Lokalt handlingsprogram för kvinnofrid

= KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING Lokalt handlingsprogram för kvinnofrid Box 490 39, 100 28 Stockholm. Besöksadress S:t Eriksgatan 47 A Telefon 508 08 000. Fax 508 08 099 www.stockholm.se

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 1.2 Stockholms stads program för kvinnofrid 4 1.3 Stadsdelsförvaltningen som arbetsgivare 5 2. Särskilt utsatta grupper 6 2.1 Äldre- och funktionshindrade 6 2.2 Unga kvinnor/flickor i strängt patriarkala familjer 7 2.3 Kvinnor med missbruksproblematik 7 3. Insatser för barnen 8 3.1 Anmälningsskyldighet 8 3.2 Barnens behov av stöd 9 4. Insatser för männen 9 5. Den rättsliga processen 10 6. Information om personskydd 12 7. Övrigt 12 8. Stödåtgärder inom stadsdelen 13 9. Externa stödåtgärder 14 10. Deltagare i stadsdelens lokala samverkansgrupp 20 Bilaga nr 1: Riskbedömning Bilaga nr 2: Värn för äldre och funktionshindrade Bilaga nr 3: Resursgruppen

4 1. Inledning Socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden ska härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation, (5 kap.11 Socialtjänstlagen). Kvinnomisshandel är ett brott som lyder under allmänt åtal. Med kvinnomisshandel avses här en kvinna som utsatts för våld eller hot från en man som hon känner och har eller har haft en nära relation till. Kvinnomisshandel är ett allvarligt samhällsproblem. Det förekommer även att män blir misshandlade av kvinnor och att våld förekommer i samkönade relationer. Handlingsprogrammet gäller även i dessa situationer. Många kvinnor som utsätts för våld har barn. Det är viktigt att uppmärksamma att barn som lever i familjer där det förekommer hot och våld far mycket illa. Personer som utsätts för våld är inte alltid benägna att söka hjälp och vet kanske inte heller vart de kan vända sig. De befinner sig dessutom ofta i en hotsituation. För många kvinnor som är hotade eller våldsutsatta, är det också ett stort steg att söka hjälp. Det kan vara känslor av skam, skuld eller rädsla för repressalier som gör det svårt för kvinnor att våga berätta hur det är. När en våldsutsatt kvinna väl söker hjälp är det viktigt att hon får ett bra bemötande, för att hon ska våga och orka med att förändra sin situation. 1.2 Stockholms stads program för kvinnofrid Myndighetssamverkan i kvinnofridsfrågor har pågått sedan 1996 i Stockholms län, inom ramen för operation Kvinnofrid. I september 1999, fattade kommunfullmäktige beslut om Stockholms stads handlingsprogram för Operation Kvinnofrid. Syftet var att ge stadsdelsnämnderna i uppdrag att skapa en bättre organisation för sina insatser i frågor om mäns våld mot kvinnor och deras barn samt att utveckla stödinsatser för dessa grupper. Stor vikt lades vid personalutbildningar i kvinnofridsfrågor och betydelsen av lokala samverkansgrupper. Även kvinnors trygghet i utomhusmiljöer uppmärksammades. Kommunfullmäktige gav i budgetbeslut för år 2005 socialtjänstnämnden i uppdrag att revidera stadens handlingsprogram för Operation Kvinnofrid. Vidare uppmanades stadsdelsnämnderna i samband med

5 kommunfullmäktiges budgetbeslut för åren 2004 och 2005 att ta fram lokala handlingsplaner i kvinnofridsfrågor. I detta lokala handlingsprogram ges vägledning gällande våld mot kvinnor - våld i nära relationer, information om vilket skydd kvinnor och barn kan få, vilka stöd- och hjälpinsatser som finns, samt information om rättsligt stöd och skydd. Här finns också adresser och telefonnummer till tillgängliga resurser. 1.3 Stadsdelsförvaltningen som arbetsgivare Stadens arbete med jämställdhet och integration är viktiga verktyg för att motverka mäns fysiska, psykiska och sexuella våld mot kvinnor och barn. Det personalpolitiska och fackliga samarbetet ska verka för att det finns kunskap och metoder på arbetsplatserna för att stödja och skydda anställda som har utsatts för kvinnofridsbrott och våld i sina nära relationer. Enligt stadens jämställdhetspolicy ska jämställdhetsarbetet bedrivas på tre nivåer: i personalpolitiken, i stadens verksamheter och i ett omvärldsperspektiv. Arbetet med jämställdhet ska genomsyra alla politikområden och alla verksamheter (Stockholm stads program för kvinnofrid, sid åtta). Det är viktigt att vara vaksam i de fall där anställda visar symtom eller tecken på att ha varit utsatta för våld i sina nära relationer, för att kunna erbjuda stöd och hjälp. Den anställde ska då hänvisas till socialtjänsten i den stadsdel eller kommun den bor i. Förvaltningens resursgrupp kan hjälpa till med information om vilka kontakter som ska tas utifrån den anställdes situation.

6 2. Särskilt utsatta grupper 2.1 Äldre- och funktionshindrade Äldre- och funktionshindrade kvinnor är en grupp som är utsatta för hot och våld och där mörkertalet är stort. Det kan t ex handla om att man är ensamstående med vuxet barn som har sociala eller psykiska problem. Det kan vara konflikter mellan äldre och anhöriga. Det kan även handla om äldre par där den ena parten sviktar mentalt eller att man känner sig ensam och isolerad. Förövaren kan vara make, maka, barn eller vän. Det kan också vara en medpatient eller vårdpersonal. Personal inom hemtjänsten har här en mycket viktig funktion att snabbt upptäcka signaler om att allt inte står rätt till. Berörd personal ska vidare kunna prata med kvinnan/mannen och ge information om vart de vänder sig om de blivit utsatta för hot eller våld. Om det kommer till någon personals kännedom om att en äldre eller funktionshindrad person blivit utsatt för våld, ska den anställde snarast ta kontakt med sin chef. Inom förvaltningen finns även en arbetsgrupp (resurspersoner) bestående av personal från Individ- och familj, samt Äldre- och funktionshindrade, som man kan ta kontakt med. Arbetsguppen har utarbetat skriften,värn för äldre och funktionshindrade, som kortfattat beskriver problemet samt informerar om viktiga telefonnummer (se bilaga 2). Har kvinnan barn under 18 år tas kontakt med Familjeenheten inom Individ- och familj. Det är också viktigt att den ansvarige biståndshandläggaren inom Äldre- och funktionshindrade får kännedom om vad som inträffat. Alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med funktionshindrade, oavsett funktionshindrets art, måste vara uppmärksamma på tecken som kan visa att personen inte behandlas väl. Övergrepp ska anmälas enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 24a ). Våldsutsatta funktionshindrade kvinnor ska erbjudas skyddat boende med utbildad personal och som är anpassat till funktionshindrade kvinnors behov. Bl a Alla Kvinnors Hus har en handikappanpassad lägenhet (i en ickehandikappanpassad miljö). De har även en dövjour.

7 2.2 Unga kvinnor/flickor i strängt patriarkala familjer En annan grupp där det kan förekomma våld utgörs av unga kvinnor/flickor i strängt patriarkala familjer. Socialtjänsten har huvudansvaret för att unga kvinnor/flickor får rätt insats. Kravet ökar på kompetens och kunskap hos Socialtjänstens personal. Även pojkar kan vara utsatta för hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap eller könsstympning. Vad gäller de unga kvinnorna/flickorna i strängt patriarkala familjer har deras situation de senaste åren särskilt uppmärksammats inom Socialtjänsten. Hur många unga kvinnor/flickor som lever under dessa förhållanden med hot, hot om våld, tvång och dödshot i sina familjer är svårt att säga. I det fall den unga är under 18 år, kontaktas Familjeenhetens ungdomsgrupp. Om personen är över 18 år, kontaktas Mottagningen vid Försörjningsstödsenheten. I Socialtjänstnämndens regi finns ett skyddat boende för flickor (13-20 år) på institutionen Kruton. Ett stöd- och rådgivningscenter är knutet till Kruton. Det utgör även en resurs och kunskapsbank för stadsdelsnämnder i frågor kring hedersrelaterat liv och våld. 2.3 Kvinnor med missbruksproblematik Kvinnor med missbruksproblem, inte minst hemlösa kvinnor med missbruksproblem, befinner sig en situation med ökad risk för att utsättas för våld och andra övergrepp. Genom sitt missbruk kan kvinnor bli beroende och utnyttjade av män. Orsakssambandet kan också vara det omvända där en våldsutsatt kvinna missbrukar för att döva ångesten som orsakas av det våld och de övergrepp som hon utsätts för. Enligt Stockholm stads program för kvinnofrid ska stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden ansvara för att erbjuda kvinnor behandling för sitt missbruk, samt boende i en miljö med enbart kvinnor. De kan vända sig till Vuxenenheten som tar ställning till akut boende. Rehabiliteringen ska också omfatta bearbetning av det våld som kvinnorna utsatts för. Personalen ska ha kunskap om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Gifta par och samboende, där båda söker hjälp, rekommenderas att inte ha en gemensam handläggare. För närvarande kan socialtjänstnämnden erbjuda kvinnor med missbruk skyddade platser på Hvilan. Har kvinnan barn är det Familjeenheten som ordnar skyddat boende för kvinnan och barnet/barnen och därefter kommer barnens situation att utredas. Kvinnan remitteras sedan till Vuxenenheten

8 för vidare utredning och bedömning av eventuellt annat boende, samt stöd och hjälp för att komma tillrätta med sitt missbruk. 3. Insatser för barnen 3.1 Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldigheten regleras i SoL 14 kap.1 Anmälan om missförhållanden som rör barn under 18 år. För allmänheten gäller att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Det räcker med misstanke om att ett barn far illa och är i behov av hjälp. Den som anmäler behöver inte själv bevisa missförhållandena. Anmälningsskyldigheten omfattar samtliga som i sin verksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar på ett sådant sätt att de kan få indikationer på att barnet far illa. Det har ingen betydelse om man arbetar i offentlig eller privat verksamhet. Anmälningsplikten gäller alltså alla som arbetar inom socialtjänst, barnomsorg, skola, kyrklig verksamhet för barn och ungdomar, hälso- och sjukvård eller tandvård. Man är även skyldig att lämna samtliga uppgifter som kan ha betydelse för utredningen av ett barns skydd. Varje arbetsplats såsom förskola och skola bör ha rutiner för hur en anmälan ska göras och vem som ska underteckna den. Det behöver inte vara specificerat vad som har hänt, eller vad man ska ha fått veta för att göra en anmälan. Det enda som anges är att anmälan ska göras när det finns anledning att misstänka att barnet behöver skydd. Barnet kan ha varit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld eller hot. Även att ha bevittnat våld mot någon närstående, kan vara skäl för ingripande. Anmälan bör göras skriftligt för anställda i yrkesverksamhet. Vad gäller allmänheten och i ett akut skede, kan anmälan lämnas muntligt. Frågor om detta kan ställas till Familjeenheten. Där finns alltid en jourhavande socialsekreterare tillgänglig vid akuta situationer.

9 3.2 Barnens behov av stöd Enligt Socialtjänstlagens (5 kap.11 ) så kallad brottsofferlag anges att: Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Enligt lagen har barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person, rätt till brottskadeersättning från staten. Barn och ungdomar far illa av att se någon närstående oftast mamman utsättas för hot och våld. Barnen är ofta närvarande vid tillfället då mamman utsätts. Barnet blir dubbelt drabbat, dels av att bevittna våldet, men också för att det då inte finns någon förälder som kan ge barnet tröst. Vi måste uppmärksamma barnen och göra vad vi kan för att de ska få adekvat hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Det är viktigt att barnen och deras situation hamnar i fokus då de annars lätt drunknar i den övriga problematik som finns mellan föräldrarna i form av konflikt och våld. På Familjeenheten träffar man alltid alla barn och det förekommer barnsamtal. Handläggarna har genomgått utbildningen att samtala med barn utan att styra dem. De enheter som barnet kan behöva insatser från är BUP Bågen, Rädda barnen och BUP. Alla Kvinnors Hus arbetar också specifikt med barns problematik. 4. Insatser för männen När det gäller män som gjort sig skyldiga till våld mot kvinnor, erbjuds mannen en egen kontakt inom Socialtjänsten, där han möts av förståelse för att han befinner sig i kris, blir lyssnad till utan att bli fördömd, även om hans handlingar inte kan accepteras. Mannen bör också motiveras att söka hjälp för sitt våldsbeteende och informeras om de möjligheter till stödåtgärder som finns, såsom Manscentrum och Mansjouren. Det är av stor vikt att mannen får hjälp att förändra sitt beteende annars kommer han sannolikt att fortsätta utsätta kvinnor för våld. Har mannen dessutom barn, är det även för hans fortsatta relation till barnen viktigt, att han får insikt om sitt beteende och tar ansvar för sitt handlade och dess konsekvenser.

10 5. Den rättsliga processen Polisanmälan Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. För privatpersoner innebär det att vem som helst som känner till förhållandena kan polisanmäla. Utifrån nya bestämmelser i Sekretesslagen fr.o.m. 2006-10-01, gäller att socialtjänsten ska kunna polisanmäla misstanke om brott där straffet ger minst ett års fängelse eller vid försök till brott, där straffet ger minst två års fängelse. Straffet för grov misshandel är stadgat till lägst ett års fängelse. Även uppgift om försök, förberedelse och stämpling till könsstympningsbrott mot barn under 18 år, samt underlåtenhet att avslöja sådant brott får lämnas till polis eller åklagare, utan hinder av sekretess. Polisanmälan kan göras av kvinnan, men även av anhöriga, granne eller polisman. Ibland skrivs anmälan när polisen kallats till bostaden. Kvinnan behöver vid anmälningstillfället inte säga mer än i korthet vad det gäller, vid senare förhör kan hon berätta mera. Hon kan ha någon med sig vid detta förhör, en vän, socialsekreteraren eller en kontakt från kvinnojouren. Även tidigare misshandelstillfällen kan anmälas. Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år, misshandel fem år och ringa misshandel två år. Citypolisens familjevåldsgrupp Polismyndigheten i Stockholms län har en särskild grupp som arbetar med familjevåld. Barncentrum Barncentrum är beläget på Kungsholmen, där alla resurser kring ett våldutsatt barn/barn som bevittnat våld samlas för samråd, förhör eller läkarundersökning av barnet. Gripande I samband med en anmälan gör polisen en bedömning av det inträffade. Finns det misstanke om brott, kan polisen gripa den misstänkte. Anhållan Polisen startar en förundersökning där bl a förhör med kvinnan, eventuella vittnen samt mannen ingår, för att åklagaren skall kunna fatta beslut om mannen ska anhållas för misshandel. Häktning Åklagaren har tre dygn på sig från gripandet att göra framställan till Tingsrätten om att mannen ska begäras häktad. Häktning sker om man bedömer det sannolikt: att mannen är skyldig, att det finns risk för fortsatt

11 misshandel, att han avviker eller försvårar utredningen. Häktningsförhandling ska ske senast fyra dagar efter gripandet. Åtal Om förundersökning med förhör, tekniska undersökningar, rättsintyg, foton mm, visar att det finns tillräckligt med material för att påstå att mannen har begått ett brott, beslutar åklagaren att väcka åtal och lämnar en stämningsansökan till Tingsrätten. I annat fall avskrivs ärendet. Misshandel faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagaren kan föra ärendet vidare även om kvinnan inte önskar medverka. Då krävs det att övrig bevisning är tillräcklig. Rättegången Under huvudförhandlingen i Tingsrätten har mannen (den tilltalade) en försvarsadvokat. Sedan 1988 har kvinnan (målsägande) rätt att begära ett målsägandebiträde, en jurist/advokat. Det sker framförallt vid grov eller upprepad misshandel. Även i skadeståndsfrågorna biträder målsägandebiträdet kvinnan. Om kvinnan inte får något målsägandebiträde för åklagaren hennes talan. Förundersökning och rättegång kan vara mycket påfrestande för kvinnan, så hon behöver allt stöd hon kan få. Kvinnan har därför möjlighet att ha med sig en stödperson. Stödperson fungerar som personligt stöd för kvinnan under förundersökningen och rättegången och kan även hjälpa kvinnan med myndighetskontakter såsom sjukvård, försäkringsbolag etc. Kvinnan bestämmer själv om hon har behov av stödperson och vem det ska vara. Som stödperson kan någon från socialtjänsten, kvinnojouren eller någon närstående förordnas. Stödpersonen har inga juridiska befogenheter och måste godkännas av domstolen. Kvinnan kan ha både målsägandebiträde och stödperson. Stödpersonen får dock ingen ersättning. Om det anses nödvändigt för att ett barns rätt ska kunna tas till vara, kan åklagaren ibland utse en särskild företrädare för barnet. Påföljd Blir domen fällande kan mannen dömas till fängelse för kvinnofridskränkning (lägst 6 månader och högst sex år), skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, överlämnas till rättspsykiatrisk vård eller en kombination av villkorlig dom och kontraktsvård. Därutöver kan han dömas att betala skadestånd till kvinnan för t ex vårdkostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och men, samt kränkning. I vissa fall kan kvinnan istället få skadestånd från sin hemförsäkring eller från Brottsoffermyndigheten.

12 6. Information om personskydd Man ansöker om personskydd hos skattemyndigheten. Det finns tre olika skydd att få: Spärrmarkering En markering i olika register så att särskild sekretessprövning sker. Innan man lämnar ut uppgifter, måste man undersöka om personen i fråga inte kommer att lida men, av att uppgifterna lämnas ut. Kvarskrivning Man står kvar som boende på sin första adress. Med kvarskrivning måste man flytta och inte uppge sin nya adress. All post kommer att levereras till en post restante adress. Post restante adressen bör vara på annan ort än där man bor, det blir då svårare att spåra upp personen. Det kommer att läggas ett stort ansvar på den person som begär kvarskrivning, man måste ordna med allt själv, t ex daghemsplats och skola. Enligt folkbokföringen tillhör man en annan kommun, vilket innebär att problem kan uppstå, t ex att man inte vet vem som ska betala daghemsplatsen. Identitetsbyte Identitetsbyte innebär att man byter personnummer och ens gamla identitet raderas ut i registren. Detta är väldigt svårt att få igenom. Man ansöker hos Rikspolisstyrelsen om identitetsbyte, med hjälp av skattemyndigheten. 7. Övrigt Besöksförbud Åklagare beslutar om besöksförbud efter ansökan från kvinnan. Beslutet gäller högst ett år i taget. I detta ingår alla kontakter med kvinnan i hemmet, men kan utvidgas till att gälla även andra platser, såsom arbetsplatsen och via telefon. Rådgivning Kvinnan har rätt till rådgivning hos en advokat till reducerad kostnad under högst en timme. För ytterligare besök hos advokat kan kostnaderna delvis täckas av hemförsäkring. Kvinnan har rätt till råd och stöd hos socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11.

13 Målsägarbiträde Domstolen beslutar om kvinnan skall få målsägarbiträde som domstolen betalar. Kvinnan kan också på egen bekostnad anlita ett biträde. Kostnader för detta kan delvis täckas av vissa hemförsäkringar. Trygghetspaket Ring brottsofferstödet, stationsbefäl eller jourrotelns utredare hos polisen för information angående trygghetspaket. Paketet innehåller bandspelare till telefonen i hemmet, trygghetstelefon med förprogrammerat nummer ansluten till telefonjacket, akustiskt larm. Detta förutsätter att det finns ett telefonabonnemang. 8. Stödåtgärder inom stadsdelsförvaltningen Inom stadsdelen finns flera enheter som erbjuder hjälp och samtalsstöd till kvinnan och som kan ge vidare information om vart hon kan vända sig. Familjenheten Familjeenheten har ansvar för kvinnor med barn upp till 18 år. De ansvarar för att utreda och vid behov ge stöd till barn i utsatta situationer. Enheten kan erbjuda hjälp i form av skyddat boende, samt ge stöd till föräldrarna för deras egen del. Enheten kan också förmedla kontakt med familjrätten och familjebehandlarna. De erbjuder stöd till familjer med barn och samarbetssamtal. Tel: 508 08 000 Försörjningsstödsenheten Försörjningsstödsenheten har ansvar för kvinnor utan barn. Enheten erbjuder kvinnan kontakt och stöd, samt ekonomiskt bistånd efter behovsprövning. Tel: 508 10 000 Vuxenenheten Vuxenenheten ansvar för kvinnor med missbruksproblem utan barn. Tel: 508 08 000, jourtel: 508 08 554 Ungdomsmottagningen Mottagningen utgör ett samarbete mellan förvaltningarna på Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm. Norrtullsgatan 10. Tel: 508 10 355 för tidsbeställning.

14 9. Externa stödåtgärder Nedan presenteras kontaktuppgifter till instanser som på olika sätt ger stöd och hjälp till personer som har utsatts för sexuellt våld. Vissa av dessa verksamheter förekommer i flera olika kategorier. Krismottagning Krismottagning finns på kvartersakuterna för Kungsholmen/Essingen. Tel: 672 40 00 Svenska Kyrkan Kungsholmens församling Tel: 617 39 40 S:t Görans församling Tel: 545 709 50 Essinge församling Tel: 441 39 90 Stödcentrum för unga brottsoffer och medling Bergsgatan 48. Tel: 401 10 80 Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon för den som upplevt hot och våld www.kvinnofridslinjen.se Tel: 020 50 50 50 Socialjouren i Stockholms Stad Socialjouren hjälper kvinnan i den akuta situationen. Kan följa med till sjukhus om läkarundersökning behövs omedelbart. Hjälper kvinnan med polisanmälan. Om det finns barn, ser jouren till att de är trygga. Brännkyrkogatan 123, 117 91 Stockholm Tel: 508 40 000 Akutmottagningen för våldtagna kvinnor, AVK Akutmottagning för våldtagna finns på Södersjukhuset som ligger på Södermalm. Nattetid når man mottagningen via akutintaget. Dagtid går man via huvudentrén. Fråga i receptionen efter AVK. Tel: 616 10 00 (växeln). För vem? Alla kvinnor som våldtagits har möjlighet att få hjälp på AVK. Kvinnan kan söka sig dit upp till en månad efter övergreppet. De som varit utsatta tidigare, tas inte emot på AVK, men kan få hjälp att slussas vidare. Hur komma i kontakt med AVK? Kvinnan kan söka sig dit själv, med anhörig, polis eller socialtjänst. Kvinnan kan själv ringa och beställa tid. Kostnad: gratis.

15 Vad kan AVK erbjuda? Samtal med kurator/psykolog, läkarbesök samt provtagning. Tel: 616 46 70 Alla Kvinnors Hus På Alla Kvinnors Hus, Kvinnojouren, erbjuds flera former av stöd. Kvinnan kontaktar själv kvinnojouren för att få råd och hjälp. Tel: 644 09 20 tel- och besöksmottagning kl 18-21 alla dagar i veckan. Tjejjour Tel: 644 09 20, Svartensgatan 3, 102 61 Stockholm, T-bana Slussen, uppgång Götgatan. www.allakvinnorshus.org Kriscentrum för kvinnor Kriscentrum erbjuder råd och stöd, samt skyddat boende. Tel: 429 99 40 jour dygnet runt. Brottsofferjouren, City Högbergsgatan 59 b, 118 26 Stockholm. Tel: 612 21 21 S:t Görans sjukhus Tel: 587 10 00 Polisen City Tel: 401 00 00 (dygnet runt) Citypolisens familjevåldsgrupp Tel: 401 08 26, 401 05 10, 401 09 64 Barncentrum Kungsholmstorg 13 a, Tel: 508 40 022 eller 024 SKR:s kvinnojour på nätet. Med bl a mailjour för den som utsätts för våld. Drivs av Sveriges kvinnojourers riksförbund. www.kvinnojour.se Stödorganisationer Föreningen Tjejzonen, Tjejjour Tel: 522 47 840 onsdagar 17-20 E-post: info@tjejzonen.com samt egen hemsida http://www. tjejzonen.com Föreningen SCI Stödcentrum mot incest Flintbacken 4, Stockholm Tel: 696 00 95 E-post: sci.stockholm@roks.se samt SCI:s hemsida Anhörigföreningen (ATSUB) Box 15 014, 104 65 Stockholm Tel: 644 21 12 HOPP, föreningen mot sexuella övergrepp HOPP Stockholm arbetar både med kvinnor och män som har utsatts för olika former av övergrepp och med deras anhöriga. För kvinnor från 18

16 år och uppåt som lever med funktionshinder efter sexuella övergrepp driver man FIA-projektet. www.hopp.org Jourtelefon 644 03 59 Brottsofferjourer Brottsofferjouren är en ideell organisation som ger kostnadsfritt stöd åt brottsoffer och vittnen. Närmaste jour kan sökas på www.boj.se. Brottsofferjourernas nationella telefoncentral tel: 0200 212 019 (9-16) kopplar vidare till den lokala brottsofferjouren. RFSL:s brottsofferjour för HBT-personer RFSL:s brottsofferjour är en nationell jour för homo- bi- och transpersoner som har utsatts för hot, våld, kränkningar, trakasserier eller hatbrott. Man kan ringa eller mejla jouren från hela landet och får sedan hjälp att etablera de kontakter man kan behöva i sitt närområde. Vid behov finns möjlighet till tolkhjälp. www.rfsl.se Tel: 020 34 13 16 Särskilt för homosexuella, bisexuella och transpersoner Gynekologmottagning för homo- och bisexuella personer. Tel: 616 11 44 Psykhälsan Tel: 616 55 00 RFSLs brottsofferjour www.rfsl.se Tel: 020 34 13 16 Information på flera språk Terrafem Terrafem har en rikstäckande jourtelefon för flickor och kvinnor med utländsk härkomst. Verksamheten erbjuder stöd och hjälp via både besök och telefonsamtal på cirka 40 olika språk. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Dessutom driver Terrafem två skyddade boenden för unga kvinnor mellan 18 och 26 år. Box 891, 101 37 Stockholm, Besöksadress: Kungsholmsgatan 8 Nationell jourtelefon på 41 olika språk: 020-52 10 10 mån-fre Tel: 643 05 10 fax 08-650 54 25 Kvinnors Nätverk Kvinnors Nätverk erbjuder rådgivning på persiska till vuxna våldsutsatta kvinnor. De har också en speciell mottagning för ungdomar som lever under förtryck, hot och våld från familjen/släkten. Box 2242, 103 11 Stockholm Tel: 411 78 55 fax: 646 10 70 Systerjouren Somaya På systerjouren Somaya finns både kvinno- och tjejjour. Jouren erbjuder stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp med t ex myndighetskontakter, översättningar och genom att följa med till polis och rättegångar. Hjälp erbjuds på många olika språk Box 7009, 164 07 Kista Tel: 760 96 11 fax 08-795 95 91 E-post: kvinnojour@somaya.se se även www.somaya.se

17 Frågor om hälso- och sjukvården Den som har frågor om hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting eller behöver råd, kan dygnet runt fråga en sjuksköterska på Vårdguiden. För råd på arabiska, ring: 528 528 38. För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring: 528 528 96. Brottsofferinformation på flera språk På Brottsoffermyndighetens hemsida www.brottsoffermyndigheten.se finns information på flera olika språk. Barn och ungdomar BRIS Barnens rätt i samhället. Karlavägen 117, 115 26 Stockholm bris@algonet.se www.bris.se Tel: 020 023 02 30 barnens hjälptelefon upp till 18 år. Vuxentelefon - om barn 077-150 50 50 BUP Bågen För barn som bevittnat våld i familjen BUP Bågen erbjuder behandling för barn och ungdomar upp till 20 år som bevittnat våld mellan de vuxna i familjen oftast mamman som misshandlas. Har hela Stockholms län som upptagningsområde. Erbjuder gruppbehandling, konsultation, kristerapi och metodutveckling. Tideliusgatan 22, 2 tr, 118 69 Stockholm Grindhuset, Rosenlund vid Ringvägen 69. Tel: 514 531 00 BUP specialmottagning för barn och unga som är finsktalande, döva, hörselskadade eller funktionshindrade. Tel: 514 531 60 Kruton Tel: 508 44 550 (dygnet runt) Kruton tar emot flickor i åldrarna 13-20 år med behov av skyddat boende till följd av våld eller hot om våld från närstående. Kruton tar emot dygnet runt, akut eller planerat, och placeringen kan ske både enligt SoL och LVU. Stödcentrum för unga brottsoffer. Hit kan både tjejer och killar (upp till 18 år) som har utsatts för sexuellt våld vända sig. Man arbetar inte med familjevåld, d v s om förövaren är en familjemedlem eller släkting. Verksamheten erbjuder stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp vid kontakt med polis, åklagare och försäkringsbolag m m. Stödcentrum city Tel: 401 10 80 Pojkmottagningen, Rädda Barnen Tel: 08 698 90 00 Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris Tel: 08 698 90 19

18 Stödcentrum mot incest www.rsci.nu Jourtelefon: 08 696 00 95 Tjejjour på nätet: www.tjejjour.se www.tjejzonen.com Männen Mansjouren Ideell stödorganisation för män. Har både enskilda stödsamtal, telefonjour och gruppverksamhet. Hornsgatan 135, 113 62 Stockholm www.mansjouren.se Tel: 30 30 20 Manscentrum Arbetar med män i kris. Götgatan 83 d, 116 62 Stockholm, www.manscentrum.se Tel: 643 11 83, 643 11 84, 643 11 86 Rikskriscentra för män Om män, våld och jämställdhet. www.rikskriscentraforman.se Verktygslådan Verktygslådan är länkarnas program för män som använder våld, upplagt som en kurs, enligt amerikansk modell. De har även kurs för kvinnor, Nyckelknippan och som kvinnan kan delta i parallellt med mannen. Kontaktperson: Lars Naumberg. Tel: 512 430 40 Hedersrelaterat förtryck Elektra (både för killar och tjejer) www.elektra.nu Tel: 691 72 99 Kvinnors Nätverk se tidigare www.kvinnonet.org tel: 020 407 040 mellan 9 22 RFSL:s brottsofferjour För homosexuella, bisexuella och transpersoner som utsätts för hedersrelaterat förtryck. www.rfsl.se Tel: 020 34 13 16 Rädda barnens krismottagning (både för killar och tjejer) www.flicka.nu Tel: 698 90 19 Stöd- och rådgivningscenter- för flickor/unga kvinnor med utländsk härkomst. Sök på www.stockholm.se Tel: 508 44 558 Terrafem (se tidigare) Tel: 020 52 10 10

19 Systra Mi Mötesplats för tjejer mellan 13 och 25 år som utsatts för hedersrelaterat våld. Erbjuder bl a middagar, aktiviteter, läxhjälp och praktisk hjälp. Systra Mi samarbetar med LINNA mottagningen som hjälper till med akuta insatser som skyddat boende, riskbedömning och psykologhjälp. Systra Mi Tel: 411 78 55, 070 777 96 31 www.kvinnonet.net LINNA mottagningen Stöd och skydd till tjejer och killar utsatta för hedersrelaterat våld, hot och förtryck. Box 1108 183 11 Täby www.kvinnonet.org, www.varljus.se Tel: 728 00 55 Systerjouren Somayas tjejjour e-post: tjejjouren.somaya.nu Jourtelefon: 725 95 91 Advokater För tips om advokater att vända sig till, kontakta någon av de ideella kvinnojourerna eller Kriscentrum för kvinnor. Brottsofferportalen Här kan man få information om rättsprocessen, skadestånd, brottsskadeersättning m m. www.brottsofferportalen.se

20 10. Deltagare i stadsdelens lokala samverkansgrupp Susanna Wahlberg, chef Individ och familjeomsorg 508 08 022 susanna.wahlberg@kungsholmen.stockholm.se Gunilla Carlsson, Äldre och funktionshindrade 076 12 080 23 gunilla.carlsson@kungsholmen.stockholm.se Anna Maria Crabo, Funktionshindrade 508 08 422 anna.maria@crabo.kungsholmen.stockholm.se Annika Billing-Thorslund, Äldre och funktionshindrade 508 08 937 annika.billing.thorslund@kungsholmen.stockholm.se Maria Landin, Familj, barn och ungdom maria.landin@kungsholmen.stockholm.se 508 08 441 Karin Zetterberg, Familj, barn och ungdom 508 08 433 karin.zetterberg@kungsholmen.stockholm.se Tina Bergbäck, Vuxenenheten 508 08 551 tina.bergback@kungsholmen.stockholm.se Katja Eriksson, Vuxenenheten 508 08 627 katja.eriksson@kungsholmen.stockholm.se Ann Jogstam, Försörjningsstöd 508 10 315 ann.jogstam@ostermalm.stockholm.se Inger Thurfjell, Socialpsykiatriska enheten 508 08 532 inger.thurfjell@kungsholmen.stockholm.se Monika Forslund, Förskoleenheten Fridhem 508 08 533 monika.forslund@kungsholmen.stockholm.se Camilla Ekstrand, Kungsholmens närpolisområde 401 11 50 camilla.ekstrand@polisen.se Eva Gunnarsson, Brottsofferjouren 612 21 21 info@stockholmsinnerstad-lidingo.boj.se