Ordning och reda För framtidens sjukvård, kollektivtrafik och kultur Landstingsplan och budget 2015-2017 Socialdemokraterna - framtidspartiet

Ordning och reda För framtidens sjukvård, kollektivtrafik och kultur Landstingsplan och budget 2015-2017 Socialdemokraterna - framtidspartiet 1(18)

2(18)

Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Inledning...4 En trygg och jämlik vård...5 Stärk Akademiska sjukhuset...5 En sammanhållen vård i patientens intresse...6 Vård i tid...7 Tillgänglighet och bemötande...7 Akutsjukvården...8 Vård nära patienterna...8 Läkemedel...9 Patientavgifter...9 Förebyggande och rehabilitering...9 Barn och ungdomar...10 Äldre...11 Kunskap och forskning...11 Kollektivtrafik...12 Kultur och bildning...14 Medarbetare och ledarskap...14 Ekonomi...16 Ersättningssystem...16 Uppföljning hälso- och sjukvård...17 3(18)

Inledning Här presenteras socialdemokraternas alternativ till landstingsplan och budget för 2015-2017. Det krävs högre ambitioner och en bättre och mer kostnadseffektiv användning av de skattemedel som används för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen i Uppsala län. Vi vill arbeta för en jämlik vård där patientens behov står i fokus, där det förebyggande hälsoarbetet är starkt, tillgängligheten och bemötandet i vården är god samt att kollektivtrafiken och kulturen ska utvecklas. Landstingets ekonomi är satt under hård press. Nettokostnadsutvecklingen skenar samtidigt som regeringen drar ner på statsbidraget till vården. I fyra år i följd har nettokostnadsutvecklingen överstigit inkomstökningen i form av skatter och statsbidrag. För 2014 ser det än värre ut. (Se fig nedan) Förutsättningarna för en ekonomi i balans är i praktiken obefintliga vilket i sin tur medför att utrymmet för reformer är kraftigt begränsat. Något som återspeglas i vårt budgetförslag och som till stor del beror på det nuvarande vanstyret av landstinget. 6 5,5 5,8 5 4,5 4 3,5 Nettokostnadsutveckling Utveckling av skatteintäkter och statsbidrag 3 3,1 2,5 2 2010 2011 2012 2013 2014 Trycket är mycket hårt inom många av landstingets verksamheter. Överbeläggningar på vårdavdelningar, förändringar av verksamheter som inte är förankrade bland medarbetarna, arbetstidsmodeller som, enligt många, förändrats till det sämre. Personalflykt blir följden. I sin nationella budget tillför Socialdemokraterna sjukvården 2 miljarder kronor. För Landstinget i Uppsala län innebär detta ett tillskott på 72 miljoner kronor. Detta tillskott kommer oavkortat att gå till att stärka vården vid Akademiska sjukhuset. Socialdemokraterna vill säkerställa en hälso- och sjukvård med god tillgänglighet, fri från långa köer. Vi vill stärka och utveckla landstingets verksamheter inte splittra och söndra. Den 4(18)

socialdemokratiska vägen bygger på samverkan mellan kommun och region och mellan sjukhus och vårdcentral. Samarbete får aldrig ersättas av konkurrens och vinstintressen. Inom kollektivtrafiken måste landstinget göra sitt för att lösa problemen med överfulla bussar, inställda tåg och förseningar likväl som att minska slöseriet med tomma bussar. Det handlar dels om en smartare planering av både region- och stadsbusstrafiken, dels om att framtidens tågtrafik ställer krav på en förbättrad infrastruktur. Det är också hög tid att ta tag i frågan om biljettkrånglet på SL-pendeln. Landstinget måste lösa samordningen med SL så att ett enkelt och harmoniserat biljettsystem kan skapas. Vi har heller inte råd att slösa bort resurser på onödigt dyra bussdepåer. Socialdemokraterna vill ha ordning och reda i landstinget. Vi prioriterar kvalitet och trygghet i vården genom att erbjuda en god vård till våra länsbor och vara en mönstergill arbetsgivare till våra medarbetare. Nedan finns våra huvudpunkter för ett bättre hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur presenterade. En trygg och jämlik vård När vi blir sjuka eller drabbas av en olycka ska vi som patienter kunna lita på att vi får den hjälp vi behöver av personal som har adekvat utbildning, tillräckligt med tid och som vårdar och behandlar enligt välgrundade beslut, vetenskapliga metoder och patientsäker, medicinsk teknik av högsta kvalitet. En jämlik hälso- och sjukvård är en av grundvalarna i den svenska välfärden. Alla människor har lika rätt till bra kvalitet och god tillgänglighet till vården, oavsett var man bor, vem man är, vad man tjänar eller vilket kön eller religion man tillhör. Det är patienter med störst behov som ska prioriteras först inte de med störst plånbok. Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap för att prioritera vården för de sjukaste och sköraste. Stärk Akademiska sjukhuset Trycket är idag hårt inom många av landstingets verksamheter. Överbeläggningar på vårdavdelningar, förändringar av verksamheten som inte är förankrade bland medarbetarna, arbetstidsmodeller som, enligt många, förändrats till det sämre. Personalflykt blir följden. I sin nationella budget tillför Socialdemokraterna sjukvården 2 miljarder kronor. För Landstinget i Uppsala län innebär detta ett tillskott på 72 miljoner kronor. Detta tillskott kommer oavkortat att gå till att stärka vården vid Akademiska sjukhuset. Personalen är vår viktigaste resurs för att ge en god vård till patienterna. Socialdemokraterna vill därför anställa fler sjuksköterskor, specialiserade sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor. Detta skulle ge möjlighet att minska arbetsbelastningen, öka kvaliteten och bemötandet i vården samt öppna många av de idag stängda vårdplatserna Landstingets personalpolitik har en nyckelroll för att lyckas med den sammanhållna vården. Det är avgörande att Landstinget i Uppsala län är och betraktas som en attraktiv arbetsgivare. Socialdemokraterna vill fokusera på ett förbättrat arbetsklimat som präglas av delaktighet, 5(18)

lyhördhet, jämställdhet, inflytande över organisation och ekonomi samt möjlighet att påverka budgetprocessen och ekonomin på den egna arbetsplatsen. anställa fler sjuksköterskor, specialiserade sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor på Akademiska sjukhuset öka delaktigheten och inflytandet för medarbetarna kontinuerligt genomföra lönekartläggningar och arbetsvärderingar, samt använda dem som verktyg för att utveckla verksamheterna samt utjämna osakliga löneskillnader öka andelen tillsvidareanställningar En sammanhållen vård i patientens intresse Socialdemokraterna vill utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhus. Vi vet att Akademiska har en avgörande betydelse för att ge högkvalitativ och jämlik vård i länet och regionen. De pågående privatiseringarna hotar stora delar av vården genom att de slår sönder vårdkedjor för patienterna och försämrar samverkan mellan olika delar i vården. Patienten ska inte behöva gå runt och handla på en sjukvårdsmarknad för att få vård i tid och en fungerande vårdkedja. Den ökade uppsplittringen och privatiseringen av specialistvården leder till många negativa effekter på bland annat forskning, utbildning och vårdkvalitet. Sammanhållna vårdkedjor motverkas, orimliga krav ställs på den enskilde patienten och landstingets ekonomi urholkas. Vi är övertygade om att ideologiskt betingade utförsäljningar och privatiseringar är fel väg att gå. Vi vill istället stärka och utveckla landstingets verksamheter. För att klara av investeringar i en vård av världsklass krävs att vi håller ihop vårdkedjor och patientflöden. Den socialdemokratiska vägen bygger på samverkan mellan kommun och region och mellan sjukhus och vårdcentral. Samarbete får aldrig ersättas av konkurrens och vinstintressen. Vi vill rädda och utveckla Lasarettet i Enköping som hotas av en upptrappad privatisering. Det nyligen införda vårdvalet inom sjukhusets kärnverksamhet proteskirurgi, kommer att påverka hela lasarettets verksamhet på sikt. Vi vill utveckla vården i hela länet och ser Lasarettet i Enköping som en stor tillgång för patienterna och länsborna. Med en upptrappning av privatiseringen av specialistvården riskerar både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping att gå emot en mycket osäker framtid eftersom stora pengar tas från sjukhusen för att finansiera privata specialister. Med fri etablering inom den specialiserade vården kan också på sikt motiven för landstingen inom sjukvårdsregionen att teckna avtal med Akademiska sjukhuset undergrävas. Den ökade marknadsstyrningen av vården har lett till en snabbt växande administrativ börda för läkarna och vårdpersonalen utan att det går att se några kvalitetsförbättringar. Alltför stor del av 6(18)

läkarnas och vårdpersonalens arbetstid går till administrativt arbete som skulle kunna utföras av någon annan, förenklas eller inte utföras alls. Socialdemokraterna vill minska onödig byråkrati och administration för att göra det möjligt för personalen att tillbringa mer tid med patienterna. utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhuset upphöra med den pågående privatiseringen av specialistvården eftersom den slår sönder vårdkedjorna utveckla Lasarettet i Enköping i egen regi stärka samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping minska vårdpersonalens administrativa börda för att möjliggöra mer tid med patienterna Vård i tid Dagens vårdköer är oacceptabla. Långa väntetider skapar mänskligt lidande.. Den Socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård med god tillgänglighet fri från långa köer. En handlingsplan måste till när det gäller kösituationen. Tillgängligheten till mottagning och operation måste öka markant. Vård i tid är inte bara en fråga om att uppfylla den nuvarande vårdgarantin eller att uppfylla kömiljardens mål. Bristen på besked är ibland lika besvärligt som väntan i sig. Att inte veta när en behandling ska genomföras är mycket frustrerande för patienten och skapar missnöje och misstro med vården. Socialdemokraterna vill införa patientkontrakt som omfattar alla delar i hälso- och sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. Vi vill stärka patienternas möjligheter att påverka när behandling kan ske. I kontraktet ska det finnas en plan för remisser och eventuella behandlingar och det ska framgå vem som ska utföra behandlingarna samt hur återbesök och eftervård ska ges. ta fram en handlingsplan för att komma tillrätta med vårdköerna utreda och införa patientkontrakt Tillgänglighet och bemötande Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är avgörande för att medborgarna ska känna förtroende för hälso- och sjukvården. Patienter och anhöriga ska bemötas med respekt. Socialdemokraterna vill utveckla patienternas inflytande och delaktighet i vården för alla, inte bara för de resursstarka. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vi vill därför fortsätta att utveckla arbetet med kontaktsjuksköterskor inom vården. 7(18)

Vi vill etablera ett Bröstcancercentrum där alla specialiteter finns samlade under ett tak för att stärka samverkan och ett optimalt utnyttjande av resurser. Så stärker vi tillgängligheten och möjliggör att patienterna får alla undersökningar gjorda på en och samma dag. utveckla arbetet med kontaktsjuksköterskor etablera ett bröstcancercentrum Akutsjukvården Vi vill utveckla akutsjukvården med akutläkare och egna vårdplatser. Vi vill skapa ett sammanhållet akutcentrum, med flera spår, däribland en primärvårdsakut. Som ett led i det arbetet ingår en ny Geriatrikakut med särskild kompetens att möta den växande andelen svårt sjuka äldre med kroniska besvär. Patienter bör tas emot på ett samlat sätt. Följden blir ett stärkt samarbete och kortare väntetider samt ett samlat omhändertagande vid ankomsten. För vissa patienter som drabbats av exempelvis kroniska sjukdomar, ska det inte vara nödvändigt att söka vård via akutmottagningarna. De ska snabbt få vård genom en direktkontakt med primärvården/närvården eller genom direktinläggning på sjukhusens vårdavdelningar. Landstinget behöver också utöka verksamheten med mobila vårdteam så att hembesök för de gamla och multisjuka som har det svårt att ta sig hemifrån blir en självklar del i vården. skapa förutsättningar för ett sammanhållet akutcentrum med akutläkare, egna vårdplatser och en intilliggande primärvårdsakut ge äldre multisjuka snabb vård utan att de behöver besöka akutmottagningen bland annat genom direktinläggningar och mobila sjukvårdsteam Vård nära patienterna Vården ska finnas nära patienterna i hela länet. Alla som bor i Uppsala län ska ha nära till vård och känna förtroende för sin vårdcentral. Särskilt viktig är en nära, fungerande vård för barn, äldre och kroniskt sjuka. Det ska vara enkelt och lätt att få kontakt med sin vårdcentral. Det viktigaste för oss socialdemokrater är en säker vård av hög kvalitet. Det ska vara behoven och inte marknaden som styr hur och var nya etableringar sker. Vi bejakar människornas frihet att välja mellan olika välfärdstjänster men de alternativ som medborgarna väljer mellan ska hålla samma höga kvalitet oavsett driftsform. Vårdpersonalens kompetens ska inte skilja mellan olika utförare med likvärdiga uppdrag. arbeta fram ett nytt ersättningssystem inom primärvården som tar hänsyn till patienternas vårdbehov säkerställa att det är vårdbehovet som styr etableringar av vårdcentraler 8(18)

Läkemedel För oss socialdemokrater är läkemedel inte vilken vara som helst. Läkemedel är del av vårdkedjan, ett samhällsansvar, och lämpar sig därför inte att hanteras som en detaljhandelsfråga. Innan avregleringen av apoteksmarknaden hade Sverige ett av världens säkraste och mest kostnadseffektiva distributionssystem för läkemedel med en hög kundnöjdhet. Fem år efter avregleringen kan vi konstatera allvarliga brister och försämringar. Att det i dag finns fler apotek och fler produkter på apoteken innebär inte att tillgängligheten till mediciner har förbättrats. Ett ökat utbud av hudkrämer kompenserar inte för att svårt sjuka inte får sina mediciner i tid. Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården. Att få ut rätt medicin i rätt tid är av stor vikt då det påverkar människors levnadsvillkor. Apoteksmarknaden är inte ett landstingsuppdrag men vi är, tillsammans med övriga landsting inom ramen för SKL en viktig aktör och möjligheterna till påtryckningar gentemot regering och riksdag är stora. aktiv verka för att tydliga regler på Apoteksmarknaden införs, däribland hemleverans när 24-timmars regeln inte följs krav på gemensamt lagerstatussystem säkra den geografiska tillgängligheten Patientavgifter Föräldrarnas ekonomiska situation ska inte avgöra vilken vård barnet får och som förälder ska man aldrig behöva fråga sig om man har råd att uppsöka läkare med sitt sjuka barn. Barnens hälsa ska stå i centrum och därför måste de orättvisa patientavgifterna för barn och ungdomar avskaffas. Socialdemokraterna vill införa avgiftsfri sjukvård för de av länets medborgare som är över 85 år. Genom att erbjuda avgiftsfrihet inom patientavgifterna tar vi bort de ekonomiska trösklarna för att de mest sjuka äldre så att de i ett tidigare läge ska söka sig till vården. Detta kan förebygga och undvika inläggning på sjukhus eller i vissa fall akut omhändertagande. införa avgiftsfri vård för länets barn- och ungdomar införa avgiftsfri sjukvård för länets medborgare som har fyllt 85 år Förebyggande och rehabilitering För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete intensifieras och särskilt fokusera på identifierade utsatta grupper. Närvården är en viktig del i detta arbete, där utvecklingsområden folkhälsoarbete kring barn, familj och äldre måste prioriteras. Rehabiliteringens funktion i en sammanhållen vårdkedja är central för såväl individen som samhället. Idag räddar vi liv men bryr oss mindre om att se till att det räddade livet också blir ett 9(18)

bra liv. En väl fungerande rehabilitering innebär kortare konvalescenstid för individen och en snabbare återgång till ett friskare liv. För den som är i arbetsför ålder minskar också samhällets kostnader för sjukskrivningsperioden. Utredningar som gjorts i landstinget visar på stora brister i rehabiliteringskedjan. Landstinget behöver därför en samordnad, teambaserad, resursstark rehabiliteringsverksamhet. Många bra levnadsår kan räddas till jämförelsevis liten kostnad för personer som drabbats av trauma, exempelvis stroke. Vidare krävs det krafttag gällande den livslånga rehabiliteringen för kroniskt sjuka. återupprätta det samhällsmedicinska arbetet inrätta en samordnad, teambaserad, resursstark rehabiliteringsverksamhet Barn och ungdomar Svenska barns hälsa är i ett internationellt perspektiv mycket bra. De senaste decenniernas utveckling visar dock på en ökad förekomst av psykosomatiska symptom, allergiska sjukdomar, övervikt samt nedsatt psykiskt välbefinnande och drogmissbruk. Dessa problem har starkt samband med sociala faktorer i samhälle och familj, uppväxtmiljö och livsvillkor. De kan endast motverkas genom breda förebyggande insatser i samverkan med länets kommuner. Genom barnhälsovården nås praktiskt taget alla barn i förskoleåldern med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Tyvärr finns det tecken som tyder på att det förebyggande arbetet med barn har försvagats, sannolikt som en följd av ökade ansträngningar att svara upp mot vuxnas behov av snabb och lättillgänglig vård. Amningsfrekvensen har på senare tid sjunkit, plötslig spädbarnsdöd med koppling till omvårdnadsrutiner och rökning har ökat, hembesöksfrekvensen har sjunkit samtidigt som antalet polisanmälda fall av barnmisshandel mot barn 0-6 år har fördubblats de senaste tio åren. Andelen barn som utvecklar övervikt och fetma har stigit påtaligt under samma tidsperiod. Många nyblivna föräldrar är osäkra i sin nya roll. Slutsatsen är att det förebyggande arbetet behöver försvaras och utvecklas vilket kräver fredade resurser, inte minst inom distriktssköterskornas verksamhet. Familjecentralsverksamheten bör utvecklas vidare i nära samarbete med länets kommuner. Länets ungdomsmottagningar spelar en viktig roll när det gäller sex och samlevnad och ungdomars psykiska hälsa. Här handlar det om förebyggande arbete i praktiken. Ungdomsmottagningarna arbetar idag på mycket olika premisser gällande resurser och tillgänglighet. Heby saknar helt en ungdomsmottagning. Landstinget bör utveckla ungdomsmottagningarnas möjlighet att arbeta på bred front genom förändrade arbetssätt och ökad tillgänglighet. prioritera den förebyggande hälso- och sjukvården för barn- och ungdomar genom satsningar på barnhälsovård och ungdomsmottagningar inrätta en ungdomsmottagning i Heby 10(18)

Äldre Det är väl känt att behovet av sjukvård ökar med stigande ålder. De flesta stora folksjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, stroke, demens och höftledsfrakturer drabbar således i stor utsträckning invånare i de högsta åldersklasserna. Denna grupp karakteriseras också av en hög sjukvårdskonsumtion och hög läkemedelsförbrukning. Det är viktigt både för individen och för sjukvården att försöka minska sjukligheten hos de äldre. Vi socialdemokrater vill därför starta en försöksverksamhet där länets äldre medborgare erbjuds regelbundna hälsoundersökningar genom en försöksverksamhet med Äldrevårdscentral, organiserat tillsammans med befintlig närvård/primärvård. Det kan ske genom att en distriktssköterska kontrollerar ex blodtryck, vikt och njurfunktion och samtidigt erbjuder kostrådgivning samt genomför en läkemedelsgenomgång. starta försöksverksamhet med Äldrevårdscentral där regelbundna hälsoundersökningar för äldre erbjuds Kunskap och forskning Forskning och utveckling måste vara en central och integrerad del i hälso- och sjukvården så att ny kunskap snabbt når ut och används i vården och kommer patienten till del. Kunskap och forskning är också en viktig del för hela samhällsutvecklingen och därmed för jobben. Vi Socialdemokrater vill se gemensamma lösningar och våra prioriteringar är tydliga. Vi tänker ta ansvar för Kunskapsregionen Uppsala. I Landstinget i Uppsala län bedrivs en kvalificerad hälso- och sjukvård med målsättningen att ge länets medborgare bättre hälsa och ökad livskvalitet. Nya framgångsrika behandlingsmetoder är ett resultat av medicinsk forskning och den utveckling som lett fram till praktisk tillämpning. Den patientnära medicinska forskningen, det vill säga den kliniska forskningen, är av avgörande betydelse inte enbart för sjukvårdens kvalitet utan också för att locka näringslivets läkemedelsforskning och medicintekniska forskning till Uppsala län. Vi vill fortsätta utveckla ett målmedvetet och strategiskt samarbete mellan Landstinget, näringslivet och akademi för att säkerställa framtiden inom Life Science. De senaste åren har förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning i landstinget försämrats. Bland annat har en tilltagande privatisering och uppstyckning av våra sjukhus påverkat forskningen negativt. Ett flertal privata vårdgivare inom olika specialiteter leder till ökad fragmentering och stora svårigheter att samla och hålla ihop stora och representativa forskningsmaterial över tid. En fortsatt privatisering och uppstyckning i kombination med fri etableringsrätt kan få förödande konsekvenser för forskningen. Därför anser vi att det är nödvändigt att landstinget tar ut en ny kurs inom detta område. För att säkra en fortsatt högklassig nivå på länets sjukvård föreslår vi att landstinget ökar stödet till den kliniska forskningen. Samtidigt som mer resurser tillförs bör landstinget utveckla 11(18)

metoderna för en bättre redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. Därför vill Socialdemokraterna utveckla primärvården genom att ta avgörande steg mot ett införande av Akademiska vårdcentraler (AVC). AVC knyter samman forskning, utbildning, utvecklingsarbete, tvärprofessionellt lärande och vårdverksamheten i syfte att stärka den patientnära forskningen i primärvården och ökar vårdkvaliteten. En av de stora utmaningarna framöver är att möta en allt mer åldrande befolknings behov av vård och omsorg. Vi vill därför öronmärka särskilda medel till klinisk forskning om åldrandets sjukdomar men också till forskning kring vårdens organisation för svårt sjuka äldre. ta ansvar för en utveckling av Kunskapsregionen Uppsala säkerställa en sammanhållen vård som grundförutsättning för utvecklad forskning öka stödet till den kliniska forskningen ge särskild prioritet till forskning inom närsjukvården införa akademiska vårdcentraler för att främja forskning och utbildning inom primärvården Kollektivtrafik En säker, bekväm och prisvärd kollektivtrafik, tillgänglig för alla, är avgörande för ett hållbart samhälle och för att fler ska kunna ta sig till arbete eller studier. Kollektivtrafiken har en nyckelroll i omställningen till framtidens hållbara trafiksystem. Den ska vara trygg och säker för både personal och resenärer. Belysning och andra trygghetsskapande åtgärder vid hållplatser och på väg dit ska prioriteras. Information och tidtabeller ska vara lättillgängliga och tydliga. Andelen kollektivtrafikresenärer måste öka och arbetspendlingen underlättas. Målet är att fördubbla kollektivtrafikresandet till år 2020 och på sikt även andelen som reser med kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska bidra till en långsiktigt hållbar stadsutveckling genom att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Kollektivtrafiken ska, tillsammans med cyklingen, öka sin andel och erbjuda sina resenärer en tillfredsställande tillgänglighet. I Uppsala stad bör stombusslinjernas framkomlighet prioriteras. Problemet idag är att signalprioritering och andra framkomlighetsåtgärder saknas, vilket innebär att stombusslinjerna inte är så effektiva som de borde vara. därför aktivt påverka Uppsala kommun, när det gäller dessa frågor. En utbyggnad av infrastruktur och kollektivtrafik i Mälardalen är en politisk fråga av högsta prioritet, inte bara i Uppsala län utan för Sverige som helhet. En satsning på Mälardalens transportsystem är en förutsättning för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Sverige. Det är viktigt att staten, liksom kommunala och regionala aktörer, tar ett gemensamt ansvar för ett framtida transportsystem, med höga ambitioner och med hållbar utveckling i fokus. 12(18)

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Det är viktigt att trafikplaneringen sker på ett sådant sätt att det bidrar till en minskad användning av fossila bränslen. Kollektivtrafiktaxorna ska vara förutsägbara och så enhetliga som möjligt. För pensionärer samt barn, ungdomar och studenter måste kollektivtrafiktaxorna hållas på en låg nivå. Idag åker barn under sju år gratis med en betalande vuxen. Vi vill utöka det till att gälla alla barn under 12 år. En viktig jämlikhetsreform är också att inkludera personer som uppbär sjukersättning, tillfällig sjukersättning, aktivitetsersättning eller liknande i seniorrabatten. Studenter ska ha samma pris som ungdomar på enkelbiljetter. Den nya SL-pendeln mellan Uppsala och Stockholm är en succé. Många väljer nu att ta tåget istället för att sitta i timslånga bilköer på väg till och från sitt arbete. Det är enkelt att ta tåget - men tyvärr inte lika enkelt att lösa en tågbiljett. Nu är det dags att ta tag i frågan om biljettkrånglet och lösa samordningen med SL så att ett enkelt och harmoniserat biljettsystem kan skapas. Landstinget står inför stora investeringar i bussdepåer. Viktiga investeringar som kan göras på olika sätt. Inför investeringarna är det viktigt att alla olika aspekter belyses noga. Kostnadskontroll, risk för fastlåsningseffekter när det gäller bränsle och markyta, arbetsmiljö och trafiksäkerhet är några aspekter som måste ses över. Landstinget måste göra sitt för att undvika överfulla bussar, inställda tåg och förseningar, likväl som för att undvika att det går bussar med många tomma platser. Det handlar dels om en smartare planering av både region- och stadsbusstrafiken, dels om att framtidens tågtrafik ställer krav på en förbättrad infrastruktur. Som huvudman för kollektivtrafiken måste landstinget utmana och sätta press på såväl regeringen som på de aktörer som har ansvar för framförallt tågtrafiken. Sträckan Uppsala-Stockholm är mycket hårt ansträngd och behöver ökad spårkapacitet, högre driftsäkerhet samt bättre underhåll för att klara dagens trafik. Nya stationslägen i Vänge, Järlåsa och Vittinge behöver förverkligas. Vidare behöver tågtrafiken söder om Uppsala utvecklas med uppehåll i Bergsbrunna och Alsike. Om vi gemensamt ska klara fördubblingsmålen kommer Sverige behöva en väl fungerande offentlig samordning av järnvägen i kombination med nyinvesteringar. Det gäller inte minst samordningen av fjärrtrafiken där vi ska sträva efter att utveckla fjärrtrafiken till och från Enköping, Håbo, Knivsta, Tierp och Uppsala. utveckla stombusslinjerna i stadstrafiken initiera en utredning för en effektivare och mer rationell busstrafik ge barn, ungdomar, studenter och pensionärer fördelaktigare rabatter lösa biljettkrånglet på SL-pendeln Uppsala-Stockholm ta ett samlat grepp om investeringarna i bussdepåer och utreda investeringskostnad, driftskostnad, drivmedelsförsörjning, trafiklösning samt tillräcklig markyta när det gäller framtida bussdepå ställa krav på regering och tågtrafikaktörer att förbättra infrastrukturen 13(18)

Kultur och bildning Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av välfärden. Alla medborgare i Uppsala län skall ha samma tillgång och möjlighet till ett brett kulturutbud. Ett kulturlöst samhälle är ett historielöst samhälle. Kulturarvet måste hela tiden bevaras, vårdas, visas och tillgängliggöras för alla. Alla länsbor ska ha möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att ta del av och delta i olika former av kulturyttringar. Särskild vikt ska läggas vid att nå nya grupper och att ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet. Kultur bidrar också till en förbättrad folkhälsa och kan vara en del av rehabiliteringen hos vissa medborgare. Kulturen bidrar till tillväxten. Dels genom att locka turister och besökare till länet, dels genom företagandet inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta måste landstinget utveckla och stödja. Kulturlivet kan också ha en avgörande roll för var människor väljer att bo vilket medför att satsningar på kultur kan medföra ett förbättrat rekryteringsläge för landstinget i sin helhet. Prioriterade områden för kulturen ska vara ett ökat deltagande i kulturlivet, utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga samt en ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden. Målet är att skapa en god livsmiljö och ett utvecklat och mångsidigt kulturliv för länets befolkning. Ett annat prioriterat område för kulturnämndens är folkbildningen. Dels den egna Wiks folkhögskola inklusive filialen och dels Biskops-Arnö samt studieförbunden. Den bredd, frihet i lärandet och utvecklingen av det egna skapandet gör dem till en viktig del av utbildningssystemet. Deras särskilda engagerande pedagogik har visat sig kunna uppnå väldigt goda resultat. Folkhögskolans allmänna linje ger unga människor möjlighet att ta en examen motsvarande gymnasieexamen vilket ger framtidstro och en väg tillbaka som leder till arbete och utbildning. nå nya grupper och ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet utveckla och stödja kulturens bidrag till tillväxten genom turism och de kulturella och kreativa näringarna verka för att långsiktigt behålla Uppsala Kammarorkester utveckla och stödja folkhögskolorna stödja studieförbunden och deras verksamhet Medarbetare och ledarskap För Socialdemokraterna är det avgörande att Landstinget i Uppsala län är och betraktas som en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna är delaktiga och erbjuds intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. som arbetsgivare utveckla ett arbetsklimat som präglas av delaktighet, lyhördhet, jämställdhet, inflytande över organisation och ekonomi samt möjlighet att 14(18)

påverka budgetprocessen och ekonomin på den egna arbetsplatsen. För att säkerställa att så sker krävs en tydligare politisk fokusering på arbetsgivarfrågorna där en stor tonvikt läggs på ledarskapet. Vi socialdemokrater vill också arbeta för en jämställd lönesättning och vill därför använda de årliga lönekartläggningarna som underlag för att rätta till osakliga löneskillnader. Socialdemokraterna kommer därför att satsa 30 miljoner kronor på löneökningar inom yrkeskategorierna sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor. Vi står, liksom andra kommuner och landsting, inför stora pensionsavgångar och medföljande rekryteringsbehov. Det ska vara attraktivt att jobba inom Landstinget i Uppsala län. Delaktigheten och inflytandet måste öka och ett systematiserat sätt att arbeta med utveckling av det egna arbetet måste etableras. Att kunna arbeta heltid är en avgörande fråga för många anställde. Det ofrivilliga deltidsarbetet i landstinget innebär inte bara lägre lön för den enskilde medarbetaren utan också lägre ersättning om man blir sjuk, mindre föräldrapenning, sämre arbetslöshetsersättning och lägre pension. Vi socialdemokrater vill minska antalet osäkra anställningar, ersätta de ofrivilliga deltiderna med heltidstjänster och göra heltid till utgångspunkt vid alla nyanställningar inom vården. Heltid ska vara en rättighet för alla anställda inom vården och deltid en möjlighet för de som behöver gå ned i arbetstid. erbjuda flexibla lösningar efter arbetstagarens behov. Arbetstidens förläggning ska stödja verksamhetens behov och är en viktig arbetsmiljöfråga. Arbetstiden ska förläggas så att den innehåller rimliga återhämtningstider. Den enskilde ska kunna påverka arbetstidens förläggning så att den bäst passar både individ och verksamhet Delade turer hör inte hemma i vården. Genom att vara ett föredöme som arbetsgivare kan landstinget ha ett positivt inflytande på arbetsmarknaden i stort. Landstinget har inte bara många anställda i sin egen organisation. Allt fler verksamheter bedrivs i dag av privata utförare. För att upprätthålla goda arbetsvillkor för anställda, oavsett vilken entreprenör det är som driver verksamheten, är det viktigt att landstinget ställer villkor om bland annat rätt till heltid, meddelarfrihet, kollektivavtal/motsvarande med mera vid sina upphandlingar och i sina regelböcker. Landstinget bör också ställa krav på praktik-, utbildnings- och PRAO-platser för att underlätta för framtida rekryteringar inom branschen. Risken är annars att vi får en snedvriden konkurrens mellan landstingets utförare och de privata. I slutändan är det arbetstagarna, patienterna och pendlarna som är förlorare. kontinuerligt genomföra lönekartläggningar och arbetsvärderingar, samt använda dem som verktyg för att utveckla verksamheterna. minska antalet osäkra anställningar införa att heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet kräva rätt till heltid, kollektivavtal eller motsvarande och meddelarfrihet vid upphandlingar och i regelböcker. ställa krav på praktik-, utbildnings- och PRAO-platser vid upphandlingar 15(18)

Ekonomi För att trygga en allmän och solidariskt finansierad hälso- och sjukvård krävs att landstinget har en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Det måste finnas en trovärdig ekonomisk grund att stå på, för att kunna göra nödvändiga prioriteringar. Landstingets ekonomi ser allt annat är ljus ut. De flesta av landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar går med underskott. I många år i rad har landstingets nettokostnadsutveckling överstigit den samlade ökningen av skatter och statsbidrag. Akademiska sjukhusets underskott är så stort att ingen politiskt styrelse har fastställt dess budget för 2014. Det ekonomiskt ansträngda läget sätter press på beslutsfattare, chefer och medarbetare, när svåra beslut måste genomdrivas. Det finns en uppgivenhet hos medarbetare och oro hos patienter, eftersom man ständigt konfronteras med budskapet om besparingar. I tuffa tider krävs också att beslutsfattarna har mod att våga tänka långsiktigt och mod att investera i ökad kvalitet och patientsäkerhet. Socialdemokraternas politiska linje för landstinget kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som genomsyras av insikten om att det är bättre att agera förebyggande än att försöka åtgärda problem i efterhand. Den oordning och oreda som nu råder i landstinget måste upphöra. De ideologiskt betingade privatiseringar som den borgerliga majoriteten genomfört och den kostnadsdrivande fria etableringsrätten för privata vårdgivare riskerar på sikt att allvarligt undergräva vårt landstings ekonomiska stabilitet. Den politiska kostnadskontrollen är obefintlig. Vi anser att mycket kan och måste göras för ökad kostnadskontroll och för att få ordning och reda i landstingets ekonomi och verksamhet. Att i detta läge höja skatten, utan att ha gjort en ordentlig genomlysning, är inte en bra lösning. Därför föreslår vi en oförändrad landstingsskatt för 2015. Vi kommer att ta ställning till ev framtida förändring av skatten när situationen har stabiliserats och vi har fått kontroll på ekonomin. Landstinget och då framförallt Akademiska sjukhuset står nu inför stora investeringar i renoverade och nya lokaler. I denna process är det viktigt att inte de ökade hyreskostnaderna och avskrivningarna tränger undan patientverksamheten. Det är också viktigt att ha kostnadskontroll i investeringarna. Onödigt dyra bussdepåer och brist på samordning i övriga investeringar får inte riskera framtidens hälso- och sjukvård. Ersättningssystem Landstingets ersättningssystem som styr hälso- och sjukvårdens verksamhet ska utformas på ett sådant sätt att de stödjer de mål som gäller för verksamheten. Hälso- och sjukvården har idag en rad olika aktörer inklusive privata vårdgivare. Ersättningssystemet till vårdcentralerna ska användas för att så långt det är möjligt utformas för att möta behoven hos de patienter man har listade. Ett nytt ersättningssystem ska utvecklas där mätningar av beräknad vårdtyngd och 16(18)

förväntad ohälsa på grund av socioekonomiska faktorer ingår som viktiga faktorer. Ersättningssystemen bör tydligt premiera förebyggande arbete, teamarbete och tillgänglighet. Uppföljning hälso- och sjukvård Ett av de viktigaste verktyg och redskap vi har för att leda och styra landstinget och den vård som ges är att kontinuerligt och målmedvetet följa upp och kontrollera de uppdrag som getts, den verksamhet som bedrivs, de avtal som tecknats och den kvalitet som ges. Det kräver att styrelserna arbetar strukturerat enligt definierade processer och rutiner som är integrerade i organisationen. Socialdemokraterna föreslår att en modell för kvalitetsuppföljning i vården arbetas fram. Landstinget behöver utveckla sin förmåga att leda och inspirera vårdens utförare till önskade resultat oavsett driftform och ägande. De som utför uppdrag åt landstinget, till exempel genom att bedriva vård, ska uppfatta landstinget som en seriös motpart med bra utformade upphandlingsdokument och tydliga avtal. Landstinget behöver arbeta fram möjligheter att utveckla avtalen när behov uppkommer samt införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal. återskapa ordning och reda i ekonomin ompröva alla beslutade men ej än genomförda vårdval inom specialistvården omförhandla alla befintliga avtal inom vårdval i specialistvården så att det är kvaliteten och patienternas vårdbehov som styr utveckla ett nytt ersättningssystem för primärvården som tar hänsyn till vårdtyngd och socioekonomi utveckla en modell för kvalitetsuppföljning inom vården utveckla landstingets avtal och införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal 17(18)

VERKSAMHETENS ANSLAGSRAMAR Budget 2014 Hälso- och sjukvård -7 910 varav extra satsning Akademiska sjukhuset -77 varav borttagna patientavgifter för unga samt äldre -10 varav minskade kostnader vårdval 15 varav satsning löneökningar -30 varav kompensation UAS och LiE -185 Landstingets övergripande verksamhet -555 Kulturverksamhet -94 Kollektivtrafik -802 Varuförsörjning 0 Regional verksamhet -37 Summa anslagsramar styrelser och nämnder -9 398 Finansverksamhet 76 Verksamhetens anslagsramar -9 322 RESULTATBUDGET Budget 2014 Verksamhetens anslagssramar -9 322 Skatteintäkter 8 006 Inomkom utjämn och generella statsbidrag 1 353 varav statsbidrag Socialdemokraterna 72 Minskade kostnader 5 Finansnetto 91 Finansiell kostnad pensioner -133 Resultat före extraordinära poster 0 ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet 0 Avsättning till eget kapital 0 ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångs- 0 karaktär och avsättning till eget kapital 18(18)