Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Jessica Alvsilver Ficre Zehaie Thomas Chicote Forum 16 oktober 2014
Upplägg - Deponiskatten - Processen till analysen - Styrmedelsteoretiska tankar - Tillämpning på befintlig skatt 2
3
Lag (1999:673) om skatt på avfall Mål-minska mängden avfall som deponeras genom att styra hanteringen av avfall upp i avfallshierarkin 4
Avfallshierarkin
Lag (1999:673) om skatt på avfall Mål-minska mängden avfall som deponeras Avfallsskatt betalas till staten för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras eller förvaras mer än tre år. Platt skatt 435 kr/ton 6
Skattepliktigt avfall i ton som deponerats över tiden Ton avfall 5000000 4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Deponi-förbud för utsorterat brännbart Deponiförbud för organiskt avfall Skatt på avfall R² = 0,928
Lag (1999:673) om skatt på avfall Tre olika typer av objekt för skattebefrielse Anläggningar där det uteslutande deponeras vissa uppräknade avfallsslag 3 Material för användning i drift och vissa behandlingsmetoder 6 (och 10 ) Vissa avfallsslag 11 8
11 11 Den som är skattskyldig får göra avdrag även för skatt på 1. vatten eller stabiliserande ämnen som utanför anläggningen tillsatts till aska 2. förorenad jord från marksanering, 3. muddermassor från sanering och fördjupning av vattenområden, 4. avfall från sanering av upplag för farligt avfall, 5. slam från behandling av lakvatten från anläggning där gips deponeras, 6. avfall från rening av kommunalt avloppsslam som förorenats på grund av verksamhet vid Falu koppargruva, 7. asbesthaltigt avfall, 8. fluor- och svavelhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av Järnmalmspellets 9. grönlutslam från kausticeringsprocesser, 10. returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt askor från eldning av avsvärtningsslam 11. slam från framställning av dikalciumfosfat, kalciumklorid och natriumfosfat, 12. kalciumfluoridslam från framställning av aluminiumfluorid, 13. gipsslam från framställning av uppkolningsmedel, 14. elfilterstoft från framställning av kalciumkarbid, 15. slagger från metallurgiska processer, 16. stoft och slam från rening av gaser från framställning av råstål och råjärn, 17. oljehaltigt glödskalsslam, 18. metallhydroxidslam, 19. stoft och slam från rening av rökgaser och processvatten vid framställning av koppar, zink och bly, 20. katodrester, blästerstoft, kolavfall samt stoft och slam från rening av rökgaser vid framställning av aluminium, 21. stoft och slam från rening av rökgaser från framställning av ferrolegeringar, 22. gjuterisand, 23. avfall från rensprocessen vid upparbetning av återvunnet glas, och 24. biobränsleaska, vars halt av cesium-137 uppgår till minst fem kilobecquerel per kilogram och som förts in till en avfallsanläggning som uppfyller de krav som Strålsäkerhetsmyndigheten fastlagt för deponering av sådan aska. Vid fastställandet av halten cesium-137 enligt första stycket 24 ska askans torrvikt användas. Lag (2008:242). 9
Hur är skatten uppbyggd? Sammanlagd 41 avfallsslag och behandlingsformer har undantag eller avdragsmöjlighet från skatten. Regeringen anförde vid lagens tillkomst att utvecklingen på avfallshanteringsområdet är dynamisk och att skattebefrielserna kontinuerligt omprövas och att de till sin karaktär skulle vara tidsbegränsade. 10
Är dagens Lag (1999:673) om skatt på avfall samhällsekonomiskt effektiv? 11
Bena ut: 1) Hur skulle vi motivera en skatt? Hur skulle vi tänka? 2) När finns det skäl till skattebefrielse? 12
Källa: Skatteverket och SCB (2014). 13
Hur motiveras en skatt på deponerat avfall? 14
Hur motiveras en skatt på deponerat avfall? Miljöproblem uppstår pga. marknadsmisslyckande Vid marknadsmisslyckande motiverat för staten att ingripa och skapar incitament så aktörers beteende ändras. Marknadsmisslyckande vid deponering av avfall är de externa effekter som deponering av avfall orsakar dvs påverkan på omgivningen i form av läckage, lukt och andra oönskade effekter och Att aktörer deponerar användbara resurser i avfallet pga. höga transaktionskostnader eller för att de saknar information om andra individers möjlighet att nyttja resurserna. 15
Viktiga principer Förorenaren betalar (PPP) skapar de nödvändiga incitamentstrukturer Styrmedel, för att vara effektiva, ska sättas in så nära miljöproblemet som möjligt. 16
Styrmedelsteori och deponiskatten En skatt styr aktörernas beteende vilket; -har en omedelbar anpassning (statisk effekt) för att deponi blir dyrare än andra sätt att ta hand om avfall - en på långsikt (dynamisk effekt) bl.a. utveckling av ny teknik för att återvinna avfall, processutveckling, substitution av insatsvaror, alternativa sätt att behandla avfall etc. 17
När finns det skäl för skatteavdrag? 18
När finns det skäl för skatteavdrag? - Ingen tillgänglig teknik för att återvinna avfallet - Ingen tillgänglig teknik för att minska avfallsmängderna - Ingen avsättningsmarknad - Miljöpåverkan, bättre att deponera än annan avfallshantering. 19
Skäl för Skatteavdrag Skäl för skatt - Ingen tillgänglig teknik för att återvinna avfallet - Ingen tillgänglig teknik för att minska avfallsmängderna - Ingen avsättningsmarknad - Miljöpåverkan, bättre att deponera än annan avfallshantering. En skatt styr aktörernas beteende vilket; -har en omedelbar anpassning (statisk effekt) för att deponi blir dyrare än andra sätt att ta hand om avfall - en på långsikt (dynamisk effekt) bl.a. utveckling av ny teknik för att återvinna avfall, processutveckling, substitution av insatsvaror, alternativa sätt att behandla avfall etc. 20
Farligt avfall och deponiskatten Ur styrmedelsperspektiv är frågan när blir avfallet ett miljöfarligt problem? Vid deponi I produktions- och konsumtionsledet 21
Avfall med farliga ämnen och deponiskatten En gyllene regel i styrmedelsteori är att styrmedel skall sättas in så nära miljöproblemets källa som möjligt. Om avfall blir farligt vid deponi då skall styrningen ske på avfall som deponeras Om avfall är en följd av att farliga ämnen används i produktions- och konsumtionsledet då skall styrningen sättas in där. 22
Avfall med farliga ämnen och deponiskatten Är det effektivt att deponiskatten ska ta hand om problem som uppstår i annat led? -tar hand om symptomen i avfallsledet men löser inte problemen Fortsätter att finnas ett kontinuerligt flöde av nya farliga produkter på marknaden 23
Avfall med farliga ämnen och deponiskatten En aspekt av detta är att skilja mellan avfall av historiska föroreningar och aktuell konsumtion och produktion Styrning av aktuell produktion och konsumtion måste ta hänsyn till att det finns en kontinuerligt flöde av nya farliga ämnen på marknaden. Talar för deponiskatt Styrning av historisk konsumtion och produktion behöver inte ta hänsyn till en kontinuerlig inflöde av farliga ämnen på marknaden och blir mer av en utfasningspolitik. Försvagar argument för deponiskatt 24
Typer av avfallsgrupper Pågående produktions och verksamhetsbaserat avfall Avfall med historiska föroreningar 25
Typer av avfallsgrupper: undergrupper Avfall med historiska föroreningar - som ska fasas ut - där avfallsmängden går att påverka 26
Kriterier för att skattebefrias Avfall med historiska föroreningar som ska fasas ut där avfallsmängden svårligen kan påverkas. 27
Typer av avfallsgrupper; undergrupper Pågående produktions och verksamhetsbaserat avfall - där avfallet uppstår pga. av en miljöreglering eller miljöåtgärd - där produktionen är en återvinningsprocess 28
Ska avfall som uppstår pga. av en miljöreglering eller miljöåtgärd beskattas Principiellt=JA Två miljöproblem vi hanterar Finns styrmedel så nära problemets källa som möjligt? Administrativt styrmedel-,minska utsläpp till luft Skatt för att minska mängden deponerat avfall Två olika mål med olika styrmedel placerade vid respektive problems källa» Bidrar tillsammans till att uppfylla PPP Styrmedelsmässigt om inte påverkar varandra. Om utövaren har flexibilitet i val av reningskrav. 29
Kriterier för att skattebefrias Avfall med historiska föroreningar som ska fasas ut där avfallsmängden svårligen kan påverkas. 30
Konventionellt avfall Gruvor och mineralutvinning Massa och Pappersindustri Kemisk industri Järn, stål och övrig metall industri 11 11 Den som är skattskyldig får göra avdrag även för skatt på 1. vatten eller stabiliserande ämnen som utanför anläggningen tillsatts till aska 2. förorenad jord från marksanering, 3. muddermassor från sanering och fördjupning av vattenområden, 4. avfall från sanering av upplag för farligt avfall, 5. slam från behandling av lakvatten från anläggning där gips deponeras, 6. avfall från rening av kommunalt avloppsslam som förorenats på grund av verksamhet vid Falu koppargruva, 7. asbesthaltigt avfall, 8. fluor- och svavelhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av Järnmalmspellets 9. grönlutslam från kausticeringsprocesser, 10. returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt askor från eldning av avsvärtningsslam 11. slam från framställning av dikalciumfosfat, kalciumklorid och natriumfosfat, 12. kalciumfluoridslam från framställning av aluminiumfluorid, 13. gipsslam från framställning av uppkolningsmedel, 14. elfilterstoft från framställning av kalciumkarbid, 15. slagger från metallurgiska processer, 16. stoft och slam från rening av gaser från framställning av råstål och råjärn, 17. oljehaltigt glödskalsslam, 18. metallhydroxidslam, 19. stoft och slam från rening av rökgaser och processvatten vid framställning av koppar, zink och bly, 20. katodrester, blästerstoft, kolavfall samt stoft och slam från rening av rökgaser vid framställning av aluminium, 21. stoft och slam från rening av rökgaser från framställning av ferrolegeringar, 22. gjuterisand, 23. avfall från rensprocessen vid upparbetning av återvunnet glas, och 24. biobränsleaska, vars halt av cesium-137 uppgår till minst fem kilobecquerel per kilogram och som förts in till en avfallsanläggning som uppfyller de krav som Strålsäkerhetsmyndigheten fastlagt för deponering av sådan aska. Rött=avdraget tas bort Blått=avdraget består Konventionellt avfall Branschspecifikt avfall 31
Skatten skulle bli mer Förutsägbar Teknikneutral Långsiktigt hållbar Högre grad av kostnadseffektivitet 32
Figur 5. Andel avfall som beskattats jämfört med total mängd avfall som är skattepliktig men där vissa avdrag varit möjliga enligt lag. 35% 30% 25% 20% 15% Andel som beskattas 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Bearbetning av data från Skatteverket. 33
Slutsats: skatt endast betalas för en liten del av allt som deponeras idag styr endast en begränsad del av det avfall som deponeras principen om att förorenaren betalar är underminerad incitamentstruktur som skatten är avsedd att skapa i praktiken har stora brister 34
TACK! jessica.alvsilver@naturvardsverket.se 35