The Capital of Scandinavia Järva 2030 Framtidsvisionen blir verklighet Bra boende och mer varierad stadsmiljö Stärkt utbildning och bättre språkundervisning Fler jobb och ökat företagande Trygghet i vardagen stockholm.se 1
1962 Staten säljer Järvafältet till staden för bostadsbyggande 1969 Tensta centrum byggs Foto : Jonas Ferenius På väg mot ett Järva i världsklass 1965 Riksdagen beslutar om det s.k. miljonprogrammet, där Järva blir en del 1966-1972 Tensta och Hjulsta byggs 1968-1971 Rinkeby byggs 1973-1977 1975 1976-1980 1977 Akalla byggs Tunnelbanan till Hjulsta blir klar Kista byggs Tunnelbanan till Akalla blir klar Tensta gymnasium invigs 1971 Buss på Tensta Allé Foto : Lennart af Petersens 1980 Här lever över 60 000 människor från jordens alla hörn Järva är ett unikt område i Stockholm och i världen. Här lever över 60 000 människor från jordens alla hörn. Här finns även ett av Europas största ITkluster med världsledande företag och ett växande utbud av handel, service, kultur och idrott. Närheten till Järvafältet och bra kommunikationer med resten av staden och regionen gör att allt fler människor och företag väljer att flytta hit. Samtidigt är Järva ett område med många utmaningar. Alldeles för många människor saknar idag ett jobb att gå till. Barn och ungdomar behöver fler möjligheter att utbilda sig. Dessutom behöver bostadshusen som byggdes under 1960- och 70-talen rustas upp. Vision Järva 2030 är en idé om hur stadsdelarna runt Järvafältet ska utvecklas. Vision Järva 2030 har växt fram genom intensiva dialoger där alla parter i Järva medverkat : politiker, förvaltningar, företagare, föreningar inte minst ett oräkneligt antal Järvabor. 2003 Kista Science Tower invigs IT-universitetet och nya Kista Galleria invigs Kista Science Tower invigs Bomässa i Tensta 2002 2003 2006 Sedan kommunfullmäktige antog visionen för Järva våren 2009 har en hel del hunnit hända. Upprustningen av bostadshusen har påbörjats, arbetet med att utveckla infrastrukturen och kollektivtrafiken är i sin linda samt en ny strategi för att förbättra skolresultaten är antagen. Framöver ser vi även hur promenadstråken blir fler, stadsdelarna binds ihop och tryggheten förbättras. Men ännu återstår mycket arbete innan visionen blir verklighet. I den här broschyren kan du läsa om vilka områden vi kommer att fokusera på under de kommande åren. Du hittar också exempel på vad som kan hända när många människor tillsammans bestämmer sig för att förändra någonting. Jag är övertygad om att vi kommer att få se många fler sådana exempel i Järva även i fortsättningen. Victoria Tower invigs 2011 Joakim Larsson Ytterstadsborgarråd 2 3
Här pågår Järvalyftet Tio kilometer norr om Stockholm city ligger Järva ett vidsträckt område som omfattar stadsdelarna Akalla, Husby, Kista, Hjulsta, Tensta och Rinkeby. Sedan 2007 pågår en bred satsning för att skapa en positiv social och ekonomisk utveckling i området. Begravningsplats planeras här Hästa gårds stadsjordbruk utvecklas här Kistahöjden får 300 småhus här Ericssons huvudkontor har flyttat hit Tensta Community Center ligger här En av landets första parkourbanor ligger här Tvärbana Kista planeras här Rinkebystråket byggs om till butiksgata här Här utvecklas Husby Centrum Nya E18 byggs här Cykelvägar rustas här Nya radhus har byggts här Bro mellan Rinkeby och Stora Ursvik byggs här 4 5
Röster om Järva Järva är ett område med många ansikten. Runt höghusen i Kista Science City känner framtidstron inga gränser, medan andra stadsdelar brottas med arbetslöshet och socialt utanförskap. Samtidigt finns en utbredd stolthet bland de boende som är omöjlig att ta miste på. Man borde lära sig mer om företag i skolan, hur man tjänar pengar. Sen godare mat också. Ali 14 år Stadsdelarna kring Järvafältet har en ung befolkning. Den demografiska profilen för stadsdelarna skiljer sig från övriga Stockholm genom de stora ungdomskullarna. Det är en utmaning för Järva, men också en tillgång. David Lillo, initiativtagare till Husby Marathon, ett socialt projekt för unga, och Kistaloppet, Sveriges största löpartävling i förortsmiljö, ser positivt på framtiden. - De unga här är väldigt stolta över sitt område. Man tar gärna initiativ på egen hand istället för att vänta på att något ska hända. Visst förekommer det kriminalitet och tråkigheter precis som på andra håll i stan, men min uppfattning är att folk i allmänhet känner sig väldigt trygga. Det största problemet bland unga är helt klart arbetslösheten, det är ett enormt slöseri med talang! Atusa Rezai är 22 år och har bott halva livet i Akalla och halva i Kista. Hon pluggar till socionom och i framtiden vill hon jobba som psykoterapeut. Drömmen är att öppna en egen klinik och jobba med ungdomar. - Jag älskar människorna här, det finns en otrolig gemenskap och man känner sig aldrig ensam. Vad gäller ungdomarnas situation i området så behöver man lägga mer resurser på skolan och erbjuda ungdomarna hjälp i studierna i form av t.ex. läxhjälp. Dessutom behövs bättre vägledning samt positiva förebilder för att visa möjligheter på arbetsmarknaden, säger Atusa Rezai. Intill Kistamässan skjuter nya hotellet Scandic Victoria Tower upp mitt i Kista Science City. Det räknas som ett av världens fem viktigaste IT-kluster med världsledande företag som Microsoft, IBM och Ericsson. - Den kreativa miljö som Kista Science City erbjuder, med tillgång till kompetenta medarbetare och närhet till en internationell marknad via Arlanda, gör regionen till en naturlig plats för Ericssons huvudkontor och en stor del av vår forskning och utveckling, säger Göran Henriksson, personalchef för Ericsson i Sverige. Om Kista är en stadsdel som kännetecknas av snabba förändringar så har utvecklingen gått långsammare i övriga stadsdelar. En central tanke i Vision Järva är att låta de olika stadsdelarna utvecklas genom att skapa mer liv i centrumen och större möjligheter för företag att hitta lokaler lokalt. Men också genom att bygga samman stadsdelarna. - Stora utmaningar ligger i att stegvis och målmedvetet utveckla slitna centrummiljöer med förnyat innehåll av butiker, service, kultur och föreningslokaler för dagens och morgondagens befolkning, säger Sven Lorentzi Jag trivs bättre här än i stan där jag bodde förut. Det är lugnare och man hör fåglarna. Rita, 50 år Vi vill ha fler fotbollsplaner och bättre lekparker här i Husby. Arman, 5 år & Khaled, 9 år som medverkade i Stockholms utbyggnad av Kista, Husby och Akalla redan på 1970-talet och även varit verksam i Järvalyftet på uppdrag av Svenska Bostäder. Sven Lorentzi pekar också på att behoven ser annorlunda ut idag än när området planerades för 40 år sedan. - Stora familjer från många kulturer gör att det finns ett stort behov av större lägenheter. Nya former av kultur- och fritidsverksamheter har vuxit fram, föreningslivet ser annorlunda ut liksom efterfrågan på butiker och lokaler för småföretag. Upprustade hus och nytillskott med spännande arkitektur förändrar bilden och inverkar positivt på utvecklingen. Pontus Herin är journalist på Veckans Affärer. Under två år bodde han och hans familj i Tensta, en erfarenhet han skildrat i den uppmärksammade boken I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra. Han minns människorna med värme, men ser också många utmaningar som är typiska för miljonprogrammets områden. - Många flyttar från förorter som Tensta och Rinkeby. De som flyttar ut är de som har jobb och många av de som flyttar in har just kommit till Sverige, vilket gör att den ekonomiska och sociala segregationen hela tiden cementeras. Att bryta detta mönster är Järvafältets största utmaning, säger Pontus Herin. Vision Järva bygger på samarbete mellan många olika parter där politiker, tjänstemän, fastighetsägare och förvaltningar jobbar tillsammans i projektgrupper mot gemensamma mål. Men den allra viktigaste förändringskraften kommer från de boende själva. Järvadialogen är Svenska Bostäders informationscentrum för Järvalyftet. Här finns möjlighet att lämna synpunkter, träffa ansvariga och delta i utvecklingen av Järva. Sedan projektet startade har man fått in 30 000 synpunkter från 15 000 boende. - En bra dialog med de boende är en förutsättning för utvecklingen av Järva. När vi startade Järvalyftet 2007 fanns ett utbrett missnöje bland våra hyresgäster, inte bara vad gäller skötseln av fastigheterna, utan framförallt för att vi inte lyssnade på de boende när vi planerade ombyggnader och förnyelse. Nu är läget ett helt annat. Det finns ett brett engagemang i området och nöjdheten bland de boende ökar hela tiden, säger Amra Barlov, områdeschef för Svenska Bostäder. 6 7
5200 lägenheter ska Svenska Bostäder rusta i Järva Bra boende och mer varierad stadsmiljö Ur Vision Järva 2030 Järva ska vara ett attraktivt område för alla. Genom blandad bebyggelse finns många olika bostäder av god standard. Här trivs både ensamstående och storfamiljer. Oavsett var man bor är det nära till serviceinrättningar, affärer och goda kommunikationer. Ett varierat utbud av boendeformer, företag och mötesplatser för föreningar, kultur och idrott utvecklar och förstärker Järvas mångfald. Boendeinflytandet ska vara starkt och uppmuntras. Miljöhänsyn och energieffektivitet ska eftersträvas. Stadsdelarna runt Järvafältet byggdes under det så kallade miljonprogrammet under 1960- och 70-talen. Idén var att snabbt producera moderna och funktionella bostäder åt en växande befolkning. Idag har de flesta av bostadshusen ett stort behov av upprustning, samtidigt som vi ställer andra krav på boendet än tidigare generationer. 51 % ska energiförbrukningen minska inom projektet Hållbara Järva 72 nya radhus har byggts i Tensta & Rinkeby 2002 2006 2006 hölls en Bomässa i Tensta Sverige är idag ett annat land än för 40 år sedan. Vi har gått från ett ganska homogent samhälle till ett samhälle med många kulturer och livsstilar. Våra behov av bostäder ser också annorlunda ut. Det finns en större efterfrågan på stora lägenheter, samtidigt som det råder brist på små lägenheter för till exempel ungdomar. När vi bygger nytt måste vi också ställa mycket tuffare krav när det gäller energianvändning och miljö. Flertalet av lägenheterna i Järva är byggda före energikrisens dagar i början av 1970-talet, när ingen behövde bekymra sig om höga energikostnader. Många människor vill idag också själva kunna äga sina bostäder. Andra vill kunna påverka sitt boende på annat sätt och kunna välja standard och utrustning efter sina behov och önskemål. När stadsdelarna i Järva byggdes var idén att samhällets funktioner skulle hållas isär. Människor skulle bo på en plats och jobba på en annan. Service, butiker och restauranger koncentrerades till olika centrum. Detta ledde till att många idag uppfattar bostadsområdena som sovstäder. Nu ska Järva bli mer varierat till både form och innehåll och stadsdelarna ska kopplas bättre samman med varandra. Mer spännande arkitektur välkomnas också. Att skapa bra boende och en varierad stadsmiljö är ett av Vision Järvas fyra fokusområden för framtiden. Dialogen med de boende har legat till grund för de förslag som nu arbetas fram. 15 000 järvabor har deltagit i dialoger om framtidens Järva - Styrkan i Järvadialogen har varit de öppna frågeställningarna : Vad är bra, vad är dåligt och vad bör förändras? De många svaren ger en översiktlig bild, men visar också hur nära boendet är sammankopplat med övriga livsvillkor och sociala frågor. Utmaningen nu är att få ihop helheten, tänka långsiktigt och hålla engagemanget uppe, säger Jan-Erik Lind vid sociologiska institutionen på Göteborgs Universitet som studerat Järvalyftet sedan 2007. 8 9
Stärkt utbildning och bättre språkundervisning Ur Vision Järva 2030 Mångfalden i Järvaområdet ska tas tillvara och diskrimineringen ska minska. Fokus ska vara på allas lika rättigheter och möjligheter. Goda kunskaper och individers framtidstro är grunden för ett långsiktigt välmående samhälle. Bra och individanpassad utbildning stärker elevernas framtidstro och intresse för såväl den egna som hela samhällets utveckling. Svenska för invandrare, SFI, ska hålla hög kvalitet, vara yrkesorienterad och en väg till egen försörjning. 21 Nobelpristagare har besökt Rinkebyskolan 50 elever besöker Ross Tensta Community Center varje dag 5000 studerar vid KTH och Stockholms universitet i Kista 2002 invigdes IT-universitetet i Kista 7000 besökare har Digital Art Centers Pilot haft sedan starten 2010 Skolan är ett av stadens viktigaste ansvar inte minst kring Järva. Området har en yngre befolkning än staden i stort och eleverna är fler. Många har utländsk bakgrund och ett särskilt behov av att lära sig svenska. Det sista gäller även många vuxna. Språket är nyckeln till den svenska arbetsmarknaden och därmed också till integration i det svenska samhället. I Vision Järva ligger ett uppdrag på utbildningsförvaltningen att implementera en skolstrategi för ytterstaden på varje skola. Rinkebyskolan är ett framgångsrikt exempel vars rektor Börje Ehrstrand bland annat erhållit Kunskapspriset för sitt ledarskap. - Skolan har en stor betydelse för tryggheten i ett samhälle. Trivs barnen och presterar bra, bor föräldrarna kvar. Då blir skolan en stabiliserande faktor som minskar oro, missbruk och brottslighet, säger Börje Ehrstrand och sammanfattar därmed skolornas betydelse kring Järva. Med elever med olika bakgrund och med många från hem utan studieerfarenhet, och där även faktorer som till exempel trångboddhet försvårar studier, måste Järvas skolor ofta ta ett större helhetsansvar jämfört med i övriga staden. Tensta Community Center ( TCC ), en nystartad fritidsverksamhet vid Ross Tensta gymnasium, erbjuder meningsfull fritid efter skoldagen, som läxhjälp, studiecirklar och sociala aktiviteter av olika slag. TCC har belönats för sin verksamhet och bland annat mottagit försäkringsbolaget If: s Eldsjälspris 2010. Skolorna i Järva ska förbereda för såväl arbete som högre studier. Flera samarbeten har inletts mellan grundskolor och gymnasier i Järva och universitet och högskolor. På Ross Tensta gymnasium har till exempel KTH öppnat Tensta Arkitekturskola, i Husby har Stockholms universitet och flera konstnärliga högskolor startat Centrum för gestaltning, som bland annat samarbetar med skolan där. I Husby har Järvalärling startats ihop med Hantverksföreningen för att ge yrkesutbildning med sikte på jobb. Mentorprogrammet Rinkebyakademien och Järva-Andans näringslivsgrupp är andra exempel som handlar om att koppla ihop skola och arbetsmarknad. Detsamma gäller det teknikprogram med entreprenörsinriktning som planeras i Kista. Det sistnämnda ska bland annat ha Kistas nystartade Digital Art Center, DAC, som bas. DAC är ett samarbete mellan staden, näringslivet och högskolan kring en arena som med upplevelsepedagogik vill öka intresset för IT i vid mening inte minst som yrkesval. 10 11
Fler jobb och ökat företagande Kista är Stockholms Silicon Valley. Martin Creydt, Affärsutvecklingschef Scandic Hotels Ur Vision Järva 2030 Boende i Järvaområdet ska ha goda möjligheter att försörja sig genom arbete både inom Järva och i andra områden. Genom ett bra utbud av affärslokaler och genom nära samverkan mellan arbetsförmedlare och företagare skapas kontinuerligt nya privata och offentliga arbetstillfällen för de boende i området. Att fler jobbar och får det bättre är bra för alla och ger upphov till nya företag och ytterligare arbetstillfällen. Basen för ett än mer livskraftigt Järva är en positiv jobbspiral och välmående företag. 12 200 miljoner satsar Familjebostäder på att göra Rinkebystråket till en ny butiksgata 1075 IT-företag finns i Kista Science City 118 meter är Victoria Tower Hotel vid Kistamässan 2014 inviger Trafikverket nya E18 förbi Järva 1000 ungdomar sommarjobbade i Järva 2011 Att skapa fler jobb och fler företag är en förutsättning för en god social och ekonomisk utveckling i Järva. Idag är arbetslösheten på sina håll oroväckande hög. I Järva ligger andelen förvärvsarbetande på drygt 50 procent, vilket kan jämföras med 75 procent för staden som helhet. Men det saknas inte arbetstillfällen, bara i Kista finns över 30 000 arbetsplatser. Den stora utmaningen är att fler Järvabor ska kunna få jobb där och i andra delar av Järva. Scandic Victoria Tower skjuter upp som en symbol för satsning och framtidstro i Kista. Norske hotellmagnaten Arthur Buchardt står bakom och stjärnarkitekten Gert Wingårdh har ritat. Med 30 000 arbetsplatser, nybyggda Kistamässan och ett stort köpcentrum som granne, så var det en självklarhet för oss att etablera oss här när vi fick frågan, säger Martin Creydt, affärsutvecklingschef på Scandic Hotels. Den intilliggande Kista Galleria har under de senaste tio åren utvecklats till en av Sveriges största handelsplatser med över 17 miljoner besökare varje år. Framgången bygger på att ständigt utveckla gallerian med nya koncept och nya upplevelser för besökarna. Visionen är att inom fem år skapa ett Kista City som rymmer alla stadens funktioner såsom kultur, nöje, idrott, vård och hälsa. Detta skulle ge fler jobb och möjligheter för de boende i Järva att komma in på arbetsmarknaden. Det skulle dessutom stärka Kistas roll som Järvas stadskärna. Satsningarna från staden är många. Jobbtorgen, som startade 2008, hjälper arbetssökande med försörjningsstöd att komma ut på arbetsmarknaden. En rad olika insatser erbjuds vid Jobbtorgen, som exempelvis rådgivning, arbetsträning, praktik, kortare yrkeskurser samt matchning mot befintliga jobb inom både kommun och näringsliv. För att genomföra sitt uppdrag på bästa sätt samarbetar Jobbtorgen med bemanningsföretag, organisationer, stiftelser, föreningar samt arbetsförmedling och försäkringskassa. För att öka företagandet har Stockholms näringslivsbolag, Stockholm Business Region utarbetat en särskild näringslivsstrategi för Järva. I denna pekas ett antal åtgärder ut som strategiskt viktiga för fortsatt utveckling av Järvas näringslivsklimat. Bland dessa finns uppdrag att skapa ambassadörsnätverk för Järva med representanter från näringsliv, kultur, idrott och Stockholms stad. En viktig del i strategin är att stärka ny- och småföretagandet. Inte minst genom fler lokaler runt om i Järva, som dessutom kan ge liv åt öde stråk och gator. 12 13
Trygghet i vardagen Tryggheten är en av de allra viktigaste frågorna i Järva. Det visar inte minst erfarenheterna från Järvadialogen där de boende får tycka till om sin stadsdel. Järva i siffror 25 000 ungdomar spelar nattfotboll i Järvas hallar varje år 18 % ökade upplevd trygghet bland SB: s hyregäster i Järva 2008-2011 2001 började nattvandringarna i Rinkeby Ur Vision Järva 2030 Verklig trygghet kräver säker boendemiljö, såväl i det egna hemmet som i närområdet. Samarbetet mellan fastighetsägare, boende, polis och stadsdelsförvaltningar är grunden för det brottsförebyggande arbetet. Trivsamma utemiljöer ska skapas. Vid nyoch ombyggnation prioriteras trygghetsaspekten i boendet, försköning av offentliga platser och en god utomhusbelysning inom och mellan stadsdelarna. Svenska Bostäder har kartlagt hur hyresgäster i Järva ser på trygghetsfrågor. Med hjälp av polisstatistik och över 3 000 enkäter till de boende har projektet identifierat vilka brottstyper som är vanligast och vilka platser som de boende upplever som otrygga. Kartläggningarna har legat till grund för ett systematiskt trygghetsarbete där miljön förbättrats i garage, trappuppgångar, källare, tvättstugor och centrum. En uppföljning visar att utsattheten för brott halverats efter projektets genomförande. Projektet har nu övergått till att bli en del av Svenska Bostäders ordinarie verksamhet. Under devisen förvaltning i toppklass är ambitionen att bli bättre på all den dagliga fastighetsskötsel som bidrar till helhetsbilden. Svenska Bostäders trygghetsarbete i Järva har fått stor uppmärksamhet och bland annat belönats av Brottsförebyggande rådet. För att åstadkomma verklig förändring krävs dock att alla fastighetsägare drar åt samma håll. I föreningen Fastighetsägare i Järva möts allmännytta, privatvärdar och bostadsrättsföreningar för att ta ett gemensamt ansvar för tryggheten i boendemiljön. Föreningen samarbetar med polisen, SL, brandförsvaret och Stockholms stad i frågor om allt från renhållning och klottersanering till belysning och försköning av området. - Samarbetet med andra parter i Järva är en förutsättning för att åstadkomma förändring. Vårt gemensamma arbete visar också på mycket goda resultat, både på antal brott och upplevd trygghet, säger Lennart Levander, brottsförebyggare på Fastighetsägare i Järva. Samarbete är även nyckelordet för Järva-Andan, ett nätverk startat på stadsdelsförvaltningarnas initiativ, öppet för alla goda krafter i Järva; offentliga institutioner, företag och föreningar. Redan efter ett par år har Järva-Andan över 400 medlemmar, som samarbetar om allt från nattvandringar till centrumutveckling. Allt för att göra Järva till en tryggare plats. Välkommen med! Rinkeby Tensta & Hjulsta Akalla Husby Kista Järva totalt Staden totalt Antal invånare Lägenheter Boendetäthet (2010) (2010) (2010) 15 603 inv 18 045 inv 8191 inv 11 555 inv 10 342 inv 63 736 inv 847 073 inv 5111 lgh 6226 lgh 4112 lgh 4833 lgh 5278 lgh 25 560 lgh 443 647 lgh 3,1 inv /lgh 2,9 inv /lgh 2,0 inv /lgh 2,4 inv /lgh 2,0 inv /lgh 2,5 inv /lgh 1,9 inv /lgh Bostäder efter storlek (2010) 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5 RoK Järva 18,8 % 22,7 % 38,3 % 16,0 % 4,2 % Staden 24,9 % 29,2 % 24,4 % 12,5 % 9,1 % Utländsk bakgrund ( 2010 ) Järva totalt 80,6 % Staden totalt 29,2 % Källa : Sweco Uskab Upplåtelseformer i bostäder ( 2010 ) Allmännyttan Övriga hyresrätter Bostadsrättsföreningar Järva 35,6 % 28,2 % 36,2 % Staden 18,8 % 28,1 % 53,2 % Behörighet till gymnasiet ( 2010 ) Järva totalt 68,4 % Staden totalt 87,9 % Förvärvsarbetande ( 2010 ) Järva totalt 52,5 % Staden totalt 75,9 % Ekonomiskt bistånd ( 2010 ) Järva totalt 12,9 % Staden totalt 3,8 % 14 15
Vision Järva 2030 utgår från Stockholm stads vision Ett Stockholm i världsklass. Vision Järva 2030 godkändes av kommunfullmäktige 2009 och är en konkretisering av den målbild för satsningen Järvalyftet som alla politiska partier i Stadshuset enades om 2007. Innehållet i Vision Järva 2030 har utvecklats under en omfattande dialog mellan politiker, tjänstemän, fastighetsägare, företagare, föreningar och boende i Järva. Med utgångspunkt i Järvalyftets målbild omfattar Vision Järva 2030 fyra huvudområden : Bra boende och mer varierad stadsmiljö Stärkt utbildning och bättre språkundervisning Fler jobb och ökat företagande Trygghet i vardagen Målsättningen är att genom samverkan skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör Järva till ett område dit många vill flytta och stanna kvar och till en tillväxtmotor för hela Stockholm. För vidare kontakt och information om Vision Järva 2030 : Lotta Vidén, projektledare Stadsledningskontoret, Stadshuset 105 35 Stockholm Telefon : 08-508 29 000 stockholm.se /jarvalyftet 16