Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1
Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan 3 Frågeställning/Syfte......sidan 3 Hypotes.....sidan 3 Material.....sidan 4 Metod......sidan 4 Bild(inkl. bildbeskrivning).........sidan 4 Metod (Undersökning 1)....sidan 4 Resultat.......sidan 5 Tabeller (1:1 och 1:2)......sidan 5 Diagram (1:1 och 1:2.........sidan 5 Metod (undersökning 2)......sidan 6 Resultat.....sidan 6 Tabeller (2:1 och 2:2)... sidan 6 Diagram (2:1 och 2:2)............sidan 7/8 Slutsats...... sidan 7 Felkällor... sidan 8 Avslutning...... sidan 8/9 Länkar... sidan 9 2
Inledning Jag ville genomföra denna undersökning eftersom jag tycker att det är väldigt intressant att undersöka buller och hur detta påverkar oss elever. Jag hade lite förkunskaper om buller och hur det har påverkat samhället innan jag startade detta projekt. Eftersom buller är stort problem i samhället, så vill jag veta hur man kan minska eller rättare sagt komma på lösningar för att minska bullret. Bakgrund Ljud är mycket små tryckvariationer i luften. Buller är enkelt uttryckt oönskat ljud, det vill säga ljud som vi känner oss störda av och helst vill slippa. Även önskade ljud som musik kan bli störande om ljudnivån är för hög. Buller är ett stort miljöproblem och är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller och höga ljudnivåer är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier, byggnadsarbeten, diskotek, konserter och klassrum. Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Det påverkar människor olika beroende på vilken typ av buller det är, vilken styrka det har, vilka frekvenser det innehåller, och hur det varierar över tiden. Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts för det. Förutom att vi blir störda av buller kan det påverka vår prestation, inlärning som t.ex. logisk tänkande, problemlösning, kreativitet och minne samt sömn negativt. För den vuxna befolkningen finns undersökningar som tyder på att det finns en ökad risk för blodtryckssjukdomar om man utsätts för mycket buller under lång tid. Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning och öronsusningar (tinnitus). Buller är ett gigantiskt problem i samhället och det diskuteras varje dag om hur man kan minska bullret. En undersökning av Dagens nyheter visar att en av tre svenskar utsätts för hälsofarligt buller. Det som forskarna tro är att buller leder till att människan dör i förtid, vilket är ett stort problem som forskarna måste hitta en lösning på. Men enligt artikeln som DN har skrivit påstår WHO (Världshjälpsorganisationen) att bullret från vägar orsakar tre av hundra dödsfall i stroke eller hjärtinfarkt. Det som sker då är att bullret frigör stresshormoner i kroppen och blodtrycket stiger. Denna undersökning har inte bara Sverige gjort, utan andra internationella studier har kommit fram till att bullret ökar till att människor drabbas av stroke, hjärtinfarkt och andra farliga hjärtproblem. Det har gjorts ofantliga många studier om buller som man får reda på i en artikel i Dagens nyheter, Dagens nyheters artikel. Där det beskrivs att bullret från flyg försämrar barns koncentrationsförmåga och minnet. Rapporten bygger på enkätsvarar från 26000 svenskar i åldrarna 18-80 år, vilket är en stor undersökning. Frågorna handlar om hur utsatta människor i olika miljösituationer. Men idag finns det inte en lösning till det. Forskare försöker komma på en lösning på problemet. Det känns som att det är akut eftersom den hemska statistiken bara blir värre och värre. Forskarna tror att orsaken till att människor drabbas av buller är att fler människor flyttar till storstäder där bullernivån är högre. Frågeställning/syfte Hur mycket dämpar ljudplattorna i 9B klassrum jämfört med ett klassrum som inte har ljudplattor? Hypotes Jag tror att ljudplattor har en viss betydelse på ett sådant sätt att ljudplattor gör så att ljudet blir lägre 3
eftersom plattorna absorberar ljud och detta leder till att ljudnivån sänks. Material Materialet som jag har använt till min undersökning är decibelmätare, bandspelare, musikskiva och mätaredatorn. Metod Jag ska testa två olika undersökningar. Den ena med en bandspelare och den andra med att elever arbetar i klassrummet. Det ena klassrummet måste ha ljudplattor. Jag mäter buller genom en decibelmätare som fungerar såhär: 1. För att starta decibelmätaren trycker man på den gröna knappen till vänster. 2. När mätaren är igång så sugs ljud in och det fluktuerar (växlar, skiftar) siffror på skärmen. 3. Sedan kan jag anteckna resultatet (db) vad det står på skärmen. (På bilden så är det en decibelmätare eller bullermätare som det heter.) Metod (Undersökning 1) Det började med att jag hämtade allt material som jag behövde till min första undersökning till klassrummet. Jag var tvungen att städa klassrummet eftersom inga föremål (vid form jackor, väskor med mera) får inte vara på klassrummet eftersom föremål kan påverka resultatet då föremål kan absorbera ljud vilket innebär att ljudvolymen blir lägre och resultatet blir felaktigt. För att resultatet skall bli så rätt så möjligt använde jag bara intro på den låt jag spelade under den första undersökningen. Den första undersökningen genomförde jag i 9b:s klassrum (eftersom det är bara det klassrummet som har ljudplattor). Jag kopplade ihop bandspelaren och satte igång låten (Simpsons) och mätte på fem avdelningar (längst fram, mitten, sidorna och längst bak) för att sedan anteckna vilket resultat på decibelmätaren jag fick. Denna metod gjorde jag även när jag testade ett annat klassrum som inte hade ljudplattor (7a), d.v.s. jag testade på olika avdelningar och antecknade resultatet. Jag tycker att denna metod är bra eftersom det är lätt att begripa instruktionerna om vad man ska göra. Framför allt om undersökningen skall upprepas av en annan forskare. 4
Resultat (Undersökning 1:1) Klass: 9b Decibel (db) Vart i klassrummet? - 58, 1 db Längst fram - 57,4 db Mitten - 52,1 db Sidorna (vänster) - 54,3 db Sidorna (höger) - 49,0 db Längst bak Resultat (Undersökning 1:2) Klass: 8a (ej ljudplattor) Decibel (db) Vart i klassrummet? - 69,0 db Längst fram - 66,1 db Mitten - 64,2 db Sidorna (vänster) - 62,2 db Sidorna (höger) - 61,4 db Längst bak Diagram på undersökningen (1:1 och 1:2) Diagrammet visar att klassrum med ljudplattor har mindre buller än ett klassrum som har, vilket betyder att 9b:s klassrum har minst buller. (*Mäts i decibel db) 5
Metod (Undersökning 2) Efter lärarens genomgång fick jag chansen att göra min undersökning under en lektion med 6a i 9b:s klassrum. Där jag kopplade ihop en decibelmätare till en dator för att se ljudvågor och hur ljudvågorna påverkas med ljudplattor och hur det påverkas utan ljudplattor. Jag upprepade samma undersökning i ett annat klassrum som inte har ljudplattor. Jag fick stora problem med tekniken vilken innebar att jag inte kunde se resultatet på ljudvågorna. Istället fick jag hitta en annan lösning genom att anteckna resultatet på decibelmätaren. Resultat (Undersökning 2:1) Klass: 9b (6a:s lektion, med Decibel (db) Vart i klassrummet? ljudplattor) - 69,6 db Längst fram - 62,4 db Mitten - 60,7 db Sidorna (vänster) - 61,4 db Sidorna (höger) - 56,6 db Längst bak Resultat (Undersökning 2:2) Klass: Sjuorna (ej ljudplattor) Decibel (db) Vart i klassrummet? - 74,2 db Längst fram - 73,1dB Mitten - 73, 4 db Sidorna (vänster) - 72,1 db Sidorna (höger) - 69,9 db Längst bak Diagrammet på undersökning (2:1 och 2:2) Här är ett ytterligare ett bevis på att ljudplattorna sänker bullernivån. Diagrammet visar att ljudplattor har bättre bullerdämpning än ett klassrum som inte har. På detta diagram har jag testat elever som är i arbete under en lektion. 6
Slutsats Om man tittar på diagrammet ser man klara skillnader mellan ett klassrum som har ljudplattor och ett som inte har. Det betyder att klassrum som har ljudplattor har mindre buller än klassrum som inte har. Varför är det stora skillnader på resultatet? Jo, det (* Mäts finns i decibel en anledning db) att klass 9b har ljudplattor. Ljudplattor eller ljudabsorbenter som det kallas, användas med fördel av tre orsaker. Det ena är att ljudnivån sänks. Det andra är den effektiva bullerdämpningen. Det tredje är att efterklangtiden minskar, vilket innebär bullret och störande eko minskar. Detta leder till en behaglig arbetsmiljö och elever kan koncentrera och prestera bättre på lektionerna. Ljudplattorna fungerar genom att allt reflekterat ljud ger totalt högre ljudnivå än det direkta ljudet och det dämpas med ljudplattor. Det är även viktigt med placeringen av ljudplattor för att ge lokalen rätt bullerdämpning. På resultatet (1:1) ser man att det är ganska stor skillnad mellan att sitta längst fram och längst bak. Jag tror att det kan vara sådan skillnad för att introt på låten är lite lågt vilket resulterar i att det inte riktigt hörs längst bak och därför blir bullernivån lägre. I så fall är det en felkälla som jag kan ta med. När man börjar jämföra t.ex. mitten och sidorna är det svårare att urskilja ett tydliga skillnader. Om man tittar på båda tabellerna kan man se att en elev som sitter längst fram i undersökning (1:2) utsätts för cirka 70 i decibel medan den eleven som får sitta längst bak i undersökning (1:1) utsätts för knappt 50 i decibel. Vilket innebär att det kan skilja nästan 20 i decibel Där har vi egentligen den egentliga fördelen med ljudplattor; de är mycket effektiva som bullerdämpare. Man ska tänka på att 10 decibel är inte dubbel så mycket som 20 db utan det är 10 * 10 som är lika med 20 db. Slutsatser Det klassrum som har ljudplattor leder till att elever löper mindre risk för att få t.ex. huvudvärk och koncentrationsproblem än i klassrum som inte har ljudplattor. När elever är mycket aktiva under sina lektioner uppstår det mycket buller. Om det skulle visa sig vara för hög volym under båda lektionerna kan det leda till negativa effekter för barnen, bland annat vad gäller läsförmåga, inlärning och problemlösningsförmåga. Vid riktigt höga ljudnivåer i klassrummen kan det finnas en risk att eleverna kan få tinnitus eller annan hörselskada. Andra problem som kan uppstå är heshet, ökad olycksrisk, minskad aptit och trötthet. Det jag menar med olycksrisk är att man missförstås eller inte uppfattar en muntlig instruktion. Detta i sin tur kan leda att en olycka inträffar. Om man tittar på båda tabellerna ser man något intressant i att elever som sitter längst fram i klassrummet med ljudplattor (undersökning 2:1) utsätts för nästan lika mycket decibel som elever som sitter längst bak utan ljudplattor. i klassrummet (undersökning 2:2). Det kan slå på så mycket som knappt 20 db gäller i samma klassrum. Det visar sig vara ett skillnad att använda ljudplattor eftersom t.ex. sitter man längst fram (i undersökning 2:1) utsätts man 69,6 decibel och sitter du i klassrum längst fram utan ljudplattor utsätts du för 74,2 decibel. De vill säga skiljs cirka 5 decibel vilket är en liten skillnad. Men det 7
finns ytterliggare större skillnad. Skillnaden är att sitter elven längst bak i klassrummet med ljudplattor så utsätts du för 56,6 decibel och att elven som sitter i klassrum i undersökning (2:2) utsätts för 69.9 decibel. Vilket resulteras att det är nästan 13 decibel det är i skillnad. En annan konstig slutsats är att eleven som sitter längst fram i undersökning (2:1) utsätts för 69,6 db medan eleven som sitter längst bak i undersökning (2:2) utsätts ungefär lika mycket som att sitta längst fram i undersökning (2:1). De vill säga att det skiljs 0,3 db i mellan. Felkällor Det som kan ha påverkat resultatet, kan vara föremål från papper till böcker med mera som kan absorbera ljud som leder till att jag inte får ett korrekt svar. Som jag har skrivit i den avslutande delen av mitt arbete, kan man göra fler undersökningar i form av att testa ett klassrum på en skola och ytterligare ett klassrum i en annan skola och se vem som har högst buller. En decibelmätares värden fluktuerar (växlar, skiftar) ofta vilket innebär att jag eventuellt inte fått exakta värden. Detta kunde jag ha löst genom att mäta under en längre stund och sedan räkna ut ett genomsnittligt värde. Jag skulle också kunnat använda en mätdator som hjälpmedel. Denna hade kunnat hjälpa mig att se hur ljudvågorna utvecklas i realtid. En annan felkälla kan vara att eleven/eleverna inte ha t.ex. sovit dåligt eller att inte äta frukost och det kan resulterats att eleven/eleverna blir på dåligt humör och inte har ork till att lära sig. Avslutning Min hypotes är alltså att ljudplattor gör så att bullernivån sänks och det stämmer riktigt bra. Jag har kommit fram till enligt, resultatet att ljudplattorna gör så att ljudnivån sänks. Det kan man utläsa klart och tydligt utifrån mitt resultat på tabellen och diagrammet. Återigen så är det smart att använda ljudplattor eftersom det sänker bullernivån och ger lite bättre arbetsmiljö i klassrummet än ett klassrum som inte har. Lika viktigt är det att ha en bra arbetsmiljö i klassrummet som det är att placeringen av ljudplattor är ultimat (perfekt) och om ljudplattorna ska användas för optimal bullerdämpning. Mitt resultat har fått mig att tänka mycket eftersom resultatet inte var speciellt tydligt och för att klassrum som inte har ljudplattor hade så högt decibel (upp mot 74,2 db som högst). Jag vet inte om detta resultat är ett genomsnittligt resultat eller om dessa siffror på sikt ökar risken för att drabba av tinnitus eller annan hörselskada. Det är därför väldigt viktigt att man har en behaglig ljudnivå i klassrummen så att man inte drabbas av det i framtiden. Hur kan man utveckla mitt vetenskapliga arbete? Man kan utveckla detta arbete genom att man gör flera undersökningar med samma metod, så att man får ett mer genomsnittligt svar vilket innebär att man kan dra fler slutsatser från resultatet. Det går även att testa bullernivåerna i matsalen. Det man gör då är att man står ungefär i mitten av matsalen så att alla ljud sugs in i decibelmätaren som är kopplad till en mätaredator. I mätaredatorn kan man se ljudvågorna och se om det är för högt buller? En annan vidareutveckling är att man testar två klassrum, i två olika skolor och se vem som har högst buller och om detta påverkar deras arbetsmiljö. Några lösningar på att minska buller i klassrummen: Sätta upp ljudabsorbenter i taket och på väggarna. 8
Fixa om i inredning och utrustning som t.ex. välja tystare utrustning och att sätta tennisbollar på stolarna. Göra om klassen till mindre grupper och ha små halvklasser istället för helklass. Att klassen skaffar fram ett decibelöra alltså en liten indikator med ett öra på som har möjlighet att visa olika färger beroende på den aktuella ljudnivån. Om den visar grönt ljus innebär det att det är en godkänd ljudnivå i klassrummet. Visar den gult är det en okej ljudnivå och visar det rött så är det en för hög ljudnivå i klassrummet. Om inte decibelörat fungerar har jag en annan lösning. Lösningen kan vara att man har en ljudeffekt som automatiskt går igång då ljudnivån är för hög, t.ex. ding dong. På sikt tror jag att detta skulle får tyst på klassrummet. Länkar http://www.dn.se/nyheter/sverige/en-av-tre-svenskar-utsatts-for-halsofarligt-buller-1.820316 http://www.av.se/teman/buller/ Författare: Staffan Sjöberg och Börje Ekstig. Bokens namn: Fysik. Förlag/tryck år: Natur och Kultur och tryck året är 2001. http://www.ne.se/school/enkel/buller http://www.bigscreen.se/aol_ljudet.htm http://www.av.se/teman/buller/ljudniva_decibel.aspx http://sv.wikipedia.org/wiki/buller http://sv.wikipedia.org/wiki/ljud http://www.swedishepa.se/sv/nv/amne/buller/ http://www.boverket.se/planera/planeringsfragor/buller/vad-ar-ljud-och-buller/ 9