Projektrapport: Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Det sociala innehållet för äldre Projektperiod 2007-09-01 tom 2008-12-31 Agneta Anderzon projektledare Vård- och omsorgsförvaltningen Östersunds kommun 2008-12-16
1 Bakgrund... 2 2 Syfte... 3 3 Metod... 3 4 SAMMANFATTNING... 4 5 KARTLÄGGNING AV MÖTESPLATSER... 6 6 PRESENTATION AV VARJE MÖTESPLATS... 8 6.1 STADEN... 8 6.2 FRÖSÖN... 9 6.3 LIT... 11 6.4 BRUNFLO... 11 7 Den goda mötesplatsen... 12 8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN FUNGERANDE MÖTESPLATS... 14 8.1 Utveckling av mötesplatser... 16 9 FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER... 18 10 SLUTSATS... 20 10.1 Utveckling av frivillig insatser... 21 10.2 Förslag till åtgärder... 22
1 BAKGRUND Deltagande i dagverksamhet, träffpunkter och andra öppna verksamheter är ett viktigt sätt för äldre kvinnor och män att kunna upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga och kan ge stimulans och innehåll i vardagen. Att delta i olika verksamheter kan bryta isolering och ge värdefulla sociala kontakter och gemenskap. För att ha möjlighet att leva ett aktivt liv är det viktigt att få hjälp med att hålla kontakt med släkt och vänner, ledsagning till aktiviteter, hjälp med att komma ut på promenad och få frisk luft samt att delta vid kulturella aktiviteter. Allt detta kan man läsa på regeringens hemsida om vad man anser om nödvändigheten av att utveckla det sociala innehållet för äldre. Det sociala innehållet behöver utvecklas inom Vård och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun för äldre generellt och individuellt. Befintliga dagcentraler/mötesplatser i kommunal regi bland annat Seniorernas Hus behöver utvecklas och verksamheten behöver finna nya former för samverkan med frivilligorganisationer och föreningar. Vård och omsorgsnämnden saknar en strategi och en handlingsplan för utveckling av dagcentraler/mötesplatser för äldre. Det sociala innehållet i verksamheten behöver stärkas. Projektets definition av socialt innehåll. Att i gemenskap med andra (annan) delta i ett sammanhang eller aktivitet utifrån den enskildes önskningar och behov. 2
2 SYFTE Att synliggöra angelägna förbättringsområden för hur mötesplatser och socialt innehåll kan tas till vara och utvecklas. Att stödja styrelsen för Seniorernas Hus så att verksamheten utvecklas till att bli självgående. Alla äldre medborgare i Östersundskommun ska ha tillgång till en mötesplats i sitt närområde. Att utveckla samverkan med frivilliga. 3 METOD Omvärldsanalys i form av studiebesök i andra kommuner samt studier av olika rapporter över liknande arbeten. Personligt besök hos kommunens och olika organisationers mötesplatser för att se deras verksamhet och möta deras besökare. Personlig kontakt med nyckel personer inom kommun, landsting och inom de så kallade stora föreningarna såsom Röda Korset, olika religiösa organisationer, PRO och SPF. Planera en arbetsdag med Seniorernas hus styrelse för att planera fortsatt utveckling av mötesplatsen Seniorernas Hus. Gå ut med en förfrågan till verksamheten om behovet av samverkan från frivilliga. Nästa steg blir att skicka ut en enkät till frivilligorganisationer och till de som fyllt 67 år för att ta reda på intresse av att bidra till samverkan som frivillig samt att på ett geografiskt område göra hembesök för att fånga in intresse kring denna uppgift. 3
4 SAMMANFATTNING Projektet har bestått i tre olika delar. 1. Kartlägga mötesplatser för äldre som vård och omsorgsförvaltningen ansvarar för samt de som drivs av andra grupper (frivilligorganisationer, pensionärsföreningar och svenska kyrkan) och de med visst uppdrag från Vård och omsorgsförvaltningen, samt se över förbättringsområden och utvecklingsmöjligheter 2. Finna samverkansformer med frivilliga 3. Utveckla Seniorernas Hus i samverkan med styrelsen. Den första delen i projektet att kartlägga mötesplatser för äldre samt se över förbättringsområden och utvecklingsmöjligheter har slutförts och förslag till beslut redovisas i denna rapport. Mötesplatser med rätt förutsättningar bidrar till att uppnå god hälsa och förebygga behovet av hemtjänstinsatser. Social gemenskap, fysisk aktivitet, meningsfull sysselsättning och goda matvanor är fyra hörnstenar som Folkhälsoinstitutet framhäver för att uppnå god hälsa, detta kan man tillgodose på en väl fungerande mötesplats. Med all säkerhet kan hemtjänstinsatser minskas eller senareläggas genom att erbjuda goda mötesplatser. Mötesplatser som inte har någon bemanning måste ha en tydlig tillhörighet. Någon måste vara kontaktperson för de olika organisationer/frivilliga som driver verksamhet på dessa mötesplaster. Förslagsvis kan det vara en person som arbetar som samordnare på någon mötesplats inom det område där mötesplatsen ligger. Det är viktigt för frivilliga och organisationerna att veta vem de kan vända sig till hos kommunen när det gäller exempelvis lokalfrågor och andra frågor som rör verksamheten. Det är också viktigt för att gemensamt planera verksamheten och på så sätt förbättra samverkan med hemtjänsten och nyttjandet av lokalerna på bästa sätt. För att uppnå syftet med projektet att alla äldre medborgare i Östersunds kommun skall ha tillgång till en mötesplats i sitt närområde måste man skapa en mötesplats i Torvalla. Några mötesplatser behöver bemannas. Det kan se olika ut beroende på förutsättningar för området och mötesplasten. Det går att utveckla samverkan mellan frivilliga men för att göra det krävs en satsning på bred front för att hitta dessa personer. Det är många verksamheter som vill samverka med frivilliga och organisationer. Röda Korset, svenska kyrkan med flera bygger alla sin verksamhet på ideella krafter. Ett exempel på hur frivilliga behövs inom Vård och omsorgsförvaltningens verksamhet inom vårt anhörigstöd och på Seniorernas Hus beskrivs nedan. En gång i veckan finns frivilliga på 1 AMMIS, två gånger i veckan på 2 Drop In samt vid aktiviteter på Seniorernas Hus två gånger i veckan. Alltså fem dagar i veckan vill vi ha frivilliga som stöttar 1 AMMIS Anhörigas Mötesplats Mitt I Stan 2 Drop In.Anhörigstöd där anhörigvårdaren kan lämna sin närstående några timmar. 4
oss i vår verksamhet. Några av dessa frivilliga arbetar även för Röda Korset svenska kyrkan eller någon annan organisation. Det är en liten grupp som engagerar sig. De bemannar mötesplatser och de besöker mötesplatserna. Sammanfattningsvis föreslås att det skall finnas bemannade mötesplatser på sju strategiskt placerade platser i kommunen. Dessa mötesplatser skall ha en minimibemanning på 25%. De ekonomiska konsekvenserna av detta strategiska beslut innebär att det behövs en förstärkning på fyra platser. De mötesplatser som det handlar om är Torvalla där man saknar mötesplats samt på Seniorernas Hus Prästgatan 58, Brunflo (Ängegården) och i Lit (Häradsgården). I Torvalla tillkommer hyreskostnader för en lokal samt kostnader för viss utrustning. Projektet föreslås förlängas med ett år. Under projektförlängningen bör ingå att göra en behovsanalys inklusive studier av alternativkostnader att fungera som en utvecklingsresurs för mötesplatserna tillsammans med de personer som arbetar där att arbeta fram en gemensam strategi för mötesplatserna att verka för rekrytering av frivilliga att starta ett utvecklingsarbete på våra särskilda boenden om det sociala innehållet i vardagen Stödet till Seniorernas Hus fortsätter i avvaktan på definitivt ställningstagande till Seniorernas Hus framtid. 5
5 KARTLÄGGNING AV MÖTESPLATSER Vård och Omsorgsförvaltningens ansvarsområden inom hemtjänsten är indelad i olika geografiska områden: Staden, Frösön, Torvalla, Brunflo och Lit. Den verksamhet som idag bedrivs av privata utförare redovisas inom det geografiska området där den ligger. Definition av mötesplats. En plats där människor kan mötas för social samvaro med andra. Det finns olika former av mötesplatser men gemensamt för dem alla är att de har någon form av program som de som besöker mötesplatsen kan ta del av. Dessa mötesplatser omnämns i vissa sammanhang som dagcentraler men i denna rapport används genomgående begreppet mötesplats. I stort sett alla bostadsområden i Östersunds kommun har någon form av mötesplats. Torvalla saknar mötesplats. Det som finns är på Midgård som är ett seniorboende, där erbjuder man idag gemensam samvaro en gång i veckan i form av bingo. Det riktar sig till alla i bostadsområdet men det besöks bara av de som bor där. Nedan följer en sammanställning av alla mötesplatser på respektive område. Vård och Omsorgsförvaltningens mötesplatser kan delas in i tre kategorier. 1. Mötesplats med matservering och där man erbjuder olika aktiviteter 2. Mötesplast med aktiviteter som bemannas av frivilliga organisationer 3. Mötesplats som erbjuder aktiviteter och är bemannad för detta ändamål Mötesplatserna har indelats i geografiska områden och redovisas inom vilken kategori som de tillhör. Staden inkl. Lövberga och Lungvik(Carema) och Ljungen (Attendo Care) 1 Seniorerna Hus, Lövberga, Ljungen, Lugnvik 2. Biblioteksgatan 33, Strandgatan 14, 3. Odensborg, Körfältet (har inget uppdrag men har verksamhet en gång i veckan som de löser inom befintliga resurser) Ex på övriga mötesplatser i området :Marielundskyrkan, Odenslundskyrkan, Församlingsgården, Efs, Kupan, Folkets Hus Badet, Dragonen, Biblioteket, Step In 6
Frösön inkl.hornsberg (Carema) 1.Hornsberg, Valla 2.Hara, Orrviken 3.Valla, Västervik Ex på övriga mötesplatser i området: Hornsbergskyrkan, Friskis och Svettis, Sundet. Lit 1.Häradsgården (kan även läggas under kategori 2 eftersom det är frivilliga som till stor del ansvarar för aktiviteterna ) Ex på övriga mötesplatser i området: Gamla kommunhuset, Hembygdsföreningen, Sockenstugan och Kyrksalen, Församlingshemmet Häggenås, Sockenstugan Kyrkås, Byakontoret Lit Torvalla 2. Midgård Brunflo 1. Ängegården (kan även läggas under kategori 2 eftersom det är frivilliga som till stor del ansvarar för aktiviteterna ) Hemgården Ex på övriga mötesplatser i området: Brunnen Svenska Kyrkan, Garaget Vuxenskolan Hur fungerar mötesplatsen Mötesplatserna som ligger på boendena Valla, Häradsgården, Lugnvik, Lövberga, och Ängegården besöks till största delen av personer som bor på där. Aktiviteterna riktar sig dock till alla i området. Utan att ha gjort någon mätning så är uppskattningsvis 95% av alla besökare personer som bor på dessa boenden. De som äter på dessa ställen kommer också i huvudsak från boendet. Under kartläggningen som gjordes under april/maj var det endast Ängegården som kunde säga att de hade gäster i serveringen som inte kom från boendet. Gemensamt för alla mötesplatser är att de har ett program som de kan presentera för sina besökare. Det är god uppslutning på alla mötesplatser men man når oftast bara de boende på de mötesplatser som ligger i anslutning till ett boende. Aktiviteterna påannonseras genom affischering på mötesplatsen/boendet och genom upptryckta programblad som sprids till bland annat alla som har hemtjänst. De områden som bör utveckla sin samverkan med frivilliga är Lugnvik, Hornsberg, Västervik, Lövberga och Torvalla. 7
6 PRESENTATION AV VARJE MÖTESPLATS 6.1 STADEN LÖVBERGA Mötesplatsen ligger i äldreboendets matsal och där erbjuds gymnastik och bingo en gång i veckan. Varannan fredag ordnar en frivillig fika och underhållning. Det är den samverkan med frivilliga som förekommer på Lövberga. Aktiviteterna riktar sig till alla i området men det är i stort sett endast de som bor inom äldreboendet som kommer. STRANDGATAN 14 Kommunen står för hyran av lokalen och dessa får nyttjas av förening Hörselskadades riks förbund (HRF) och för närvarande tre andra frivilliga organisationer. HRF inbjuder varannan torsdag till någon form av aktivitet. Ca 20 personer brukar komma för att delta. De har ett blandat program och det bjuds alltid på mat eller fika i samband med dessa sammankomster. Allt kring aktiviteten som erbjuds sköts av ett par makar. Alla som kommer hälsas personligt välkommen vilket gör att de känner sig sedda och bekräftade. Lokalen och inventarierna är slitna. Tillgängligheten vintertid är dålig. BIBLIOTEKSGATAN 33 Kommunen står för lokalen och PRO nyttjar den för sina aktiviteter och varannan fredag ordnar de våfflor och underhållning till alla i området. Ca ett 40 tal brukar komma från stora delar av staden. Alla blir personligt mottagna och känner sig välkomna till mötesplatsen. Lokalen är stor tillgänglig, relativt ljus och med ett stort fullt utrustat serveringskök. SENIORERNAS HUS Verksamheten drivs av en styrelse med representanter som utsetts av KPR. Seniorernas Hus har en programgrupp som planerar de aktiviteter som erbjuds ca tre gånger per vecka. Det finns en datastuga med tillgång till fem datorer. Sedan mars -08 finns en resurs som delvis fungerar som värdinna på Seniorernas Hus vilket har bidragit till att verksamheten kunnat utvecklas. Aktiviteterna bemannas av styrelsen och andra frivilliga. Seniorernas Hus rymmer många olika verksamheter som ibland krockar med varandra. Anhörigstödet i form av Drop In och Ammis samt Actioncentralen (Action It baserat datastöd för anhörigvårdare) är delvis inom samma lokaler som Seniorernas Hus. Datastugan och köket ligger i ett trapphus vilket innebär att dessa lokaler inte är så tillgängliga som man önskar dessutom måste man anpassa sig till lunchserveringens tider. Geografiskt är det ett bra läge eftersom det ligger relativt centralt, det är tyvärr dåligt med parkeringsplaster i nära anslutning till Seniorernas Hus. 8
ODENSBORG Mötesplatsen är bemannad med personal tre dagar i veckan. Blandade aktiviteter erbjuds alla vardagar i samverkan med frivilliga. Lokalen är liten och trång och besökarna har en önskan om en större lokal eftersom det oftast är ett 25 tal personer som kommer till mötesplatsen. KÖRFÄLTET/TRÄFFEN Mötesplatsen ligger inne på den ljusgård som finns i höghuset. Lokalen är stor och har ett kök utrustat med bl.a. flera mikrougnar där personal kan värma gästernas matlådor. Det är fyra till fem personer som äter där dagligen. En dag i veckan har en särskild anställd ansvar för att ordna fika och underhållning, då brukar mellan 20 30 personer komma. Det finns inget uppdrag från Vård och omsorgsnämnden att ha denna mötesplats utan det är något enheten löst inom befintliga resurser. Lokalen behöver nya möbler och belysning för att skapa mer trevnad. PRO och Hyresgästföreningen nyttjar lokalen för möten och studiecirklar. LJUNGEN På Ljungen erbjuder man varje vecka olika aktiviteter såsom gymnastik, stavgång, bingo, och underhållning. Program sprids till alla i närområdet Ett aktivitetsråd sammansatt av arbetsledare, personal från hemtjänsten och Mica samt boende träffas en gång i veckan och planerar aktiviteterna. Samverkan med frivilliga och olika organisationer fungerar bra och aktiviteterna bemannas både av frivilliga och av personal från hemtjänsten. Det finns ett närbibliotek i entrén som är öppet varje vardag. Stor uppslutning från hela bostadsområdet och även från närområden till mötesplatsen. LUGNVIK Mötesplatsen är densamma som matserveringen på äldreboendet. Det finns en aktivitetsansvarig som anordnar underhållning 1g/mån till de som bor där samt i ordinärt boende. Samverkan sker endast med PRO som har bingo en gång i veckan. En person som bor på servicehuset ordnar på eget initiativ kaffesurr en gång i veckan. 6.2 FRÖSÖN VALLA Valla har särskild personal som arbetar med verksamhet på mötesplatsen. Det är två personer som vardera arbetar 50 % med att ansvara för ett veckoprogram samt vara en kontaktlänk mellan Valla och frivilligorganisationer som finns med i verksamheten. (PRO, kyrkan samt enskilda som frivilligt engagerar sig) Mötesplatsen som de kallar för Humlan arbetar i nära samverkan även med personal från boendet. Fyra tillfällen per år träffas Humlans personal, enhetschef, kulturombud för boendet samt de frivilliga som samverkar i Valla för att planera verksamheten. (kulturombud finns på alla boenden och är en produkt av projektet 3 Kultur i Vården) 3 Kultur i vården. Ett samverkans projekt mellan Länskulturen och länets kommuner för att föra in kultur i kommunernas äldreboenden. 9
HORNSBERG Mötesplatsen där kallas för dagcentral och har en stor skylt på huset som visar vart den ligger. I dag fungerar mötesplatsen i stort sett endast som matservering måndag till fredag. Resursmässigt finns det inget utrymme enligt den som är anställd där till att planera in andra aktiviteter än att servera mat. Röda Korset har en del av lokalen och skall som motprestation ordna aktiviteter något som bör kunna utvecklas liksom samverkan med andra frivilliga. Lokalen består av två små lägenheter som är i stort behov av en renovering. Inredningen är sliten och lokalen är opraktisk. Lokalen ligger i markplan och är på så sätt tillgänglig för alla. VÄSTERVIK Mötesplatsen är öppen varje vardag mellan 13 15. Här finns möjlighet till att fika tillsammans och att få hjälp med olika hantverk främst vävning. Mötesplatsen har inget program. Utbudet och samverkan med frivilliga bör utvecklas. Mötesplasten har troligtvis inte utvecklats på grund av den osäkerhet som personalen känt över vad som skall hända med lokalerna. Några av de som flyttat in på seniorboendet har börjat besöka mötesplasten i övrigt är det endast de som bor på äldreboendet som besöker mötesplasten. ORRVIKEN I Orrviken finns en mötesplats som helt sköts av frivilliga krafter. En gång i veckan samlas ca 20 personer för att umgås. På mötesplatsen finns ett antal vävstolar som för många fyller en viktig funktion medan andra uttrycker att det viktigaste är att sitta ned och prata. Mötesplatsen besöks både av de ifrån närområdet men även av personer som har en bit att åka och behöver bil för att ta sig dit. Lokalerna består av ett kök och två ganska stora rum. Lokalen är tillgänglig för rörelsehindrade eftersom den ligger i markplan och har en ramp vid ingången. Vill man äta gemensamt finns möjlighet att gå till skolan och beställa mat där. HARA Mötesplatsen i Hara drivs liksom i Orrviken av enskilda som frivilligt engagerar sig. En person har mer ansvar än de andra, men man fördelar det som skall göras på ett enkelt sätt mellan varandra. Varje tisdag mellan 9.30 13.30 erbjuds möjlighet till handarbete, gymnastik, fika, datastuga (8 datorer finns med internet uppkoppling), bingo och ibland kulturella inslag i form av underhållning eller föreläsning. Kyrkan har sopplunch 1g/mån och de ordnar en resa varje år samt inbjuder till julgröt. Mötesplatserna i Hara och Orrviken beskrivs av besökarna som att de fyller en viktig social och trygg funktion. När någon som normalt brukar dyka upp inte kommer så kollar man upp det för att ta reda på om det hänt vederbörande något. Lokalen är lätt tillgänglig då den ligger i markplan förutom datastugan som ligger en trappa upp. 10
6.3 LIT På Häradsgården i Lit erbjuds aktiviteter varannan torsdag och de bemannas och planeras av frivilliga i samverkan med enheten. Det finns även en mötesplast på Häradsgården som de kallar för Oasen som är bemannad av personal tre dagar i veckan varav en är under kvällstid. Verksamheten riktar sig både till de som bor på Häradsgården samt de som bor i ordinärt boende. Det är i stort sett ingen från ordinärt boende som besöker mötesplatsen. Två ggr/år har enhetschefen en gemensam träff med frivilliga för att göra terminsprogram och ta upp aktuella frågor. De samverkar med Lions, Vuxenskolan, PRO, Centerkvinnorna, SPF, Hembygdsföreningen och Västergårdstanterna. Alla dessa organisationer påtalar att de tycker att det är viktigt att personal från boendet deltar vid aktiviteterna. 6.4 BRUNFLO Ängegården i Brunflo arbetar på liknande sätt som i Lit. Samverkan sker med PRO, Vuxenskolan, svenska kyrkan, Röda Korset och SPF. Enhetschefen har som ambition att alla som är involverade skall träffas terminsvis för att planera aktiviteterna och stötta varandra. De frivilliga betonar liksom i Lit att det är viktigt att personal deltar för att hjälpa de som eventuellt behöver det men även för att det är viktigt att man får något gemensamt att samtal om. Enheten själv ordnar underhållning varannan eller varje vecka. Liksom på andra mötesplatser som ligger i anslutning till ett äldreboende så är besökarna till största delen från boendet. HEMGÅRDEN På Hemgården finns det väldigt bra lokaler för en mötesplats något som tyvärr inte nyttjas i- dagsläget. Lokalerna ligger i källarplanet och skulle kunna nyttjas som en mer allmän mötesplats utan att inkräkta på de boendes område. Idag har man gymnastik som riktar sig till alla samt underhållning någon enstaka gång då personer som bor i området och har hemtjänstinsatser brukar bjudas in. PRO har ett café en gång i veckan i en lokal som ligger i nära anslutning till Hemgården dit alla är välkomna 11
7 DEN GODA MÖTESPLATSEN Det är aldrig för sent att förbättra sin hälsa, den är påverkbar i hög ålder. Folkhälsoinstitut (FHI) pekar på fyra hörnstenar för ett hälsosamt åldrande: Social gemenskap Fysisk aktivitet Meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd Goda matvanor En mötesplats med rätt förutsättningar kan fylla en viktig funktion för att uppnå god hälsa och på så sätt förebygga behovet av hemtjänstinsatser. De fyra hörnstenar som Folkhälsoinstitutet pekar på kan man tillgodose på en väl fungerande mötesplats. Social gemenskap Att träffa andra människor och få social gemenskap är kärnan i att komma till mötesplatsen. Att bli sedd, efterfrågad, att få prata med någon, höra någon berätta, diskutera dagens händelser o.s.v. Fysisk aktivitet För de personer som själva kan ta sig ta sig till mötesplatsen innebär promenaden till mötesplatsen fysisk aktivitet på ett naturligt sätt. Om mötesplatser finns i varje närområde innebär det i stort sett promenadavstånd vilket de flesta som besöker mötesplatserna klarar av. Fysisk aktivitet i form av rörelse i någon form bör kunna erbjudas på alla mötesplatser. Kanske med stöd från sjukgymnaster som finns i området eller med den personal som finns på mötesplatsen. Det är även viktigt att erbjuda utomhusaktiviteter på mötesplatserna. Det kan exempelvis vara stavgång, utflykter, motion i det gröna, boule eller gåbingo. När vi vistas utomhus får vi i oss D-vitamin genom solljuset något som är viktigt för alla, men som vi behöver hjälpa äldre människor att få del av. I Lund arbetar man med ett projekt efter hypotesen att regelbunden utevistelse och ökad samvaro kan förbättra de äldres välbefinnande. Man riktar sig då till personer som bor på äldreboende. Genom en brukarenkät har man fått fram att de äldre ville komma ut minst en gång i veckan. Goda matvanor Man bör kunna beställa mat till mötesplatsen i form av matlådor som man kan värma där och på så sätt äta bra mat tillsammans med andra. Detta sätt att äta gemensamt kräver inget annat av mötesplatsen än att det finns en bra mikro eller flera, fint porslin att lägga upp maten på och att den som arbetar där ordnar med de tillbehör som behövs för att det skall bli en fullvärdig måltid. (Sallad kan beställas i samband med matlådan.) Mat i gemenskap med andra är som sagt en viktig hörnsten i det sociala innehållet. Hemtjänstpersonalen kan förslagsvis erbjuda/motivera personer som beställer matlåda att någon gång per vecka äta sin mat på mötesplatsen i närområdet. Det innebär många positiva inslag i den enskildes vardag. Han/hon får byta miljö, komma ut på en promenad, träffa andra, få nya intryck 12
och så vidare. Hemtjänstpersonalen kan på så sätt på ett enkelt sätt skapa gemenskap kring måltiden för den enskilde som normalt sitter ensam i sin lägenhet och äter. Enligt kommunens avdelning för Hälsa och Miljö finns inga hinder att ordna med servering på det här enkla sättet. Förkläde för personal och allmän hygien är det enda krav som ställs. I nästan varje område finns möjlighet för äldre att beställa mat och äta veckans alla dagar. Staden Seniorernas Hus, Lugnvik, Lövberga Frösön Valla Lit Häradsgården Brunflo Ängegården, Hemgården Torvalla Saknas Meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd Det kan vara nog så meningsfyllt att regelbundet gå till en mötesplats där man blir sedd och får träffa andra människor. Mötesplatsen kan också vara en central därifrån frivilliga krafter fördelas. Kanske känner man tillfredsställelse att hjälpa någon med något, besöka någon ensam, läsa för någon eller hjälpa till att laga något klädesplagg som gått sönder, sjunga tillsammans o.s.v. Aaron Antonovsky professor i sociologi har genom olika studier påvisat att det som främjar känslan av att vara del i ett sammanhang bidrar till människors välbefinnande En känsla av sammanhang (KASAM) betyder att man upplever tillvaron meningsfull, begriplig och hanterbar. En god mötesplats med alla hörnstenar som FHI påtalar bidrar med all säkerhet till god hälsa och hög grad av KASAM 13
8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN FUNGERANDE MÖTESPLATS Anställd samordnare För att en kunna erbjuda det som en god mötesplats skall stå för behövs en samordningsfunktion. En person som ansvarar för mötesplatsen/mötesplatserna och dess utveckling. En mötesplats som är öppen alla dagar är naturligtvis optimalt, men genom att satsa på verksamhet tre dagar i veckan kan man ge ett bra socialt innehåll till besökarna. Det krävs minst en 25% anställning för att det skall fungera. Med rätt person som har förmåga att knyta kontakter har god samarbetsförmåga med andra och är flexibel kan mötesplasten säkert var öppen fler dagar i veckan genom bra samverkan med frivilliga och olika organisationer. Det kan se olika ut beroende på mötesplatsens förutsättningar. Politiska beslut I Östersund kommuns plan för Vård och omsorg anger man som inriktningsmål att kommunen skall utveckla mötesplatser. Kommunen skall ständigt verka för att utveckla mötesplatser som ett medel för att stärka social samvaro och delaktighet i samhällslivet. Kommunen skall verka för att kultur utgör en aktiv del i vård och omsorgsverksamheten. Samverkan med frivilliga är viktigt och ger de som engagerar sig ett meningsfullt uppdrag men det går inte enbart förlita sig på de personer som frivilligt engagerar sig. Politiskt måste man ta ställning till vad man menar då man uttrycker att mötesplasterna skall utvecklas, finnas i varje närområde som man uttryckt i projektdirektivet och samverka med frivilliga. Mötesplasterna har en viktig funktion för att ge människor ett bra innehåll i vardagen. Projektet har i en enkel undersökning kunnat påvisa att man med all säkerhet kan minska eller senarelägga behovet av hemtjänstinsatser genom att kunna erbjuda goda mötesplatser. Politiskt måste man vara beredd att satsa, vara tydlig och påvisa att det är viktigt med mötesplatser för att bryta isolering och skapa ett fungerande socialt nätverk. Ekonomiska förutsättningar Kommunen måste satsa ekonomiskt på mötesplatserna. Det blir kostnader både för personal verksamhet, och lokaler. Den kostnad som blir för att bemanna dessa mötesplatser och fylla dem med verksamhet skall vägas mot den vinst som kommunen gör genom fördröjning av hemtjänstinsatser. För den enskilde skapas också en vinst genom att man får möjlighet till social gemenskap, fysisk aktivitet, goda matvanor och meningsfull tillvaro. Enligt den mätning som projektet gjort går det att påvisa att en väl fungerande mötesplasts minskar kostnader för hemtjänstinsatser. Personer som inte har tillgång till en mötesplats kan behöva stöd och tillsyn i sitt hem istället för att bryta sin isolering. Att regelbundet gå till en mötesplats flyttar troligtvis fram behovet av hemtjänstinsatser och anhörigavlösning. Det är på Odensborg som projektet låtit gör en liten undersökning som kan ge en fingervisning över vad mötesplatsen betyder för besökarna. Odensborg besöks i snitt av 25 personer/tillfälle. 10 av dessa har blivit tillfrågade vad Odensborg betyder och vad de skulle vara i behov av om inte mötesplatsen fanns. Fyra av de tillfrågade har uttryckt att de skulle behöva sällskap på 14
promenad eller något besök i hemmet för att bryta sin isolering. Det skulle för kommunen bli en kostnad på 7924 kr/mån. Uträkningen baseras på den ersättning som utföraren av hemtjänst behöver för att utföra beviljade insatser till dessa fyra som de förmodas ansöka om. (Ersättning för nivå 2= 1981x 4= 7924 ) Teoretiskt innebär detta att 40 % av besökarna (25 personer) är behov av hemtjänstinsatser om inte de har möjlighet att besöka en mötesplats. Vilket innebär att man kan se en besparing på 10 x 1981= 79240 kr /mån Nedan följer några utdrag ur de svar som framkom vid undersökningen. det är en trygghet för anhöriga att veta att jag har en mötesplats att gå till jag känner mig alltid piggare efter besöken på Odensborg. Det motiverar mig att gå ut. Jag håller mig fräsch en flock behöver en ledare. det har gett mig ett nytt socialt nätverk trygghet att veta att man kan gå någonstans Dessa uttalanden och siffror visar att det är förebyggande och viktigt för god hälsa att ha en bra mötesplats att gå till.. 15
8.1 UTVECKLING AV MÖTESPLATSER Det bör finnas personer anställda på mötesplatserna som ansvarar för dess utveckling och samverkan med frivilliga. De personer som tillhör någon organisation har oftast någon typ av nätverk omkring sig. Många organisationer arbetar aktivt med sina medlemmar i form av uppsökande verksamhet exempelvis PRO som har zonombud. För dem som har ett dåligt nätverk och kanske inte är organiserade är bemannade mötesplatser oerhört viktiga, där kan de få bekräftelse, känna samvaro och meningsfullhet samt knyta kontakter. Körfältet bemannar en dag i veckan mötesplatsen inom befintliga resurser och i Lugnvik och Hornsberg serverar man idag mat men det finns inte med nuvarande resurser något utrymme för de som arbetar där att dessutom utveckla verksamheten med något annat innehåll. De mötesplatser som behöver utvecklas och stärkas upp för att det geografiskt skall finnas mötesplatser som är bemannad i alla närområden är Torvalla, Seniorernas Hus, Ängegården, Hemgården och Häradsgården. På dessa ställen finns idag inget uppdrag för att driva någon mötesplats men man har viss verksamhet som man gör i samverkan med frivilliga eller inom befintliga resurser. Torvalla saknar mötesplats. På Seniorernas Hus har man kunnat anställa en resurs tack vare en arbetsmarknads åtgärd (särskilt anställnings stöd) och ett projekt som handlar om ett förstärkt stöd till anhöriga som heter Action. Action är ett It baserat stöd för anhörigvårdare och på Seniorernas Hus finns en central som skall bemannas så att de som ingår i Actions nätverket har någonstans att vända sig. Denna bemanning kan skötas pararellt med samordnings ansvar på Seniorernas Hus. Det har haft en positiv inverkan och verksamheten har kunnat utvecklas och antalet besökare har utökats. Idag finns det möjlighet att komma till Seniorernas Hus vid fler tillfällen i veckan och om man bara har vägarna förbi kan man slinka in och då mötas av en person vilket uppskattas mycket av besökarna. Seniorernas Hus styrelse består av representanter från olika organisationer och frivilliga. Intresset hos dessa organisationer och andra för att skapa ett Seniorernas Hus är diffust. Frågan har tagits upp i Kommunens Pensionärsråd för att alla berörda skall ta med sig frågan till sina organisationer om vad man vill med Seniorernas Hus. Ett samarbetsavtal mellan de som är intresserad att driva och utveckla Seniorernas Hus måste tecknas. Vilka frågor vill man driva och hur vill man utveckla Seniorerna Hus. Oavsett vad svaret på dessa frågor blir så behövs Seniorernas Hus som mötesplats men den skall kanske drivas som andra mötesplatser med en anställd och i samverkan med frivilliga. I Lit och Brunflo är ingen person anställd specifikt för att samordna aktiviteter och samverka med frivilliga men det fungerar bra i den ordinarie verksamheten. Man bör dock även där ha någon resurs så att man kan erbjuda samvaro oftare än varannan vecka som sker idag. I Lit har man Oasen som fungerar inom befintliga resurser och det är en mötesplats som kanske bättre skulle kunna marknadsföras så att även personer som inte bor på Häradsgården kommer dit. Det kan var en risk att tillsätta resurser om det av frivilliga uppfattas som att deras arbete inte är tillräckligt så att de inte känner tillfredställelse att fortsätta sitt fantastiska jobb. De frivilliga skall var ett komplement till kommunens uppdrag att utveckla mötesplatser där grunden görs av anställd personal. De organisationer/ föreningar som ges möjlighet att nyttja lokaler bör som motprestation ansvara för vissa aktiviteter vilket man också gör i dagsläget i olika utsträckning. 16
För de personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov är det också viktigt med mötesplatser. Många av dessa personer bör få det sociala innehållet tillgodosett i hemmet, i vardagen (både i ordinärt och särskilt boende). Genom att vidareutveckla arbetet med den genomförandeplan som skall upprättas i samband med att man beviljas hemtjänstinsatser kan man tillgodose detta behov. I planen tydliggörs den enskildes alla behov. Det är viktigt att enhetschefen följer upp all verksamhet och därmed betonar att alla insatser är lika viktiga att utföra. När man arbetar med genomförandeplanen får man fram den äldres behov av samvaro med andra, intressen, matvanor och dylikt. Ett medvetet arbetssätt med genomförandeplaner kan utveckla hemtjänstens arbete och höja den enskildes livskvalitet. Det sociala innehållet kanske inte är att gå till en mötesplats, gå på bio, teater, föredrag, underhållning eller restaurang det kanske är att sitta tillsammans med någon och diskutera den senaste nyheten i tidningen under en måltid i hemmet. Förutom genomförandeplanen är levnadsberättelsen också ett instrument för att utveckla det sociala innehållet. Rätt nyttjad genomförandeplan innebär att alla insatser kring personen planeras och följs upp regelbundet. 17
9 FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Mötesplatser För att mötesplatserna skall fungera på ett bra sätt måste det anställas samordnare som kan planera verksamheten och utveckla mötesplatserna i samverkan med frivilliga. Det kan se olika ut från mötesplats till mötesplats beroende på förutsättningarna. En mötesplats behöver skapas i Torvalla Vissa lokaler behöver en översyn. På Hornsberg, Körfältet och Strandgatan 14 behövs upprustning av lokaler och inventarier. Strandgatan 14 har dessutom dålig tillgänglighet vintertid. Det behövs en översyn av dispositionen av lokalerna på Seniorernas Hus för att utveckla verksamheten och samtidigt utveckla serveringen och anhörigstödet som bedrivs i samma lokaler. Köket och datastugan som hör till Seniorernas Hus ligger i ett trapphus och dessa lokaler är av den anledningen svåra att nyttja på ett tillfredställande sätt. Marknadsföring av mötesplatser kan förbättras. För att göra alla mötesplatserna så tillgängliga som möjligt bör alla tex. göra program som kan läggas ut på webben. Samverkan med hemtjänst. Mötesplatserna har en viktig förebyggande funktion för alla och det är viktigt att nå de som ännu inte är i behov av hemtjänstinsatser. Med en väl fungerande mötesplast kan enskilda personer bygga upp ett socialt nätverk och uppleva samhörighet och delaktighet som är så viktig för hälsan. jag känner mig alltid piggare efter besöken på Odensborg. Det motiverar mig att gå ut. Jag håller mig fräsch Samverkan mellan hemtjänsten och mötesplatserna kan utvecklas. Hemtjänsten kan aktivt stimulera och motivera brukare att ta del av utbudet på mötesplatserna. Detta kan i vissa fall innebära biståndsbeslut i form av ledsagning. Ett fåtal av besökarna på mötesplatserna är personer med stora hemtjänstinsatser. En liten studie som gjorts i ett hemtjänstområde bland personer som har daglig hjälp av hemtjänsten visar att det man önskar är samvaro med andra, sällskap på promenad och 18