Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Person- och godstrafiken bedöms öka med ca 2 % år 2002. Därefter uppskattas ökningen alltjämt vara ca 2 % på årsnivå beroende på nationalproduktens tillväxt. Kommunikationen ökar betydligt snabbare. Den bedöms öka med ca 6 % per år under de närmaste åren. Inom förvaltningsområdet accentueras betydelsen av datateknik och kommunikation som ett medel att befrämja konkurrenskraften hos näringslivet och medborgarnas välfärd samt jämlikheten mellan olika regioner och befolkningsgrupper. Utgångspunkten för trafikpolitiken är principen för hållbar utveckling. I enlighet med regeringsprogrammet befrämjas utvecklingen av informationssamhället. Effektivitet i kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna och affärsverksamhet via nätet befrämjas. Likaså befrämjas smidighet och effektivitet i den fysiska trafiken. Åtgärderna inverkar positivt på konkurrenskraften hos näringslivet, tillväxten i ekonomin och sysselsättningen, en regionalt balanserad utveckling och miljöns tillstånd. Finland bevarar sin position som ett av de främsta länderna i världen inom utvecklingen av informationssamhället. Beredningen av politiken gällande informationssamhället är tväradministrativ och förutsätter ett omfattande samarbete och nationell koordinering. Målet för kommunikationsministeriet är att säkerställa att kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna är öppna och kompatibla med internationella system, att befrämja ett kommersiellt utbud av och efterfrågan på snabba dataöverföringsförbindelser samt att med hjälp av konkurrens trygga en hög kvalitet och förmånliga priser på kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna. Vid regleringen av utbudet av tjänster som hänför sig till informationssamhället och vid dess genomförande är syftet att få till stånd lösningar som inte omotiverat gynnar eller är till förfång för utbudet av eller efterfrågan på en enda konkurrerande teknologi. Datasäkerheten för användarna av kommunikationen och datasystemen befrämjas genom att det skapas en tidsenlig datasäkerhetsförvaltning i landet. Det säkerställs att posttjänster som är av god kvalitet, regionalt jämlika och förmånliga för användarna finns att tillgå. Då affärsverksamhet på nätet befrämjas beaktas att effektiva posttjänster spelar en central roll med tanke på elektronisk handel. Lagen om posttjänster sätts i kraft och liberaliseringen av branschen fortgår. Speciellt sörjer man för att de samhällsomfattande posttjänsterna finns att tillgå överallt i landet. För att säkerställa konkurrenskraften hos den finländska produktionen skall de nödvändiga transporterna skötas med så litet trafik som möjligt och med så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt. Detta genomförs genom att logistiska system utvecklas, bl.a. genom att utnyttjandet av datateknik utökas samt genom att utveckling av en region- och samhällsstruktur som skapar litet trafik befrämjas. Också telematiken hos den övriga trafiken utvecklas och samarbetet mellan olika transportformer ökar. Målet är att skapa en sådan verksamhetsmiljö i vilken företagen på ett hållbart sätt kan utveckla sin verksamhet i enlighet med de föränderliga kraven hos den nya ekonomin. De logistiska kostnaderna sänks så att de närmar sig nivån i konkurrentländerna. Syftet är alltjämt att förbättra smidigheten och säkerheten i trafiken till och från Ryssland i samråd med de ryska myndigheterna. Avsikten är att trygga konkurrenskraften hos transporter som går via Finland genom att på bilateral och internationell nivå finna lösningar på problem som stör transporterna. Åtgärder som säkerställer konkurrenskraften hos den inhemska transportbranschen fortgår. Syftet är att trygga konkurrenskraften hos den finländska handelsflottan och att bevara det finländska tonnagets andel av Finlands internationella sjötransporter. Fr.o.m. den 1 januari 2002 betalas stöd som räknas utgående från sjöarbetsinkomsten till rederierna för passagerarfartygen och passagerar-bilfärjorna i utrikesfart. Utgifterna för stödet är 2002 ca 14 miljoner euro och på årsnivå ca 28 miljoner euro. Kollektivtrafiken görs mer lockande och lämplig för olika användargrupper genom att den offentliga trafiken utvecklas så, att inga hinder finns för att använda den, genom att resecentraler, informationen och nya serviceformer utvecklas samt genom att nivån på biljettpriserna påverkas. Att öppna järnvägstrafiken för konkurrens utreds i första hand i enlighet Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

med konkurrensutsättandet av offentliga köp. Tidtabellen för hur och i vilken omfattning järnvägstrafiken öppnas för konkurrens beror på EU:s lagstiftning. Målet är att genomföra de säkerhetsinvesteringar som är en förutsättning för öppnandet. Trafiknätet upprätthålls och utvecklas i hela landet så, att daglig framkomlighet i nätet tryggas och syftet är att bevara skicket på vägnätet. Värdet på trafiknätet, som är ca 19 miljarder euro, upprätthålls så att kostnaderna för samhället och användarna är så låga som möjligt. Funktionssäkerheten för transporterna inom näringslivet befrämjas särskilt på riksvägnätet. Finansieringen av stora investeringar revideras och möjligheten undersöks att samla ihop mångåriga program av utvecklingsprojekten för väg-, ban- och vattenvägsnätet. Statsrådets nya principbeslut för att höja säkerheten i vägtrafiken tillämpas. Säkerhetsmålet för vägtrafiken är att minska antalet dödsfall i trafiken från nuvarande ca 400 personer till färre än 250 före 2010. I järnvägstrafiken är målet att under de närmaste åren höja säkerheten så att den är i nivå med säkerheten i de främsta europeiska länderna. Inom banhållningen förutsätter detta bl.a. att anläggningarna för tågkontroll byggs ut enligt det gällande programmet och att antalet plankorsningar minskas. Säkerheten inom sjöfarten förbättras bl.a. genom internationellt samarbete och genom en utveckling av systemen för styrning och övervakning av trafiken. Ett brådskande mål är att skapa beredskap för att utveckla ett styrningssystem för sjötrafiken i Finska viken. Inom flygtrafiken är målet att det inom yrkestrafiken inte sker några olyckor över huvud taget. Genom att åtgärder enligt miljöprogrammet för trafiken vidtas skapas förutsättningar för en miljövänligare trafik som utnyttjar naturresurserna så litet som möjligt. Principen för hållbar utveckling utgör utgångspunkten för planeringen av trafikarrangemang och skötseln av trafiken. Strävanden att minska koldioxidutsläppen från fordon understöds genom EU-åtgärder och i enlighet med Kyotoavtalet. Målet är att koldioxidutsläppen 2010 är högst på samma nivå som 1990. För att målet skall uppnås förutsätts samarbete mellan olika förvaltningsområden. Att beakta miljö- och hälsoeffekter görs till en omistlig del av planeringen och genomförandet av trafiksystemet och enskilda projekt. Förvaltningen och förvaltningsområdets organisationsstrukturer samt uppgifter utvecklas på det sätt som de föränderliga förhållandena och förändringarna i tyngdpunkterna för uppgifterna förutsätter. Kundtillfredsställelsen och tillfredsställelsen hos personalen i förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar följs upp. I det internationella samarbetet strävar man efter att genom aktiva åtgärder säkerställa att de nationella intressena beaktas och att Finlands geografiska läge utnyttjas inom trafik och kommunikation. Nya samarbetsländer för kommunikationsbranschen är bl.a. Kina och Indien. I forsknings- och utvecklingsverksamheten betonas i enlighet med förvaltningsområdets forsknings- och utvecklingsstrategi långsiktiga program, förbättrad kvalitet på forskningen samt säkerställande av att resultaten tas i bruk. Kommunikationsministeriet ansvarar genom sina bolag och affärsverk för att förmånliga och högklassiga trafik- och kommunikationstjänster produceras åt näringslivet, samhället och medborgarna samt för bolagens och affärsverkens lönsamhet. Utgångspunkten för ägarpolitiken är att förvaltningsområdets bolag är framgångsrika, att värdet på deras egendom stiger och att de betalar en dividend som mätt enligt avkastning per aktie motsvarar börsbolagens normala nivå. Av affärsverk med långvarigt inflytande på samhällets infrastruktur förutsätts ett avkastningskrav på minst 4 %. När intäktsföringen och dividenden fastställs beaktas bolagets resultat, utvecklingsfas, investeringsbehov och konkurrensläge samt andra särdrag som kännetecknar bolaget och branschen. Förvaltningsområdet deltar i forsknings-, utvecklings- och trafikprojekt som medfinansieras av EU. Det beräknas att Trans European Network, dvs. TEN-projekten, beviljas ca 22 miljoner euro av EU:s medel. Den regionala utvecklingsfondens målprogram och gemenskapsinitiativprojekten uppskattas få 5,1 miljoner euro EU-medel från moment 26.98.61. Till den motsvarande nationella medfinansieringen har 7,72 miljoner euro anvisats under moment 31.24.21 och 30.21. Anslagen inom förvaltningsområdet föreslås uppgå till 1 312 miljoner euro. Anslagen för väghållning föreslås uppgå till sammanlagt 735,3 miljoner euro. Som nytt projekt inleds det första skedet Lojo Lojoåsen av motorvägen E 18 Muurla Lojoåsen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

För sjöfartsverkets utgifter föreslås ett nettoanslag om sammanlagt 23,9 miljoner euro och för stödjande av sjöfartsnäringen 56,7 miljoner euro. För banhållningen föreslås ett nettoanslag om sammanlagt 330,6 miljoner euro. Som nya projekt inleds byggandet av stadsbanan Dickursby Kervo, byggandet av direktbanan Kervo Lahtis samt elektrifieringen av banan Uleåborg Idensalmi/ Vartius. För köp och understödjande av tjänster inom kollektivtrafiken används sammanlagt 79,7 miljoner euro. För understödjande av tidningspressen beviljas alltjämt 12,6 miljoner euro. Luftfartsverkets omsättning uppskattas öka med 4,4 % till 217 miljoner euro. Beloppet av verkets investeringar beräknas uppgå till ca 64 miljoner euro. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2000 2002 År 2000 bokslut 1000 År 2001 ordinarie statsbudget 1000 År 2002 budgetprop. 1000 Ändring 2001 2002 1000 % 01. Kommunikationsministeriet 20 312 20 202 22 429 2 227 11 24. Vägförvaltningen 833 259 685 072 735 322 50 250 7 25. Statsbidrag för väghållningen 6 896 8 409 10 100 1 691 20 26. Vägverket 1 009 30. Sjöfartsverket 52 424 33 174 23 890-9 284-28 32. Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik 29 600 44 839 56 713 11 874 26 40. Banförvaltningscentralen 341 482 281 883 330 577 48 694 17 52. Ersättningar och statsbidrag till lufttrafiken 5 319 5 585 5 415-170 - 3 60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik 81 581 80 898 79 721-1 177-1 72. Ersättningar och understöd för kommunikation 12 614 12 614 12 614-0 80. Meteorologiska institutet 25 110 25 363 26 510 1 147 5 81. Havsforskningsinstitutet 6 879 6 916 7 150 234 3 99. Övriga utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 17 853 1 288 1 287-1 - 0 Sammanlagt 1 434 338 1 206 243 1 311 728 105 485 9 Det totala antalet anställda 8 910 4 250 1) 4 220 01. Kommunikationsministeriet 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 13 397 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 91 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen och 350 000 euro för omkostnaderna för fyra tjänster för uppgifter inom kommunikationsförvaltningen vilka inrättades i tilläggsbudgeten för 2001. 2002 budget 13 397 000 2001 budget 12 515 368 2001 tilläggsb. 334 862 2000 bokslut 12 429 088 22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 9 032 000 euro. Anslaget får användas för forsknings- och utvecklingsutgifter samt arvoden. Anslaget får också användas för 1) Vid ingången av 2001 uppdelades vägförvaltningen i Vägverket, som fungerar som affärsverk, och Vägförvaltningen, som fungerar som statligt ämbetsverk. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som EU godkänner och som inte finansieras genom strukturfonderna och till anbud i anknytning till dem. F ö r k l a r i n g : Forsknings- och utvecklingsverksamheten inriktas främst på efterfrågan på trafik, infrastruktur, gods- och persontrafik, trafiksäkerhet, minskande av miljöskador, fordonsteknik, transport av farliga ämnen, kommunikation och datanät, telematik i trafiken, närområdessamarbete, ägarstrategier samt utvecklande av förvaltningen. Av anslaget utgör 1 682 000 euro medel som reserverats med anledning av statsrådets principbeslut av den 26 maj 2000 om användningen av inkomster som åren 2000 2003 inflyter av försäljning av statens egendom. De reserverade medlen är avsedda för utveckling av det s.k. Digiroad -datasystemet. Resten av projektet, dvs. 1 063 000 euro, finansieras av budgetmedlen för 2003. 2002 budget 9 032 000 2001 budget 7 686 188 2000 bokslut 7 883 136 20. Fordonsförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Fordonsförvaltningscentralens viktigaste uppgifter är registreringen av fordon, den årliga fordonsbeskattningen, tillsynen över fordonsbesiktningen, ordnandet av förarexamina, registreringen av körkort samt informationstjänsten om vägtrafiken. Några betydande ändringar väntas inte ske i fråga om volymen på Fordonsförvaltningscentralens verksamhetsområden. De viktigaste funktionerna såsom volymen i fråga om registreringsprestationerna, förarexamina och körkort väntas bibehållas på 2001 års nivå. Basen för Fordonsförvaltningscentralens verksamhet utgörs av datasystemet för vägtrafiken som består av register över vägtrafiken. Projektet för totalrevidering av tjänsterna, vilket inleddes 2000, fortsätter under 2002. Arbetet skall vara slutfört före utgången av 2004. Kostnadsförslaget för projektet är 25 miljoner euro. De årliga investeringsutgifterna för projektet finansieras med överskotten av funktionerna. År 2002 är överskotten sammanlagt 7,3 miljoner euro medan investeringsutgifterna är 6,9 miljoner euro. Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Fordonsförvaltningscentralen 2002: Effektmål Riskkoefficienten för nya förare är lägre än 5,7. Av det totala antalet anmärkningar utgör andelen anmärkningar till nya förare på grund av trafikförseelser högst 20 %. De tekniska felens andel av riskfaktorer eller nyckelhändelser som leder till döden är mindre än 20 %. Besiktningsställenas avslagsprocenter avviker inte mera än -3 eller +7 procentenheter från den genomsnittliga avslagsprocenten i hela landet. Avslagsprocenten enligt målsättningen uppnås vid 80 % av besiktningsställena. Målet när det gäller den andel fel som observeras vid årsbesiktningarna är att 50 % av verksamhetsställena hittar alla fel. Servicemål Ändrade uppgifter antecknas i fordonsregistret inom mindre än 5 dagar. Kundtillfredsställelsen är minst 3,5 på skalan 1 5. Den elektroniska kundanvändningen av fordonsregistret (GSM och Internet) ökar med 10 %. Den proportionella andelen elektronisk kundanvändning av fordonsregistret är minst 15 %. Ansökningsärenden avgörs i genomsnitt inom mindre än 9 dagar. Lönsamhetsmål Överskottet av den företagsekonomiskt prissatta informationstjänsten är minst 1,4 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

De genomsnittliga kostnaderna per fordonsregistreringsprestation är högst 8 euro. De genomsnittliga kostnaderna för varje förarexamensprov är högst 27 euro. Kostnaderna för beskattningsuppgifterna per beskattat fordon är högst 2,40 euro. I projektet för totalrevidering av tjänsterna håller man sig inom ramen för de uppskattade kostnaderna och de innehållsliga målen i tidtabellerna uppnås. Fordonsförvaltningscentralens utgifter och inkomster har beaktats under det nettobudgeterade momentet 12.31.20. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 ): 2000 2001 2002 utfall prognos uppskattning INTÄKTER Offentligrättsliga prestationer 30 744 34 949 38 325 Fordonsbranschen 19 551 24 097 26 356 Förarbranschen 11 193 10 852 11 969 Företagsekonomiska prestationer 11 482 11 066 11 353 Intäkter sammanlagt 42 226 46 015 49 678 KOSTNADER Offentligrättsliga prestationer 27 076 31 210 33 825 Fordonsbranschen 17 411 21 168 23 294 Förarbranschen 9 665 10 042 10 531 Företagsekonomiska prestationer 8 688 8 070 8 550 Kostnader sammanlagt 35 764 39 280 42 375 ÖVERSKOTT (+) / UNDERSKOTT (-) Offentligrättsliga prestationer 3 667 3 740 4 500 Fordonsbranschen 2 139 2 929 3 062 Förarbranschen 1 528 811 1 438 Företagsekonomiska prestationer 2 794 2 996 2 803 Överskott / underskott sammanlagt 6 461 6 736 7 303 KOSTNADSMOTSVARIGHET % Offentligrättsliga prestationer 114 112 113 Fordonsbranschen 112 114 113 Förarbranschen 116 108 114 Företagsekonomiska prestationer 132 137 133 Kostnadsmotsvarighet i % sammanlagt 118 117 117 Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten 2000 2001 2002 utfall prognos uppskattning Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 42 226 46 015 49 678 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 31 835 33 514 35 208 Driftsåterstod (t ) 10 391 12 501 14 470 % av inkomsterna 25 27 29 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

Andel av gemensamma kostnader (t ) 3 929 5 765 7 167 Överskott (+)/Underskott (-) (t ) 6 462 6 736 7 303 % av inkomsterna 15 15 15 Inkomster i % av de sammanlagda kostnaderna 118 117 117 Investeringar (t ) 2 876 5 718 6 950 % av inkomsterna 7 12 14 Prisförändring, % 2 2 8 Volymförändring, % 2 4 0 24. Vägförvaltningen F ö r k l a r i n g : Vägförvaltningen svarar för väghållningen i fråga om allmänna vägar. Dess uppgift är att förvalta, underhålla och utveckla allmänna vägar och trafikförhållandena på dem och vägtrafikservicen som en del av trafiksystemet samt för sin del sköta forsknings-, utvecklings- och sakkunniguppgifter i fråga om vägtrafiksystemet. Vägförvaltningen utgörs av centralförvaltningen och nio vägdistrikt. Väghållningen består av drift, underhåll, väginvesteringar och planering samt trafikledning. Målet med driften är att säkerställa vägarnas dagliga farbarhet under alla väderförhållanden året runt. Genom underhåll och reinvesteringar upprätthålls skicket på vägnätet. Med utbyggnadsinvesteringar förbättras trafiksäkerheten och trafikmiljön. Väsentliga förbättringar av vägnätets servicenivå uppnås med nyinvesteringar som ökar förmedlingskapaciteten. Genom ledningen av trafiken och trafiktjänsterna och genom information till trafiken i hela vägnätet förbättras smidigheten och säkerheten i trafiken på livligt trafikerade vägavsnitt. Vägförvaltningen skaffar de produktionstjänster och produkter som hänför sig till väghållningen av producenterna på marknaden. Ännu 2002 skaffas lejonparten av väghållningen genom förhandlingsförfarande av Vägverket. Öppnandet för konkurrens i fråga om väghållningen av de allmänna vägarna sker i den ordningen att byggande och underhåll öppnas för konkurrens under 2001 och 2002. Planering och drift öppnas stegvis för konkurrens under perioden 2001 2004. För att säkerställa att marknaden öppnas och fungerar har en uppföljningsgrupp tillsatts, i vilken det finns representanter för entreprenörerna i jordbyggnads- och planeringsbranschen och den offentliga förvaltningen. Utmaningen för Vägverket är att förbättra verkets roll efter den utförda organisationsförändringen. De allmänna vägarna omfattar 78 000 km. Persontrafiken på riksvägarna ökade 2000 med ca 2 % och den tunga fordonstrafiken med 4 %. Vägtrafiken väntas årligen ytterligare öka med ca 2 % 2001 2002. Målet för väghållningen är att sörja för den dagliga framkomligheten i vägnätet, förbättra trafiksäkerheten, upprätthålla skicket på vägnätet samt förebygga miljöskador. Det principbeslut som statsrådet fattade 2001 när det gäller att förbättra trafiksäkerheten förutsätter att dödsolyckorna i trafiken minskar med 20 som ett resultat av Vägförvaltningens verksamhet åren 2002 2005. För att målet för 2002 skall nås tas differentierade hastighetsbegränsningar i bruk på en sträcka av ca 1 000 km. Åtgärder som stöder hastighetsbegränsningarna genomförs under kommande år i den mån finansieringen tillåter det. Av den kalkylerade minskningen i olyckor som leder till personskador kan under en tredjedel uppnås genom väginvesteringar. Vid fördelningen av tillägget till anslagen för basväghållningen beaktas i synnerhet det lägre vägnätets behov. Av utvidgnings- och nyinvesteringarna i basväghållningen kan de nödvändigaste objekten påbörjas. Dessa investeringar innebär ganska små åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten, grundvatten- och bullerskydd samt byggande av leder för lätt trafik. År 2002 inleds byggandet av motorvägen Lojo Lojoåsen. Budgeteringsprinciperna för nya utvecklingsprojekt revideras så att för varje projekt beviljas en separat fullmakt att ingå avtal i beslutsdelen under moment 31.24.78. Anslaget under momentet i fråga är ett förslagsanslag och det dimensioneras i enlighet med hur mycket utgifter projektet åsamkar varje år. För att förhindra att vägplanerna förändras kommer ministeriet att avlåta en proposition med förslag till ändring av väglagstiftningen så att statsrådet berättigas att av särskilda skäl förlänga giltighetstiden för vägplanerna med högst fyra år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Vägförvaltningen 2002: Trafiksäkerheten Genom basväghållningsåtgärder minskar antalet kalkylerade olyckor som leder till personskador med 40 och genom utvecklingsinvesteringar som öppnas för trafik 2002 med sex, dvs. med totalt 46, vilket sammanlagt motsvarar en minskning på fyra dödsolyckor. Vägförvaltningen genomför delen gällande 2002 i det program för effektiverade åtgärder i väghållningen som grundar sig på statsrådets principbeslut. Vägförvaltningen främjar samarbete och interaktion mellan olika funktioner genom att för egen del säkerställa regelbundenheten i verksamheten och uppföljningen av den. Smidigheten i trafiken Kundtillfredsställelsen när det gäller hur trafiken fungerar bibehålls på god nivå. Antalet viktbegränsningar som i tjällossningstider sätts för grusvägar ökar inte och de sätts under målperioden 2002 2005 i genomsnitt för högst 3 800 kilometer (14 % av grusvägarna) per år. Antalet broar med viktbegränsningar ökar med högst 25 stycken (10 %) före utgången av 2004. Behoven hos kollektivtrafiken och den lätta trafiken beaktas bättre än för närvarande i planeringen av väghållningen och i uppdragsverksamheten i fråga om väghållningen. Skicket på vägnätet Andelen asfalterade vägar som är i dåligt skick förblir på nuvarande nivå i riksvägnätet, men ökar i det lägre vägnätet 2002 med högst 100 km och med sammanlagt högst 500 km (8 %) före utgången av 2004. I slutet av perioden är sträckan högst 6 750 km. Högst 450 km asfalterad väg i dåligt skick ändras tillbaka till grusväg före utgången av 2004. Den olägenhet som tjälskadorna orsakar trafiken minskar med 5 % jämfört med den nuvarande nivån. En mätare som beskriver skicket på grusvägarna skall utvecklas så, att den kan ställas för 2003. Miljön Grundvatten skyddas genom att man riksomfattande koncentrerar sig på att skydda kritiska områden. År 2002 realiseras 2 3 objekt. Användningen av vägsalt för förebyggande av halka minskas speciellt på grundvattenområden och i förhållanden som motsvarar en normal vinter uppgår användningen till högst 90 000 ton. Bullerolägenheterna för invånare längs vägarna minskar. Tjänsterna i och styrningen av vägtrafiken Informerandet om och styrningen av trafiken utvecklas genom att uppföljningssystem som tjänar detta realiseras på de viktiga rutterna i riksvägnätet och genom att den respons som fås av dem som använder vägarna utnyttjas i högre grad än tidigare. Det säkerställs att digitaliseringen av hela vägnätet genomförs som planerat och elektroniska nättjänster tas i bruk. Lönsamheten i Vägförvaltningens verksamhet Väghållningen öppnas för konkurrens enligt de godkända riktlinjerna i samarbete med aktörerna i branschen. De reella kostnaderna för underhållet av vägnätet sjunker med 34 miljoner euro (15 %) före utgången av 2004 som en följd av att det utsätts för konkurrens. Man håller sig inom kostnadsförslaget för investeringarna. Utgifterna för Vägförvaltningens egen verksamhet ökar inte reellt. Väghållningens utgifter och inkomster (milj. euro): 2000 2001 2002 bokslut ordinarie budgetprop. statsbudget Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

Basväghållningen (21) 528,2 547,1 603,6 Inkomster 73,2 12,6 14,3 av den avgiftsbelagda verksamheten 2) 55,2 0,8 0,8 övriga inkomster 3) 18,0 11,8 13,5 Utgifter 601,4 559,7 617,9 Förvaltning 79,9 77,0 78,2 Drift 200,6 192,6 205,2 Underhåll och reinvesteringar 129,2 143,8 187,9 Utbyggnads- och nyinvesteringar 2) 115,0 106,8 87,4 Planering 17,0 27,8 26,1 Trafikledning 5,0 5,9 5,9 Serviceprojekt 4) 21,9 Dimensionering 5,0 4,5 Utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 54,7 0,8 0,8 Utvecklande av vägnätet (77) 124,3 84,1 59,9 Byggande av vägen Lojo Lojoåsen (78) - - 10,0 Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (79) 32,1 26,9 38,3 Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (87) 23,2 26,9 23,5 NETTOUTGIFTER KAPITEL 31.24 707,8 685,0 735,3 21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 603 563 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av basväghållningen på allmänna vägar och iståndsättningen av enskilda vägar som görs till allmänna vägar, anskaffningen av områden för tagande av marksubstanser samt till betalning av utgifter för Vägförvaltningens fastighetsförvaltning. Anslaget får dessutom användas för att understöda museiverksamheten i branschen och till betalning av utgifter för dimensionering av Vägverkets personal. Anslaget får också användas till finansiering av projekt inom det s.k. närområdessamarbetet. Anslaget får vidare användas till sänkning av sådana hyror för personalbostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. 2) Innehåller 2000 också inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten av Vägverkets produktion. 3) Innehåller också betalningsandelar av utomstående. 4) Sysselsättande av Vägverkets personal i uppgifter som stöder väghållningen. Anslaget får också användas till betalning av statens andel av de nationella finansieringsprogrammen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i pilotprojekt och i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Dessutom får anslaget användas för utgifter för EU:s TEN-projekt. Av anslaget har 7 568 000 euro reserverats för den nationella medfinansieringen i vägprojekt som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond. För verkställande av väghållningsprojekt får Vägförvaltningen ingå förbindelser så, att dessa åsamkar staten utgifter om högst 185 000 000 euro under kommande år. Anslaget utgör en del av de regionutvecklingspengar som avses i 6 lagen om regional utveckling (1135/1993). F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 280 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats sammanlagt 1 169 000 euro med anledning av personalöverföringar som följer: 32 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 25.10.21, 26 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 25.10.23, 146 000 euro i överföring av fem årsverken till moment 26.05.21, 30 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 26.06.21, 87 000 euro i överföring av tre årsverken till moment 26.75.21, 86 000 euro i överföring av två årsverken till moment 29.01.21, 27 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 29.40.21, 172 000 euro i överföring av sex årsverken till moment 29.88.22, 27 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 29.90.25, 26 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 30.71.21, 218 000 euro i överföring av åtta årsverken Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

till moment 32.10.22, 73 000 euro i överföring av två årsverken till moment 32.40.24 och 219 000 euro i överföring av sju årsverken till moment 35.40.21. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom nettobudgeterade inkomster utöver den avgiftsbelagda verksamheten beaktats sådana betalningsandelar av utomstående som hänför sig till vägprojekt. Högst 841 000 euro används för projekt inom närområdessamarbetet och 4 541 000 euro reserveras för utgifter som föranleds av dimensioneringen av Vägverkets personal. Åren 2003 2004 används sammanlagt högst 5 550 000 euro för personaldimensioneringen. Användningen av fullmakten beräknas åsamka staten utgifter om ca 109 000 000 euro år 2003, ca 42 000 000 euro år 2004 och ca 34 000 000 euro år 2005. Specificering av projekt: 2002 budget 603 563 000 2001 budget 547 158 381 2001 tilläggsb. 5 213 825 2000 bokslut 562 445 651 77. Utvecklande av vägnätet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 59 866 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för slutförandet av sådana utbyggnads- och nyinvesteringar i vägnätet som inletts under tidigare år. Vägförvaltningen får ingå förbindelser gällande dessa projekt så, att de åsamkar staten utgifter om högst 31,4 miljoner euro efter 2002. F ö r k l a r i n g : Färdig Kostnadsförslag Använt Kostnader för tidigare 2002 trafik milj. milj. HALVFÄRDIGA PROJEKT 1. NYINVESTERINGAR Rv 1 Pemar Muurla (E 18) 2003 171,2 103,8 38 026 000 Rv 3 Tavastehus Kulju 2000 212,7 205,0 7 710 000 Rv 21 Kemi Torneå 2001 71,9 61,9 8 580 000 2. UTBYGGNADSINVESTERINGAR Avlägsnande av plankorsningar på stambanorna 2003 22,2 13,5 5 550 000 Halvfärdiga projekt sammanlagt 478,0 384,2 59 866 000 Kostnadsförslaget för projektet rv 1 Pemar Muurla justeras på grund av att kostnaderna har ökat och projektet har utvidgats från 158,9 miljoner euro till 171,2 miljoner euro. Kostnadsförslaget för projektet rv 3 Tavastehus Kulju justeras på grund av att kostnaderna har ökat från 207,7 miljoner euro till 212,7 miljoner euro för utförandet av de slutliga arbetena. Kostnadsförslaget för projektet rv 21 Kemi Torneå justeras från 68,5 miljoner euro till 71,9 miljoner euro på grund av att kostnaderna har ökat och på grund av att broplanerna har frångåtts. 2002 budget 59 866 000 2001 budget 84 093 963 2000 bokslut 123 164 019 Specificering av projekt: Fullmakt att ingå avtal 78. Byggande av vägen Lojo Lojoåsen (förslagsanslag) Under momentet beviljas 10 000 000 euro. Anslaget får användas för de utgifter som genomförandet av projektet Lojo-Lojoåsen åsamkar. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal om projektet till ett totalkostnadsbelopp av högst 58 900 000 euro. F ö r k l a r i n g : Använt anslag Anslag år 2002 Senare finansieringsbehov Färdig milj. milj. milj. milj. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

NYA PROJEKT E 18 Lojo Lojoåsen 2005 58,9-10,0 48,9 Projektet beräknas åsamka staten utgifter om ca 20 miljoner euro år 2003, ca 20 miljoner euro år 2004 samt ca 8,9 miljoner euro år 2005. Som motivering för projektet anförs följande: E 18 Lojo Lojoåsen är det första skedet i byggandet av den del som saknas i motorvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo. Avsikten är att bygga resten Muurla Lojoåsen, som i fråga om kostnadsförslaget uppgår till 279 miljoner euro, åren 2004 2008. Motorvägen Muurla Lojoåsen är en del av det allmäneuropeiska TEN-trafiknätet och dess prioritetsprojekt Nordiska triangeln. Den totala längden av motorvägen Muurla Lojoåsen är 60 kilometer. Nytto-kostnadsrelationen för projektet är 1,7. Trafikmängden på sträckan Muurla Lojoåsen är för närvarande 8 500 11 400 bilar om dygnet. Vägen är bristfällig i fråga om riktningen och sikten, varför omkörning är svårt. Den nya motorvägen är belägen i närheten av den nuvarande riksvägen från Muurla till Lahnajärvi och fortsätter därifrån till Lojo och Lojoåsen. För att lindra miljöverkningarna har sju tunnlar planerats längs vägen. Kostnadsförslaget för projektet är ca 336 miljoner euro och det genomförs i två delar. Kostnadsförslaget för det inledande skedet Lojoåsen Lojo, som inleds år 2002, är 58,9 miljoner euro. Projektet innehåller 10 kilometer motorväg (rv 1) och 5 kilometer väg Specificering av projekt: med två körbanor som leder till Lojo (rv 25), vilken kommer att fungera som infartsväg till Lojo efter att motorvägsförlängningen från Lojo till Muurla har blivit färdig. Trafikmängden mellan Lojo och Lojoåsen är för närvarande ca 14 500 bilar om dygnet. Projektet blir färdigt 2005. Avsikten är att också ansöka om TEN-finansiering för finansieringen av projektet. 2002 budget 10 000 000 79. Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 38 347 000 euro. Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av fullmakter att ingå avtal som beviljats för tidigare år. Vägförvaltningen bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret. F ö r k l a r i n g : Av nedanstående tabell framgår de projekt för vilka fullmakt att ingå avtal har beviljats i budgetar för tidigare år. Det är fråga om halvfärdiga projekt och en del av dem förutsätter tilläggsanslag under kommande år. Avsikten är att det resterande finansieringsbeloppet, dvs. 284 800 000 euro, skall finansieras som följer: 77 366 000 euro år 2003, 40 365 000 euro år 2004 och 167 069 000 euro senare. Färdig Fullmakt att ingå avtal Budgeterat anslag tidigare Anslag år 2002 Senare finansieringsbehov för trafik milj. milj. milj. milj. HALVFÄRDIGA PROJEKT Efterfinansieringsprojekt: Rv 4 Träskända Lahtis 5) 1999 252,3 34,8 16,8 200,7 Totalfinansieringsprojekt: E 18 Ring III Flygplatsen Dickursby 2004 60,5 25,2-35,3 Rv 6 Forsby Kouvola 2004 48,8 16,8-32,0 Rv 4 Limingo Uleåborg 2003 30,8 26,1 4,7 - Rv 2 Björneborg Ulvsby 2002 16,0 16,0 - - 5) Avtalsperioden utgår 2012. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

Rv 9 Orivesi Muurame 2003 43,7 10,1 16,8 16,8 Sammanlagt 452,1 129,0 38,3 284,8 2002 budget 38 347 000 2001 budget 26 910 068 2001 tilläggsb. 2000 bokslut 124 459 066 87. Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 23 546 000 euro. Anslaget får användas till betalning av jordområden och ersättningar enligt lagen (243/1954) och förordningen (487/1957) om allmänna vägar samt till betalning av fastighetsförrättningsavgifter enligt lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995). Anslaget får även användas för anskaffning och ersättande av områden som behövs för vägar innan en vägplan har fastställts. 2002 budget 23 546 000 2001 budget 26 910 068 2000 bokslut 23 190 389 25. Statsbidrag för väghållningen 50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 10 100 000 euro. Anslaget får enligt lagen (358/1962) och förordningen (1267/2000) om enskilda vägar användas till betalning av statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget skall användas för att understöda förbättring och underhåll av enskilda vägar i glesbygdsområden. Anslaget får användas för att trygga fri rörlighet och fast bosättning samt till understöd för vägar som behövs inom primärproduktionen i relation till deras betydelse. 2002 budget 10 100 000 2001 budget 8 409 396 2000 bokslut 6 895 705 1. Mål för service och övrig verksamhet 26. Vägverket Målet för Vägverket är att sörja för att verkets utbud av tjänster och utvecklingen av dem är ändamålsenliga och motsvarar förutsättningarna för affärsverksamheten. Vägverket garanterar ett heltäckande serviceutbud i hela landet då det gäller underhållet av allmänna vägar och skötseln av färjetrafiken. Vägverket utvecklar produkter och tjänster som förbättrar livsmiljöns tillstånd och är miljövänliga. 2. Maximibeloppet av investeringarna och de viktigaste objekten Vägverkets investeringar får 2001 föranleda utgifter om högst 20 miljoner euro. Dessutom får affärsverket 2002 ingå förbindelser i fråga om investeringar som under följande år får åsamka utgifter om högst 40 miljoner euro. De viktigaste investeringsobjekten är anskaffningar av jordområden, re- och nyinvesteringar av maskiner och anordningar som behövs i produktionsverksamheten samt investeringar i anslutning till att funktionerna inom verket utvecklas. 3. Upplåning Vägverket berättigas att uppta lån som avses i 8 2 mom. lagen om statens affärsverk (627/1987) till ett belopp av högst 20 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Kapitlets svenskspråkiga rubrik har ändrats. Med beaktande av de mål för service och övrig verksamhet som har förelagts riksdagen för godkännande har statsrådet i samband med budgetpropositionen uppställt 5,6 miljoner euro som preliminärt resultatmål för Vägverket och som avkastningsmål 0,8 miljoner euro för 2002. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

När resultatmålen bedöms skall de särskilda villkor och begränsningar som hänför sig till Vägverkets verksamhet under övergångstiden beaktas. I samband med att affärsverket grundades har som ett arrangemang för övergångstiden fastställts att intäktsföringsmålet för Vägverket stegvis höjs till 10 % av grundkapitalet. Under övergångstiden åren 2001 2004 är intäktsföringskravet för grundkapitalet beroende av att marknaden öppnar sig. Då resultatmålet ställdes har det dessutom beaktats att konkurrensutsättningen av underhållet av väghållningen och byggandet ökar. Den förutspås sänka omsättningen i Vägverkets verksamhet med nästan 76 miljoner euro jämfört med föregående år. Kostnaderna för verksamheten anpassas till den sjunkande volymen genom att principer som har godkänts när Vägverket grundades iakttas. I statsbudgeten upptas som inkomster intäktsföringarna av affärsverkets vinst samt räntorna på den finansiering som beviljats affärsverket på lånevillkor. Intäktsföringen av vinsten utgör 2002 ca 0,4 miljoner euro av resultatet för 2001 och inkomst av räntan för statens lån 0,6 miljoner euro. Enligt ett beslut som statsrådet har fattat har räntan för det främmande kapital som getts på statens lånevillkor för övergångstiden sänkts så, att det under det första året är 1,5 %, från vilken sats den stegvis stiger till 5 %. Fr.o.m. 2005 är räntan fast, 5 % om året. Under de tre första låneåren betalas endast ränta för lånen. Enligt den preliminära investeringsplanen skall 20 miljoner euro användas för investeringar. Finansieringen sker i sin helhet genom upplåning i finansiella institut, för vilket lånefullmakter föreläggs riksdagen. Den på resultat- och finansieringsplanen baserade preliminära investeringsplanen för 2002 milj. Anskaffning av jordområden, maskiner och anläggningar för produktionen Anskaffning av datasystem och andra anläggningstillgångar Sammanlagt 20 15 5 Tabell med jämförelsetal 2001 2002 prognos uppskattning Omsättning (milj. ) 573,0 496,3 ändring % -13,3 Driftsbidrag (milj. ) 27,7 26,3 driftsbidrag i % av omsättningen 4,8 5,3 Vinst (milj. ) 4,9 5,6 vinst i % av omsättningen 0,9 1,1 Avkastning på investerat kapital, % 4,7 5,7 Avkastning på grundkapitalet, % 28,1 32,4 Avkastning på hela kapitalet, % 8,5 8,3 Soliditet, % 36,2 37,6 Investeringar i % av omsättningen 2,1 2,4 Antal anställda 4 250 3 850 30. Sjöfartsverket Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

F ö r k l a r i n g : Sjöfartsverket svarar för skötsel och utveckling av de farleder som staten ansvarar för, sjökartläggningen samt isbrytning och lotsning. Dessutom svarar Sjöfartsverket för förbindelsefartygstrafiken i skärgården samt myndighetsuppgifter i anslutning till fartygssäkerheten. Längden av de upprätthållna farlederna för handelssjöfart är 5 397 km och längden av andra farleder 10 159 km. Avsikten är att säkra vintertrafiken till 23 hamnar. Djupfarlederna i Saimen hålls öppna också under vintersäsongen. Antalet trafikprestationer och prestationer som produceras inom verket samt motsvarande inkomstutveckling beräknas bli följande: 2000 2001 ändring, % 2002 ändring, % Verksamhet som täcks med farledsavgifter: Utländsk godstrafik, milj. ton 80,6 82,4 2,2 83,9 1,8 Passagerartrafik, milj. resenärer 16,0 16,0 0,0 16,3 1,9 Farledsavgifter, milj. 66,3 67,1 1,3 67,7 0,9 Kostnadsmotsvarigheten för farledsavgiften, % 99,1 94,5 93,9 Verksamhet som täcks med lotsningsavgifter: Antal lostningar, st. 32 976 31 900-3,3 30 800-3,4 Antal lotsade sjömil 701 778 664 300-5,3 641 000-3,5 Inkomster av lostningen, milj. 31,8 30,6-3,8 28,6-6,5 Kostnadsmotsvarigheten för lotsningen i % 6) 98,2 89,5 84,8 Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för sjöfartsverkets verksamhet för 2002: Servicemål Den genomsnittliga väntetiden för isbrytarservice för fartyg som har tvingats vänta är högst fyra timmar. Procentandelen av fartyg som kommer igenom utan väntan är mellan 90 och 95. I lostningsverksamheten är väntetiden högst två timmar. Säkerheten inom sjöfarten Antalet olyckor som inträffar på Finlands territorialvatten och antalet olyckor som drabbar finländska fartyg minskar beräknat som ett glidande medelvärde under fyra års tid. Målet för 2002 är högst 50 olyckor. Arbetet med styrningsoch uppföljningssystemet för trafiken i Finska viken och det internationella vattenområde som hänför sig till den (VTMIS), vilket inleddes 2001, blir för Finlands del färdigt under 2003. Systemet tas i samarbete med Ryssland och Estland i bruk 2004. Kostnadsmotsvarighet Kostnadsmotsvarigheten för farledsavgiften är 94 % och för lostningsavgiften 85 %. Lönsamhetsmålet för de prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder är att kostnaderna skall täckas med inkomsterna. Lönsamhet Utgifterna för farlederna för handelssjöfart vid kusten får uppgå till 1,15 euro per transporterat ton. Kostnaderna för att farlederna upprätthålls för handelssjöfart vid kusten är i genomsnitt 2 523 euro per farledskilometer och kostnaderna för lotsning är 53 euro/sjömil. Kostnaderna för lotsning minskar reellt med 3 % från 2001. Utveckling Vid sjöfartsverket förbättras uppföljningen av skicket på farlederna och ett mål för i vilket skick de skall vara tas i bruk. Likaså tas ett mål som gäller andelen NAVI-dugliga farleder i bruk. Utvecklingen av ekonomin i och organisationsstrukturen för verksamheten vid verket fortgår på grundval av funktionsspecifika utredningar. 6) Kostnadsmotsvarigheten för kuststationerna i % 2000: 107,3, 2001: 97,9, 2002: 93,2. Kostnadsmotsvarigheten för Saimenstationerna i % 2000: 40,4, 2001: 35,8, 2002: 34,6. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

Sjöfartsverkets utgifter och inkomster (milj. euro) 2000 2001 2002 bokslut ordinarie budgetprop. statsbudget Omkostnader, netto (21) 13,8 10,9 11,0 Inkomster av verksamheten 118,9 114,5 114,3 Omkostnader 132,7 125,4 125,3 Anskaffning av fartyg (70) 22,6 19,7 10,3 Utvecklande av farledsnätet (77) 11,9 2,5 2,5 Anskaffning av mark- och vattenområden (87) 0,02 0,1 0,1 NETTOUTGIFTER, KAPITEL 31.30 48,3 33,2 23,9 Sjöfartsverkets inkomster och utgifter fördelade enligt uppgift: Intäkter Kostnader för verksamheten Avskrivningar Kalkylerade räntor Kostnader sammanlagt Överskott/ underskott Kostnadsmotsvarighet 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 % Uppgifter som täcks med farledsavgifter, sammanlagt 68 396 40 184 16 674 15 975 72 833-4 436 94 farledshållningen 19 658 7 176 7 475 34 309 isbrytningen 20 526 9 498 8 500 38 523 Farledshållning för annan sjötrafik vid kusten 55 6 395 1 170 843 8 408-8 353 1 Farledshållning i de inre vattenvägarna 706 14 614 4 346 4 423 23 383-22 677 3 Lotsning 28 833 30 719 1 766 1 510 33 996-5 162 85 Förbindelsefartygstrafik 656 6 080 1 048 747 7 875-7 219 8 Fartygssäkerhet 1 454 5 178 129 37 5 344-3 890 27 Affärsverksamhet 13 893 12 237 714 730 13 681 211 102 varav kombiisbrytarna 11 487 9 885 695 716 11 296 191 102 Andra myndighetsliknande uppgifter 678 5 557 501 410 6 468-5 790 10 SAMMANLAGT 114 671 120 964 26 349 24 675 171 988-57 316 68 Siffrorna i tabellen avviker från slutsummorna i utgiftsmomenten, eftersom investeringarna syns som avskrivningar och kalkylerade räntor inom avskrivningstiden. Kostnaderna för verksamheten innehåller lönekostnader, anskaffning av material och utrustning, köp av tjänster och andra korttidsverkande löpande kostnader. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 11 041 000 euro. 7) Avskrivningar är beräknade enligt anskaffningsvärdet, varvid räntan som använts är 5,3 %. Anslaget får också användas till statens andel av den nationella medfinansieringen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond. Av anslaget har 151 000 euro avsatts för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. Anslaget får även användas för forsknings- och utredningsuppgifter för EU:s TEN-projekt. Dessutom får anslaget användas för sänkning av sådana hyror för tjänstebostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 100 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt 50 000 euro för utvecklande av styrnings- och uppföljningssystemet för trafiken Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

i Finska viken och det internationella vattenområde som hänför sig till den. Kostnadsförslaget för projektet är 269 000 euro och det är färdigt 2004. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom nettobudgeterad inkomst dessutom beaktats inkomsterna av farledsavgifterna, förbindelsefartygstrafiken, lotsningen, den avgiftsbelagda verksamheten, kombiisbrytarna, kartproduktionen, inspektionen av sjöfarten, hyresinkomsterna samt tillståndsavgifterna för Saima kanal. Av anslaget under momentet betalas även utgifterna för förvaltningsnämnden för Saima kanal. Utgifterna för isbrytningen vid kusterna har dimensionerats enligt 650 verksamma dagar, dvs. enligt en s.k. mild vinter då det finns ett istäcke på Bottenviken och vid kusterna. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 125 294 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 96 560 000 Övriga omkostnader 28 734 000 Bruttoinkomster 114 253 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 113 763 000 offentligrättsliga prestationer 97 946 000 övriga prestationer 15 817 000 Övriga inkomster 490 000 Nettoutgifter 11 041 000 2002 budget 11 041 000 2001 budget 10 905 810 2001 tilläggsb. 546 611 2000 bokslut 18 181 115 70. Anskaffning av fartyg (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 10 259 000 euro. F ö r k l a r i n g : Anskaffnings- och finansieringsutgifterna för isbrytare som anskaffades åren 1993 och 1994 uppgår till 211 011 000 euro och för ändamålet har tidigare beviljats 191 501 000 euro. Redan gjorda anskaffningar föranleder kassautgifter på 10,3 miljoner euro år 2002 och 9,3 miljoner euro år 2003. 2002 budget 10 259 000 2001 budget 19 677 987 2001 tilläggsb. 336 376 2000 bokslut 22 032 618 77. Utvecklande av farledsnätet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 2 523 000 euro. Anslaget får användas till utgifter som föranleds av planering och andra förberedande arbeten och anskaffning av anordningar i anslutning till utvidgnings- och nyinvesteringar i farleds- och kanalnätet samt av andra motsvarande projekt som genomförs senare. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget för 2002 används för anskaffning av trafikstyrnings- och radionavigationssystem. 2002 budget 2 523 000 2001 budget 2 522 819 2001 tilläggsb. 2 102 349 2000 bokslut 12 193 625 87. Anskaffning av mark- och vattenområden (förslagsanslag) Under momentet beviljas 67 000 euro. Anslaget får användas för anskaffning av mark- och vattenområden som är nödvändiga för byggandet av farleder och andra jord- och vattenbyggnadsobjekt samt för ersättningar enligt vattenlagen (246/1961). 2002 budget 67 000 2001 budget 67 275 2000 bokslut 16 262 32. Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik 40. Stödjande av anskaffningar av lastfartyg (förslagsanslag) Under momentet beviljas 959 000 euro. Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser som erläggs på grundval av sådana fullmakter för räntestödslån som beviljats före 1996 samt åren 1999 och 2000. F ö r k l a r i n g : Räntestödslånen beräknas åsamka staten utgifter som följer (milj. euro): 2002 2003 2004 2005 2006 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

Räntestödslån som beviljats före 1996 0,9 0,7 0,4 0,1 - Räntestödslån som beviljats 2000 - - 0,9 0,9 0,9 Sammanlagt 0,9 0,7 1,3 1,0 0,9 Utbetalningen av räntestödet för de lån som beviljats före 1996 upphör 2005. Utbetalningen av räntestödet för de lån som beviljats 2000 inleds 2004 samt upphör 2008. Beloppet av räntestödet är högst 2 % och det utbetalas fem år efter att den första raten av lånet är betald. 2002 budget 959 000 2001 budget 2 926 470 2000 bokslut 2 287 153 41. Tryggande av konkurrensförutsättningarna för lastfartyg samt passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder vilka är upptagna i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart (förslagsanslag) Under momentet beviljas 40 954 000 euro. Anslaget får användas i enlighet med lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) för betalning av stöd till lastfartyg samt passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder vilka antecknats i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Det stöd som betalas till fartygen motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett ovan avsett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de socialskyddsavgifter som arbetsgivaren har betalat för inkomsten samt de sjömanspensionsförsäkrings-, arbetslöshets-, olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremier liksom den andel av premierna för grupplivsförsäkring för fritiden och tillläggsförsäkringen i fritidsförsäkringen som arbetsgivaren betalar. Bruttodräktigheten för de 106 fartyg som i slutet av 2000 antecknats i förteckningen över handelsfartyg uppgick till 1 057 943 ton, dvs. 63 % av hela tonnaget. 2002 budget 40 954 000 2001 budget 40 953 760 2000 bokslut 26 388 951 42. Tryggande av konkurrensförutsättningarna för passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor i utrikesfart (förslagsanslag) Under momentet beviljas 13 841 000 euro. Anslaget får användas för betalning av stöd i enlighet med lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) till andra passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor vilka har antecknats i förteckningen än sådana som går i trafik mellan tredje länder. F ö r k l a r i n g : Regeringen avlåter i anslutning till budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart så att stöd fr.o.m. den 1 januari 2002 också betalas till passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor i utrikesfart. De passagerarfartyg som går i trafik mellan tredje länder omfattas redan av lagen. Stödanslaget under momentet har dimensionerats så att den skatteinkomstnytta som föranleds av att löneinkomsterna från dessa fartyg helt beskattas i Finland samt de bolagsskatter som uppbärs hos rederierna har beaktats. Som stöd betalas ett belopp som motsvarar 97 % av den förskottsinnehållning som har verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare har fått från ett fartyg som har antecknats i förteckningen. De fartyg som omfattas av stödet är högst 15, och på årsnivå uppgår behovet av anslag till 27 682 000 euro. Eftersom stödet betalas halvårsvis i efterskott, behövs ett anslag om 13 841 000 euro 2002. 2002 budget 13 841 000 44. Understödjande av skärgårdstrafik (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 286 000 euro. Anslaget får i enlighet med grunderna i statsrådets förordning (37/2001) användas till understöd för trafikidkare som sköter trafikförbindelserna i skärgården. Anslaget får dessutom användas till betalning av räntestöd till kreditinstituten för lån som enligt 2 4 mom. lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel (1015/1977) beviljas för grundliga reparationer och nyanskaffningar av fartyg för skärgårdstrafiken. Inga nya räntestödslån beviljas. Räntegottgörelsen för tidigare beviljade räntestödslån är 4 % under de fyra första låneåren och 2 % under det 5 8 låneåret. Anslaget består av sådana utvecklingspengar som avses i 6 lagen om regional utveckling. F ö r k l a r i n g : Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för sådana invånare i södra Finlands skärgård som Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

inte har tillgång till den service som Sjöfartsverkets förbindelsefartyg erbjuder. 2002 budget 286 000 2001 budget 285 919 2000 bokslut 232 099 50. Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag) Under momentet beviljas 673 000 euro. Anslaget får användas till betalning av understöd som avses i lagen om lästavgift (189/1936) för välfärdsverksamhet till förmån för yrkesverksamma sjömän samt till främjande av sjöräddningsverksamheten. Understöden beviljas för utgifter föranledda av verksamhet som sjöfartsverket bestämmer. F ö r k l a r i n g : Motsvarande inkomst har antecknats under moment 11.19.02. 2002 budget 673 000 2001 budget 672 752 2000 bokslut 657 992 40. Banförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Målet för banhållningen är att främja verksamhetsbetingelserna för järnvägstrafiken som en effektiv, säker och miljövänlig trafikform både i hemlandet och som en del av det internationella transportssystemet samt att erbjuda järnvägstrafiken en konkurrenskraftig trafikled. Då bannätet förbättras och underhålls beaktas lönsamhetsmål och trafikpolitiska mål. I Finland är banorna i huvudsak s.k. blandbanor, dvs. person- och godstrafiken använder samma banor. Järnvägstrafiken har utvecklats väl under de senaste åren. Järnvägstrafikens andel av godstrafiken är 25 % av hela landets trafikmängd. År 2000 uppgick godstrafiken på järnvägarna till 40,5 miljoner ton. Andelen transporterade ton uppskattas öka med ca 2 % 2001 i jämförelse med nivån 2000. År 2002 beräknas antalet ton öka med ca 2 %. Persontrafiken omfattade 2000 nästan 55 miljoner resor. Fjärrtrafiken stod för 12 miljoner och närtrafiken för 43 miljoner resor. Antalet resor väntas öka med ca 2 % år 2001 och med nästan 4 % år 2002. Återställandet av skicket på bannätet har gått framåt under de senaste åren. Banhållningen har under de senaste sex åren förfogat över ca 0,4 miljarder euro om året. De senaste årens insatser i fråga om bannätet märks på det sättet att banorna är i bättre skick än tidigare. Det faktum att bannätet är överårigt och de volymer trafiken uppgår till förutsätter att iståndsättningen fortsätter under de närmaste åren i samma utsträckning som tidigare. Tyngdpunkten för basbanhållningen ligger alltjämt på att förnya överbyggnaderna på de banavsnitt som genomgick en ombyggnad på 1950- och 60- talen och som nu är slutanvända. Tågsäkerheten förbättras även genom att plankorsningar avlägsnas på de viktigaste stambanorna och på transportrutter för farliga ämnen samt genom att andra plankorsningar avlägsnas enligt säkerhetsprogrammet. För syftet används årligen anslag uppgående till ca 20,2 miljoner euro. Budgeteringsprincipen i fråga om nya utvecklingsprojekt revideras så att för varje projekt beviljas en separat fullmakt att ingå avtal i beslutsdelen under moment 31.40.78. Anslaget under momentet i fråga är ett förslagsanslag och det dimensioneras i enlighet med hur mycket utgifter som projektet åsamkar varje år. Som nya projekt inleds 2002 elektrifieringen av bandelen Uleåborg Idensalmi/Vartius, byggandet av stadsbanan Dickursby Kervo och byggandet av direktbanan Kervo Lahtis. Moment 31.40.77 används för genomförandet av halvfärdiga projekt. Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Banförvaltningscentralen år 2002: Omfattningen av bannätet och dess servicenivå Inga förändringar sker i omfattningen. I slutet av 2002 fördelar sig bannätet på följande olika serviceklasser: Serviceklass Persontrafik Bankilometer Godstrafik Bankilometer Högsta tillåtna hastighet km/h 2001 2002 Serviceklass Högsta tillåtna axellast och hastighet km/h 2001 2002 P1 över 140 468 477 G1 25 t och 60 100 0 0 P2 120 140 1 246 1 349 G2 22,5 t och 100 3 954 3 954 P3 60 120 1 677 1 565 G3 22,5 t och 50 80 1 051 1 051 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

P4 högst 100 593 593 G4 20 t och 40 638 638 P5 ingen regelbunden 1 659 1 659 persontrafik Sammanlagt 5 643 5 643 5 643 5 643 Syftet är att i godstrafiken ta i bruk en axellast på 25 ton på bandelarna Gerknäs Hangö, Lauritsala Kotka/Fredikshamn och Harjavalta Mäntyluoto under 2003. Nedskärningen av bannätet bereds så, att bandelen Kemijärvi(Isokylä) Kelloselkä indras under 2004. Smidigheten i trafiken Mängden över 5 minuter långa förseningar i persontrafiken som orsakas av banhållningen är högst 5 %. Förbättrande av säkerheten Inga resenärer dör i järnvägsolyckor. Antalet plankorsningsolyckor är högst 40. Antalet olyckor som beror på banan är högst fem. Lönsamhet Styckkostnaderna för banhållningen minskar med 2 %. Banförvaltningscentralens inkomster och utgifter (milj. euro): 2000 2001 2002 bokslut ordinarie budgetprop. statsbudget Basbanhållningen (21) 246,2 223,9 230,2 Inkomster 72,2 69,3 69,0 Banavgifter 53,8 55,5 55,5 Fastighetsförvaltning 9,3 9,6 9,3 Övriga inkomster 9,1 4,2 4,2 Utgifter 318,4 293,2 299,1 Förvaltning 6,4 7,1 7,7 Trafikstyrning 34,5 34,3 35,8 Underhåll och ombyggnad av fastigheter 10,6 9,9 9,1 Underhåll och användning av banan 111,9 113,4 121,1 Planering, undersökningar 3,0 4,0 3,9 Reinvesteringar 152,0 124,5 121,5 Utvecklande av bannätet (77) 51,1 49,4 43,0 Vissa banprojekt (78) 29,8 7,9 34,0 Byggande av radionät (79) 0,0-22,2 Jordområden för bannätet (87) 0,8 0,7 1,2 NETTOUTGIFTER KAPITEL 31.40 327,9 281,9 330,6 BRUTTOUTGIFTER KAPITEL 31.40 400,1 351,2 399,5 21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 230 171 000 euro. Förutom till banhållningen får anslaget användas till utgifter för fastighetsförvaltningen, kostnader för kontrollavgiftsverksamheten i kollektivtrafiken samt till betalning av utgifter för forsknings- och planeringsutgifter inom ramen för EU:s TEN-projekt samt närområdessamarbete. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

För genomförandet av banhållningsprojekten får Banförvaltningscentralen ingå förbindelser som under senare år åsamkar staten utgifter om högst 100 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 132 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom nettobudgeterade inkomster utöver intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten beaktats banavgiften till Banförvaltningscentralen, intäkterna för försäljning av egendom med undantag av intäkterna för fast egendom och TEN-finansieringen från EU. Banförvaltningscentralen uppbär hos trafikidkarna en banavgift som bestäms enligt lagen om statens bannät på grundval av användningen av bannätet, standarden på bannätet och marknadssituationen samt kostnaderna för banhållningen. Grundavgiften baserar sig på antalet transporterade ton i godstrafiken och avgiftens rörliga del på Den preliminära finansieringsplanen enligt åtgärder för basbanhållningen: avverkade bruttokilometer i person- och godstrafiken, på det sätt som kommunikationsministeriet närmare bestämmer. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 299 128 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 10 932 000 Övriga omkostnader 288 196 000 Bruttoinkomster 68 957 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 11 100 000 Banavgiften 55 502 000 Övriga inkomster 2 355 000 Nettoutgifter 230 171 000 Färdig Kostnadsförslag Beräknade Använt kostnader 2002 milj. milj. milj. Reinvesteringar 121,5 Helsingfors Tammerfors, renovering 2002 341,4 310,1 27,9 Tammerfors Orivesi Jyväskylä, renovering 2005 55,2 21,0 7,6 Kouvola Pieksämäki, renovering 2006 145,5 91,2 18,5 Uleåborg Torneå, överbyggnad 2002 23,5 21,4 2,2 Seinäjoki Uleåborg, överbyggnad 2007 116,1 7,6 5,6 Villmanstrand Parikkala, renovering 2004 53,8 27,1 10,1 Pieksämäki Kuopio, överbyggnad 2004 27,8-3,4 Uleåborg Rovaniemi, överbyggnad 2003 29,9 2,9 15,5 Övriga reinvesteringar 30,7 Övrig basbanhållning 177,6 Basbanhållningen sammanlagt 299,1 Användningen av fullmakten uppskattas åsamka staten utgifter om ca 50 miljoner euro 2003, 33,6 miljoner euro 2004 och 16,4 miljoner euro 2005. På grund av stegringen i kostnadsnivån i fråga om jordbyggnadsarbeten har kostnadsförslaget för projektet Kouvola Pieksämäki höjts med 7,2 miljoner euro och kostnadsförslaget för projektet Villmanstrand Parikkala med 1,7 miljoner euro. Projektet i fråga om ombyggnaden av överbyggnaden på sträckan Karleby Uleåborg har utvidgats också till bandelen Seinäjoki Karleby. Kostnadsförslaget stiger med 48,8 miljoner euro från 67,3 miljoner euro till 116,1 miljoner euro. Den tidpunkt då projektet beräknas vara färdigt förskjuts med två år till 2007. Ett nytt, specificerat projekt är Uleåborg Rovaniemi med ett kostnadsförslag på 29,9 miljoner euro för att ersätta överbyggnaden i anslutning till elektrifieringen av bandelen. Som brådskande projekt inleds ersättandet av överbyggnaden på bandelen Pieksämäki Kuopio. Kostnadsförslaget för projektet är 27,8 miljoner euro. 2002 budget 230 171 000 2001 budget 223 858 130 2001 tilläggsb. 21 407 968 2000 bokslut 247 740 816 77. Utvecklande av bannätet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 43 029 000 euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

Anslaget får användas till projekt för utvecklande av banhållningen samt till utgifter för nybyggnad av hus i Banförvaltningscentralens besittning. Banförvaltningscentralen får ingå förbindelser som under senare år åsamkar staten utgifter om högst 70 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Budgeteringen av utvecklingsprojekten har ändrats så, att alla nya projekt budgeteras under moment 31.40.78. Under detta moment budgeteras anslagen Den preliminära finansieringsplanen för utvecklingsprojekten: för halvfärdiga projekt. På grund av stegringen i kostnadsnivån har kostnadsförslagen höjts för följande projekt: Helsingfors Tammerfors med 10,9 miljoner euro, Tuomioja Brahestad med 0,8 miljoner euro, Uleåborg Rovaniemi med 5,9 miljoner euro samt bananordningar för tågkontroll med 0,8 miljoner euro. För finansieringen av projektet Helsingfors Tammerfors används också 27,9 miljoner euro av anslaget för basbanhållningen. Kostnadsförslag Beräknade Använt kostnader 2002 Färdig milj. milj. 1 000 Helsingfors Tammerfors, höjning av standarden 2002 140,4 127,3 13 119 Tuomioja Brahestad, elektrifiering 2002 9,4 8,5 841 Uleåborg Rovaniemi, elektrifiering 2004 48,1 7,7 8 578 Bananordningar för tågkontroll 2002 70,8 69,3 1 514 Skede III av införandet av tågkontroll 2005 50,5 5,0 7 400 Plankorsningar längs stambanorna 10 736 Husbyggen 841 Utvecklingsprojekt sammanlagt 319,2 217,8 43 029 Användningen av fullmakten bedöms åsamka staten utgifter om 29 miljoner euro 2003, 29 miljoner euro 2004 och 12 miljoner euro 2005. 2002 budget 43 029 000 2001 budget 49 447 250 2001 tilläggsb. 1 924 070 2000 bokslut 47 765 371 78. Vissa banprojekt (förslagsanslag) Under momentet beviljas 34 000 000 euro. Anslaget får användas för betalning av utgifter för sådana nämnda banprojekt i fråga om vilka en fullmakt att ingå avtal har beviljats under momentet. Specificering av projekt: Banförvaltningscentralen berättigas att ingå avtal om elektrifiering av bandelen Uleåborg Idensalmi/Vartius till ett totalkostnadsbelopp av högst 70,6 miljoner euro samt om byggande av det fjärde spåret på banan Dickursby Kervo så, att statens andel av finansieringen uppgår till högst 40,4 miljoner euro. Banförvaltningscentralen bemyndigas också att ingå ett avtal om direktbanan Kervo Lahtis till ett totalkostnadsbelopp av högst 336,4 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats och anslaget under det har ändrats till förslagsanslag. Under momentet har tidigare budgeterats de utgifter som stadsbanan Helsingfors Alberga har åsamkat. Fullmakt att ingå avtal Använt anslag Anslag 2002 Senare finansieringsbehov Färdig milj. milj. milj. milj. NYA PROJEKT Uleåborg Idensalmi/Vartius, elektrifiering 2006 70,6-4 66,6 Dickursby Kervo, fjärde spåret 2004 40,4-15 25,4 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20