tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 26
Statens kulturråd, Box 7843, 13 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 8 519 264 Fax: 8 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Printed in Sweden by Edita, Västerås 26 ISBN 91-85259-27-6 Bild omslag: Resurs-O1-3 Image. Metria 21 Statens kulturråd 26
INNEHÅLL Generaldirektörens förord sid 5 Uppdraget sid 7 Kulturens finansiering och utbud sid 9 Offentliga kulturutgifter sid 11 Redovisning län för län sid 17 Kulturvanor sid 64 Hur kan tillgängligheten öka? sid 77 Några avslutande reflektioner sid 86 Källor sid 89
Generaldirektörens förord I kulturen kan en mångfald av åsikter komma till uttryck, nya infallsvinklar prövas, och rådande värderingar utmanas. Kulturen är oslagbar när det gäller att erbjuda utrymme för reflektion och eftertanke. Kulturen erbjuder också upplevelser; möjlighet att ta del av andras erfarenheter, likaväl som olika tolkningar av litteratur, bildkonst, teater, musik och dans. Att på så sätt bidra till att kulturen står i demokratins tjänst är ett av syftena med dess offentliga finansiering. Tillgängligheten till kultur är viktig för att värna yttrande- och informationsfriheten och skapa reella förutsättningar för människor att använda den. Att bidra till att ge människor möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet är det övergripande målet för samhällets insatser på kulturområdet. Hur detta kan ske diskuteras i denna rapport. Uppdraget från regeringen för 26 års omvärldsanalys lyder: Hur kan den nationella kulturpolitiken bidra till att alla i hela landet får ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet? Ett viktigt underlag för årets omvärldsanalys är kartläggningen av offentliga kulturinsatser ur ett regionalt perspektiv. Vi kan idag ge en mer samlad bild än tidigare av hur utbudet av den offentligt finansierade kulturen ser ut runt om i landet. Vi kan också utifrån den samlade bilden börja dra slutsatser. Årets omvärldsanalys kan utgöra en början på detta arbete. Det är en förhoppning att omvärldsanalysen kan komma till användning i diskussionerna mellan statlig, regional och lokal nivå om den nationella kulturpolitikens utveckling. Rapporten visar att det finns ett levande och rikt kulturutbud i Sverige. Kulturarvet vårdas, samtidigt som det finns utrymme för att utveckla konstarterna. Konst och kultur av hög kvalitet och med stor variation produceras runt om i landet, både i det fria kulturlivet och på institutionerna. En viktig del av kulturpolitiken är att se till att alla kan nås av detta utbud. I omvärldsanalysen konstaterar vi att kulturutbudet inte ser likadant ut över hela landet, och inte heller kan göra det. Utgångspunkten måste däremot vara att det finns en likvärdig tillgång till detta utbud. I denna omvärldsanalys visas på olika sätt hur man på statlig, regional och lokal nivå verkar för att öka tillgängligheten. Att bidra till ett varierat och högkvalitativt kulturutbud och att undanröja hinder för tillgänglighet till kultur är den nationella kulturpolitikens största utmaningar, och Kulturrådets förhoppning är att denna omvärldsanalys kan utgöra en del av detta viktiga arbete. Kristina Rennerstedt Generaldirektör Statens kulturråd
Uppdraget Kulturrådet lämnar en omvärldsanalys till regeringen varje år. Uppdraget för 26 års omvärldsanalys är att svara på frågan hur den nationella kulturpolitiken kan bidra till att alla i hela landet får ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. Kulturrådet har också i uppdrag att redovisa kulturinsatserna i ett regionalt perspektiv. Dessa redovisas i sin helhet i rapporten Kulturinsatser 25 i regionalt perspektiv som ingår i Kulturrådets serie Kulturen i siffror 26/3. I år har Kulturrådet valt att låta de delar som handlar om kulturens finansiering och utbud, liksom en redovisning län för län ingå i omvärldsanalysen. Avsikten är att underlätta för läsaren genom att ge en mer samlad bild av den offentligt finansierade kulturen i ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Arbetet med rapporterna har pågått parallellt och ambitionen är att all den kunskap som har inhämtats i arbetet med det regionala utfallet ska komma omvärldsanalysen till del i ökad utsträckning. I kapitlet om kulturvanor redogörs för hur tillgängligheten till kulturutbudet ser ut genom en beskrivning av den kunskap som idag finns om kulturvanorna. Följande kapitel diskuterar den nationella kulturpolitikens strategier för att öka tillgängligheten till kulturen. I det sista kapitlet återfinns avslutande reflektioner. Begreppsdiskussion I det uppdrag som regeringen gett Kulturrådet för årets omvärldsanalys ryms flera dimensioner. Uppdraget handlar om tillgänglighet i den nationella kulturpolitiken, men även om vikten av att det finns ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. Här följer en genomgång av de begrepp som ryms i uppdraget och hur de används i omvärldsanalysen. Nationell kulturpolitik Huvudfrågan i årets omvärldsanalys är hur den nationella kulturpolitiken kan bidra till tillgängligheten till kulturen. I analysen utgår vi från den gängse definitionen, nämligen att kulturpolitiken avser en samlad nationell struktur för samhällets insatser på kulturområdet. Aktörer inom den kulturpolitiska sfären kan vara såväl stat, som regioner och kommuner, men också det fria kulturlivet, föreningar, entreprenörer och företag. I det här sammanhanget har vi valt att koncentrera oss på konst- och kulturområden som scenkonst, litteratur, film, bibliotek, museer, folkbildning och det fria kulturlivet, däremot inte frågor inom konstnärspolitiken och inte heller kulturarvsområdet i bredare bemärkelse. Massmediepolitiken ligger också utanför det område som vi behandlar. De nationella kulturpolitiska målen Yttrandefrihetsmålet: Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den Jämlikhetsmålet: Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande Mångfaldsmålet: Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar Självständighetsmålet: Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället Kulturarvsmålet: Bevara och bruka kulturarvet Bildningsmålet: Främja bildningssträvanden Internationaliseringsmålet: Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet (Beslutade av riksdagen 1996) Alla i hela landet Kulturpolitiken skulle enligt målen i 1974 års kulturpolitiska beslut utformas med hänsyn till eftersatta gruppers behov. I 1996 års kulturpolitiska beslut ersattes det av ett mål om allas möjlighet till delaktighet i kulturlivet. Kulturpolitiken syftar alltså till en utjämning av ojämlikheter i tillgängligheten för medborgarna. Kultur i hela landet blev ett begrepp med utredningen Kultur i hela landet från 1989. Den innehåller ett antal förslag om hur och var de av regeringen beslutade förstärkningarna av kulturområdet skulle göras. Utgångspunkten för de förstärkningar som genomfördes åren 1989/9 1991/92 var att inte bara den geografiska spridningen skulle bli bättre utan också att fler skulle kunna ta del av kulturlivet. Statens roll skulle i första hand vara att garantera en organisatorisk struktur för kultur i hela landet och att stimulera den konstnärliga kvaliteten, medan ansvaret för den offentligt finansierade kulturen i större utsträckning än tidigare skulle ligga på regional eller lokal nivå. Tillgång tillgänglighet Tillgänglighetsperspektivet präglar de kulturpolitiska målen. Det handlar om att göra det möjligt för alla att använda kulturen, oavsett vem man är eller var man bor, som utövare eller som konsument. Kulturrådet har dis-
kuterat tillgänglighet i tidigare omvärldsanalyser, bland annat utifrån frågor om ny teknik (24) och kulturell mångfald (25). En utgångspunkt är att tillgången till kultur förutsätter att det finns ett verkligt utbud av kultur. Men tillgängligheten kräver att man också undersöker om det finns andra, synliga eller osynliga, hinder för den potentiella publiken att ta del av detta utbud. Ett kulturutbud av hög kvalitet Målet är alltså att alla i hela landet ska ha tillgång till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. Begreppet kvalitet är under ständig diskussion och definitionerna varierar beroende på sammanhang. Bland annat resonerar Kulturutredningen i sitt betänkande Kulturpolitikens inriktning 1995 om professionell kvalitet och upplevd kvalitet. Kultutredningen menar att i begreppet professionell kvalitet ingår inte bara det som är relevant för konstnärligt arbete utan också arbete vid till exempel museer, bibliotek och arkiv. I begreppet upplevd kvalitet inbegrips mötet mellan utbudet och publiken. Diskussionen om kvalitetsbegreppet sammanfattas i kulturpropositionen (prop 1996/97:3) på följande sätt: Kvalitet, särskilt konstnärlig kvalitet, är inget statiskt. Konstnärlig förnyelse bygger ofta på att nyskapande konstnärer bryter mot rådande kvalitetsuppfattningar. I strävan efter kvalitet är gediget kunnande liksom alternativ till slentrianmässig och schablonartad kulturproduktion av särskild vikt.
Kulturens finansiering och utbud Stat, landsting/regioner och kommuner gör årligen stora insatser för kultur. För 25 avsatte det offentliga cirka 19 miljarder kronor inklusive utgifter för folkbildning och mediefrågor. Av detta stod staten för 47 procent, landstingen/regionerna för 1 procent och kommunerna för 43 procent. Till detta kommer de privata kulturutgifterna, som år 25 uppgick till cirka 45 miljarder kronor. I följande avsnitt redovisas kulturens kostnader i ett regionalt perspektiv. En översikt över statens kulturinsatser återfinns i Kulturrådets rapport Kulturinsatser 25 i regionalt perspektiv. Kulturens finansiering Figur 1. Offentliga och privata kulturutgifter 25 Stat, landsting/regioner, kommuner och hushåll 5 4 3 2 1 Figur 2. Offentliga kulturutgifter 1998 25 Stat, landsting/regioner och kommuner, 25 års priser 1 8 6 4 2 1998 Stat 2 Kommun 22 Landsting 24 Hushåll Landsting I figur 1 och 2 ingår de statliga kulturutgifterna inom statsbudgetens utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, exklusive trossamfund, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. I landstingens/regionernas kulturutgifter ingår förutom direkt kulturstöd även stöd till länsbildningsförbund. Kommunernas kulturutgifter Stat Kommun 25 avser stöd till allmän kulturverksamhet, bibliotek, musikskola/kulturskola och studieorganisationer. Hushållens samlade kultur- och medieutgifter är för 25 beräknat till 44,9 miljarder kronor, vilket utgör ungefär 4 procent av den totala privata konsumtionen. Figur 2 visar att de statliga kulturutgifterna för år 25 uppgår till 8 941 miljoner kronor och att de har ökat med 11,7 procent under perioden 1998 25. Landstingens/regionernas kulturutgifter uppgår 25 till 1 88 miljoner kronor och har under perioden ökat med 38,8 procent. Kommunernas kulturutgifter 25 uppgår till 8 14 miljoner kronor och har sedan 1998 ökat med 8 procent. Av landstingens/regionernas ökning står Västra Götalandsregionen för cirka 8 procent med anledning av att GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniorkester under perioden överförts från kommunalt till regionalt huvudmannaskap samt att regionen dessutom ökat sina utgifter för kultur. Figur 3. Offentliga kulturutgifter begränsade till politikområdet kulturpolitik 25 8 7 6 5 4 3 2 1 Stat Kommun Landsting I figur 3 innefattas för statens del enbart politikområde 28 Kulturpolitik inom utgiftsområde 17 i statsbudgeten. Således ingår inte folkbildning (politikområde Utbildningspolitik) och mediefrågor. För landstingen/regionerna och kommunerna ingår samma underlag som i figur 1 och 2 med undantag för stöden till länsbildningsförbund och studieorganisationer. Om man undantar stödet till folkbildning och mediefrågor uppgår de statliga kulturutgifterna för år 25 till 5 537 miljoner kronor, de regionala till 1 58 miljoner kronor och de kommunala till 7 597 miljoner kronor. Procentuellt blir fördelningen 37,6 procent för staten, 1,7 procent för landstingen/regionerna och 51,6 procent för kommunerna.
Några mått på kulturutbudet Figur 4. Teater- och dansföreställningar samt konserter med statsbidrag 1998 24 5 45 4 Figur 6. Biograffilmer, antal visningar 2 25 5 475 45 425 35 4 1998 2 22 24 25 3 Källa: Statens kulturråd. Antalet statligt stödda teater- och dansföreställningar samt konserter har minskat till och med 24 för att sedan öka 25, då de uppgår till nästan 4. Figur 5. Visningar för grupper på museer och konsthallar 1998 25 1 1998 2 22 24 25 Teater- och dansföreställningar samt konserter Källa: Uppgifter från Svenska Filminstitutet Att antalet visningar har ökat så mycket under perioden kan delvis förklaras med att antalet biosalonger ökat från 1 131 till 1 174. Flera av dem har tillkommit i så kallade multiplexbiografer, alltså biografer med mer än en salong. Fler biografer som visar film under ett större antal timmar är en viktig förklaring till det ökade antalet visningar. Figur 7. Kulturprogram hos studieförbunden 1998 25 25 9 225 8 2 7 175 6 1998 2 22 24 25 15 1998 2 22 24 25 Källa: Kulturrådets statistik rörande museer och konsthallar Angående det vikande antalet visningar för grupper vid museer och konsthallar fram t.o.m. 25 kan sägas att år 1998 var ett extremt toppår. Åren närmast före 1998 var antalet visningar färre eller på samma nivå som under 2-talet. Om man bortser från 1998 är skillnaderna mellan åren relativt små och kan inte sägas utgöra någon särskild trend. Källa: Kulturrådets statistik rörande studieförbunden Antalet kulturprogram hos studieförbunden har ökat med 29 procent, från 185 562 år 1998 till 238 623 år 25. Kulturprogrammen kan delas in i åtta kategorier. Föreläsningar är den mest populära kategorin med drygt 84 arrangemang 25. Därefter kommer sång och musik med 78 arrangemang. De andra kategorierna utgörs av dramatisk framställning med drygt 19 arrangemang, film/foto/bild med 12 arrangemang och dans med 6 arrangemang. Kategorin utställningar hade 15 arrangemang, litteratur 3 arrangemang och konst/konsthantverk 3 arrangemang år 25. Drygt 8 procent av alla kulturprogram som studieförbunden anordnar görs i samverkan/medverkan med andra arrangörer. 36 procent av alla kulturprogram anordnades i samverkan med kulturarbetare år 25. 1
Offentliga kulturutgifter Statens kulturutgifter De statliga kulturutgifterna har ökat med drygt 9 miljoner kronor i fasta priser mellan 1998 25. I kronor per invånare är ökningen från 93 kronor till 988 kronor, det vill säga 9,3 procent. Den största andelen av de statliga kulturutgifterna 25 avsåg folkbildningen, som omfattade 3 procent av de totala utgifterna. Det var en minskning med 4 procent i förhållande till 1998. Till kulturmiljö, museer och utställningar avsattes 22 procent en ökning med 4 procent från 1998. Under perioden har fri entré införts på ett antal museer. Vidare har insatser gjorts för att stärka de regionala museernas pedagogiska verksamhet. 14 procent avsåg teater och dans 25, det vill säga samma andel som 1998. Inom scenkonstområdet har staten ökat sina insatser för musikteatrar, mindre regionala teatrar, fria teater- och dansgrupper samt för dansområdet generellt. Insatser för att förbättra konstnärernas arbetsvillkor har också genomförts. Mest statligt kulturstöd per invånare 25 fick Gotland med 85 kronor. Därefter kom Västernorrland med 617 och Västerbotten med 46 kronor per invånare. Dessa uppgifter avser direkta bidrag från tio myndigheter/institutioner. Landstingens/regionernas kulturutgifter Landstingen/regionerna har ökat sina insatser för kultur från drygt 1,35 miljarder kronor 1998 till knappt 1,9 miljarder kronor 25 en ökning med 38,8 procent. I kronor per invånare var ökningen 55 kronor, från 153 kronor till 28 kronor. Över 8 procent av den ökningen står Västra Götalandsregionen för, dels beroende på att man tagit över huvudmannaskapet för GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker från Göteborgs stad, men även beroende på en ökad regional satsning på kultur. Andra län som kraftigt ökat sina kulturutgifter 1998 25 är Jönköpings län, Skåne, Södermanland och Västmanland. Figur 8. Statliga kulturutgifter 1998 25. Tusental kronor. 25 års priser 1998 2 22 24 25 Summa 2 531 8 137 384 8 272 872 8 749 493 8 94 956 Kronor per invånare 3 1 2 1 Figur 9. Statliga kulturutgifter fördelade efter ändamål 1998 25, procent och tusental kronor. 25 års priser 1998 2 22 24 25 25 Allmän kulturverksamhet 5 761 Teater och dans 14 14 15 15 14 1 292 121 Musik 47 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 3 3 3 3 3 253 581 Bild och form samt konsthantverk 1 1 1 1 1 85 377 Ersättning och bidrag till konstnärer 3 3 3 299 927 Arkiv 374 295 Museer, utställningar och kulturmiljö 18 18 2 22 22 2 8 672 Film och medier 2 3 3 3 3 265 395 Forskning 1 32 59 Folkbildning 34 34 32 31 3 2 726 399 Mediefrågor 512 Summa procent 1 1 1 1 1 Summa tkr 2 531 8 137 384 8 272 872 8 749 493 8 94 956 Figur 1. Landstingens/regionernas kulturutgifter 1998 25. Tusental kronor. 25 års priser 1998 2 22 24 25 Summa 1 354 382 1 73 531 1 791 441 1 836 226 1 879 8 Kronor per invånare 153 195 2 24 28 11
Statliga kulturutgifter 25. Länsvis. Kronor per invånare Landstingens/regionernas kulturutgifter. Kronor per invånare 25 Statliga kulturbidrag 25 Länsvis, kronor per invånare 393 till 85 (3) 288 till 392 (2) 248 till 287 (3) 177 till 247 (9) till 176 (4) Landstingens/regionernas kulturutgifter 25 Länsvis, kronor per invånare 345 till 43 (1) 286 till 345 (2) 227 till 286 (5) 168 till 227 (5) 19 till 168 (7) För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 31 kronor per invånare. 12
Landstingen/regionerna avsatte 24 procent av sina kulturutgifter till musik 25, vilket var en ökning med 13 procentenheter från 1998. För teater och dans samt bild och form avsattes 17 procent vardera 25, vilket var ungefär oförändrat i förhållande till 1998. Folkbildningen har fått minskade resurser under perioden från 24 procent till 16 procent av de totala kulturutgifterna. Av länen avsatte Västra Götaland 43 kronor per invånare för kultur 25, vilket var det högsta beloppet. Därefter kommer Västernorrland och Jämtland med 318 respektive 289 kronor per invånare. Figur 11. Landstingens/regionernas kulturutgifter 1998 25 fördelade efter ändamål, procent och tusental kronor. 25 års priser 1998 2 22 24 25 25 Teater och dans 17 18 17 17 17 32 717 Musik 11 15 22 24 24 456 595 Bild och form 2 2 2 2 2 38 717 Museer, utställningar och kulturmiljö 18 2 2 19 19 355 377 Bibliotek 19 442 Film och medier 2 2 2 3 3 57 666 Folkbildning 24 2 18 16 16 299 544 Ungdomsorganisationer 63 Ersättning och bidrag till konstnärer 1 1 1 6 919 Allmänna kulturutgifter 148 193 Summa procent 1 1 1 1 1 Summa tkr 1 354 382 1 73 531 1 791 441 1 836 226 1 879 8 13
Kommunernas kulturutgifter Kommunerna har ökat sina kulturinsatser från 7 539 miljoner kronor 1998 till 8 14 miljoner kronor 25. Det motsvarar en ökning på 8 procent. I kronor per invånare har skett en ökning med 49 kronor från 851 kronor till 9 kronor. Den största kulturutgiften 25 för kommunerna var biblioteken med 41 procent av totalutgifterna. Den har hållit sig ganska konstant under perioden. Därefter följer allmän kulturverksamhet med 32 procent 25, en minskning med 4 procentenheter sedan 1998. Musikskolor/kulturskolor omfattade 2 procent 25, vilket var en ökning med 3 procentenheter från 1998. Stödet till studieorganisationerna låg på 7 procent 25. De län inom vilka kommunerna avsatte mest resurser för kultur 25 var Västernorrland, Västerbotten och Gotland (som inte har landsting). Kommunerna i Västernorrlands län avsatte i genomsnitt 1 163 kronor per invånare och i Västerbotten avsatte kommunerna 1 121 kronor per invånare. Gotlands kommun lade 1 133 kronor per invånare på kultur 25. Kommunernas och landstingens/regionernas samlade kulturinsatser per län De län i vilka kommuner och landsting/regioner tillsammans hade de högsta kulturutgifterna var Västernorrland och Västerbotten följt av Norrbotten, Gävleborg och Dalarna. Västernorrland avsatte 1 481 kronor per invånare, Västerbotten 1 377 kronor per invånare, Norrbotten 1 241 kronor per invånare, Gävleborg 1 239 kronor per invånare och Dalarna 1 26 kronor per invånare. Om man också lägger till de direkta statliga kulturbidragen ligger Västernorrland och Gotland högst med 2 99 kronor per invånare respektive 1 939 kronor per invånare. Därefter följer Västerbotten med 1 784 kronor per invånare. Figur 12. Kommunernas kulturutgifter 1998 25. Tusental kronor. 25 års priser 1998 2 22 24 25 Summa 538 85 7 441 916 7 853 7 7 858 57 8 139 897 Kronor per invånare 1 3 2 Figur 13. Kommunernas kulturutgifter 1998 25 fördelade efter ändamål, procent och tusental kronor. 25 års priser 1998 2 22 24 25 25 Allmän kulturverksamhet 36 3 31 31 32 2 622 74 Bibliotek 39 43 2 41 41 3 338 977 Musik-/kulturskola 17 19 19 22 2 1 635 771 Stöd till studieorganisationer 3 72 Summa procent 1 1 1 1 1 Summa tkr 538 85 7 441 916 7 853 7 7 858 57 8 139 897 14
Kommunernas kulturutgifter. Länsvis, kronor per invånare 25 Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter. Länsvis, kronor per invånare 25 Kommunernas kulturutgifter 25 Länsvis, kronor per invånare 1 71 till 1 163 (3) 98 till 1 71 (4) 889 till 98 (3) 798 till 889 (8) 77 till 798 (3) Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 25 Länsvis, kronor per invånare 1 352 till 1 481 (2) 1 224 till 1 352 (3) 1 96 till 1 224 (5) 968 till 1 96 (9) 841 till 968 (2) 15
Statliga bidrag, landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 25. Länsvis, kronor per invånare Totala offentliga kulturutgifter 25 Länsvis, kronor per invånare 1 88 till 2 99 (2) 1 68 till 1 88 (1) 1 48 till 1 68 (3) 1 28 till 1 48 (7) 1 81 till 1 28 (8) För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 31 kronor per invånare. 16
Redovisning län för län De statliga kulturinsatserna i länen Insatser från statliga myndigheter/institutioner Totalt omfattade de statliga kulturutgifterna nästan 9 miljarder kronor år 25 varav ca 5,5 miljarder kronor avsåg utgifter under politikområdet Kulturpolitik, drygt 2,7 miljarder kronor folkbildning och drygt 65 miljoner kronor mediefrågor. Av de 5,5 miljarder kronorna avseende kulturpolitik har det i denna rapport varit möjligt att redovisa de regionala bidrag som fördelats av tio statliga myndigheter/institutioner. Dessa myndigheter/institutioner är Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. För Riksteatern och Riksutställningar har de insatser som gjorts i länen räknats om i faktiska belopp. Bidragen från dessa myndigheter/institutioner uppgick 25 till drygt 2,2 miljarder kronor. De största bidragen fick Västra Götalands län, följt av Stockholms län. Störst bidrag per invånare fick Gotlands län följt av Västernorrlands län. Av de statliga ekonomiska insatserna kommer huvuddelen från Kulturrådets bidragsgivning. 25 avsåg 57 procent Kulturrådets bidrag. Därefter följde Riksantikvarieämbetet med 12 procent och Riksarkivet med 9 procent. Utöver de direkta ekonomiska bidragen gör många nationella kulturinstitutioner andra insatser i länen såsom vandringsutställningar från Riksutställningar och de centrala museerna samt utlån av föremål och arkivalier. Kostnaden för dessa insatser har hittills inte kunnat beräknas. Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars verksamhet i länen Riksteatern har ökat antalet föreställningar med nästan 25 procent (eller närmare 5 stycken) mellan 1999 och 25. Den största delen av ökningen har gjorts i Stockholms län och väl där har merparten av framträdandena gjorts på Södra Teatern. I övrigt varierar antalet framträdanden som Riksteatern gör i länen ganska mycket från år till år. Det är svårt att se några tydliga utvecklingstendenser annat än att Region Skåne fått en ganska kraftig ökning av antal framträdanden sedan 1999. Fram till 23 var det nästan frågan om en fördubbling, men antalet har minskat något de två påföljande åren. För övrigt kan man se att Västra Götaland var det län som fick näst flest besök av Riksteatern år 25, att Västerbottens och Gävleborgs län har jämförelsevis många framträdanden i förhållande till sin befolkningsstorlek och att Gotland under alla år som sammanställningen omfattar fått mycket få besök av Riksteatern. De senaste tre åren har Gotland fått färre än tio besök per år. Flera av de län som har en vital regional teaterscen med många föreställningar hör till de län som får lägst antal eller relativt få föreställningar från Riksteatern. Detta gäller Gotlands, Västmanlands, Uppsala och Jönköpings län, som alla under år 25 redovisat mer än 3 föreställningar på de lokala eller regionala teaterscener med statligt stöd som finns i respektive län. (Södermanlands län har redovisat 884 föreställningar och konserter inom ramen för Sörmlands musik och teater hur stor andel av denna summa som var teaterföreställningar är oklart.) På motsvarande sätt hör Hallands och Gävleborgs län till de län (storstadsregionerna undantagna) som fått flest föreställningar från Riksteatern under 25 och som samtidigt haft relativt få föreställningar på de regionala teaterscenerna. Antalet framträdanden som Rikskonserter gör i länen under ett år har varierat ganska mycket under perioden 1999 25. År 25 var ett år med många konsertframträdanden, ungefär 2 procent fler än exempelvis under 21 och 23. Flest konserter gjorde Rikskonserter 25 i Stockholms län nästan 25 procent av alla Rikskonserters framträdanden i Sverige gjordes i Stockholms län. I övrigt görs vanligen mellan 1 och 4 konserter i de olika länen under ett år, med några undantag. Region Skåne fick uppleva 79 framträdanden under 25. Gävleborgs län tog emot 46 framträdanden, och har sammanlagt under perioden haft så många besök att länet intar en fjärde plats i totala antal konsertbesök av Rikskonserter efter de tre storstadslänen. Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Örebro län fick alla ta emot färre än tio besök från Rikskonserter under 25, vilket har varit regel för de tre sistnämnda under perioden, men för Kronobergs län var åtta konserter en bottennotering. Eftersom antalet besök från Rikskonserter i länen varierar så kraftigt mellan åren är det svårt att se några särskilda utvecklingstendenser. Möjligen kan man ana en viss nedgång i antalet framträdanden i Dalarnas län mellan 1999 och 25. I övrigt går det både upp och ner. Det finns en antydan till obalans i hur Rikskonserters konserter fördelas över landet. Det visar sig att län med relativt stor regional musikverksamhet även får jämförelsevis många besök från Rikskonserter. Detta gäller exempelvis Gävleborgs län där Rikskonserter framförde 46 konserter under 25 (fler konserter hade Rikskonserter 25 bara i Region Skåne och i Stockholms län) och där Musik Gävleborg och Gävle Symfoniorkester tillsammans redovisat att man framfört över 6 konserter år 25, en siffra som står sig mycket väl i jämförelse med den regionala musikverksamheten i andra län. På motsvarande sätt 17
hade även Hallands, Västernorrlands och Västmanlands län relativt många konserter från Rikskonserter under 25 samtidigt som den regionala musikverksamheten redovisat jämförelsevis många framträdanden. Här gäller förstås att analysera vad som faktiskt ingår i respektive regionala musikverksamhets redovisning. I andra änden av skalan har vi Örebro län, där Rikskonserter framförde konserter vid endast fyra tillfällen under 25 och där den regionala musikverksamheten tillsammans med Svenska kammarorkestern tillsammans redovisat 224 konserter, en mycket låg summa i jämförelse med övriga län. Gotlands län har liknande förhållanden för Rikskonserter och den regionala musikverksamheten som Örebro län. Måttet för Riksutställningars verksamhet ute i länen är antalet visningsdagar för turnerande utställningar. Under perioden 1999 25 har det sammanlagda antalet visningsdagar per år varierat mellan cirka 2 6 och cirka 3 7. Även för de enskilda länen är variationen mycket stor och det går inte att se några särskilda tendenser till ökat eller minskat antal visningsdagar i någon del av landet. Totalt för perioden kan man dock konstatera att Gotlands, Kronobergs och Hallands län har lägst antal visningsdagar. Dessa län är också de enda som blivit utan besök från Riksutställningar vissa år: Gotland hade ingen av Riksutställningars produktioner vare sig 2, 21 eller 25, Kronoberg blev utan 23 och 25 och i Halland visades ingen utställning 22. I ett försök att sammanställa nyckeltal för den verksamhet som Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar bedriver i länen, har beräknats sammanlagda antalet framträdanden, konserter och visningsdagar per 1 invånare i respektive län. Det visar sig då att Jämtlands län hamnar i topp med värdet 16,1 och Gotland lägst med värdet 1,6. Medianvärdet är 5,2. Övriga län med höga värden är Västernorrlands län (14,4), Södermanlands län (11,6), Västerbottens län (11,1) och Norrbottens län (1,4). För Västerbottens län är det Riksteaterns många framträdanden som har en avgörande roll, medan Riksutställningars verksamhet får stort genomslag för de övriga länen. Landstingens/regionernas kulturinsatser Landsting/regioner med stora kulturinsatser De tre storstadsregionerna har av naturliga skäl störst utgiftssummor. Allra mest spenderade Västra Götaland, som för 25 redovisat 615,5 miljoner kronor som kulturutgifter. Stockholms län använde 225,8 miljoner kronor och Region Skåne 127,2 miljoner kronor. Genom skatteväxlingsavtal har Region Skåne därtill överfört ett regionbidrag till kultur på 184 miljoner kronor till Malmö kommun som i sin tur fördelat medlen. Övriga 17 län har redovisat totalsummor för kulturutgifter mellan 29 miljoner kronor och 77 miljoner kronor. Lägst utgifter för kultur redovisar Blekinge, Kronobergs, Jämtlands och Kalmar län. År 25 hade Västra Götaland ojämförligt störst kulturutgifter per invånare (43 kr/inv.). Jämtlands (318 kr/ inv.) och Västernorrlands län (289 kr/inv.) låg på andra respektive tredje plats, följda av Västerbotten (256 kr/inv.) och Norrbotten (252 kr/inv.). Region Skåne hade, trots sin stora ökning av kulturutgifterna under perioden, fortfarande lägst utgifter per invånare (19 kr/inv.). I dessa siffror inräknas emellertid inte det ovan nämnda regionbidraget till Malmö kommun, vilket avsevärt skulle öka antalet kronor per invånare. Närmast före dem i listan finner man Stockholms (134 kr/inv.), Uppsala (134 kr/ inv.), Hallands (153 kr/inv.) och Kalmar län (159 kr/inv.) som alla fått lägre kulturutgifter per invånare sedan 1998 även om de i några fall ökat de faktiska utgifterna räknat i 25 års priser. Landsting/regioner som ökar sina kulturinsatser mest Mellan 1998 och 25 slogs ett antal län i Västsverige samman till Region Västra Götaland. Den nya regionens kulturutgifter var 25 ungefär 325 procent högre än vad ursprungslänens utgifter var 1998 räknat i 25 års priser. Detta berodde bland annat på två viktiga institutioners överförande från kommunalt till regionalt huvudmannaskap, men även på en generell satsning på kulturområdet i regionen. Även en rad andra län har ökat sina kulturutgifter väsentligt under perioden. Jönköpings län har sedan 1998 ökat sina kulturutgifter med 44 procent (23 miljoner kronor i 25 års priser), vilket finner sin grund bland annat i medel till projekteringen av Museum Vandalorum, särskilda medel till folkrörelsearkiv och filmkonsulentverksamhet samt en allmän satsning på musik och teater i länet. Vidare har Skåne, Södermanlands och Västmanlands län ökat sina kulturutgifter under perioden med mellan 3 och 4 procent räknat i 25 års priser. En viktig skillnad mellan dessa län är att Skåne redan före ökningen hade större utgifter än Västmanland och Södermanland. Skåne ökade sina kulturutgifter från 9,6 miljoner kronor till 127,2 miljoner kronor, medan exempelvis Västmanland ökade från 32,3 miljoner kronor till 42,2 miljoner kronor. Även Örebro och Västernorrlands län har haft ökningar på runt 1 miljoner kronor räknat i 25 års priser, men eftersom de 1998 låg på en högre nivå än Västmanland och Södermanland har deras relativa ökning varit ungefär 15 procent. Övriga ökningar är ganska små. Landsting/regioner där kulturinsatser minskar För några län har utvecklingen gått åt andra hållet. Störst minskning har Norrbottens län haft där kulturutgifterna 18
år 25 var 13 procent lägre än år 1998 räknat i 25 års priser. Men då ska man ha i minne att Norrbottens län 1998 var det län efter de tre storstadslänen som hade de största kulturutgifterna i landet. I Kronobergs, Kalmars, Värmlands och Gävleborgs län har minskningarna varit mindre än 5 procent. Kulturområden som får stöd av landsting/regioner Musik Musikens andel av landstingens totala kulturutgifter har ökat från 11 procent 1998 till 24 procent 25. Till stor del är detta avhängigt överförandet av de två stora musikinstitutionerna i Göteborg från kommunalt till regionalt huvudmannaskap. Bara tre av länen har Musik som det största delområdet. Men Musik är ändå det område där landstingen och regionerna sammantaget har störst utgifter, vilket beror på att Västra Götaland och Stockholm har så stora utgifter inom området. Sammanlagt 456,6 miljoner kronor redovisas under rubriken Musik 25, vilket utgör nästan en fjärdedel av de samlade kulturutgifterna. I Stockholm och Västra Götaland var musikområdets andel över 4 procent. De har även störst utgifter räknat i kronor: Västra Götaland använde 253,6 miljoner kronor till Musik under 25 och Stockholm 94,4 miljoner kronor, vilket delvis förklaras av de stora symfoniorkestrarna i dessa län. Andelen för Musik i övriga län varierar mellan,1 procent (Värmland) och 21 procent (Västerbottens län). Värmland har redovisat endast 62 kronor under Musik, men det innebär inte att man helt saknar regional musikverksamhet Värmlandsoperan redovisas under rubriken Teater. Museer och utställningar samt Kulturmiljövård Inom områdena Museer och utställningar samt Kulturmiljövård hade landstingen och regionerna tillsammans utgifter om 355,3 miljoner kronor år 25, vilket är nästan en femtedel av de samlade kulturutgifterna. Inga stora förändringar av områdets andel av de totala utgifterna har skett under perioden 1998 25. Några landsting har påpekat att arbete med kulturmiljövård är en stor och viktig del av länsmuseets verksamhet. Därför har Kulturrådet valt att slå samman de båda kategorierna i länsbladens redovisning. Fem län har Museer och utställningar som största utgiftsområde. I Uppsala, Jämtland och Sörmland utgör utgifterna för Museer och utställningar omkring en tredjedel av respektive läns samlade kulturutgifter. Detta motsvaras av summor mellan 12,4 miljoner och 16,6 miljoner kronor. I övriga län är andelen för Museer och utställningar mellan 4,1 procent (Stockholm) och 26 procent. Västra Götaland redovisade 18,9 miljoner konor. Övriga län ligger mellan 5 miljoner och 17 miljoner kronor. Teater och dans Sammantaget har landstingen och regionerna haft utgifter om 32,7 miljoner kronor inom Teater och dans, varav Teater står för 296, miljoner kronor och Dans för 24,7 miljoner kronor. Åtta län har Teater och dans som sitt största utgiftsområde. Utgifterna för Teater och dans har utgjort ungefär en sjättedel av landstingens och regionernas samlade kulturutgifter under hela perioden 1998 25. I flera län utgjorde utgifterna för Teater ungefär 3 procent av respektive landstings kulturutgifter (Östergötland, Jönköping, Värmland, Gävleborg). Detta motsvaras av summor mellan 16,9 miljoner och 21,8 miljoner kronor. Lägst andel hade landstinget i Uppsala län, som redovisar 2,9 procent (1,2 miljoner kronor) av sina kulturutgifter under rubriken Teater. Skälet till detta är att det inte finns någon länsteater i Uppsala län. Däremot finns en stadsteater med statligt stöd i Uppsala, men med kommunen som huvudman. Övriga landstings och regioners utgifter för Teater ligger mellan 6 procent och 24 procent, vilket motsvaras av summor mellan 4 miljoner och 85 miljoner kronor (Västra Götaland). När man räknar ihop Teater och Dans sker en viktig förändring: Västernorrland kommer då upp till samma andelsnivå som de län som använder en stor andel av sina kulturutgifter inom området Teater. Andelen för utgifter inom Dans är för landstinget i Västernorrland 13,5 procent (1,4 miljoner kronor) och för Teater 15,3 procent (11,9 miljoner kronor). I Västernorrland finns en av landets få dansinstitutioner (NorrDans). De flesta övriga landsting och regioner har redovisat andelar för Dans mellan,2 och 3 procent (mellan,1 miljoner och 2,7 miljoner kronor). Några landsting har inga utgifter alls under rubriken Dans: Kronoberg, Kalmar, Jämtland och Västmanland. I Västmanland redovisas utgifterna för Dans under rubriken Musik. Folkbildning Landstingen och regionerna använde under 25 i genomsnitt ungefär en sjättedel av sina kulturutgifter till Folkbildning. Det är en väsentlig minskning från 1998 då andelen var nästan en fjärdedel. Till området räknas dels stöd till länsbildningsförbund, dels stöd till studieförbund. Sammanlagt redovisas 299,5 miljoner kronor under rubriken Folkbildning år 25. För fyra län var Folkbildning det största av kulturutgiftsområdena. Mest pengar för Folkbildning använde Västra Götaland (49,7 miljoner kronor), men det län som använde störst andel av de totala kulturutgifterna till Folkbildning var Blekinge (34 procent). De flesta landsting och 19
regioner har betydligt större utgifter till studieförbund än till länsbildningsförbund. Utgifterna till studieförbund varierar mellan 4,4 miljoner och 48,5 miljoner kronor. Kronoberg utbetalar alla medel till studieförbund via länsbildningsförbundet (8,4 miljoner kronor), medan flera län inte har några utgifter alls till respektive länsbildningsförbund. Utgifterna för länsbildningsförbund hos de län utom Kronoberg som har några att redovisa varierar mellan 53 kronor och 2,7 miljoner kronor. Övriga kulturområden Av uppgifterna inom övriga områden kan nämnas att Västernorrland var det landsting som använde störst andel av sina kulturutgifter till området Bibliotek och litteratur (15,5 procent), medan Värmland var det län som hade störst andel inom området Film och AV-medier (1,7 procent). Kommunernas kulturinsatser i regionalt perspektiv Inte oväntat är det kommunerna i storstadslänen som har de största kulturutgifterna räknat länsvis. Kommunerna i Stockholms län hade 25 tillsammans utgifter för 1,62 miljarder kronor, medan Västra Götalands-kommunerna och Skåne-kommunerna hade utgifter för 1,27 miljarder respektive 1,21 miljarder kronor. Därefter följer kommunerna i Östergötland (369 miljoner kronor) och Västerbotten (289 miljoner kronor). Minst utgifter för kultur redovisar kommunerna i Gotlands, Jämtlands, Blekinge och Kronobergs län. Enskilda kommuner med stora kulturutgifter är förstås Stockholm och Göteborg, som båda har större utgifter än alla Östergötlands kommuner tillsammans. Även Malmö och Helsingborg är kommuner med kulturutgifter som tydligt skiljer sig från vad övriga kommuner har redovisat. Ser man till befolkningsstorleken är det kommunerna i Västernorrlands län som tillsammans har störst utgifter: där betalar man ungefär 1 163 kronor per invånare. Gotland och Västerbotten har 1 134 respektive 1 121 kr/invånare. Även i Region Skåne och i Gävleborgs län har kommunerna kulturutgifter som motsvarar mer än 1 kronor per invånare. Kommunerna i Upplands, Hallands och Jönköpings län betalar minst räknat i kronor per invånare. Helsingborg är den kommun som utan konkurrens har störst kulturutgifter i förhållande till sin befolkningsstorlek. I Helsingborg motsvarade kulturutgifterna 1 71 kronor per invånare år 25. Även i Härnösand och Arvidsjaur hade man mer än 1 5 kronor per invånare i utgifter. Något om kommunernas ökningar och minskningar av kulturutgifter Kommunerna i Skåne ökade sina kulturutgifter med sammanlagt drygt 18 miljoner kronor mellan 1998 och 25 räknat i fasta priser. Mer än hälften av den ökningen står Helsingborgs kommun för, medan Malmö kommun minskat sina utgifter under perioden med 38 miljoner kronor räknat i fasta priser. Kommunerna i de båda andra storstadslänen har också ökat sina kulturutgifter med jämförelsevis stora summor, kommunerna i Stockholms län med 93,7 miljoner kronor och kommunerna i Region Västra Götaland med 75,4 miljoner kronor räknat i 25 års priser. Kommunerna i Jönköpings, Örebro och Hallands län gjorde tillsammans ökningar av kulturutgifterna med drygt 3 miljoner kronor i respektive län mellan 1998 och 25. Kommunerna i Västernorrlands och Västmanlands län har minskat sina kulturutgifter mellan 1998 och 25 med 7 miljoner respektive 12 miljoner kronor räknat i fasta priser. Relativt sett är Blekinge det län där kommunernas kulturutgifter ökat mest mellan 1998 och 25 räknat i 25 års priser. Sammantaget hade de blekingska kommunerna ökat sina utgifter för kultur med nästan 21 procent under perioden. I Hallands län var kommunernas ökning av kulturutgifterna nästan 18 procent liksom i Region Skåne. I Kalmar, Jönköpings och Örebro län är kommunernas ökning av kulturutgifterna omkring 15 procent mellan 1998 och 25. Även räknat i kronor per invånare var ökningen kraftigast i Blekinge län där kommunerna sammanlagt ökat sina kulturutgifter med 157 kronor per invånare mellan 1998 och 25 räknat i 25 års priser. Befolkningen i Kalmar, Örebro och Jönköpings län samt i Region Skåne har också kunnat tillgodogöra sig i genomsnitt över 1 kronor per invånare i sammanlagda kommunala kulturutgifter i respektive län. Räknat i fasta priser visar det sig att kommunerna i två län, Södermanlands och Västmanlands län, minskat sina utgifter med 16 respektive 61 kronor per invånare under perioden. Insatsområden Liksom för landstingen finns för kommunerna en tendens till omfördelning mellan områdena för kulturutgifter. För kommunerna har under perioden 1998 25 en omfördelning av kulturutgifterna skett, så att andelen för Musikskola/Kulturskola ökat med tre procentenheter från 17 procent till 2 procent, medan den andel som redovisats som Allmän kulturverksamhet minskat från 36 procent till 32 procent. I samtliga län utom två är Bibliotek den kategori som kommunerna redovisat störst andel utgifter inom. Länsvis är genomsnittsandelen för biblioteksutgifterna 41 procent. Andelen varierar mellan 35 procent (genomsnitt för kommunerna i Västernorrlands län) och 54 procent (Kronobergs län). 132 kommuner har redovisat mer än 2
hälften av sina kulturutgifter i kategorin Bibliotek. Fyra enskilda kommuner har redovisat så mycket som 8 procent eller mer av utgifterna i denna kategori. Störst andel har Bollebygd (93,8 procent) och Sorsele (87,6 procent). I Skåne och Västernorrland har Allmän kulturverksamhet större andel av utgifterna än Bibliotek. Genomsnittet för samtliga kommuners utgifter för Allmän kulturverksamhet är 32,2 procent. Andelen varierar mellan 13,4 procent (Kronobergs län) och 4,6 procent (Region Skåne). Sju kommuner har redovisat över 5 procent av utgifterna under rubriken Allmän kulturverksamhet. Störst andel har Helsingborg (67,6 procent) och Norrköping (55,6 procent). I genomsnitt 2,1 procent av kommunernas kulturutgifter har redovisats i kategorin Musikskolor/kulturskolor. Länsgenomsnitten varierar mellan 12,1 procent (Gotlands län) och 29,1 procent (Örebro län). Den högsta angivna andelen av utgifterna i denna kategori för en enskild kommun är 72,7 procent (Mellerud). Den minsta av de fyra kategorier som kommunernas kulturutgifter indelas i är Studieorganisationer. I genomsnitt har kommunerna redovisat att 6,7 procent av deras kulturutgifter fördelas till denna kategori. Genomsnittet för kommunerna länsvis varierar mellan 4,3 procent (Västernorrlands län) och 14,2 procent (Kronobergs län). Många kommuner redovisar en mycket låg andel av sina kulturutgifter i kategorin Studieorganisationer elva kommuner har redovisat att de inte har några nettoutgifter för Studieorganisationer. Bara Strömstad (39,2 procent) har redovisat störst andel av sina kulturutgifter i kategorin Studieorganisationer. Länsvisa redovisningar I det följande görs länsvisa redovisningar av kulturutgifter och kulturutbud med utgångspunkt i de uppgifter som Kulturrådet har tillgång till. Länsbladen gör således inte anspråk på att ge en fullständig bild av all kulturverksamhet i länen. Länsbladen innehåller följande uppgifter: några fakta om respektive län, antal kulturinstitutioner med statligt stöd, kulturutbud och kulturdeltagande med utgångspunkt i Kulturrådets statistik och andra tillgängliga uppgifter, Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars verksamhet, kulturutgifter per invånare, landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter fördelade efter ändamål, statliga kulturutgifter samt direkta bidrag från tio statliga myndigheter/institutioner, Kulturrådets andel av de statliga kulturbidragen, EU:s stöd till projekt med kulturanknytning. Att tänka på vid läsningen Merparten av de nationella kulturinstitutionerna finns i Stockholm. Med hänsyn till deras nationella uppdrag har de nationella kulturutgifterna fördelats på samtliga län i relation till deras invånarantal. Dessa utgifter anges som en särskild delmängd i statens stapel i diagrammet som visar offentliga kulturutgifter per invånare 25 i respektive län. Statens utgifter för folkbildning har också fördelats på länen efter invånarantal, eftersom det inte är möjligt att utifrån tillgängligt underlag fördela dessa utgifter länsvis exakt efter användning. Medelvärdet för antal föreställningar som Riksteatern gjorde i länen under 25 var 119, men ett mycket högt antal föreställningar i Stockholms län höjer medelvärdet avsevärt. Medianvärdet för Riksteaterns föreställningar i länen 25 var 73. Medelvärdet för Rikskonserters antal konserter i länen 25 var 3, medianvärdet var 22. Medelvärdet för antalet visningsdagar för Riksutställningars utställningar i länen 25 var 125, medianvärdet var 87. Medelvärdet för antalet lån per invånare vid folkbiblioteken i landet var 7,9 år 25, medianvärdet för lån per invånare vid folkbiblioteken länsvis var 8,3. Medelvärdet för antalet besök per öppethållandedag vid museerna i landet var 353 år 25, medianvärdet för besök per öppethållandedag vid museerna länsvis var 261. Uppgifter om länens kulturutbud och deltagande är hämtade dels från Kulturrådets statistik för 25 rörande museer och konsthallar, studieförbund samt folkbibliotek, dels från uppgifter om scenkonstområdet som har sammanställts inom Kulturrådet. Uppgifter om folkmängd, yta, befolkningstäthet, andel med utländsk bakgrund, andel upp till och med 17 år, andel över 65 år samt antal kommuner kommer från Statistiska centralbyrån. 21
blekinge A Arkiv B Bibliotek D Dans F Filmverksamhet M Museer MT Musikteater O Orkestrar RM Regional musikverksamhet T Teater Bräkne-Hoby A F Ronneby B RM B M(2) Karlskrona Blekinge Fakta om blekinge Arkiv: Offentliga kulturutgifter 1998 25 (inkl. folkbildning för Bibliotek: Länsbibliotekkommun Sydost, och Karlskrona, landsting/region). Ronneby25 års priser Folkmängd: 15 696 Filmverksamhet: (ligger i Växjö) Yta: 2 947 km 2 Länsmusik: Musik i Blekinge, 4 Karlskrona Befolkningstäthet: 51 inv/km Teater: 2 35 Andel med utländsk bakgrund: Musikteater: 9,6 procent Andel upp till och med 17 år: Orkestrar: 2,3 procent 3 Dans: Andel över 65 år: 2,1 procent 25 Museer: Blekinge Museum, Karlskrona Antal kommuner: 5 2 Marinmuseum, Karlskrona 15 Kommun Besök/verksamhet vid statligt stödda kulturinstitutioner 25 Antal förest./ konserter/ Institution visningar Antal besök Blekingearkivet, Bräkne-Hoby - - Länsbibliotek Sydost, Karlskrona, Ronneby - 1 348 A Reaktor Sydost, Ronneby - - Musik i Blekinge, Karlskrona 1 757 95 181 Blekinge Museum, Karlskrona 199 84 333 Marinmuseum, Karlskrona 127 Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Växjö 379 31 63 Biografstatistik 864 15 124 A Totalt antal utlån vid folkbiblioteken i länet 1 5 I de statliga kulturutgifterna ingår endast bidrag från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden (ej 1998), Boverket. Även Rikskonserter och Riksteatern ingår. För dessa gäller en kostnadsberäkning baserad på verksamheten i länet. Offentliga kulturutgifter per invånare 25 Kr/inv. 1 6 1 2 8 1998 2 22 24 25 Stat Region 4 Kommun Region Stat n Kulturutgifter n Folkbildning n Övriga nationella kulturutgifter skattade per invånare För staten gäller: n Direkta bidrag enligt ovan. n Utgifter för folkbildning skattade per invånare. n Övriga nationella kulturutgifter skattade per invånare. 22
Kommunernas totala kulturutgifter fördelade efter ändamål 25 15 125 1 75 5 25 Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars utbud 25 Antal 25 2 15 1 5 Allmän kulturverksamhet Studieorganisationer Bibliotek Musikskola, kulturskola Riksteatern (föreställningar) Rikskonserter (konserter) Riksutställningar (visningsdagar) Totalt antal framträdanden för dessa tre institutioner per 1 inv: 8,. Landstingets/regionens totala kulturutgifter fördelade efter ändamål 25 25 2 15 1 5 Teater och dans Musik Bild och form Museer, utställningar och kulturmiljö Bibliotek Film och medier Ungdomsorganisationer Ersättning och Allmänna bidrag till konstnärer kulturutgifter Folkbildning Finansiering I Blekinge län fördelades under 25 de offentliga kulturutgifterna (exkl. folkbildning) så att kommunerna stod för 68 procent, regionen för 1 procent och staten för 22 procent. Kommunerna i Blekinge län hade utgifter för kultur (inkl. folkbildning) om sammanlagt 134,6 miljoner kronor 25 en ökning med 21 procent i 25 års priser sedan 1998. Regionen fördelade 29,2 miljoner kronor till kultur (inkl. folkbildning) år 25, vilket var en minskning med 4,7 procent sedan 1998 räknat i 25 års priser. De direkta statliga bidragen till kulturverksamhet i Blekinge (exkl. folkbildning) uppgick 25 till 4,4 miljoner kronor, varav drygt hälften kom från Kulturrådet. EU:s stöd till sju kulturprojekt i Blekinge (varav ett delat med Skåne och ett delat med Kronoberg) uppgick 25 till 3 miljoner kronor. Utbud Blekinge har länsinstitutioner inom teater, musik, museum, arkiv och bibliotek. Länsbiblioteksfunktionen liksom länsteatern delas med Kronoberg. Inom dans och film saknas statligt stödd länsverksamhet. Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar turnerar jämförelsevis flitigt i Blekinge. Deltagande Utlåningen per invånare vid länets folkbibliotek var 25 högt i Blekinge i jämförelse med andra län (9, lån/inv.). Museibesöken var 25 under genomsnittet (195 besök/ öppethållandedag). Musik i Blekinges konserter besöktes av 95 181 personer (632 besök/1 inv.). Länets teaterverksamhet är samordnad med Kronobergs län och kan inte med de uppgifter Kulturrådet har tillgängliga beskrivas i jämförelsetal per invånare. några mått på länets kulturutbud Antal Museer Folkbibliotek (inkl. bokbussar) 35 Hembygdsföreningar 36 Kulturprogram inom folkbildning 3 961 Kultur- och musikskolor 23