Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013



Relevanta dokument
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Ekologi Så fungerar naturen

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Atomer och det periodiska systemet

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Naturorienterande ämnen

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Färg i vardagen och skolan

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Äp9Ke Innehåll... Sid nr

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Lokal pedagogisk plan

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Lokal pedagogisk plan

Arv och utveckling Arvet

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Lokal pedagogisk plan

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Livets myller Ordning i myllret

Några material & Ekologi

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Kemi. Kursplan för år

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Ljud njutning eller plåga

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Ett undersökande arbetssätt

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Ämnesplan i Kemi Treälven

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Begrepp vem hör ihop med vem?

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi

NO: KEMI. Årskurs

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Förmågor och Kunskapskrav

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Kemi Kunskapens användning

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

Transkript:

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor. Med rätt kunskap om kemi kan man framställa dofter och smaker på kemisk väg utan att ens komma i kontakt med varken frukt eller blommor. Vi kommer även titta lite närmare på några alkoholer och deras egenskaper och användningsområden. Arbetssätt Ni kommer under detta område arbeta i läroboken och även laborera en del praktiskt så att du får du möjlighet skapa egna upplevelser och dra egna slutsatser utifrån en undersökning. Läroboken vi kommer använda är kemiboken s 177184 +sammanfattning s 201. Inläst bok finns på: http://212.73.28.12/gleerups/se/mp3filer/79/no/titano_kemi/ Bedömning Löpande observation i klassrummet och hur du bidrar och är med i diskussionerna i klassrummet, Bedömning av hur du arbetar, dokumenterar och genomför laborationer, Bedömning av skriftligt prov. Lärare: IngaLena Larsson IngaLena.larsson@koping.se John Vanberg John.Vanberg@koping.se Sida 1 av 5

Centralt innehåll I läroplanen finns ett centralt innehåll i varje skolämne beskrivet. Under den här planeringsperioden koncentrerar vi oss särskilt på de här delarna av det centrala innehållet: Kemin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. Kemin i vardagen och samhället Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön. Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. Kemin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik. Kemins metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Separations och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi. Sida 2 av 5

Kunskapskrav Betyget E och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Sida 3 av 5

Betyget C och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Sida 4 av 5

Betyget A och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Sida 5 av 5