisationer i 40 länder
Nätverkets temagrupper Sjukdomsförebyggande insatser - levnadsvanor -Alkohol, -Tobak -Matvanor -Fysisk aktivitet Hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande vårdmiljö Hälsofrämjande arbetsplats Psykisk hälsa Avtal/ersättningssystem som stödjer en hälsoorientering Indikatorer för en hälsofrämjade hälso- och sjukvård Hälsofrämjande primärvård Kollegial Granskning
Nätverket Hälsofrämjande sjukhus
HÄLSOKALKYLATOR Riskfaktorer utvecklas positivt. Exempel Uppsala län. Besparingar kommun Exempel Uppsala län. Steg 3 Förändring av samhällskostnader vid viss riskfaktor förbättring 23 september 2015 Namn Efternamn 23 september 2015 24
Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)
Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)
Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) http://www.hfsnatverket.se/