4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster av skattenatur. Den långsamma ekonomiska tillväxten begränsar fortfarande en tillväxt av skattebaserna 2016. Statens skatteinkomster uppskattas växa med ca 2 % år 2016, dvs. med ca 0,9 miljarder euro jämfört med vad som har budgeterats för 2015 (budgeten inklusive tilläggsbudgetarna). Finlands ekonomi har inte vuxit på tre år. I finansministeriets ekonomiska prognos antar man att den ekonomin långsamt börjar växa 2016. Den internationella ekonomin och samhällsekonomin i Finland är dock fortfarande mottagliga för negativa chocker, vilket leder till osäkerhet också i uppskattningarna av skatteinkomsterna. De risker som gäller Finlands ekonomiska tillväxt har fortfarande ett samband med den realekonomiska utvecklingen, i synnerhet när det gäller i vilken utsträckning den ekonomiska tillväxten förblir långsammare i Finland än i konkurrentländerna. Riskerna i anslutning till utfallet av prognoserna för den ekonomiska utvecklingen och skatteinkomsterna ökar just i samband med konjunktursvängningar. Konsumenternas förtroende för den egna och samhällsekonomiska utvecklingen ligger på en nivå som är klart under det långsiktiga genomsnittet. Förväntningarna på den egna ekonomin och Finlands ekonomi är försiktiga och förväntningar när det gäller arbetslösheten dystra. Även industrins förtroende ligger alltjämt på en låg nivå. Ökningen av hushållens realinkomster som en följd av den exceptionellt låga inflationen stöder dock utvecklingen av den privata konsumtionen. Hushållens skuldsättningsgrad väntas alltjämt stiga. Skuldsättningen accelereras av den tidsbundna amorteringsfrihet på bolån som bankerna marknadsfört 2015. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2014 2016 1) År 2014 År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016 bokslut budget budgetprop. Kod Avdelning mn mn mn mn % 11. Skatter och inkomster av skattenatur 39 270 39 911 40 782 870 2 12. Inkomster av blandad natur 5 180 6 050 5 344-706 -12 13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 2 597 2 768 2 451-317 -11 15. Lån, exkl. nettoupplåning och skuldhantering 623 415 481 66 16 Sammanlagt 47 671 49 143 49 057-86 -0 15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 5 554 4 721 5 033 312 7 Sammanlagt 53 225 53 864 54 090 226 0 1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2015 uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 0,9 miljarder euro, medan budgetekonomins ordinarie inkomster uppskattas minska ca 0,1 miljarder euro. Minskningen av andra inkomster än skatteinkomsterna förklaras av de exceptionella inkomstposter som ingår i inkomstbudgeten för 2015, varav de vikti- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
gaste anknyter till aktieförsäljningsinkomster av engångsnatur. Behovet av nettoupplåning enligt budgetpropositionen är ca 5,0 miljarder euro. I den första, andra och tredje tilläggsbudgeten för 2015 ändrades nettobeloppet av de beräknade ordinarie inkomsterna (inkomstposterna exkl. nettoupplåningen och skuldhanteringen) nästan inte alls. I dessa tilläggsbudgetar minskade inkomstposterna med sammanlagt 31 miljoner euro. Av figur 3 framgår utvecklingen av statens skatteinkomster enligt skatteslag 2002 2016. Utvecklingen av den totala ekonomiska produktionen har varit tudelad under granskningsperioden. Fram till 2008 var den ekonomiska tillväxten relativt snabb, vilket utvidgade skattebasen och ökade skatteinkomsterna. Samtidigt genomfördes dock skattelättnader i t.ex. beskattningen av förvärvsinkomster. Dessutom reformerades företags- och kapitalinkomstbeskattningen vid ingången av 2005. Finanskrisen 2008 2009 ledde till en betydande minskning av totalproduktionen (reellt med ca 8 % 2009). Efter det har tillväxten av totalproduktionen varit anspråkslös. Ökningen av skatteinflödet efter finanskrisen är därför till en stor del en följd av åtstramad beskattning. Åtstramningen av skatter har huvudsakligen inriktats på indirekta skatter av vilka de viktigaste är mervärdesskatten och energiskatten. Mervärdeskattens relativa andel av de totala skatteuttaget har ökat till följd av tillväxten i skattebasen (den privata konsumtionen viktigast) samt höjningen av mervärdesskatteuttaget 2013. Intäkterna av förvärvsinkomstskatten och kapitalinkomstskatten har knappast alls ökat, när den rundradioskatt som togs i bruk 2013 inte beaktas i skatteintäkterna. Minskningen av intäkterna av samfundsskatten beror förutom på företagens svaga resultatutveckling också på sänkningen av samfundsskattesatsen 2012 och 2014 samt på den förändrade produktionsstrukturen i Finlands ekonomi. Figur 3. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2002 2016 (mn euro) 4.1. Centrala ändringar i skattegrunderna år 2016 Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att stärka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Den totala skattegraden stiger inte under valperioden. Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och linjeändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden. Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå. Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter. Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt. Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information. Regeringsprogrammets skattelättnader genomförs stegvis under valperioden. År 2016 balanseras statsfinanserna genom skatteåtstramningar som man kommit överens om i regeringsprogrammet. Beskattningen av arbete lindras i enlighet med regeringsprogrammet i synnerhet för låg- och medelinkomsttagare genom en höjning av arbetsinkomstavdraget med 450 miljoner euro 2016. Dessutom lindras grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster 2016 så att de motsvarar förändringen i förtjänstnivåindexet. Överlåtelseförlust kommer att bli avdragsgill från all kapitalinkomst, då den enligt gällande lagstiftning är avdragsgill endast från överlåtelsevinst. Giltighetstiden för lagen om källskatt för löntagare från utlandet förlängs. För 2016 införs en tidsbunden möjlighet till s.k. verksam ånger inom beskattningen. Parametrarna för rundradioskatten justeras till följd av indexfrysningen av det anslag som ska överföras till Rundradion Ab så, att det minsta skattebelopp som tas ut höjs från 51 till 70 euro. Den lägsta inkomstgränsen för när skatt ska börja betalas stiger således från ca 7 500 euro till ca 10 300 euro per år. Bilbeskattningen lindras med sammanlagt ca 200 miljoner euro under regeringsperioden. Lindringen genomförs stegvis 2016 2019. Genom att ändringen genomförs stegvis strävar man efter att dämpa effekterna på beteendet och att undvika marknadsstörningar inom bilhandeln och en plötslig nedgång i lagervärden som en omfattande skatteändring av engångsnatur orsakar samt orättvisa effekter för konsumenterna. Tobaksaccisen, fordonsskatten, avfallsskatten, skatten på uppvärmningsbränslen samt skatten på kraftverksbränslen och bränslen för arbetsmaskiner kommer att höjas. Höjningen av skatten på tobak genomförs stegvis för att dämpa effekterna på beteendet. Den avdragsgilla andelen av bolåneräntorna minskas. Den föreslagna höjningen av fordonsskatten för 2017 kommer att öka skatteutfallet redan 2016 till följd av periodiseringen av skatteuppbörden. Dessutom sänks den nedre gränsen för den temporära högsta inkomstklassen (den s.k. solidaritetsskatten), som infördes 2012, från 90 000 euro till 72 300 euro för åren 2016 och 2017, och den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs från 33 % till 34 % fr.o.m. 2016. I enlighet med regeringsprogrammet kommer effekterna på skatteintäkterna till följd av regeringens ändringar i skattegrunderna att kompenseras till kommunerna. Kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 5 procentenheter och församlingarnas andel med 0,4 procentenheter för skatteåren 2012 2015. Statens andel sänktes i motsvarande grad. Då höjningen av kommunernas samfundsskatteandel upphör i slutet av 2015 och församlingarnas samfundsskatteandel överförs till staten vid ingången av 2016 ökar statens andel av samfundsskatteintäkterna. Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980 2016 (total skattegrad) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
4.2. Utvecklingen i fråga om de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen Skatteinflödet påverkas förutom av ändringarna i beskattningsgrunderna även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delområden utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (vidstående tablå) har härletts ur bedömningarna och prognoserna i den Ekonomiska översikt som är bilaga till budgetpropositionen. Uppskattningar av utvecklingen i fråga om vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen 2013 2014 2015 2016 förändring per år, % Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster 3,1 2,3 1,6 1,7 löneinkomster 0,8 0,8 0,5 1,5 pensioner och andra sociala förmåner 6,6 3,8 3,2 2,4 kapitalinkomster 12,6 2,2 8,3 2,6 Inkomstnivåindex 2,1 1,4 1,1 1,2 Rörelseöverskott 0 6,1 1,1 3,4 Skattebasen för hushållens skattepliktiga konsumtionsutgifter -0,4 0,3 0,0 1,4 Mervärdesskattebasen 0,7 0,1 0,1 1,8 Bensinförbrukning -2-2½ 1½ 1½ Förbrukning av dieselolja -0,8-1,2 1½ 1½ Elförbrukning 2,6 2,6 1 1½ Konsumtion av skattebelagd alkohol -4,3 0-3½ -1 Nya beskattningsbara personbilar (st.) 100 250 101 100 103 000 106 000 Konsumentprisindex 1,5 1,0-0,1 1,1 4.3. Analys av risker och känslighet i anslutning till uppskattningarna av skatteinkomsterna Den uppskattade skatteinkomsten i budgetpropositionen grundar sig på den ekonomiska prognosen och utvecklingen av skattebaserna enligt finansministeriets ekonomiska översikt. Om den ekonomiska utvecklingen avviker från baskalkylen är konsekvenserna av detta för det totala skatteinflödet beroende av i fråga om vilka ekonomiska efterfråge- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
poster och faktorer den ekonomiska prognosen avviker från vad som tidigare uppskattats. Till exempel påverkar förändringar i den inhemska efterfrågan skatteinflödet kraftigare än förändringar som skett via den utländska efterfrågan. Historiska uppgifter visar att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet, försvagar det saldot i statsfinanserna med i genomsnitt 0,2 0,3 procentenheter i relation till totalproduktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2016 har en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten återverkningar motsvarande ca 0,5 miljarder euro med tanke på saldot i statsfinanserna. I vidstående tablå anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi). Konsekvenserna för statens skatteintäkter av en förändring i vissa skattebasposter Förändring i skatteintäkterna, mn Skatteslag Skattebas/efterfrågepost Förändring euro Skatt på förvärvsinkomster Löneinkomster 1 procentenhet 379 (inkl. avgifter), varav staten 127 Pensionsinkomster 1 procentenhet 116, varav staten 29 Skatt på kapitalinkomster Kapitalinkomster 1 procentenhet 29 Samfundsskatt Rörelseöverskott 1 procentenhet 40, varav staten 28 Moms Värdet av den privata konsumtionen 1 procentenhet 118 Bilskatt Försäljning av nya personbilar, st. 1 000 st. 6,5 Energiskatt Förbrukning av el i elklass I 1 % 10 Bensinförbrukning 1 % 13 Dieselförbrukning 1 % 14 Punktskatt på alkoholdrycker Alkoholkonsumtion 1 % 14 Punktskatt på tobak Cigarettkonsumtion 1 % 7 4.4. Skatteutgifter Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i skattelagstiftningen i stödjande syfte. Det finns ca 190 olika typer av skatteutgifter, men det är inte möjligt att uppskatta ett värde i euro för alla. Skatteutgifterna beräknas minska skatteintäkterna med ca 25,3 miljarder euro 2016. Av detta belopp hänför sig ca 16,6 miljarder euro till statens skatteintäkter. Vid en bedömning av skatteutgifternas totalbelopp bör det beaktas att en del av skatteutgifterna överlappar varandra och att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom förfarandet också påverkar priserna och beteendet. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten. I vissa skatteutgifter föreslås ändringar 2016 (se avsnitt 4.1). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
4.5. Övriga inkomstposter 2014 bokslut 2015 uppskattning 2016 2015 2016 förändr., budgetprop. % Inkomster av blandad natur, mn euro 5 137 6 016 5 344-11 överföring från statens pensionsfond 1 678 2 275 1 783-22 inkomster från EU 1 209 1 270 1 119-12 statens andelar av tippningens och penninglotteriets vinstmedel 535 541 537-1 avkastning av Penningautomatföreningens verksamhet 413 426 427 0 överföring från statens bostadsfond 117 66 47-29 övriga 1 184 1 438 1 430-1 Statens inkomster av blandad natur 2016 beräknas uppgå till 5 344 miljoner euro, dvs. 670 miljoner euro mindre än vad som har budgeterats för 2015. Inkomsterna från EU beräknas sjunka med 12 % jämfört med 2015. Av inkomsterna från Europeiska unionen består de viktigaste posterna av utvecklingsstöd för lantbruket och landsbygden samt av strukturpolitiska stöd. Från statens pensionsfond intäktsförs enligt uppskattning 1 783 miljoner euro i statens budgetekonomi. Återtagandet av anslaget för användningen av intäkterna från bankskatten ökar inkomsterna av blandad natur med 266 miljoner euro 2015. Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 2 451 miljoner euro, vilket är ca 300 miljoner euro mindre än vad som budgeterades för 2015. I ränteinkomster beräknas inflyta ca 135 miljoner euro. Statens ränteinkomster inflyter av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det dagliga behovet. Statens kassareserver beräknas uppgå till 5½ miljarder euro och genomsnittsavkastningen beräknas bli exceptionellt låg, 0,2 %. Inkomsterna av vinstutdelning och av försäljning av aktier beräknas vara 1 967 miljoner euro, varav ungefär en fjärdedel föranleds av de engångsåtgärder som ökar intäktsföringen och som det fattats beslut om som en del av finansieringen av regeringens spetsprojekt. Spetsprojekten finansieras i huvudsak med inkomster från utdelning och genom försäljning av statens aktieinnehav. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. För 2016 antas intäktsföringen uppgå till 130 miljoner euro. Intäktsföringen av vinsten från statens affärsverk beräknas uppgå till 220 miljoner euro, varav Senatfastigheters andel är 100 miljoner euro och Forststyrelsens andel 120 miljoner euro. 2014 bokslut 2015 uppskattning 2016 budgetprop. 2015 2016 förändr., % Ränteinkomster och intäktsföring av vinst, mn euro 2 030 2 755 2 451-11 ränteinkomster 148 138 134-3 utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 1 416 2 149 1 967-8 andel i Finlands Banks vinst 227 138 130-5 intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 240 330 220-33 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6