INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Session 1 Session 2 Session 3 Session 4 Visslingen Närvaro/frånvaro av initialt [s] Närvaro/frånvaro av finalt [s] Initialt [sl] versus [s] Initialt [sp] versus [s] Initialt [sk] versus [s] Initialt [st] versus [s] Siffror 0-10 Siffror 0-20 Siffror 0-100 Talserier (2, 3, 4, 5, 6 siffror) Dagar att minnas Fridtjof Nansen del 1 Närvaro/frånvaro av initialt [n] Närvaro/frånvaro av finalt [n] Initialt [s] versus initialt [n] Finalt [s] versus finalt [n] Minnesvärda dagar 1 (datum + år) Minnesvärda dagar 2 (datum + år) Fiskaren och turisten Närvaro/frånvaro av initialt [t] Närvaro/frånvaro av finalt [t] Finalt [t] versus finalt [n] Initialt [t] versus initialt [n] Finalt [t] versus finalt [s] Initialt [t] versus initialt [s] Kompositörers födelse- och dödsår 1 Kompositörers födelse- och dödsår 2 Spelkort Aboriginernas ursprung Närvaro/frånvaro av initialt [d] Närvaro/frånvaro av finalt [d] Initialt [d] versus initialt [s] Finalt [d] versus finalt [s] Finalt [d] versus finalt [n] Initialt [d] versus initialt [n] Finalt [d] versus finalt [t] Initialt [d] versus initialt [t] Spelkort del 1 Spelkort del 2 Introduktion av [s] Introduktion av [n] Introduktion av [t] Introduktion av [d]

Session 5 Session 6 Session 7 Session 8 Session 9 Carl von Linné [a:na] vs [a:sa] [a:na] vs [a:sa] vs [a:da] [a:na] vs [a:sa] vs [a:da] vs [a:ta] [a:n] vs [a:s]] [a:n] vs [a:s] vs [a:d] [a:n] vs [a:s] vs [a:d] vs [a:t] Frågor och svar Sverige bröt trist svit [i:] vs [a:] [i:] vs [a:] [i:n I] vs [i:s I] [i:n I] vs [i:s I] vs [i:d I] [i:n I] vs [i:s I] vs [i:d I] vs [i:t I] [i:n] vs [i:s]] [i:n] vs [i:s] vs [i:d] [i:n] vs [i:s] vs [i:d] vs [i:t] Frågor och svar Välkommet och ovälkommet [o:] vs [i:] [o:] vs [a:] [o:no] vs [o:so] [o:no] vs [o:so] vs [o:do] [o:no] vs [o:so] vs [o:do] vs [o:to] [o:n] vs [o:s]] [o:n] vs [o:s] vs [o:d] [o:n] vs [o:s] vs [o:d] vs [o:t] Frågor och svar Pubkultur [a] vs [i:] [a] vs [o:] [a] vs [a:] [a] vs [a:], [i:] och [o:] Närvaro/frånvaro av initialt och/eller finalt [s] [a:], [i:] och [o:] i enstaviga ord Frågor och svar Pappan och havet [I] vs [a:] [I] vs [o:] [I] vs [i:] [I] vs [a:], [i:] och [o:] Meningsmatris 1 Meningsmatris 2 Vardagsmeningar med omfrågning Introduktion av [a:] Norge: Lite geografi och historia Introduktion av [i:] Matvanor i medeltidens Europa Introduktion av [o:] Ur uppfinnarnas Hall of Fame Introduktion av [a] Djurliv i Australien Introduktion av [I] Vädret Dagar, månader och år

Session 10 Session 11 Telefonträning Att skaffa lämplig telefon Hörträning i telefon Ett klassiskt knep Fyrarna och bränslet Medialt [y:] vs medialt [u:]. Medialt [y:] vs medialt [ø:]. Medialt [y:] vs medialt [i:]. Siffror 0-10 Siffror 0-20 Siffror 0-100 Talserier (2, 3, 4, 5, 6 siffror) Datum, år (och plats) Åren går och allt vissnar och dör [u:] vs [e:] [u:] vs [ [u:] vs [ø:] [u:] vs [e:], [ och [ø:] Meningsmatris 4x4 fält Vardagsmeningar med omfrågning Introduktion av [y:] Introduktion av [u:] Semestern Pengar Session 12 Fridtjof Nansen, del 2 Närvaro/frånvaro av finalt [m] Närvaro/frånvaro av initialt [m] Panik i P-hus Närvaro/frånvaro av finalt [p] Närvaro frånvaro av initialt [p] Finalt [p] vs [m] Initialt [p] vs [m] Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Introduktion av [m] Introduktion av [p] Tid Åland Session 13 Sviter av 70-talet Närvaro/frånvaro av initialt [b] Finalt [b] vs [m] Initialt [b] vs [m] Finalt [b] vs [p] Initialt [b] vs [p] Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Introduktion av [b] Mat En stor sångerska

Session 14 Session 15 Session 16 Det gyllene skinnet Närvaro/frånvaro av initialt [ ] Finalt [n] vs [ ] Initialt [n] vs [ ] Finalt [d]/[ ] vs [ ] Initialt [d] vs [ ] Finalt [t]/ [ ] vs [ ] Initialt [t] vs [ ] Finalt [s] vs [ ] Initialt [s] vs [ ] Initialt [t] vs [s] vs [ ] Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Al Gore har tagit efter min metod Närvaro/frånvaro av initialt [ç] Initialt [d] vs [ç] Initialt [s] vs [ç] Initialt [ç] vs [ ] Initialt [t] vs [ç] Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Färöarna Närvaro/frånvaro initialt [f] Initialt [f] vs [ ] Initialt [f] vs [s] Initialt [f] vs [t] Initialt [f] vs [d] Medialt [ç] och [f].med [a:] Medialt [ç] och [f].med [ :] Medialt [ç] och [f].med [e:] Finalt [ç] och [f].med [a:] Finalt [ç] och [f].med [ :] Finalt [ç] och [f].med [e:] Initialt [f] vs [ç] Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Introduktion av [ ] Läsning Regalskeppet Vasa Introduktion av [ç] På bio Island Introduktion av [f] Kläder Carl Nielsen

Session 17 Zeus De första människorna Pallas Atena, vishetens gudinna Finalt [k] och [g].och [ ] med [a] Introduktion av [k] Introduktion av [g] Introduktion av ng-ljudet [ ] /ack/ vs /agg/ vs /a / Finalt [k] och [g].och [ ] med [ ] /äck/ vs /ägg/ vs /ä / Finalt [k] och [g].och [ ] med [i] /ick/ vs /igg/ vs /i / Medialt [k] och [g].och [ ] med [a] /acka/ vs /agga/ vs /a a/ Medialt [k] och [g].och [ ] med [ ] /äck e/ vs /ägg e/ vs /ä e/ Medialt [k] och [g].och [ ] med [i] /ick i/ vs /igg i/ vs /i i/ TACTRAINKG01 Finalt [k] vs [g] COMANV08 Finalt [k] vs [g] vs [ ] CONV06 Initialt [k] vs [g] Session 18 Session 19 Session 20 Session 21 Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Vikingar Närvaro/frånvaro av initialt [v] Närvaro/frånvaro av initialt [f] Initialt [f] vs [v] Medialt [f] vs [v] i /a: K a: / Medialt [f] vs [v] i /u: K u: / Medialt [f] vs [v] i /i: K i: / Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Fisketuren Närvaro/frånvaro av initialt [l] Närvaro/frånvaro av finalt [l] Initialt l] vs [m] Initialt [l] vs [n] Meningsmatris 1 Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Järnbärarna i Stockholms hamn Närvaro/frånvaro av initialt [j] Närvaro/frånvaro av finalt [j] Initialt j] vs [l] Finalt [j] vs [l] Initialt [j] vs [n] Initialt [j] vs [d] Identifikation av ord med kort [j] Göteborgs hamn Närvaro/frånvaro av initialt [h] Initialt [f] vs [h] Initialt [s] vs [h] Initialt [ ] vs [h] Initialt [t] vs [h] Initialt [k] vs [h] Identifikation av 18 konsonanter i /a K a/-form Blanketter Svenskbygderna i USA Introduktion av [v] Böcker Färöarna Introduktion av [l] Skolan Cuba Introduktion av [j] Introduktion av [h]

Session 22 Vardagsmeningar med omfrågning Frågor och svar Sport Ludwig van Beethoven

Elev: SESSION 1 Visslingen Lyssna till [s] En man satt på tåget med sin lille son. Gossen stod vid fönstret. Hans far ryckte av honom mössan. Han låtsade, att han kastade ut gossens mössa genom fönstret. Men han hade gömt mössan bakom ryggen. Gossen blev ledsen över att han hade blivit av med mössan. Hans far tröstade honom och sade: Jag ska vissla, och så kommer din mössa tillbaka! - Han visslade. Plötsligt hade han mössan i handen. Detta tyckte pojken var roligt. Kvickt tog gossen sin fars hatt och kastade ut den genom fönstret. Gossen skrek: - Far, vissla nu tillbaka hatten! Men den gången kunde inte far vissla tillbaka hatten. Så nu var det fars tur att bli ledsen. Men alla de andra i vagnen skrattade. Text: Sune Nilsson MED-EL: 1 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 PREABS11P.DOC 1. SÅR ÅR 2. SÅ Å 3. SÖL ÖL 4. SAL AL 5. SUR UR 6. SER ER 7. SÅR ÅR 8. SÖM ÖM 9. SENA ENA 10. SAL AL 11. SIDA IDA 12. SED ED 13. SINNE INNE 14. SÖKA ÖKA 15. SILA ILA 16. SÄNDA ÄNDA 17. SYRA YRA 18. SÅS ÅS 19. SUDD UDD 20. SÄRLA ÄRLA MED-EL: 2 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 PREABS31P.DOC 1. VIS VI 2. ROS RO 3. FRÖS FRÖ 4. LIKNAS LIKNA 5. GES GE 6. BRIS BRIE 7. GÅS GÅ 8. MOS MO 9. ENAS ENA 10. TES TE 11. DÖS DÖ 12. TÖS TÖ 13. ALLS ALL 14. SÅS SÅ 15. RAKAS RAKA 16. VINNS VINN 17. HALS HALL 18. GÖMS GÖM 19. MOPS MOPP 20. KOKS KOCK MED-EL: 3 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 BLENDS14P.DOC 1. SLÄPP LÄPP 2. SLAMPA LAMPA 3. SLÄCKA LÄCKA 4. SLAPPA LAPPA 5. SLAG LAG 6. SLEVA LEVA 7. SLIPA LIPA 8. SLIRA LIRA 9. SLOG LOG 10. SLOTT LOTT 11. SLUTA LUTA 12. SLÄNGA LÄNGA 13. SLÄTT LÄTT 14. SLÄCKA LÄCKA 15. SLÖSA LÖSA 16. SLASKA LASKA 17. SLIMMA LIMMA 18. SLABB LABB 19. SLACK LACK 20. SLAV LAV MED-EL: 4 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 BLENDS15P.DOC 1. SPION PION 2. SPETA PETA 3. SPIKA PIKA 4. SPOR POR 5. SPOLA POLA 6. SPILLA PILLA 7. SPALT PALT 8. SPANT PANT 9. SPINNA PINNA 10. SPOTTA POTTA 11. SPARA PARA 12. SPARKAS PARKAS 13. SPETIG PETIG 14. SPIGG PIGG 15. SPLINT PLINT 16. SPOLARE POLARE 17. SPRICKA PRICKA 18. SPRINTER PRINTER 19. SPRUTA PRUTA 20. SPISA PISA MED-EL: 5 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 BLENDS17P.DOC 1. SKAKA KAKA 2. SKAKEL KACKEL 3. SKAL KAL 4. SKALK KALK 5. SKALL KALL 6. SKALLE KALLE 7. SKAM KAM 8. SKRÖNA KRÖNA 9. SKANDERA KANDERA 10. SKAPA KAPA 11. SKARA KARA 12. SKARP KARP 13. SKATT KATT 14. SKETCH KETCH 15. SKISSA KISSA 16. SKO KO 17. SKOJA KOJA 18. SKONA KONA 19. SKRATTA KRATTA 20. SKRUBB KRUBB MED-EL: 6 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 BLENDS16P.DOC 1. STABBE TABBE 2. STACKA TACKA 3. STAG TAG 4. STALL TALL 5. STAMP TAMP 6. STASSA TASSA 7. STEG TEG 8. STEN TEN 9. STIA TIA 10. STICKA TICKA 11. STIGA TIGA 12. STIMMA TIMMA 13. STING TING 14. STOFT TOFT 15. STOPPA TOPPA 16. STORA TORA 17. STRIMMA TRIMMA 18. STRONG TRÅNG 19. STRUT TRUT 20. STRÅLA TRÅLA MED-EL: 7 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 SYNEX 1-4P.DOC SYNEX 1 Lyssna på siffrorna 0-10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 SYNEX 2 Lyssna på siffrorna 0-20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 SYNEX 3 Lyssna på siffrorna 0-100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 95 96 97 98 99 100 SYNEX 4 Lyssna till siffror i följd (0-10) Två siffror, t ex 5 7 Tre siffror, t ex 5 7 9 Fyra siffror, t ex 5 7 9 8 Fem siffror, t ex 5 7 9 8 2 Sex siffror, t ex 5 7 9 8 2 6 MED-EL: 8 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 SYNEX5P.DOC Dagar att minnas? 1. Företaget SIBA:s VD Fabian Bengtsson kidnappas i centrala Göteborg. 2. EU beslutar att införa euron som gemensam valuta 3. Rymdfärjan Columbia exploderar över Texas och de sju astronauterna ombord omkommer. 4. Sveriges radio P4 startas 5. Vasaloppets segrare blir Jörgen Brink från Hudiksvall IF för tredje året i rad. 6. George W. Bush väljs till president i USA i ett mycket jämnt och omdiskuterat val. 7. Den sista avrättningen genom gaskammare sker i USA. MED-EL: 9 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 8. USA anfaller Afghanistan. 9. Höga kusten-bron invigs. 10. 25-åringen Mijailo Mijailovic erkänner mordet på Sveriges utrikesminister Anna Lindh. 11. Träningsmatch mellan Sverige och England, då Zlatan stod för Sveriges fyra mål varav en cykelspark från 30 meters avstånd. 12. 14-årige John Hron misshandlas till döds av fyra skinnskallar i Kode utanför Kungälv i Bohuslän. 13. Den svenska riksdagen beslutar att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG. 14. Tjugokronorssedeln införs i Sverige. 15. Nelson Mandela begravs i Qunu i östra Kapprovinsen i Sydafrika. MED-EL: 10 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 1 16. Passagerarfärjan Estonia förliser på Östersjön varvid 852 människor drunknar av vilka cirka 450 är svenskar. 17. Berlinmuren öppnas och man kan resa fritt mellan Öst- och Västberlin för första gången sedan 1961. 18. Den egyptiska revolutionen startar. 19. Rymdteleskopet Hubble skjuts upp i omloppsbana runt jorden. 20. Riksdagen beslutar att fyra kasinon av internationell typ får öppnas i Sverige. MED-EL: 11 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 2 Fridtjof Nansen Del 1 Lyssna till [n] Utanför Oslo ligger en oansenlig grav. Allt som finns skrivet på gravstenen är ett namn Fridtjof Nansen. Det finns ingenting som antyder att den avlidne är speciell på något sätt. Men inget kunde vara mer felaktigt. Fridtjof Nansen föddes i Norge i oktober 1861. Han växte upp på landsbygden strax utanför Oslo. Vintertid intresserade han sig för skidåkning och skridskoåkning. På sommaren tyckte han om fiske och campingutflykter. Han blev duktig skidåkare och vann norska mästerskapen i längdskidåkning, tolv år i sträck. Han var också en utmärkt skridskoåkare, som satte världsrekord som artonåring. Favoritämnena i skolan var fysik och matematik. Ändå valde han att studera zoologi vid universitetet. Därigenom hoppades han att få tillfälle till utomhusarbete i stället för stillasittande arbete på kontor. 1882, medan han fortfarande studerade vid universitetet, sökte han sommarjobb på segelfartyget Viking. Han kom till den nordatlantiska kusten utanför Grönland. Där hade han gott om tid att studera vindförhållanden, havsströmmar, isrörelser och djurliv. Han gjorde anteckningar under resan och fick intryck som skulle följa honom under resten av hans liv. Det livslånga intresset för nordpolsområdet påbörjades. Efter återkomsten till Norge, erbjöds han arbete som intendent vid de naturhistoriska samlingarna på Bergens museum. Där stannade han i 1

Elev: SESSION 2 sex år och blev filosofie doktor. Under hela den tid han bodde i Bergen planerade han för en expedition över den grönländska inlandsisen. Det hade många före honom gjort, men alla hade misslyckats. Nansen bestämde sig för en annorlunda färdväg. Tidigare hade man startat från bosättningar på den grönländska västkusten, men hindrats av oväder och is innan man nått fram till den obebodda ostkusten. Nansens plan var att börja vid ostkusten och gå västerut. Det skulle vara omöjligt att återvända. De var tvungna att nå fram till en av bosättningarna på västkusten för att klara sig. Så småningom lyckades man hitta sponsorer till expeditionen. En grupp på sex man, ledd av Nansen, steg iland på Grönlands ostkust den 29 juli 1888. Färden över isen tog två månader. Gruppen nådde västkusten i slutet av september. Under färden hade man upplevt temperaturer på minus 50 grader. Man hade lyckats överleva under svåra förhållanden. Tyvärr kom man fram för sent. Sista båten hade redan avgått till Norge så man tvingades tillbringa hela vintern på Grönland. Nansen använde tiden till att studera eskimåerna och lära sig språket. Han gjorde anteckningar, som han sedan använde som underlag när han skrev boken Eskimåernas liv. Inte förrän i maj 1889 återkom gruppen till Norge. Nu var Nansen känd och hade blivit stor hjälte i Norge. Detta gjorde det möjligt att samla in pengar för nya expeditioner. Han ville bli den förste som nådde Nordpolen. Man skulle bygga ett skepp så starkt att det kunde motstå trycket från pressande is. Tanken var att segla norrut tills båten fastnade i packisen. Därefter skulle havsströmmar föra fartyget allt längre norrut. Slutligen skulle man nå Nordpolen. Man specialkonstruerade ett skepp som döptes till Fram. År 1893, efter tre års 2

Elev: SESSION 2 förberedelser, lämnade expeditionen Oslo med proviant som skulle räcka åtminstone sex år. I slutet av september samma år fastnade Fram i packisen och påbörjade sin långa resa mot nordväst. Fri översättning av Geoff Plants engelska text. 3

Elev: SESSION 2 PREABS08P.DOC 1. NACKA ACKA 2. NAGG AGG 3. NALLA ALLA 4. NARV ARV 5. NATT ATT 6. NAV AV 7. NAVEL AVEL 8. NÅT ÅT 9. NED ED 10. NEKA EKA 11. NID ID 12. NOCK OCH 13. NORD ORD 14. NOSA OSA 15. NUNNA UNNA 16. NYSTA YSTA 17. NÅ Å 18. NAVLA AVLA 19. NÅL ÅL 20. NÄTA ÄTA 4

Elev: SESSION 2 PREABS27P.DOC 1. ALN AL 2. JAN JA 3. ANDEN ANDE 4. ANNAN ANNA 5. SLÅN SLÅ 6. HÄGN HÄNG 7. BEGRUNDAN BEGRUNDA 8. BEN BE 9. BETAN BETA 10. KLIPPAN KLIPPA 11. ELVAN ÄLVA 12. BRYN BRY 13. DUN DU 14. DÅN DÅ 15. KLON KLO 16. FEN FE 17. FLYN FLY 18. FOLKEN FOLKE 19. FÅN FÅ 20. GEN GE 5

Elev: SESSION 2 COMANV11P.DOC 1. SY NY 2. SER NER 3. SÄCK NÄCK 4. SEJ NEJ 5. SUCKA NUCKA 6. CYKEL NYCKEL 7. SÅLLA NOLLA 8. SÄRA NÄRA 9. SACKA NACKA 10. SIA NIA 11. SOL NOL 12. SYTT NYTT 13. SOPPA NOPPA 14. SOVA NOVA 15. SÖTA NÖTA 16. SINA NINA 17. SÅTT NÅTT 18. SILEN NILEN 19. SÅR NÅR 20. SEDAN NEDAN 6

Elev: SESSION 2 COMANV12P.DOC 1. BLOTTAS BLOTTAN 2. BONDES BONDEN 3. BRASS BRANN 4. BRUS BRUN 5. BRYS BRYN 6. BRÄSS BRÄNN 7. DASS DANN 8. DESS DEN 9. STAS STAN 10. DIS DIN 11. DOS DON 12. DUS DUN 13. DÅS DÅN 14. DÖS DÖN 15. FAS FAN 16. FEZ FEN 17. FÅS FÅN 18. MAS MAN 19. SÅS SON 20. GRIS GRIN 7

Elev: SESSION 2 SYNEX6P.DOC Minnesvärda dagar (datum + år) 1. När blev Napoleon Bonaparte kejsare av Frankrike? 2. När öppnades Panamakanalen 3. När utdelades det första Nobelpriset 4. När blev Gustaf Vasa kung över det självständiga kungariket Sverige? 5. Vilket år invigdes Scandinavium i Göteborg 6. När anföll ryssarna Sverige och startade det finska kriget? 7. Vilket år invigdes Stockholms slott 8. När beslutades att man skulle starta en VM-turnering i fotboll? 9. När blev Gustav II Adolf dödad vid Lutzen? 10. När blev Beatlesmedlemmen John Lennon skjuten till döds? 11. När blev Karlstad den första staden i Sverige att leverera fjärrvärme? 12. När hade den första Star Wars-filmen premiär i Sverige? 13. När nådde antalet radiolicenser i Sverige en miljon? 8

Elev: SESSION 2 14. Vilket år grundades IFK Göteborg? 15. Vilket år uppnåddes det gällande hastighetsrekordet på land, 1232,7 km/tim? 16. När började Falklandskriget? 17. När publicerades det första äventyret i serien om Tintin av fransmannen Hergé? 18. När hade TV-programmet Hylands hörna premiär? 19. När föddes barnboksförfattaren Astrid Lindgren? 20. När avled den berömda jazzzsångerskan Ella Fitzgerald? 9

Elev: SESSION 2 SYNEX7P.DOC När hände detta? (datum + år) 1. När dog Fridtjof Nansen? 2. När blev Polen medlem i EU? 3. När blev Joe Louis världsmästare i boxning? 4. När öppnades Öresundsbron för trafik? 5. När exploderade vulkanen på ön Krakatoa, nära Java? 6. När blev norrmannen Amundsen den förste att nå sydpolen? 7. När framfördes Du gamla, du fria offentligt för första gången? 8. När sköts statsministern Olof Palme? 9. När blev hällristningsområdet i Tanum antaget på UNESCO:s världsarvslista? 10. När hölls den första första-majdemonstrationen i Sverige? 11. När föddes vår statsminister, Fredrik Reinfeldt? 12. När dog den berömde kanotisten Gert Fredriksson? 13. När dog TV-personligheten Lennart Hyland? 10

Elev: SESSION 2 14. När avgick Tage Erlander som partiledare och statsminister? 15. När blev Stefan Holm guldmedaljör vid de olympiska spelen? 16. När invigdes officiellt radiostationen Grimeton i Varberg 17. När dog Gustav V? 18. När undertecknades upplösningen av unionen mellan Norge och Sverige? 19. Vilket år spelade Greta Garbo in sin sista film, Tvillingarna? 20. När föddes utförsåkaren Anja Persson? 11

Elev: SESSION 2 SYNEX8L.DOC Datum, år (och plats) 1. När och var bildades Svenska Basketbollförbundet? 2. När fick Johan Petter Johansson patent på skiftnyckeln? 3. När kom T-forden och hur många dollar kostade den? 4. När och var dog utrikesminister Anna Lind efter mordet på NK i Stockholm? 5. När och mellan vilka städer utfördes den första soloflygningen över Atlanten? 6. När och var föddes f.d. statsminister Göran Persson? 7. När och var mördades president Robert Kennedy? 8. När skedde Linköpings blodbad och hur många avrättades? 9. När och var skedde det första mötet i FN:s generalförsamling? 10. När och var blev Dag Hammarskjöld dödad vid en flygkrasch? 12

Elev: SESSION 2 11. När och var skedde den första demonstrationen av television? 12. När firades officiellt den första Luciadagen i Danmark? 13. När och av vem utfördes den första smittkoppsvaccinationen? 14. När och var utlöstes det första världskriget? 15. När och var väljs Nelson Mandela till president? 16. När och var spelade Elvis Presley in sin första grammofonskiva? 17. När grundades Sveriges äldsta universitet och var ligger det? 18. När och var föddes Che Guevara? 19. När och var föddes ABBA-medlemmen Benny Andersson? 20 Var föddes Jussi Björling och hur gammal var han när han debuterade på Stockholmsoperan? 13

Elev: SESSION 3 FISKAREN OCH TURISTEN LYSSNA PÅ [T] I en hamn på Europas västkust ligger en fattigt klädd man vid sin fiskebåt och dåsar. En tjusigt klädd turist promenerar på stranden och njuter av idyllen. Han stannar till vid den dåsande fiskaren som sömnigt rätar på sig och trevar efter sitt cigarettpaket. Innan han funnit det har turisten redan erbjudit honom en av sina. Turisten inleder ett samtal. - Ni kommer att få fin fångst idag. Fiskaren skakar på huvudet. - Men jag har hört att vädret är gynnsamt. Fiskaren nickar. - Ni ska alltså inte fara ut? Fiskaren skakar på huvudet och turisten börjar känna sig lite obekväm. - Å, ni mår inte bra? - Jag mår alldeles utmärkt, säger fiskaren, jag har aldrig mått bättre. - Men varför far ni inte ut och fiskar då?, frågar turisten - Därför att jag redan har varit ute, svarar fiskaren - Var fångsten bra? - Jo då, den var så bra, att jag inte behöver fara ut en gång till idag. Ja till och med så bra att jag har nog för imorgon och i övermorgon också. - Hmm ja, jag vill ju inte blanda mig i era personliga angelägenheter, säger turisten, men föreställ er att ni for ut en andra, en tredje, kanske till och med en fjärde gång idag, och ni skulle få tre, fyra gånger så stor fångst föreställ er det. Fiskaren nickar. - Ni skulle, fortsätter turisten, kunna fara ut två, tre, kanske fyra gånger inte bara idag, utan imorgon, i övermorgon, ja varje gynnsam dag. Vet ni vad som skulle hända? Fiskaren skakar på huvudet. - Ni skulle senast om ett år kunna köpa er en motor, om två år en båt till; om tre eller fyra år kunde ni kanske ha en liten kutter och med den skulle ni naturligtvis få större fångst en dag skulle ni ha två kuttrar, ni skulle kunna bygga ett litet kylhus, ett rökeri kanske, och sen en konservfabrik, flyga omkring med egen helikopter, lokalisera fiskstimmen och dirigera era kuttrar via radio. Ni kunde öppna fiskrestaurang, exportera hummern direkt till Paris utan mellanhänder och sen Turisten tystnar ett ögonblick av ren överentusiasm. - Och sen, försöker han igen, men blir åter stum av upphetsning. - Ja, och sen?, frågar fiskaren tyst. - Sen, säger turisten hänförd, sen kunde ni lugnt sitta här i hamnen, dåsa i solen och se på det härliga havet.

Elev: SESSION 3 - Men det gör jag ju redan, svarar fiskaren lågmält. Förkortad version av en novell av Heinrich Böll. Originalet finns i novellsamlingen "När kriget tagit slut", utgiven av Norstedts.

Tvättmaskinen Elev: SESSION 3 Lyssna på [t] Tvättfru s ök es. Så löd den vanligaste annonsen efter tjänstefolk långt in på 1900-talet. Att tvätta kläder var fruntimmersgöra, men det krävdes armar som en karls för att gnugga, vrida och skölja ur plaggen. Det var därför en stor lättnad, när den första elektriska tvättmaskinen kom ut på marknaden i USA 1906, trots att det bara var en motor som snurrade runt tygplaggen i ett träkar. Maskinen var till och med farlig att använda. Vatten och el tillsammans skapade kortslutningar, som gav farliga stötar. De tidiga tvättmaskinerna centrifugerade inte tvätten. Den måste fortfarande vridas med handkraft. Senare kom det elektriska vridare, men tvättmaskinen, som vi känner den idag, introducerades av General Electric först 1957. Tar du och frågar kvinnor idag om det bästa moderna hjälpmedlet kommer tvättmaskinen på första plats. MED-EL: 4 Nilsson 2007 SU/Sahlgrenska, Sune

Elev: SESSION 3 PREABS02.P.DOC 1. TAVLA AVLA 2. TIMMA IMMA 3. TÄNDA ÄNDA 4. TYSTA YSTA 5. TOPP OPP 6. TUR UR 7. TYRA YRA 8. TÖM ÖM 9. TOK OK 10. TUNG UNG 11. TÖ Ö 12. TACK ACK 13. TARM ARM 14. TÄR ÄR 15. TANKA ANKA 16. TÅR ÅR 17. TAL AL 18. TEST EST 19. TETT ETT 20. TINNE INNE MED-EL: 5 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 3 PREABS23.P.DOC 1. FAST FASS 2. TRIST TRISS 3. PILT PILL 4. TAKT TACK 5. PALT PALL 6. PLIT PLI 7. VIT VI 8. BIT BI 9. ALT ALL 10. FRÄCKT FRÄCK 11. SKIKT SKICK 12. KYSST KYSS 13. GALT GALL 14. BOT BO 15. LAST LASS 16. KULT KULL 17. HALT HALL 18. MIST MISS 19. KAST KASS 20. SAMT SAM MED-EL: 6 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 3 COMANV05.P.DOC 1. VIT VIN 2. MAT MAN 3. BIT BIN 4. FÅRET FÅREN 5. GET GEN 6. LÅT LÅN 7. HATT HANN 8. FAT FAN 9. TALET TALEN 10. VITT VINN 11. RÄTT RÄNN 12. BRYT BRYN 13. RÖTT RÖNN 14. FET FEN 15. STAT STA N 16. VET VEN 17. LÖTT LÖNN 18. RATT RANN 19. GRÖT GRÖN 20. KATT KAN MED-EL: 7 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 3 COMANV04.P.DOC 1. TICKA NICKA 2. TACKA NACKA 3. TAGEL NAGEL 4. TOPPA NOPPA 5. TORSKA NORSKA 6. TÅT NÅT 7. TAPPA NAPPA 8. TÅLA NÅLA 9. TALEN NALEN 10. TÄRA NÄRA 11. TÄTTING NÄTTING 12. TEKA NEKA 13. TER NER 14. TÄR NÄR 15. TINA NINA 16. TÅR NÅR 17. TÄTT NÄTT 18. TIGA NIGA 19. TÄTA NÄTA 20. TÖS NÖS MED-EL: 8 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 3 COMANV11.P.DOC 1. RIS RIT 2. AMS AMT 3. BRASS BRATT 4. DISS DITT 5. LUS LUT 6. ENAS ENAT 7. FAS FAT 8. FLIS FLIT 9. HOS HOT 10. HES HET 11. HUS HUT 12. LJUS GJUT 13. KLOSS KLÅTT 14. KRYSS KRYTT 15. KASS KATT 16. LOSS LOTT 17. MISS MITT 18. MAS MAT 19. NÖS NÖT 20. RUSS RUTT MED-EL: 9 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 3 COMANV10.P.DOC 1. ZON TON 2. SOPPA TOPPA 3. SEGEL TEGEL 4. SUR TUR 5. SANT TANT 6. SVID TWEED 7. SE TE 8. SYNA TYNA 9. ZAPPA TAPPA 10. SÄLJA TÄLJA 11. SAFT TAFT 12. SITTA TITTA 13. SAK TAK 14. SIMMA TIMMA 15. SILL TILL 16. SEEDNING TIDNING 17. SIPPA TIPPA 18. SADEL TADEL 19. SIK TIK 20. SÅGA TÅGA MED-EL: 10 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 3 SYNEX 9.P När levde följande kompositörer? 1. Gustav Mahler 2. Franz Liszt 3. Peter Tchaikovsky 4. Hector Berlioz 5. Nikolai Rimsky-Korsakov 6. Carl Orff 7. Nicolo Paganini 8. Richard Strauss 9. Anton Bruckner 10. Antonin Dvorak 11. Jean Sibelius 12. Hugo Alfvén 13. Johannes Brahms 14. Robert Schumann 15. Sergei Rachmaninov 16. Giachino Rossini 17. Wolfgang Amadeus Mozart 18. Frederic Chopin 19. Johann Sebastian Bach 20. Franz Gruber MED-EL: 11 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 3 SYNEX 10.P Känner du till när dessa kompositörer levde? 1. Benjamin Britten 2. Johann Strauss (den yngre) 3. Franz Lehar 4. Johann Strauss (den äldre) 5. Maurice Ravel 6. Franz Schubert 7. Edward Elgar 8. William Byrd 9. John Dowland 10. Orlando Gibbons 11. Claudio Monteverdi 12. Georg Friedrich Händel 13. Arnold Schoenberg 14. Felix Mendelssohn 15. Guiseppi Verdi 16. Richard Wagner 17. Ludvig van Beethoven 18. Joseph Haydn 19. Modest Mussorgsky 20. Johann Christian Bach MED-EL: 12 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 3 SYNEX 11.P UNu ber jag dej om att upprepa namnen på de spelkort jag nämner. Kom ihåg att det finns: FÄRGER: Fyra färger: KLÖVER, SPADER, RUTER, HJÄRTER VALÖRER: Nummerkort: 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 Klädda kort: Knekt, Dam, Kung Samt: Ess och Joker. Lyssna noga och försök att identifiera vilket kort jag säger. Det kan till exempel vara KLÖVER TVÅ, eller HJÄRTER ESS, eller SPADER TRE. Tänk på att det finns 52 kort PLUS JOKERN! MED-EL: 13 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 4 Aboriginernas ursprung Lyssna till [d] Jack Nawalil, traditionell landägare, Arnhem Land. Foto: Lars Wallin Den aboriginska kulturen i Australien är mänsklighetens äldsta kvarvarande obrutna kultur. Det är en kultur som trots enorma påfrestningar fortfarande kämpar för sin överlevnad. Deras kultur är äldre än Bibeln, äldre än pyramiderna och betydligt äldre än vår nordiska vikingahistoria. Det är en kultur som förutom att den innehar världens äldsta religion även innehåller en extremt fascinerande uppbyggnad av familjestrukturer och avancerade former av konst och musik mm. Men varifrån kom de? Hur levde aboriginerna innan de vita kom? För att finna svar på dessa frågor får vi inledningsvis backa drygt 65 000 år tillbaka i tiden, så länge bedömer de flesta arkeologerna att de olika aboriginska folken har levt i Australien. Benämningen aboriginer är 1

Elev: SESSION 4 egentligen ett samlingsnamn för drygt 600 folk- och språkgrupper med ca 300 skilda språk eller dialekter utspridda över den australiska kontinenten. En del levde i ökenområden, en del i regnskogar och andra i områden där det ibland kunde snöa. Ordet aborigin betyder urbefolkning och härstammar från latinets origo. DRÖMTIDEN Frågar man Aboriginerna själva var de kommer ifrån så får man till svar att de alltid funnits här, ända sedan Drömtiden. I begynnelsen reste sig förfäderna ur jorden och gav liv till människor, djur och natur. De sjöng sin väg över hela världen. De sjöng floderna och bergskedjorna. De jagade, åt, älskade, dansade, dödade: vart än deras spår ledde fram lämnade de efter sig en slinga av musik. De svepte in hela världen i en väv av sång. Man lärde ut lagar och regler för hur samhället skulle fungera. En av lagarna var att jorden var perfekt i sin skapelse och inte fick manipuleras. När förtidsvarelserna hade skapat allt gick man tillbaka in i jorden. Några sjönk ner i marken där de stod. Andra kröp in i grottor, somliga kravlade bort till sina fäderneärvda vattenhål där de en gång fötts. De gick alla tillbaka in. Det var alltså under drömmandet som förfäderna en gång i tiden kom fram ur jorden och ur havet, till utseendet såg de ut som en blandning mellan människor och totemdjur. Genom sina alldagliga aktiviteter såsom jakt, konflikter, kärlek, tankar och sånger så skapades berg, vattenhål, grottor, sjöar och allt levande på jorden. De vägar som förfäderna följde kallas drömspår eller sånglinjer. Genom att följa dessa leder, sjunga de gamla sångerna och berätta de gamla historierna så går man in i drömmandets värld och förenas med förfäderna och landskapet. 2

Elev: SESSION 4 Uttrycket drömmandet syftar inte bara på förfädernas ursprungliga skapelseverksamhet utan också på en tidsdimension som hör samman med nuet. Landskapet är som en levande bok, där topografin berättar om ursprunget, samtidigt som sånglinjerna som korsar kontinenten är heliga stigar vilka leder de initierade till evighetens dimension. Drömtiden kan liknas vid en extra dimension av tillvaron, en dimension som har del i tid, rum och människans personlighet. Drömtid är allt det, som vi i andra religioner betecknar som gudomligt. Tron genomsyrar aboriginernas hela liv och värld. Människor, djur, växter och jorden utgör bevis för drömtidens existens. Drömtiden existerar även idag lika aktuell som när jorden en gång i tiden skapades. Sångerna som förtidsvarelserna sjöng när de skapade jorden finns kvar hos aboriginerna och förs vidare generation till generation. Om man kan dessa sånger så känner man igen landskapet i naturen och kan använda sången som en karta. Mycket av aboriginernas konst är även de historier och skapelsemyter som kan användas till kartor och historieböcker om man lär sig att tyda dess innebörd. Källa: http://larswallin.nu/aboriginer Förkortad och omarbetad version av text hämtad 131211. 3

Elev: SESSION 4 PREABS05.P.DOC 1. DAL AL 2. DAGG AGG 3. DAMMA AMMA 4. DANSA ANSA 5. DEFEKT EFFEKT 6. DELTA ÄLTA 7. DIGEL IGEL 8. DIMMA IMMA 9. DINGE INGE 10. DISIG ISIG 11. DIVAN IVAN 12. DOCK OCH 13. DOJA OJA 14. DOK OK 15. DOPP OPP 16. DRAGGA RAGGA 17. DRULLA RULLA 18. DRAS RAS 19. DREVA REVA 20. DRISTA RISTA 4

Elev: SESSION 4 PREABS25.P.DOC 1. MAUD MÅ 2. RAND RANN 3. HAND HANN 4. SKED SKE 5. SPÄD SPÄ 6. SÅLD SÅLL 7. VIND VINN 8. RYMD RYMM 9. SED SE 10. LED LE 11. VED VE 12. VÄND VÄN 13. DÖD DÖ 14. SNÖD SNÖ 15. HUD HU 16. VID VI 17. DÅD DÅ 18. BOD BO 19. LJUD JU 20. SKED SKE 5

Elev: SESSION 4 COMANV13.P.DOC 1. DABBA SABBA 2. DALA SALA 3. DALTA SALTA 4. DAMMA SAMMA 5. DANSA SANSA 6. DEGA SEGA 7. DELA SELA 8. DIA SIA 9. DIKT SIKT 10. DILL SILL 11. DIMMA SIMMA 12. DIRKA CIRKA 13. DISKA SISKA 14. DITT SITT 15. DOCKA SOCKA 16. DOJA SOJA 17. DOM SOM 18. DOP SOP 19. DUGGA SUGGA 20. DYNA SYNA 6

Elev: SESSION 4 COMANV14P.DOC 1. RAS RAD 2. HUS HUD 3. BUS BUD 4. RIS RID 5. HES HED 6. MOS MOD 7. NÖS NÖD 8. VISS VIDD 9. MÅS MAUD 10. LJUS LJUD 11. VIS VID 12. VINNS VIND 13. STOS STOD 14. NÅS NÅD 15. RÖS RÖD 16. VASS VADD 17. MES MED 18. BRUS BRUD 19. KLASS KLADD 20. BAS BAD 7

Elev: SESSION 4 CONMAN04.P.DOC 1. VAD VAN 2. VED VEN 3. VID VIN 4. BRUD BRUN 5. LÖD LÖN 6. SVID SVIN 7. SED SEN 8. SYD SYN 9. BRÄDD BRÄNN 10. STOD STON 11. TRAD TRAN 12. BRYD BRYN 13. LED LEN 14. GRAD GRAN 15. GLID GLIN 16. VIDD VINN 17. DÖD DÖN 18. ELEKTROD ELEKTRON 19. GLAD GLAN 20. BOD BON 8

Elev: SESSION 4 CONMAN03.P.DOC 1. DOS NOS 2. DOG NOG 3. DÅD NÅD 4. DARRA NARRA 5. DEJ NEJ 6. DÄCK NÄCK 7. DÄR NÄR 8. DEG NEG 9. DICK NICK 10. DIT NIT 11. DIG NIG 12. DUBB NUBB 13. DU NU 14. DY NY 15. DÖTT NÖTT 16. DÖD NÖD 17. DONA NONA 18. DAGG NAGG 19. DANSEN NANSEN 20. DATO NATO 9

Elev: SESSION 4 CONv02.P.DOC 1. ONT OND 2. BRANT BRAND 3. VINT VIND 4. SÅLT SÅLD 5. VILT VILD 6. FYLLT FYLLD 7. BOT BOD 8. SÅTT SÅDD 9. SLATT SLADD 10. STAT STAD 11. KLÄTT KLÄDD 12. VET VED 13. VITT VIDD 14. RIT RID 15. SKYTT SKYDD 16. RÄTT RÄDD 17. SMITT SMIDD 18. BRÅTT BRÅDD 19. SVIT SVID 20. SMET SMED 10

Elev: SESSION 4 CONV05.P.DOC 1. TOM DOM 2. TOK DOK 3. TON DON 4. TOG DOG 5. TOLK DOLK 6. TOFT DOFT 7. TOPP DOPP 8. TÅ DÅ 9. TAGG DAGG 10. TANK DANK 11. TAG DAG 12. TAL DAL 13. TAM DAM 14. TÄCK DÄCK 15. TÖ DÖ 16. TUR DUR 17. TÄR DÄR 18. TE DE 19. TEG DEG 20. TITT DITT 11

SYNEX 12 Spelkort Elev: SESSION 4 Jag säger namnen på några spelkort. Kan du uppfatta vilka de är? SYNEX 13 Spelkort I den här övningen får du ett antal ledtrådar för att identifiera vilket kort jag menar. Här får du några exempel: - Detta kort är svart, men det är inte Klöver. - Valören är ett lägre än 9 - Valören är ett högre än 7 - Valören är mellan 7 och 9 - Valören är 4 + 4 Vilket kort är det? - Rätt, det är Spader åtta. Tips: Den här övningen är lite svårare än föregående, så du måste lyssna noggrant på varje ledtråd. 12

Elev: SESSION 5 Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt vår kalender). Redan när Carl var två år flyttade familjen till det närbelägna Stenbrohult. Pappa Nils var präst, men hade trädgårdsodling som hobby. Linné blev därför tidigt intresserad av naturen. Trots detta skulle han bli präst och gå i pappas fotspår. Men Linné skolkade från undervisningen för att få vara ute i naturen. Lärarna tappade tålamodet och kallade till sig pappa Nils. Linné skriver senare om händelsen "Lectorerna... med enhällig Röst styrkte Fadren, att i tida sätta sin Son till någon handtvärkare, såsom de voro öfvertygade att han med Boken ingenting kunde uträtta." Linnés far var chockad men fick snart tröst av naturkunskapsläraren, doktor Rothman. Han menade att läkaryrket kunde vara ett alternativ. Då all naturkunskap på 1

Elev: SESSION 5 denna tid rymdes under rubriken "medicin" så passade detta Linné utmärkt. Pappa Nils fick anpassa sig till situationen men orkade inte berätta nyheten för sin hustru förrän efter flera månader. Studenten Linné Linné läste först ett år i Lund men flyttade sedan till Uppsala, 1728. När Linné kom till Uppsala var det inte mycket bevänt med medicinundervisningen. Av universitetets cirka 500 studenter studerade ungefär 10 medicin. Men Linné gav inte upp. Han skrev uppsatsen Om förspel till växternas bröllop 1729 och chockade många med sina idéer om växternas sexualliv. 1732 skickades Linné av Kungliga Vetenskapssocieteten till Lappland. Sveriges handelsbalans var dålig och det låg i landets intresse att skicka ut en duktig naturforskare för att söka efter nya naturresurser. Något år senare var det Dalarnas tur att bli utforskat. Linne undersökte dess naturtillgångar, men också tillgången på flickor! Han intresserade sig för en ung skönhet i Falun Sara Lisa. Men innan giftermålet måste Linné doktorera och börja tjäna pengar. I Sverige kunde man vid den här tiden inte doktorera i medicin. Linné måste åka till Holland. Linnés familjeliv Linné gifte sig 1739 med läkardottern Sara Elisabeth Moraea, ofta kallad Sara Lisa. Sara Lisa var en sträng mor och hushållerska. Pigorna fick stiga upp klockan fyra och arbeta vid spinnrocken, försovning bestraffades med örfilar. Det var säkert inte lätt att vara gift med 2

Elev: SESSION 5 Linné som ständigt arbetade och dessutom släpade in såväl smutsiga växter och exotiska djur som mängder av studenter och kollegor i deras hus. År 1741 föddes parets första barn Carl Linnæus d.y. Han hade både fördelar och nackdelar av att vara den store Linnés son. Förväntningarna var mycket stora från såväl fadern som omvärlden, kanske för stora. Även om allt tyder på att Carl von Linné d.y. med tiden blev ganska kunnig inom sin fars ämnen hade han helt klart inte dennes glöd och entusiasm för naturens riken. Carl hann dock publicera några mycket intressanta skrifter. Hans år 1781 tryckta Supplementum Plantarum är fortfarande aktuell. En vän lär ha talat om för Carl von Linné d.y. att han hört att denne skulle bli sin fars efterträdare varvid Linné d.y. ska ha sagt Puh! Min faders efterträdare; jag hade till och med hellre blivit soldat!. Men så blev det trots allt. Carl von Linné d.y. blev utsedd till såväl doktor som professor, utan att någonsin ha behövt bevisa sina kunskaper i några tentamina eller disputation. Carl von Linné d.y. hade redan året före Linnés bortgång efterträtt sin far och när denne dog arbetade sonen hårt med att bevara faderns naturaliesamling. Redan vid 42 års ålder, på hösten 1783, går han dock bort. Han gifte sig aldrig och namnet von Linné får alltså en kort historia, eftersom han var den ende sonen. Linnés döttrar var fyra till antalet; Elisabeth Christina, 1743 82, gifte sig och fick två barn. Lovisa 1749 1839, gifte sig aldrig. Sara Christina, 1751 1835, gifte sig men förblev barnlös. Sophia, 1757 1830, gifte sig och fick ett barn. Linné ville att hans döttrar skulle bli starka och duktiga hushållerskor och inga modedockor. Han var emot att de fick någon utbildning, de fick till exempel inte lära sig franska. Sara Lisa lät placera Sophia i en skola, då Linné vistades en tid i Stockholm. När Linné kom tillbaka tog han genast sin dotter ur 3

Elev: SESSION 5 skolan! Men gällde det botanik så kunde tydligen pappa inte motstå sina döttrars kunskapstörst, åtminstone inte Lisa Stinas. Hon skrev en uppsats för Kungliga Vetenskapsakademien 1762, Anmärkningar rörande den indianska krassens blickande. Sophia var den vackraste av döttrarna och sin fars favorit. Varför är Linné världsberömd? Linné klassificerade naturen på ett så pass bra sätt att detta system, kallat Systema naturæ, med tiden kom att användas över hela världen. Han förenklade även sättet att ge vetenskapliga, internationella, namn på växter och djur. Namngivningssystemet, med två latinska namn för varje djur- och växtart, används än idag över hela världen och förenklar kommunikationen mellan olika länders forskare, trädgårdsodlare, fågelskådare o.s.v. Överallt skrivs de vetenskapliga namnen med latinska bokstäver. Lär vi oss de latiniserade vetenskapliga namnen, efter Linnés idé, behöver vi inte kunna de olika språkens namn. Till och med inom det egna språket kan ju en art ha flera dialektala namn. Talgoxe kallas på olika håll i Sverige för talgmes, talgsmack, talghatt, talgsmok, gulspink, talgtita, spickeköttsfågel, belmes, messeta, livstyckspojke, talgtrast, talg-per, kött-månge; på latin har talgoxen bara namnet Parus major! Tacka Linné för det! Källa: Linné on line, Uppsala Universitet, www.linnaeus.uu.se/online. Texterna hämtade 131211. 4

Elev: SESSION 5 ANALY01 /a:na/ /a:sa/ ANALY02 / a:na/ / a:sa/ / a :da/ ANALY03 / a :na/ / a:sa/ / a :da/ / a :ta/ ANALY04 / a :n/ / a:s/ ANALY05 / a:n/ / a:s/ / a:d/ ANALY06 / a:n/ / a:s/ / a:d/ / a:t/ 5

Elev: SESSION 5 NORGE 6

Norge: Lite geografi och historia Elev: SESSION 5 1. Hur stort är Norge? 2. Hur stor är Norges yta i kvadratkilometer? 3. Hur lång är kustlinjen? 4. Är det ett bergigt land? 5. Det högsta berget är Galdhöpiggen, hur högt är det? 6. Var ligger Galdhöpiggen? 7. Hur mycket nederbörd faller årligen? 8. Hur många människor bor det i Norge? 9. Vilken stad har mest invånare? 10. Hur många län är Norge indelat i? 11. Hur länge lever norrmännen i genomsnitt? 12. Vilka var de första människorna som kom till Norge? 13. Finns det många samer i Norge idag? 14. Hur stor andel invandrare har Norge? 15. Vilka är de största invandrargrupperna? 16. När blev Norge ett enat rike? 17. När firas nationaldagen? 18. Varför firar man just den dagen? 19. När var Norge och Sverige i union med varandra? 20. Mot vilka länder har Norge landgränser? 21. Vem är statsminister? 7

Elev: SESSION 5 22. Hur lång tid tog det för tyskarna att erövra Norge under 2:a världskriget? 23. Vad hette regeringschefen i Norge under Hitlertiden? 24. Norge är idag ett rikt land. Vad beror det på? 25. Hur stor är statsskulden i Norge per invånare? 26. BNP per capita i Sverige ligger på 31 600 $. Hur stor är den i Norge? 27. Vad kallas riksdagen i Norge? 28. Vad är Roald Amundsen känd för? 29. Vad är Tone Beckestad känd för? 30. Vem var Ole Bull? 31. Hur har Björn Daehlie blivit känd? 32. Vem var Trygve Lie? 33. Vad är Ole Gunnar Solskjær känd för? 34. Vad heter egentligen skådespelaren som är Fleksnes påtv? 8

Elev: SESSION 6 Sverige bröt trist svit Lyssna efter långt i, [i:] GÖTEBORG. Med en riktig drömträff sänkte Kim Källström USA och såg till att Sverige vann sin första träningslandskamp på två år. - En kalasträff. Fick den på yttersidan så bollen skruvade sig perfekt innanför stolpen, säger målskytten efter segern med 1-0. Målet kom efter fem minuter i den andra halvleken efter att en spelare både dribblat och snubblat fram bollen i perfekt läge. Kim Källström sköt senare en frispark som var ännu hårdare och centimetrar från att gå i mål. - Det var en ännu bättre träff. Riktningen på skottet spar jag till matchen mot Danmark. Källström blev trots målet inte matchens huvudperson. Den titeln tog istället Zlatan Ibrahimovic som dominerade fullständigt under de 66 minuter han spelade. Med klacksparkar, snabba skarvningar, utmärkt huvudspel och utsökt bollkontroll. Något mål blev det dock inte den här gången heller. Men trots nio raka landskamper utan mål lär ingen rikta kritik mot anfallsjätten. - Jag kände mig pigg, kände inget av ljumsken. Det var länge sedan jag kände mig så frisk, säger superstjärnan och log stort när han glatt svarade på frågor efter matchen. Han briljerade redan i första minuten då han snyggt spelade fram Kim Källström som dock inte fick rätt träff på bollen. Han hade en dubbelchans efter samspel med Johan Elmander. Utrusande målvakten Tim Howard räddade i första läget. En försvarare på mållinjen klarade returen. 1

Elev: SESSION 6 Den absolut vassaste chansen fick han efter 31 minuter. Erik Edman frispelade honom med en lång boll. Återigen kunde Tim Howard rädda. Bollen gick sedan till Kennedy Bakircioglü som slog ett inlägg vilket Zlatan nickade i ribban. - Det viktigaste är att man är där och skapar chanser. Då kommer målen så småningom, säger han och fick också frågan om inte detta rent av var hans bästa landskamp. - Alla mina landskamper har väl varit bra? Nej, jag har spelat med smärta tidigare och då är det inte lätt. Zlatans anfallskollega Johan Elmander hade det svårt. Han fick heller inte många vettiga bollar att jobba med. - Men det funkade ändå bra. Han springer och öppnar många ytor för mig, tycker Zlatan Inbrahimovic. Förutom honom hade publiken på Ullevi inte mycket att glädja sig över i den första halvleken som USA dominerade. Det svenska mittfältet fick bättre grepp om snabba och tekniska amerikaner i andra halvlek som tröttnade efter det intensiva jobbandet i matchinledningen. - En bra genomförd match för att vara en träningsmatch, tyckte förbundskaptenen Lars Lagerbäck. Efter DN-artikel 070822 av Göran Byhlin 2

Elev: SESSION 6 LWOV01.P.DOC 1. VAK VIK 2. VAS VIS 3. VANA VINA 4. TAG TIG 5. SAK SIK 6. LATA LITA 7. MANA MINA 8. RATA RITA 9. HAT HIT 10. PAR PIR 11. FLAT FLIT 12. MAL MIL 13. TAK TIK 14. RAK RIK 15. DAG DIG 16. BAL BIL 17. VAKA VIKA 18. LAV LIV 19. MAN MIN 20. FLAK FLIK 3

Elev: SESSION 6 ANALYa/i.P Nu ska du få lyssna på en lista med enkla ord. Orden presenteras ett efter ett. Lyssna noga till varje ord. Försök att identifiera om vokalen i ordet är: Långt a [a:], som i bar, rak, smak etc Långt i [i:], som i rik, spik, krig etc [a:] [i:] 4

Elev: SESSION 6 ANALY07 [i :n I] [i :s I] ANALY08 [i :n I] [i:s I] [i :d I] ANALY09 [i:n I] [i:s I] [i :d I] [i :t I] ANALY10 [i :n] [i:s] ANALY11 [i:n] [i:s] [i:d] ANALY12 [i:n] [i:s] [i:d] [i:t] 5

Matvanor i medeltidens Europa Elev: SESSION 6 1. Vilka måltider intogs under dagen? 2. Varför undvek man att äta på morgonen? 3. Hur gjorde människor som började arbeta tidigt? 4. Hur klarade man hungern under en arbetsdag? 5. Varför såg man det som misstänkt, om några drog sig undan för att äta? 6. Vad lade man upp sin mat på? 7. Vilka dryckeskärl användes? 8. Var tillagades maten? 9. Var bakades brödet? 10. Vad kände man till om kostlära på den tiden? 11. Använde man kniv och gaffel? 12. Matvaror hade inga produktfakta. Livsmedlen klassades ändå på olika sätt. Hur då? 6

Elev: SESSION 6 13. Varför tyckte man bäst om fetare mat? 14. Vilket var det förhärskande kroppsidealet? 15. Vilka redskap hade man för att tillaga mat? 16. Hade man spisar? 17. Hur många personer kunde ingå i köksbesättningen vid ett hov? 18. Hur mycket ved kunde man behöva inför en tvådagarsbankett? 19. Hur lagrades kött och fisk? 20. Hur lagrades drycker? 21. Vad bakade man bröd av? 22. Hur kunde man använda gammalt bröd? 23. Fanns morötter på medeltiden? 24. Vad ansåg man om färsk frukt? 25. Varför föredrogs griskött före nötkött? 26. Vilka delar av djuret togs tillvara? 27. Varför klassades vitkindad gås som fisk? 28. Hur påverkades mattillgången av digerdöden? 29. Vilken var den vanligaste måltidsdrycken bland allmogen? 30. Varför undvek man vatten? 31. Vilka vinkvaliteter fanns på den tiden? 32. Vilken attityd hade man till vinet? 33. Varför hade öl så låg dryckesstatus? 34. Drack man brännvin på den tiden? 7

Elev: SESSION 6 35. Varför klassades socker som en krydda? 36. Vilka kryddor hade man tillgång till? 37. Hur ofta fastade man? 38. Hur åt man under fastan? 39. Varför valde man att börja måltiden med lättsmält mat för att sedan övergå till tyngre rätter? 8

Elev: SESSION 7 Välkommet och ovälkommet Lyssna på långt å-ljud, [o:] Telefonsamtal kan vara väntade och oväntade, välkomna och ovälkomna. Klockan 23.00 häromkvällen, när jag sov som djupast kom ett oväntat och ovälkommet telefonsamtal. - Jag vill tala med Bebben, sa den okända och något överförfriskade kvinnorösten i andra ändan av tråden. - Här finns ingen Bebben svarade jag sömnigt, du måste ha slagit fel nummer. - Jag vill tala med Bebben, upprepade hon, varpå jag också upprepade mig. - Jag VILL tala med Bebben, sa kvinnan än en gång, mycket uppfodrande. - Det FINNS INGEN BEBBEN HÄR, sa jag något irriterat och undrade samtidigt vilket telefonnummer hon slagit. DÅ först lyssnade hon på vad jag sa, och nämnde siffrorna i vårt telefonnummer utan att dra efter andan. Det stämde faktiskt. - Jamen, försökte jag, vilket riktnummer har du slagit då? - Inget, sa hon och fortsatte, NU vill jag tala med Bebben. Vid det laget började jag bli ordentligt irriterad. Mitt röstläge fick en högre ton och jag upprepade än en gång; 1

Elev: SESSION 7 - DET FINNS INGEN BEBBEN PÅ DET HÄR TELEFON- NUMRET! Är du medveten om vilken tid du ringer och väcker folk? fortsatte jag. Vi låg faktiskt och sov, tillade jag mycket irriterat. - Du och Bebben!!? utbrast hon och såg förmodligen ut som ett dimmigt frågetecken i ansiktet. Då sprängdes min adrenalinvall; -HÖR DU INTE VAD JAG SÄGER, MÄNNISKA! DET FINNS INGEN BEBBEN HÄR! Klick! Äntligen gav hon sig och ringde tack och lov ingen fler gång. Däremot fick jag ett väntat och mycket välkommet telefonsamtal klockan 6.15 den 13 april från en förlossningssal på Skellefteå BB. Det var svärsonen Mikael som ringde och sa; Det blev en liten Alexander. Allt gick bra, men oj så jobbigt det var. I bakgrunden hördes mitt nyfödda barnbarns ljuva; Oäää, oäää, oäää. Underbart, fantastiskt, väntat och välkommet. År 1876 sökte Alexander Graham Bell patent på telefonprincipen. I dag är Sverige, näst USA, världens telefontätaste land. Det har blivit en hel del telefonsamtal genom åren. Både oväntade och ovälkomna. Både väntade och välkomna. Ur Karins kåserier Karin Långdahl, fd journalist och redigerare på tidningen Norra Västerbotten i Skellefteå. Krönikan Oväntade telefonsamtal är hämtad från: http://hem.passagen.se/millan58/. 2

Elev: SESSION 7 LVOW02.P.DOC 1. VITA VÅTA 2. LIGA LÅGA 3. ILAR ÅLAR 4. VIGA VÅGA 5. LINA LÅNA 6. STIL STÅL 7. VIRA VÅRA 8. ISAR ÅSAR 9. PILA PÅLA 10. MIL MÅL 11. RIKA RÅKA 12. BIDA BÅDA 13. LIV LOV 14. DINA DÅNA 15. RIK RÅK 16. VIG VÅG 17. FINA FÅNA 18. TIG TÅG 19. HIVA HÅVA 20. LISA LÅSA 3

Elev: SESSION 7 LWOV05.P.DOC 1. SKARA SKÅRA 2. STAL STÅL 3. MAL MÅL 4. GAS GÅS 5. KAL KÅL 6. SKADA SKÅDA 7. VARA VÅRA 8. LATA LÅTA 9. BADA BÅDA 10. MALA MÅLA 11. RAKA RÅKA 12. BAR BÅR 13. JAGA YOGA 14. KRAM KROM 15. RAK RÅK 16. VAG VÅG 17. BRAK BRÅK 18. TAG TÅG 19. DANA DÅNA 20. SPANA SPÅNA 4

Elev: SESSION 7 ANALY13 /o:no/ /o:so/ ANALY14 /o:no/ /o:so/ /o :do/ ANALY15 /o:no/ /o:so/ /o :do/ /o :to/ ANALY16 /o: n/ /o: s/ ANALY17 /o: n / /o: s / /o: d/ ANALY18 /o: n / /o: s / /o: d / /o: t/ 5

Ur uppfinnarnas Hall of Fame Elev: SESSION 7 1. Vem uppfann fartygspropellern? 2. Vem uppfann skiftnyckeln? 3. Vem uppfann det nutida blixtlåset? 4. Vilka uppfann kylskåpet? 5. Vem uppfann skumplasten? 6. Vem blev den förste att göra konstgjorda diamanter? 7. Vem uppfann det första säkra navigeringssystemet för flyg och båtar? 6

Elev: SESSION 8 PUBKULTUR Lyssna efter kort a-ljud, [a] Den brittiska puben (public house) är en absolut världsunik företeelse. Puben skall ses som brittens andra vardagsrum och det är ofta vanligare att man träffar sina vänner på puben snarare än att man bjuder hem dem. Det finns ett mycket stort antal pubar i landet och de flesta har öppet 11-23, men en ny lag från 2005 gör att flera pubar har öppet längre. De flesta pubarna serverar både mat och dryck, men det finns gott om undantag. När man ändå är i landet skall man passa på att njuta av britternas inhemska öl, kallat real ale. Det finns i mängder av märken och smaker. Gemensamt för real ale är att den skall handpumpas direkt från fatet och att den är betydligt mindre kolsyrad än svensk öl. 1

Elev: SESSION 8 Det finns givetvis öl av svensk lagertyp också, men varför dricka något i London som man kan hälla i sig hemma? Öl serveras i pints, vilket motsvarar drygt en halv liter. Man kan också beställa en half pint, det vill säga en dryg kvartsliter. När man går på pub gör man inte som i Sverige och köper bara till sig själv, utan alla bjuder laget runt i tur och ordning. "Delade notor" i ett sällskap, som i Sverige, anses som ganska oförskämt beteende. Blir man bjuden skall man bjuda tillbaka! För den som är intresserad av öl och pubkultur finns mer att läsa på nätet. CaMRa är en organisation som vill värna om traditionell öl och pubkultur. Är man i London första veckan i augusti ska man passa på att besöka den stora mässhallen Earl's Court, där världens största ölfestival hålls! Festivalen är en verklig sevärdhet. Ur Wikitravel, reseguide på internet Källa:http://wikitravel.org/sv/Storbritannien, under Dryck 2

Elev: SESSION 8 LSVOW02.P.DOC 1. LIK LACK 2. RIK RACK 3. VIS VASS 4. TIG TAGG 5. DIS DASS 6. FIK FACK 7. HIT HATT 8. RIT RATT 9. JEEP JAPP 10. KIEL KALL 11. MIL MALL 12. PIL PALL 13. PIK PACK 14. TIK TACK 15. DIG DAGG 16. VID VADD 17. BIN BANN 18. LIDA LADDA 19. MIN =ansiktsuttryck MAN =karl 20. FLIK FLACK 3

Elev: SESSION 8 LSVOW05.P.DOC Långt å, [å:] Kort a, [a] 1. BÅK BACK 2. RÅK RACK 3. LÅDA LADDA 4. BRÅK BRACK 5. VÅD VADD 6. DOM =kyrka DAMM 7. TRÅKA TRACKA 8. PÅK PACK 9. PÅL PALL 10. MÅN MAN 11. MÅL MALL 12. KÅL KALL 13. SON SANN 14. RÅN RANN 15. HÅN HANN 16. FÅN FANN 17. DÅS DASS 18. TÅG TAGG 19. VÅL VALL 20. SPRÅK SPRACK 4

Elev: SESSION 8 LSVOW07.P.DOC 1. VAL VALL 2. TAG TAGG 3. DAG DAGG 4. FAN FANN 5. HAL HALL 6. TAS TASS 7. RAM RAMM 8. KAL KALL 9. MAL MALL 10. MAN = hår MAN = karl 11. BAK BACK 12. TAL TALL 13. KALA KALLA 14. VAN VANN 15. DAM DAMM 16. VAD VADD 17. TAK TACK 18. LADA LADDA 19. RAK RACK 20. SPRAK SPRACK 5

Elev: SESSION 8 LSVOW10.P.DOC Du kommer att få lyssna till fyra ord, presenterade efter varandra. Lyssna noga för alla ord kanske inte finns på svenska. Ett av dem innehåller kort a-ljud, som i ordet hatt, matt, lack eller platt. De andra orden innehåller de långa vokalerna [a:], [i:] och å-ljud [o:]. Var finns det ord som innehåller kort a [a]? Finns det i det FÖRSTA, ANDRA, TREDJE eller FJÄRDE ORDET? 1 2 3 4 6

Elev: SESSION 8 TEST03.L.DOC Var finns [s]? Alternativ 1 (lättare): Jag börjar med uppgiftens nummer. Sedan läser jag ett ord. Ordet kan tillhöra någon av följande grupper: * Slutet (finalt) [s] finns endast i slutet av ordet (finalt). * Början (initialt): [s] finns endast i början av ordet (initialt). * Båda: [s] finns] både i början och slutet av ordet (båda) * Inget: ordet innehåller inget [s]. Din uppgift blir att avgöra vilken grupp ordet jag läste tillhör. Lyssna noga och tänk på att vissa ord kanske inte finns i svenska språket. Alternativ 2 (svårare): Jag ger dej uppgiftens nummer. Du lyssnar till fyra ord efter varandra. Sedan säger jag det första ordet igen och du upprepar vad du hört. Jag säger det andra ordet. Du upprepar o.s.v. 7

Elev: SESSION 8 TEST01.P.DOC Du ska lyssna till en serie ord som presenteras ett efter ett. Lyssna noga på varje ord och särskilt på vokalen. För varje ord: - Försök att avgöra om vokalen är långt a [a: ], som i var eller far, eller - Långt i [i: ], som i rik eller vik, eller - Långt å [o: ], som i vår eller tår Du behöver egentligen inte bry dej om vad ordet betyder. Försök bara att avgöra vilken vokal det är. [a: ] [i:] [o: ] 8

Elev: SESSION 8 Djurliv i Australien 1. Kängurur är pungdjur. Vad är pungdjur? 2. Finns det andra pungdjur i Australien? 3. När började pungdjuren utvecklas i Australien 4. När utvecklades de nu levande pungdjuren? 5. Hur många arter tror vi att det har funnits? 9

Elev: SESSION 8 6. Hur stora var den största kängurun? 7. Nutida kängurur äter gräs. Råttkängurun levde för 5 miljoner år sedan. På vilket sätt var den annorlunda? 8. Vad hände med de stora pungdjursarterna? 9. Hur många pungdjursarter fanns när Europeerna kom till Australien 1788? 10. Hur många arter finns idag? 11. Varför har vissa arter försvunnit? 12. Finns det fortfarande arter som är hotade? 13. Vilka typer är hotade? 14. Finns det arter som har ökat i antal? 10

Elev: SESSION 8 15. Hur kommer det sig att de klarat sig så bra? 16. Vilken känguru är störst nuförtiden? 17. Vilken är den minsta kängurun? 18. Finns det pungdjur på andra ställen än i Australien? 19. Hur många kängurur dödas varje år? 20. Vilka köper skinnen? 21. Varför är kängurukött så speciellt? 22. Lever alla kängurur på marken? 23. Kan jag vara säker på att få se kängurur om jag reser till Australien? 11

Elev: Session 9 Pappan och havet av Tove Jansson Lyssna till kort i-ljud [I] Omslagsbild till Pappan och havet av Tove Jansson. En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sin trädgård och kände sig onödig. Han visste inte var han skulle göra av sig, för allt som fanns att göra var redan gjort eller också var det nån annan som höll på med det. Pappan tassade omkring på måfå i sin trädgård och efter honom rasslade hans svans melankoliskt över den torra marken. Hettan låg och jäste härinne i dalen, allting var orörligt och tyst och lite dammigt. Det var månaden för stora skogseldar och stor försiktighet. Han hade varnat sin familj. Gång på gång hade pappan förklarat hur försiktig man måste vara i augusti. Han hade beskrivit den brinnande dalen, dånet, de glödande stammarna, elden som kryper under mossan. Lysande pelare av eld som kastar sig uppåt mot natthimlen! Vågor av eld som brusar fram över dalens sidor och vidare nedåt mot havet. Och kastar sig fräsande i havet, avslutade pappan med dyster tillfredsställelse. Allt är svart, allt har brunnit upp. Ett väldigt ansvar vilar över minsta knytt, vartenda litet skrutt som har tillgång till tändstickor! Familjen upphörde att syssla och sa: Javisst ja. Jaja. Sen fortsatte de igen. MED-EL: 1 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 De sysslade alltid. Stilla, oavbrutet och intresserat höll de på med små små ting som uppfyllde världen. Deras värld var inrutad och privat, där fanns ingenting att tillägga. Som en karta där allting är upptäckt och bebott och det inte finns några vita fläckar längre. Och de sade till varandra: Pappa talar alltid om skogseld i augusti. Pappan gick upp på verandan. Tassarna fastnade som vanligt i golvfernissan, små knäppande ljud hela vägen uppför trappan och fram till korgstolen. Svansen fastnade också, det kändes som om nån drog i den. Pappan satte sig och blundade. Det där golvet borde lackeras om. Det var hettan förstås. Men en bra fernissa löser inte upp sig bara för att det är hett. Kanske han hade fått fel sort. Det var hemskt länge sen han byggde verandan och den borde absolut lackeras om. Men först borde man gno golvet med sandpapper, ett asigt jobb, ett jobb som ingen beundrar. Det är nånting särskilt med ett nytt vitt golv som man målar med bred pensel och glänsande fernissa, familjen får gå bakvägen och hålla sig undan. Tills jag släpper in dem och säger, varsågod. Er nya veranda Det är för hett. Jag skulle vilja fara ut och segla. Segla rakt ut, längst ut Pappan kände hur sömnen kom krypande i tassarna, han ruskade på sig och tände pipan. Tändstickan fortsatte brinna i askkoppen och han iakttog den intresserat. Just innan den slocknade rev pappan av några bitar tidningspapper och lade dem över elden. Det var en vacker liten brasa, nästan osynlig i solskenet, men den brann riktigt nätt. Han bevakade den noga. Nu slocknar den igen, sa lilla My. Du ska lägga på mera. Hon satt på räcket i skuggan av verandastolpen. Är du där nu igen, sa pappan och skakade askkoppen tills det slocknade. Jag studerar eldens teknik, det är viktigt. My skrattade och fortsatte att titta på honom. Då drog han hatten ner över ögonen och gömde sig i sömn. Pappa, sa mumintrollet. Vakna. Vi har släckt en skogseld! Nu satt båda tassarna fast i golvfernissan. Pappa ryckte loss dem med en stark känsla av olust och orättvisa. Vad talar du om, sa han. En riktig liten skogseld! berättade mumintrollet. Just bakom tobakslandet. Det brann i mossan och mamma sa att det kunde vara en gnista ur skorstenen Pappan rök upp ur korgstolen, på en sekund var han en pappa av väldig handlingskraft. Hans hatt rullade nedför trappan. Utdrag ur Pappan och havet av Tove Jansson. Boken kom ut 1965. MED-EL: 2 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 LSVOW1.L.DOC 1. VAL VILL 2. TAG TIGG 3. LAG LIGG 4. FAN FINN 5. ARN IN 6. TAL TILL 7. RAM RIM 8. KAS KISS 9. MAS MISS 10. MAN = hår MIN = pronomen 11. BAL BILL 12. DAL DILL 13. KALA KILLA 14. VAN VINN 15. STAL STILL 16. VAD VIDD 17. TAK TICK 18. SPANA SPINNA 19. SLAK SLICK 20. SPRAKA SPRICKA MED-EL: 3 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 LSVOW04.L.DOC 1. ÅLA ILLA 2. TÅG TIGG 3. VÅL VILL 4. FÅN FINN 5. MÅS MISS 6. LÅG LIGG 7. RÅM RIM 8. DRÅP DRIPP 9. SPÅNA SPINNA 10. SPRÅKA SPRICKA 11. STÅL STILL 12. BÅL BILL 13. KOLA KILLA 14. BRÅKA BRICKA 15. PRÅLIG PRILLIG 16. VÅD VIDD 17. MÅN MIN = pronomen 18. KRÅKA KRICKA 19. RÅK RICK 20. TÅL TILL MED-EL: 4 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 LSVOW09.L.DOC 1. ILA ILLA 2. TIG TIGG 3. VILA VILLA 4. FINA FINNA 5. MINA MINNA 6. PILA PILLA 7. SIL SILL 8. DIS DISS 9. PINA PINNA 10. SPRITA SPRITTA 11. STILA STILLA 12. BIL BILL 13. SKINA SKINNA 14. SVIKA SVICKA 15. SMILA SMILLA 16. VID VIDD 17. SLIKA SLICKA 18. SMITA SMITTA 19. RIK RICK 20. TIMA TIMMA MED-EL: 5 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 LSVOW12.P.DOC FRÅN ELEVPÄRMEN Du ska få lyssna till fyra ord som presenteras efter varandra. Ett av dem innehåller den korta vokalen [I] som i orden mitt, sill och stick. De andra orden innehåller de långa vokalerna [a: ], [i: ] och å-ljud [o: ]. Försök att hitta ordet med kort [I]. Finns det i FÖRSTA, ANDRA, TREDJE eller FJÄRDE ordet? 1 2 3 4 MED-EL: 6 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 LSVOW12.L.DOC OBS: Flera av orden finns ej i svenska språket. Lyssna bara till vokallängden! LYSSNA FÖRST PÅ ALLA FYRA ORDEN. PÅ VILKEN PLATS KOMMER ORDET MED KORT i [I]? 1 2 3 4 1. SI:L SILL SA:L SO:RL 2. RICK RA:K RÅ:K RI:K 3. FA:N FINN FÅ:N FI:N 4. RITT RA:T RI:T RÅ:T 5. BA:L BÅ:L BILL BI:L 6. DÅ:N DIN = pronomen DI:N = filmkvalitet DA:N 7. PRI:M PRA:M PRÅ:M PRIMM 8. KA:L KIE:L KÅ:L KILL 9. MI:L MA:L MILL MÅ:L 10. MIN = pronomen MI:N = ansiktsuttryck MA:N = hår MÅ:N 11. RIDDA RÅ:DA RA:DA RI:DA 12. VI:T VA:T VÅ:T VITT 13. LI:GA LA:GA LÅ:GA LIGGA 14. I:LA A:LA ILLA Å:LA 15. VI:GA VIGGA VA:GA VÅ:GA 16. VA:D VI:D VIDD VÅ:D 17. TI:K TA:K TICK TÅ:K 18. LI:MA LA:MA LÅ:MA LIMMA 19. STA:L STILL STÅ:L STI:L 20. VIRRA VA:RA VI:RA VÅ:RA MED-EL: 7 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 Matris 1 FRÅN ELEVPÄRMEN 2 3 4 5 Matris 2 6 7 8 9 MED-EL: 8 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 Meningsmatris 1 1 TRE GULA VALAR 2 FEM RÖDA BILAR 3 TVÅ SVARTA KAMMAR 4 FYRA BLÅ VALAR 5 FYRA GULA BILAR 6 FEM RÖDA VALAR 7 TVÅ RÖDA KAMMAR 8 TRE GULA SLIPSAR 9 TRE SVARTA VALAR 10 FEM GULA KAMMAR 11 TVÅ BLÅ VALAR 12 TRE GULA BILAR 13 FYRA RÖDA SLIPSAR 14 TVÅ BLÅ SLIPSAR 15 FYRA RÖDA KAMMAR 16 TRE SVARTA BILAR 17 FYRA BLÅ KAMMAR 18 TVÅ SVARTA BILAR 19 FEM BLÅ KAMMAR 20 TRE SVARTA SLIPSAR 21 FEM RÖDA BILAR 22 FYRA GULA SLIPSAR 23 FEM RÖDA VALAR 24 TVÅ BLÅ BILAR TOTALT: /72 MED-EL: 9 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 Meningsmatris 2 1 SJU VITA REP 2 NIO GRÅ DÖRRAR 3 SEX ROSA BÅTAR 4 ÅTTA GRÖNA SOCKOR 5 SJU ROSA REP 6 ÅTTA VITA DÖRRAR 7 ÅTTA GRÖNA DÖRRAR 8 NIO GRÅ REP 9 SEX GRÖNA BÅTAR 10 SJU ROSA DÖRRAR 11 NIO VITA SOCKOR 12 ÅTTA GRÅ BÅTAR 13 NIO GRÖNA REP 14 SEX ROSA SOCKOR 15 SJU GRÖNA REP 16 ÅTTA ROSA SOCKOR 17 SEX VITA BÅTAR 18 SJU GRÅ SOCKOR 19 NIO GRÖNA SOCKOR 20 SEX VITA SOCKOR 21 SJU GRÅ DÖRRAR 22 ÅTTA VITA REP 23 SEX GRÅ BÅTAR 24 NIO ROSA BÅTAR TOTALT: /72 MED-EL: 10 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 Meningsmatris 1 & 2 1 TVÅ VITA REP 2 NIO RÖDA DÖRRAR 3 SEX ROSA VALAR 4 FYRA GRÖNA SOCKOR 5 SJU SVARTA REP 6 ÅTTA VITA KAMMAR 7 TRE GRÖNA DÖRRAR 8 NIO BLÅ REP 9 SEX GRÖNA SLIPSAR 10 FEM ROSA DÖRRAR 11 NIO GULA SOCKOR 12 ÅTTA GRÅ BILAR 13 TVÅ GRÖNA REP 14 SEX GULA SOCKOR 15 SJU GRÖNA BILAR 16 FYRA ROSA SOCKOR 17 SEX RÖDA BÅTAR 18 SJU GRÅ KAMMAR 19 TRE GRÖNA SOCKOR 20 SEX GULA SOCKOR 21 SJU GRÅ VALAR 22 FEM VITA REP 23 SEX SVARTA BÅTAR 24 NIO ROSA SLIPSAR TOTALT: /72 MED-EL: 11 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 Meningar med olika tema FRÅN ELEVPÄRMEN Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har gemensamt tema. Den första delen handlar om något som många tycker om att prata om Sånt folk säger om vädret. Den andra delen handlar om Sånt som folk säger om dagar, månader och år. Du ska försöka att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. MED-EL: 12 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 Har du inte uppfattat allt? Försök använda dessa strategier. FRÅN ELEVPÄRMEN 1. Var snäll och säg om det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet. 6. Var snäll och ge mig ett nyckelord. 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? MED-EL: 13 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 1. Det är en fin dag. (5) Sånt folk säger om vädret 2. Jag tror det blir snö ikväll. (7) 3. Har du hört vilket väder det blir i morgon? (9) 4. Det regnar. (2) 5. Det har varit mycket snö i vinter. (7) 6. Väderleksrapporten sa att det skulle bli regn och dimma i morgon bitti. (12) 7. Det ska bli fint väder imorgon så jag undrar om vi ska gå och bada då? (16) 8. Jag tycker att sommaren är den bästa årstiden. (8) 9. Jag hoppas det inte blir regn i helgen. (8) 10. Det är varmt trots att det är mulet. (8) 11. Jag klarar värmen, men det är värre med fuktigheten. (9) 12. Jag hörde att det skulle regna på morgonen, men att det skulle bli fint på eftermiddagen. (16) 13. Har du klätt dej varmt? (5) 14. Ta med ditt paraply, om det skulle bli regn. (9) 15. Det är halt på vägarna nu. (6) 16. Det är varmt och härligt. (5) 17. Hur varmt är det? (4) 18. Hur mycket regn kom det igår? (6) 19. Vi badade hela dagen igår. (5) 20. Nu snöar det igen. (4) 21. Se dej för, det är halt ute. (7) 22. Det här är den kallaste vintern som jag kan minnas. (10) 23. Meteorologerna har sagt att det ska komma blåsväder imorgon kväll. (10) 24. Det håller på att bli molnigt igen. (7) MED-EL: 14 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 25. Jag älskar varma höstdagar. (4) 26. Snöar det igen? (3) 27. Det är varmt. (3) 28. Vi har inte haft något regn den här månaden. (9) 29. Jag glömde mitt paraply, har du något som jag kan låna? (11) 30. Det är alltid varmt den här tiden på året. (9) 31. Hur ska vädret bli i morgon? (6) 32. Vi åker alltid på vintersemester. (5) 33. Snöslasket gör att det blir svårt att köra bil. (9) 34. De tror att det möjligen kan bli snö i natt och i morgon. (13) 35. Min son ska skotta uppfarten när han kommer hem från skolan. (11) 36. Det är en mycket varm kväll. (6) 37. Det ser inte ut som det ska bli regn, men jag tar med mej rocken ändå. (16) 38. Den här månaden hade vi tre veckor med fint väder. (10) 39. Nu tar vi en biltur, för det har slutat regna. (10) 40. Sjön är istäckt. (3) 41. Det ska bli en härlig helg. (6) 42. Vi får nog vattna i trädgården, för det är två veckor sedan det regnade. (14) 43. Om det fortsätter att snöa så här, kan vi snart ta en skidtur. (13) 44. Det åskade hela förra helgen. (5) 45. Om det är varmt i morgon också, så slutar jag tidigt och åker till stranden. (15) 46 Vad säger de om vädret? (5) 47. Idag sa de att det skulle regna, men det finns inte ett moln på himlen. (15) 48. Hit måste vi åka igen när det blir bättre väder. (10) 49. Om vi åker nu hinner vi hem innan det börjar snöa. (11) MED-EL: 15 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 Sånt folk säger om dagar, månader och datum 1. Jag har födelsedag i morgon. (5) 2. Jag ska åka och hälsa på mina föräldrar över julen. (10) 3. Julafton är på en måndag. (5) 4. Vi kan träffas igen någon gång nästa vecka. (8) 5. Vet du när påsken kommer i år? (7) 6. Min pappa föddes 1913. (4) 7. Hon fyller år den 25 augusti. (6) 8. I år ska jag ta semester i september. (8) 9. Vi ses nästa månad. (4) 10. Juldagen infaller den 25 december. (5) 11. Min bror och hans fästmö ska gifta sig i maj. (10) 12. Min äldste son föddes den 6 januari. (6) 13. Andra världskriget slutade 1945. (4) 14. Vilket år är du född? (5) 15. Vi har kommit överens om att träffas på torsdag morgon. (10) 16. Det hände för nära tio år sedan. (7) 17. De ska precis fira silverbröllop. (5) 18. Vad är det för datum på den räkningen? (8) 19. Jag är glad över att slippa arbeta på lördagar och söndagar. (11) 20. Vi var i kyrkan förra lördagen. (6) 21. Vet du när pingsten kommer i år? (7) 22. Vi kan tyvärr inte träffas förrän i början av nästa månad. (11) 23. Barnen börjar i skolan igen nästa torsdag. (7) 24. Det blir på fredag. (4) MED-EL: 16 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: Session 9 25. Vi ses på måndag den 6 mars klockan tio. (8) 26. När fyller du år? (4) 27. I år fyller jag år på en onsdag. (8) 28. Juli och augusti verkar vara de varmaste månaderna. (9) 29. Den första snön i år kom i slutet av oktober. (10) 30. Vi ses i juni. (4) 31. Surströmmingspremiären är den 16 augusti. (5) 32. Mamma och pappa gifte sig för 45 år sedan. (9) 33. Måndag och torsdag passar bäst för mej. (7) 34. Det blir fullmåne den 10 april. (6) 35. Jag har tappat bort novembernumret av tidningen. (7) 36. Vi är bjudna på fest hos min systerdotter när hon fyller 21 år. (13) 37. Jag brukar ta en ledig vecka i januari, men i år tror jag att det blir svårt. (17) 38. Mitt körkort går ut i februari. (6) 39. Jag tror att hon är född i oktober, men det kan vara i november. (14) 40. Är du ledig nästa helg? (5) 41. Festen blir i augusti. (4) 42. Om två år ska vi ha klassträff. (7) 43. Vi går alltid ut på fredagskvällar. (6) 44. Hur många veckor är det till du reser? (8) 45. Nästa månad passar bra för oss, hur är det med dej och din familj? (14) 46. Om två veckor ska jag på jobbintervju. (7) 47. Skolan börjar i september och slutar i juni. (8) 48. Våra vänner ska bo hos oss två veckor i juli. (10) 49, Glöm inte att vi ska träffas nästa måndag. (8) MED-EL: 17 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 10 Att skaffa lämplig telefon Olika sätt att överföra ljud från telefon till CI/hörapparat: 1. Genom mikrofon (M-läge) 2. Genom telespole (T-läge) 3. Högtalartelefon (M-läge) Endast vissa telefoner är försedda med utrustning som kan användas för mottagning i T-läge. Be om tips från personal vid hörselvården. Ytterligare finesser: Det finns telefoner som är försedda med volymförstärkning. Med knapptryckning eller med skjutreglage kan ljudet från luren förstärkas. Graden av förstärkning varierar mellan olika typer av telefoner. Ett annat alternativ är en extern volymförstärkare som enkelt kan kopplas till telefonen. På vissa telefoner kan man även påverka ljudklangen genom ökning av diskanteller basljud. Tänk på: - Att inte köpa grisen i säcken. Skaffa dig information om telefoner för hörselskadade redan innan du besöker butiken. Du behöver förmodligen prova flera olika telefoner innan du hittar någon som passar. - Hänvisa till dina hörselbesvär. Försäkra dig om att butiken tillåter dig att kostnadsfritt prova telefonen några dagar. - Försäkra dig om att du får tillbaka pengarna för telefonen om du ångrar köpet. 1

Elev: SESSION 10 Hörträning i telefon Lursignalerna Att känna igen signalerna i luren är en förutsättning för telefonkommunikation. Svarston Den långa ton du hör när du lyfter luren. Du har 15 sekunder på dig att påbörja uppringningen. Om du missar kommer korta toner. Uppringningston Flera långa toner som hörs samtidigt som telefonen ringer hos mottagaren. Upptagetton Korta tonstötar som visar att mottagaren är upptagen av samtal Att identifiera en röst som svarar Den mänskliga rösten är mycket fylligare och varierar i tonläge och rytm. 2

Elev: SESSION 10 Ett klassiskt knep Berätta så tidigt som möjligt under samtalet att du är hörselskadad och att problem kan uppstå. Be personen att tala tydligt. Var noga med att stämma av att du uppfattat rätt, d.v.s. upprepa viktiga punkter. Om du ändå inte kan uppfatta, så ta kommandot: Berätta: Instruera: -Jag är hörselskadad (borde sagts tidigare) -Jag har inte uppfattat vad du sagt, men -Jag har en lösning. -Jag ställer frågor som du besvarar med ja eller nej. -Jag kan nämligen uppfatta skillnaden mellan ett kort ord och längre fraser. -Om svaret är ja, så svara med ett kort "ja". -Om svaret är nej, så svara med en längre sammanhängande fras, t.e.x. "nej, det kan jag inte" eller "nej, det vet jag inte" eller "nej, det är det inte" o.s.v. -Kontrollera att den andre har förstått. Exempel på frågor: Kan vi träffas för att fortsätta samtalet? Har du tid idag? Kan du i morgon då? Ska vi träffas i morgon kväll? Passar det klockan 18? Kan vi ta det klockan 19? Passar det hemma hos mej? Då är du välkommen till mej i morgon klockan 19. Vi ses då. Ha det bra! - Ja - Nej, det har jag inte. - Ja. - Ja. - Nej, det går inte. - Ja. - Ja. - Tack och hej. 3

Elev: SESSION 10 Fyrarna och bränslet Lyssna till långa y-ljudet [y:] Förr i tiden användes trä, harts och kol som brännmaterial i fyrar. Det förvarades i särskilda fyrfat på tornkrönen. Hällgrunds fyr, kanske den första robotstyrda fyren i världen, manövreras med radio från Lilljungfruns fyrplats. Koleldade fyrar användes i Europa långt in på 1700-talet. Naturoljor har också använts och användes fortfarande för att alstra fyrsken. Olivolja, rovolja, kokosolja, valolja och rapsolja är exempel på naturoljor. 4

Elev: SESSION 10 Bysantinarna uppfann en sluten lampa som måste ha brunnit med mineralolja. Den kallades den»flytande elden. Den kunde till och med användas för att bränna fiendeflottor. Vaxljus blev senare populära som fyrbränsle. Smeaton var den förste som använde det i England. Han tände för första gången detta bränsle i tornet vid Eddystone. Hans fyrljus bestod av en ljuskrona med 24 stora ljus, vart och ett på 2,8 normalljus. Oljelampor installerades i fyren River Mersey år 1763, men denna metod fick ingen allmän användning förrän man 1782 började med rundveke och lampglas. Mineraloljorna kom efterhand att revolutionera fyrbelysningen. Brännare med en mångfald vekar var de vanligaste. Senare uppfanns glödljusbrännare som drevs med fotogen eller andra mineraloljor. Dessa kom först till användning 1898 i en fransk fyr vid l'i1e Penfret och användes fortfarande över hela världen. Detta var ett stort framsteg i fyrväsendets historia. I början av 1900-talet fullbordade Gustaf Dalen det nu välkända AGA-systemet för fyrbelysning. Ljuskällan är acetylengas. Dalens uppfinningar innefattar klippapparat med tryckregulator, solventil samt automatisk glödnätsutbytare. Sådana fyrar kan arbeta utan tillsyn upp till ett år. Gustaf Dalens bidrag till säkerheten på haven gav honom Nobelpriset år 1912. 5

Elev: SESSION 10 Elektriciteten förde med sig möjligheten att få starkare fyrsken, elektromagnetiska ljudsignaler och radiofyrar. Många moderna fyrar förses i dag med elkraft via kablar. Där inte detta är möjligt har mineraloljan - petroleum - kommit till användning ännu en gång. En motorgenerator som drivs med dieselolja förser fyren med egen elektrisk kraft. Många av dessa moderna fyrar manövreras genom radiosignaler. Endast genom att trycka på några knappar vid en lotsstation kan fyrens olika funktioner startas eller stoppas alltefter väderleksförhållandena. Det kanske också är möjligt, skriver den engelska tidningen till sist, att radartekniken kan överta det livräddande arbetet att lotsa fartyg genom mörker och dimma och kanske en dag för alltid utsläcka de ensamma vaktposterna som har lyst över all världens kuster i så många år. Fritt ur AGAs personaltidning AGAKLIPPP NR 4 1959 http://www.fyr.org/agatidning1.htm 6

Elev: SESSION 10 [y:) vs [u:].p 1. BRYNA BRUNA 2. DYR DUR 3. DYNA DUNA 4. HYR HUR 5. RYTA RUTA 6. SYLA SULA 7. TYRA TURA 8. FYRA FURA 9. DYKA DUKA 10. PYR PUR 11. PYS PUS 12. LYRA LURA 13. MYRA MURA 14. BYAR BUAR 15. SYRA SURA 16. LYS LUS 17. RYSA RUSA 18. MYSA MUSA 19. HYSA HUSA 20. TYNA TUNA 7

Elev: SESSION 10 [y:] vs [ø].p 1. BYN BÖN 2. RYK RÖK 3. GRYN GRÖN 4. DYK DÖK 5. SYL SÖL 6. BRYT BRÖT 7. KYL KÖL 8. FNYS FNÖS 9. MYT MÖT 10. SPY SPÖ 11. FLYG FLÖG 12. GRYT GRÖT 13. PYS PÖS 14. FRYS FRÖS 15. KLYV KLÖV 16. RYD RÖD 17. BYK BÖK 18. KRYP KRÖP 19. SKYN SKÖN 20. KNYT KNÖT 8

Elev: SESSION 10 [y:] vs [i:].p 1. BYN BIN 2. RYTA RITA 3. LYDA LIDA 4. SYRA SIRA 5. FYN FIN 6. KYLA KILA 7. TYDA TIDA 8. RYKA RIKA 9. GYRO GIRO 10. FYRA FIRA 11. TJYV KIV 12. LYX LIX 13. NYA NIA 14. DYKA DIKA 15. LYTE LITE 16. TYG TIG 17. RYSA RISA 18. NYPA NIPA 19. LYRA LIRA 20. PYSA PISA 9

Elev: SESSION 10 SYNEX 1-4P.DOC SYNEX 1 Lyssna på och upprepa siffrorna 0-10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 SYNEX 2 Lyssna på och upprepa siffrorna 0-20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 SYNEX 3 Lyssna på och upprepa siffrorna 0-100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 SYNEX 4 Lyssna till och upprepa siffror i följd (0-10) Två siffror, t ex 5 7 Tre siffror, t ex 5 7 9 Fyra siffror, t ex 5 7 9 8 Fem siffror, t ex 5 7 9 8 2 Sex siffror, t ex 5 7 9 8 2 6 10

Elev: SESSION 10 SYNEX8P.DOC Datum, år (och plats) 1. När och var bildades Svenska Basketbollförbundet? 2. När fick Johan Petter Johansson patent på skiftnyckeln? 3. När kom T-forden och hur många dollar kostade den? 4. När och var dog utrikesminister Anna Lind efter mordet på NK i Stockholm? 5. När och mellan vilka städer utfördes den första soloflygningen över Atlanten? 6. När och var föddes f.d. statsminister Göran Persson? 7. När och var mördades presidentkandidaten Robert Kennedy? 8. När skedde Linköpings blodbad och hur många avrättades? 9. När och var skedde det första mötet i FN:s generalförsamling? 10. När och var blev Dag Hammarskjöld dödad vid en flygkrasch? 11. När och var skedde den första demonstrationen av television? 11

Elev: SESSION 10 12. När firades officiellt den första Luciadagen i Danmark? 13. När och av vem utfördes den första smittkoppsvaccinationen? 14. När och var utlöstes det första världskriget? 15. När och var väljs Nelson Mandela till president? 16. När och var spelade Elvis Presley in sin första grammofonskiva? 17. När grundades Sveriges äldsta universitet och var ligger det? 18. När och var föddes Che Guevara? 19. När och var föddes ABBAmedlemmen Benny Andersson? 20. Var föddes Jussi Björling och hur gammal var han när han debuterade på Stockholmsoperan? 12

Elev: SESSION 11 Åren går och allt vissnar och dör Lyssna efter långt o [u:] Mina vänner tycker att jag är pessimistisk. Jag tycker jag är realist. Livet är ju faktiskt inte så himla roligt. Åren går, allting vissnar, och allting dör. Till och med den lilla princessbebisen Estelle kommer att bli gammal och rynkig. Få läsglasögon, klimakteriesvettningar och benskörhet för att sedan dö. Jag vet att det låter makabert med det är faktiskt så det ser ut till och med för Princessor. Om dom har tur. Och får leva ett långt liv. Min familj tycker att jag verkar deppig. Klarsynt tycker jag. Visst, vi går mot vår och sommar. Morgnarna är ljusare och småfåglarna läskar jättekatten Ines redan vid 05.30. Men vi vet ju alla att snart är det vinter och mörkt igen. Nej, inte är det så himla roligt inte. Men det finns naturligtvis knep, även för oss klarsynta realister, för att känna om inte glädje så i alla fall någon form av förnöjsamhet. Ett är till exempel att ta en varm dusch och sen lägga sig i en nybäddad säng. Ett annat är att krypa tätt intill en varm och mjuk katt som luktar torra löv och kantareller. Men problemet är att det inte går att planera de njutbara upplevelserna. Dom ska bara hända. Förberedelserna i sig gör att njutningen slinker iväg ur synhåll. Bästa middagen är ju aldrig den på snofsiga finrestaurangen hur vällagad den än är. Bästa middagen äter man på kvällen i stugan när man varit ute i båten hela dagen och missat att affären stängt och man får 1

Elev: SESSION 11 värma Bullens pilsnerkorv och doppa i senap och ketchup och äta knäckebröd med räkost på tub. Sovet man minns. Det inträffar aldrig någonsin när man har släckt och låst och borstat tänderna och ligger där nerkrupen och förberedd. Nej, dom bästa soven kommer på eftermiddagen i soffan med en GP i knät och lite dregel på hakan eller på kvällen i fula fåtöljen framför A-ekonomi. Värsta svampplocket inträffar aldrig när man åker ut till specialstället med kaffe på termos och svampkniv i fickan. Bästa svampplocket överfaller en helt plötsligt när man stannar till vid vägrenen för att kissa och det visar sig att man har hamnat i smörsoppshimlen. Och fast man har otroligt bråttom så måste man bara stanna och plocka och man får använda tröjan som bärkasse. Och största kärleken. Det är aldrig den tyste, snygge självsäkre killen som man har spanat in i månader. Nej! The love of your life är ju hans töntiga, korta kompis som man överhuvudtaget inte har lagt märke till. Men som man av en slump hamnar bredvid på en tråkig middag och man inser redan vid kaffet att man inte kan leva utan den här roliga, ömsinta och spännande mannen. Nu kan man ju tro att man kan försöka lura sig till sådana här maximala upplevelser. Det går inte! Man kan inte vara ute på sjön och medvetet strunta i att handla, så att man redan innan vet att det blir macka med räkost till middag. Då faller det. Nej man får helt enkelt bara vänta på att något oförberett ska inträffa. Oftast gör det inte det. Och under tiden så går åren och allting vissnar och dör. Anna Mannheimer Krönika i Två Dagar, Göteborgsposten 120310 2

Elev: SESSION 11 [u:] vs [e:].p.doc 1. MOS MES 2. ROS RES 3. TOR TER 4. TRO TRE 5. NOG NEG 6. BOT BET 7. KNOP KNEP 8. ROP REP 9. STON STEN 10. MOD MED 11. STOL STEL 12. BO BE 13. NOSA NESA 14. OK EK 15. TOG TEG 16. NOD NED 17. GROP GREP 18. KJOL KEL 19. SONA SENA 20. RODER REDER 3

Elev: SESSION 11 [u:] vs [ P.DOC 1. GROV GRÄV 2. SVOR SVÄR 3. TOR TÄR 4. TRONA TRÄNA 5. TROR TRÄR 6. STOD STÄD 7. LOT LÄT 8. ROLIG RÄLIG 9. KROK KRÄK 10. TROLIG TRÄLIG 11. KLOR på tassar KLÄR 12. ROV RÄV 13. GROV GRÄV 14. NOSA NÄSA 15. TROGEN TRÄGEN 16. NOR NÄR 17. LOKA LÄKA 18. MOTA MÄTA 19. ROTA RÄTA 20. BOR BÄR 4

Elev: SESSION 11 [u:] vs [ø:].p.doc 1. MOTA MÖTA 2. BOTA BÖTA 3. SOTA SÖTA 4. LOK LÖK 5. SNO SNÖ 6. KO KÖ 7. BONA BÖNA 8. LODA LÖDA 9. KROK KRÖK 10. KRONA KRÖNA 11. DOG DÖG 12. NOT NÖT 13. DOK DÖK 14. NOS NÖS 15. BOKA BÖKA 16. STON STÖN 17. MON MÖN 18. GROP GRÖP 19. ROTA RÖTA 20. STOP STÖP 5

Elev: SESSION 11 [u:] vs [e:], [ [ø:].p.doc Du ska få lyssna till fyra ord som presenteras efter varandra. Alla ord kanske inte finns i svenska språket, utan är påhittade. Ett av dem innehåller den långa vokalen o [u:] som i orden sol, nog och slog. De andra orden innehåller de långa vokalerna [e: ], [ ] och [ø:]. Försök att hitta ordet med långt o, [u:]. Finns det i FÖRSTA, ANDRA, TREDJE eller FJÄRDE ordet? 1 2 3 4 6

Elev: SESSION 11 Meningsmatris 1 3 4 5 7 7

Elev: SESSION 11 Meningar med olika temata Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har gemensamt tema. Den första delen handlar om något som många tycker om att prata om Sånt folk säger när de pratar om semestern. Den andra delen handlar om Sånt som folk säger när de pratar om pengar. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. 8

Elev: SESSION 11 Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 9

Elev: SESSION 11 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på något annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 10

Elev: SESSION 12 Fridtjof Nansen Del 2 Lyssna efter [m] Efter att långsamt ha drivit norrut, infrusna i isen under drygt ett år, insåg Nansen att Fram aldrig skulle komma tillräckligt nära nordpolen. I mars 1895 gav sig därför Nansen och Hjalmar Johansen iväg för att försöka nå nordpolen till fots. De tog med sig hundar, kajaker och slädar. Naturens makter tvingade dem att vända innan de nått nordpolen. Trots detta hade de kommit närmare polen än vad någon tidigare gjort. Nu kunde de dock inte hitta tillbaka till Fram. Vintern närmade sig, och de insåg att de måste hitta ett säkert ställe där de kunde tillbringa vintern. Stannade de kvar på isen skulle de inte överleva. Efter att under fem månaders tid vandrat och paddlat nästan 50 mil nådde de fram till en liten ö. Där byggde de en stenhydda som skulle bli deras hem under de följande nio månaderna. De överlevde vintern genom att äta isbjörnskött från djur som de jagat. 1

Elev: SESSION 12 I maj 1896 lämnade de hyddan och fortsatte söderut. En månad senare fick de kontakt med en brittisk vetenskapsexpedition som höll till på en ö i närheten. Efter två månader kunde Nansen och Johansen gå iland från det brittiska skeppet i en liten nordnorsk hamn. Exakt samma dag, 13 augusti 1896, lossnade Fram ur packisens grepp och kunde påbörja seglingen tillbaka till Norge. Trots att expeditionen misslyckats med att nå nordpolen hyllades Nansen och hans män som hjältar. De hemförde mängder av vetenskapliga fakta om polarväder, strömmar och iakttagelser om djurlivet i polarområdet. Nansen utnämndes till professor i Zoologi vid Oslo universitet. Hans intresse övergick gradvis till studier av havsströmmar och 1908 blev han professor i Oceanografi vid samma universitet. Han hoppades kunna fortsätta med att leda vetenskapliga expeditioner. Att nå sydpolen var den stora drömmen. Men hans tjänster efterfrågades i andra sammanhang. Det gällde andra, och kanske viktigare uppgifter. Vid denna tid var Norge i union med Sverige. Nästan alla norrmän var missnöjda och 1905 röstade man för att bryta sig ut ur unionen. En mycket allvarlig politisk kris uppstod. Man var orolig för att kriget kunde bryta ut när som helst. Nansen åtog sig en mycket viktig roll som ambassadör för de norska idéerna. Han lyckades få stöd från många länder, inklusive Storbritannien. När krisen var över och 2

Elev: SESSION 12 Norge, utan krigshandlingar, hade separerats från Sverige, blev Nansen utsedd till Norges ambassadör i London. Om han hade önskat hade han emellertid kunnat få en mycket viktigare roll. År 1905 tillfrågades han om han ville bli statsminister i Norge. Han avböjde erbjudandet. Man försökte då övertala honom att antingen bli kung eller president i landet. Även dessa erbjudanden tackade han nej till med hänvisning till att han var vetenskapsman och upptäcksresande, inte politiker. Ett annat skäl till att han avstod från politiskt engagemang var hans ambition att bli ledare för ytterligare en expedition, denna gång till sydpolen. För att nå Antarktis försäkrade han sig åter om tillgång till skeppet Fram. Efter en förfrågan från en annan norrman, Roald Amundsen, accepterade Nansen att denne kunde använda skeppet för en expedition i farvattnen norr om Sibirien. Men Amundsen satte i stället kurs söderut, mot Antarktis. Han blev därmed den förste som nådde sydpolen något, som Nansen själv planerat. Många människor undrade över hur Nansen skulle reagera när Amundsen återkom till Norge. Han hade ju vilselett Nansen och snuvat honom på den prestation som han själv drömt om att få utföra. Om Nansen kände sig förrådd eller ej avslöjades aldrig. Han applåderade Amundsens bedrift och gav honom i stället sitt fulla stöd. Fri översättning av Geoff Plants engelska text. 3

Elev: SESSION 12 PREABS26P.DOC 1. HALM HALL 2. BALSAM BALSA 3. BARM BARR 4. BANTAM BANTA 5. MALM MALL 6. MIRJAM MIRJA 7. HARM HARR 8. HOLM HÅLL 9. SJÖBOM SJÖBO 10. PALM PALL 11. PERM PER = per kilo 12. SKALM SKALL 13. HAREM HARE 14. HJÄLM GÄLL 15. NAMNAM NAMNA 16. VÅGARM VÅGAR 17. REGIM REGI 18. SKÄLM SKÄLL 19. ÄLVARM ÄLVAR 20. ADAM ADA 4

Elev: SESSION 12 PREABS07P.DOC 1. MACK ACK 2. MANTAL ANTAL 3. MOLA OLA 4. MASK ASK 5. MAKT AKT 6. MASTER ASTER 7. MALL ALL 8. MODS ODDS 9. MÄSS ESS 10. MALMAR ALMAR 11. MUDD UDD 12. MORD ORD 13. METERN ETERN 14. MYRA YRA 15. MARKEN ARKEN 16. MÄRR ÄRR 17. MÅLA ÅLA 18. MEKA EKA 19. MEST EST 20. MAMMOR AMMOR 5

Elev: SESSION 12 Panik i p-hus Lyssna efter [p] När jag kör in i parkeringshus tror jag att jag kommer att krocka med väggarna, som ju kryper allt närmre. (Som sopkrossen i Stjärnornas krig, 1977.) När jag sedan kliver ur bilen, tror jag att Björnbusarna står beredda med kofötter och illvilja för att mörda, råna och räcka ut tungan åt mig. När jag letar efter hissen, tror jag att jag kommer att gå fel och vilse och sedan fastna i hissen som någon förstås har kissat och kräkts i. Och aldrig har jag parkeringsslantar! Därför parkerar jag alltid i parkeringshus. Man ska utmana sina demoner! Numera är jag en hejare på att köra rally i spiralbackar, tolka alla konstiga korsningar och backa ut ur minimala parkeringsfickor med otydliga streck. Min jättelånga kombi från 1987 har ännu inte ens nuddat alla Mercedesar och Roll Roycear som alltid parkerar bredvid mig med svindyra spoilers och extra extralysen och ickestänkta stänkskärmar. I söndags var jag hungrig i en lagom stor svensk stad i sina bästa år. Vimplar fladdrade över gågatorna. Men det enda som var öppet var parkeringshuset. Jag parkerade på plan 4 bredvid en dammig bil med punkteringar. (Filmmanus: undersök dammiga bilen. Bli jagad av osynlig förare. Glöm att du kan gömma dig mellan bilarna.) På hissdörren på plan 4 stod det: Vi hänvisar till hissarna på plan 3 och 5. 6

Elev: SESSION 12 Jag såg mig om. Ingenting här, ingenting där. Ingen trappa, ingen nödutgång. Jag kunde alltså inte fastna i hissen eftersom jag redan satt fast på plan 4! Hm. Jag satte mig i bilen igen och körde upp till plan 5 och tog hissen till gatuplanet därifrån. Väl ute på gågatan insåg jag att till och med korvalådan och hamburgerplejset var stängda. Var skulle jag äta? Vem skulle växla min hundring till parkeringsbetalningen? Hallå? (Ödsligt som i De överlevande, 1975.) Jag gick till p-huset igen, och utsattes då för Moment 22. En stor skylt förkunnade att jag för att få köra ut var tvungen att betala på plan 2, men i hissen stod det att plan 2 var avstängt. Väggarna och Björnbusarna närmade sig. Tillbaka i bilen på plan 5 hittade jag, mellan sätena, min sista femkrona. Jag gick ut samma väg som nyss, klev resolut ett halvt varv runt kvarteret, hittade en öppen dörr, tog trapporna upp till plan 2, som var hur öppet som helst. Lilla betalningsbiljetten åkte in i apparaten. Jahoo! Att betala: 1 kr. Endast jämna pengar. Åhå. /Lotten Bergman Publicerad i Sydsvenskan, 2005-06-30 7

Elev: SESSION 12 PREABS22P.DOC 1. DUMP DUM 2. STÄMP STÄM 3. KRYP KRY 4. KNARP KNARR 5. GLOP GLO 6. SOP SO 7. GÄSP GÄSS 8. VALP VALL 9. GROP GRO 10. SLUMP SLUM 11. KAMP KAM 12. STRÖP STRÖ 13. KOMP KOM 14. STOP STO 15. LOOP LO 16. RAMP RAMM 17. SENAP SENA 18. VISP VISS 19. SKALP SKALL 20. STAMP STAM 8

Elev: SESSION 12 PREABS01P.DOC 1. PRÖVA RÖVA 2. PALMEN ALMEN 3. PEKADE EKADE 4. PAKTEN AKTEN 5. PROVA ROVA 6. PALLRA ALLRA 7. PANKA ANKA 8. PARKEN ARKEN 9. PILADE ILADE 10. PALTEN ALTEN 11. PUNGA UNGA 12. PANDAN ANDAN 13. PRUTA RUTA 14. PJÄSER JÄSER 15. PARIA ARIA 16. PROSA ROSA 17. PASTA ASTA 18. PANNAN ANNAN 19. PYRDE YRDE 20. PALLA ALLA 9

Elev: SESSION 12 COMANV02P.DOC 1. GLAPP GLAM 2. HJÄLP HJÄLM 3. KLÄPP KLÄM 4. KRUPP KRUM 5. SKALP SKALM 6. SKÄRP SKÄRM 7. TRIPP TRIM 8. HALP HALM 9. KAPP KAM 10. KARP KARM 11. KOPP KOM 12. LAPP LAMM 13. LÄPP LÄM 14. PALP PALM 15. SIPP SIM 16. SOPP SOM 17. TUPP TUM 18. VARP VARM 19. RAP RAM 20. OPP OM 10

Elev: SESSION 12 COMANV01P.DOC 1. PEKAR MEKAR 2. POSEN MÅSEN 3. POTTA MÅTTA 4. PANNA MANNA 5. PETER METER 6. PUSTA MUSTA 7. PANTA MANTA 8. POREN MOREN 9. PASSA MASSA 10. PEJLA MEJLA 11. PUCK MUCK 12. PECKA MECKA 13. PASTA MASTA 14. PINOR MINOR 15. PATER MATER 16. PILEN MILEN 17. PAXAD MAXAD 18. PINNE MINNE 19. PETA META 20. PINAN MINAN 11

Elev: SESSION 12 Meningar med olika temata Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har gemensamt tema. Den första delen handlar om något som många tycker om att prata om Sånt folk säger när de pratar om tid. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 12

Elev: SESSION 12 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på något annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 13

Elev: SESSION 12 14

Elev: SESSION 12 Åland 1. Var ligger Åland? 2. Hur många öar består Åland av? 3. Hur många bor på Åland? 4. Vad heter den största staden? 5. Vilket språk talar man? 6. Är Åland självständigt eller tillhör det något land? 7. Varför är ålänningarna så självstyrande? 8. Hur länge har det bott människor på de åländska öarna? 9. Vilka är de viktigaste industrierna? 15

KARTA ÖVER ÅLAND Lärare: SESSION 12

Elev: SESSION 13 Sviter av 70-talet Lyssna efter [b] Måste få dela med mig av mina plågsamma 70 -talsminnen. Allvädersstövlarna kommer jag ihåg för mycket. Jag vill minnas (vill inte minnas, men gör det i alla fall) att jag tyckte att färgen påminde om sviskon. Jag hade ingen riktig koll på vilken färg sviskon hade - och har egentligen fortfarande inte det. Men sviskon lät äckligt, och sviskonfärgade var stövlarna. Bruna och lite onaturligt glansiga. Jag tror jag led mest av mina glasögon. Hornbågade glasögon som hade varit superhypade idag, ty de var trasiga och tejpade i mitten. Men då fanns det inget Harrypotterskt kultvärde i det. Inte heller fanns det något kultvärde i att ha en pottfrisyr. (Pottfrisyr är den frisyr man får när man vänder upp och ner på en potta, sätter den på någons huvud och klipper av allt som sticker ut nedanför pottkanten.) Jag hade en pottfrisyr. Och det var min mamma som klippte den. Anledningen skulle kunna vara: "Ja, ja - din mamma hade väl inte råd" eller "hon tyckte väl hon kunde spara lite pengar". Bara det hade varit både grymt och snålt. Men om det bara hade varit så väl. Faktum var att min mamma var utbildad hårfrisörska... 1

Elev: SESSION 13 Hårfrisörska!... Min pappa var kock - inte gav han oss frusna kålrötter och stekt kålpudding för det. Foga nu ihop pottfrisyren med trasiga, hornbågade glasögon. Lägg därtill lila manchesterbyxor, gröna gummistövlar och en ljuslila, farmorsstickad tröja. Det var på 70 -talet som självmorden började sjunka i åldrarna. Barndepression blev ett begrepp att ta på allvar. Föräldrar sa till en: "Ta nu på dig ordentligt så du inte fryser." För de ville inte att man skulle bli förkyld. De sa aldrig: "Ta nu på dig snygga kläder så du inte ser töntig ut." För de ville inte att man skulle bli... omtyckt i skolan? Ärvda kläder från brorsan var nog inget som jag hängde upp mig så mycket på. Men det har väl en naturlig orsak. Vi var killar båda två. Det hade kanske varit värre om jag haft en storasyster och fått ärva kläder av henne. Men jag kan slå vad om att mina föräldrar skulle låtit mig göra det om jag haft en storasyster. Jag minns min barndom som långtråkig. Men när jag tänker tillbaka på hur jag bodde och vad jag gjorde så kan jag i dag inte fatta hur jag kan minnas den sådan. 2

Elev: SESSION 13 Jag hade en bästis som jag lekte med alltid. Vi byggde kojor, hittade på äventyr i skogen och allt det där. Dessutom var hans pappa f. d försäljningschef på BRIO i Osby. Då och då hem fick vi hem travar med leksaker gratis. Så det var bara att åka hem till kompisen och leka, jäklar i det! Fast jag brukade alltid ringa mamma och be henne hämta mig just när min kompis tyckte att det skulle vara jättekul om vi tog leksakstraktorer och lekte att den stora mattan i vardagsrummet var åker. Och sedan skulle vi plöja hela åkern. Det tyckte jag var tråkigt. Men det tyckte han var kul. Eller kul?... - pedagogiskt nyttigt kanske. Jag vet inte vilka dunkla motiv som drev honom Mina föräldrar hade hundkennel och hundpensionat. Vi hade också katter, ankor, höns, en gris och en mormor. Vi bodde mitt ute på landet. Intill vår tomt fanns en stor äng med massor av körsbärsträd. Hur kan min barndom ha varit långtråkig? Min bror hade till och med ett luftgevär och en moped som han byggt själv. Det måste ha varit min kompis leksakstraktorer som bidrog. Men det räcker inte. Hm. Tål att tänka på. Kanske var det 70 -talet. Skönt att det är över. 3

Elev: SESSION 13 (Är det över? Vaknar ibland om nätterna med ett ryck - genomdränkt av svett - och skriker:"pottfrisyr!!!!".) Finns det en stödgrupp? Ur ett kåseri om att vara barn på 70-talet Av Freddi Lindqvist http://freddi.nu/manus/texter/sjuttitalet.htm 4

Elev: SESSION 13 PREABS04P.DOC 1. BABEL ABEL 2. BLODA LODA 3. BALAR ALAR 4. BLOCK LOCK 5. BANKA ANKA 6. BASTA ASTA 7. BLOGG LOGG 8. BLOSS LOSS 9. BENEN ENEN 10. BETSA ETSA 11. BLOTT LOTT 12. BILAR ILAR 13. BLUND LUND 14. BLÖDA LÖDA 15. BLÅSA LÅSA 16. BLAND LAND 17. BLÖJA LÖJA 18. BORDA ORDA 19. BLÄNK LÄNK 20. BLIND LIND 5

Elev: SESSION 13 CONMAN02P.DOC 1. DUBB DUM 2. LABB LAMM 3. RIBB RIM 4. RUBB RUM 5. GRABB GRAM 6. VERB VÄRM 7. KRUBB KRUM 8. SKABB SKAM 9. STUBB STUM 10. SLABB SLAM 11. SLUBB SLUM 12. PROB PRÅM 13. SIAB SIAM 14. SKUBB SKUM 15. JABB JAMM 16. CABB KAM 17. ROBB ROM 18. WEBB VEM 19. LOB LOM 20. RABB RAMM 6

Elev: SESSION 13 CONMAN01P.DOC 1. BORR MORR 2. BAL MAL 3. BILDA MILDA 4. BÖTA MÖTA 5. BAS MAS 6. BIO MIO 7. BALEN MALEN 8. BÄST MEST 9. BEN MEN 10. BAMBA MAMBA 11. BYT MYT 12. BENIG MENIG 13. BÅRD MÅRD 14. BIL MIL 15. BANNA MANNA 16. BOD MOD 17. BUMS MUMS 18. BACKA MACKA 19. BIN MIN 20. BETAT METAT 7

Elev: SESSION 13 CONV01P.DOC 1. GLOB GLOP 2. JABB JAPP 3. KUBB KUPP 4. LABB LAPP 5. LOBB LOPP 6. MOBB MOPP 7. NABB NAPP 8. TABB TAPP 9. KLABB KLAPP 10. KLIBB KLIPP 11. KRUBB KRUPP 12. SLABB SLAPP 13. SNIBB SNIPP 14. DOBB DOPP 15. SNOBB SNOPP 16. CABB KAPP 17. LOOB LOOP 18. LUBB LUPP 19. RABB RAPP 20. SNABB SNAPP 8

Elev: SESSION 13 CONV04P.DOC 1. PRYDD BRYDD 2. PACKA BACKA 3. PRESS BRÄSS 4. PADDA BADDA 5. POCKA BOCKA 6. PACKE BACKE 7. PLÖJA BLÖJA 8. PANDA BANDA 9. PUSSA BUSSA 10. PANKA BANKA 11. PLOCK BLOCK 12. PANNA BANNA 13. PLAST BLAST 14. PANTA BANTA 15. PLASK BLASK 16. PAREN BAREN 17. PILAR BILAR 18. PASTA BASTA 19. PETAR BETAR 20. PENNY BENNY 9

Elev: SESSION 13 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk säger när de pratar om mat. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 10

Elev: SESSION 13 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på något annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 11

Elev: SESSION 13 En stor sångerska 1. Vad heter hon? 2. Varifrån kommer hon? 3. När föddes hon? Foto: Uggla 4. Vilken utbildning har hon? 5. Hur började hennes karriär? 6. Har hon några barn? 7. Hur många skivor har hon spelat in? 8. Kan man se henne på film? 9. Har hon fått några utmärkelser? 10. Lever hon nu? 12

Elev: SESSION 14 Ur Barnbiblioteket Saga Det Gyllene Skinnet. Lyssna efter sh-ljudet [ ] Jason, den avsatte kungens av Jolkos son, skickades redan som liten gosse bort från föräldrahemmet för att uppfostras av den underligaste skollärare ni väl någonsin hört talas om. Denne man tillhörde nämligen det folkslag, som kallas centaurer. Han bodde i en grotta, hade en mans huvud och överkropp samt i övrigt en vit hästkropp. Han hette Kiron, och fast han såg så besynnerlig ut, var han en mycket erfaren och skicklig lärare och hade många lärjungar, som efteråt gjorde honom heder genom att bli ryktbara män. Herkules, som ni alla hört talas om, var en bland dem, likaså Akillevs, Filoktetes samt Eskulapius, som blivit vida ryktbar som läkare. Den gode Kiron lärde sina elever i stället för att skriva, läsa och räkna att spela på harpa, bota sjukdomar, nyttja svärd och sköld samt andra saker, som på den tiden ingingo i en god uppfostran. 1

Elev: SESSION 14 Jag har emellanåt misstänkt, att Kiron, när allt kom omkring, inte var skapad på annat sätt än vanligt folk. Men eftersom han var en snäll och glad gammal själ, hade han för vana att leka häst och skumpa omkring i skolrummet på alla fyra och låta de små skolgossarna rida på sin rygg. Och så, när lärjungarna i sin tur blivit gamla och gungade sina små barnbarn på knäet, berättade de för dem om sin egen barndoms alla lekar, och då inbillade sig småttingarna, att deras farfar fått sin uppfostran av en man, som var till hälften människa och till hälften häst. Små barn förstå inte alltid, vad som berättas för dem, och få ofta, som ni nog veta, så konstiga idéer i huvudet. Hur det nu är med den saken, har sagan alltid berättat, att Kiron hade en människas huvud och överkropp men för övrigt var skapad som en häst. Tänk er bara hur den gamle allvarlige herrn skumpade omkring i skolrummet och kanske trampade någon av småttingarna på tårna och viftade med svansen i stället för pekpinnen! Jag kan just undra hur mycket smeden tog betalt för en omgång skor åt honom! Jason bodde alltså i grottan hos den fyrfotade Kiron från det han var ett helt litet barn till dess han vuxit upp till yngling. Jag tvivlar inte på, att han blev en mycket skicklig harpspelare, kunnig i vapnens bruk och tämligen hemmastadd i läkekonsten och framför allt en duktig ryttare. Ty när det gällde att lära ungdomar att rida, måste Kiron ha varit överlägsen alla andra lärare. 2

Elev: SESSION 14 Så gingo åren, och när Jason vuxit upp till en storväxt, kraftig yngling, beslöt han att söka sin lycka ute i vida världen utan att först fråga Kiron till råds eller ens tala om saken med honom. Detta var nog mycket oförståndigt, och jag hoppas, att ingen av er, mina små vänner, någonsin kommer att följa Jasons exempel. Men ser ni, det var på det sättet, att han under tiden fått reda på, att han var en kunglig prins, och att hans far, kung Eson, blivit störtad från sin tron av en viss Pelias, som nog också skulle ha mördat Jason, om inte gossen blivit gömd i centaurens grotta. Och nu, då han var stor, beslöt han att ta saken i egen hand och straffa den ondskefulle Pelias, som störtat hans gode fader från tronen och gjort sig själv till kung. Han tog ett spjut i vardera handen, kastade en leopardhud över axlarna för att skydda sig mot regnet och började sin vandring. Han var mycket stolt över sina sandaler, som en gång varit hans faders. De voro vackert broderade och fastgjordes vid fötterna med guldband. Han väckte uppseende, var han drog fram, och kvinnor och barn rusade ut, då han gick förbi, och undrade, vart den vackre ynglingen med leopardhuden och de fina sandalerna tänkte bege sig, och vilka hjältedåd han ämnade utföra med sina båda spjut. Barnbiblioteket Saga intar en central plats i den svenska barnbokslitteraturen. De första åren utkom serien häftesvis för att senare få sin klassiska röda inbindning. Den första upplagan, utgiven mellan 1899 och 1954, omfattar 256 verk. Text hämtad från Projekt Runeberg: http://runeberg.org/barnsaga/98/ 3

Elev: SESSION 14 PREABS12P.DOC 1. SKYR YR 2. SKIDA IDA 3. SJOK OK 4. SKED ED 5. SKÄGG ÄGG 6. SKETT ETT 7. SJAL AL 8. SKENA ENA 9. CHARM ARM 10. SKINN IN 11. SJÅ Å 12. SKER ER 13. SKJUT UT 14. SKÄRA ÄRA 15. SKYL YL 16. SJAS AS 17. SKÖL ÖL 18. CHARK ARK 19. SKÄRM ÄRM 20. SKEVA EVA 4

Elev: SESSION 14 CONMANV18P.DOC 1. MARS MAN 2. HASCH HANN 3. FROSCH FRÅN 4. ESTERS ESTEN 5. SVISCH SVINN 6. MUSCH MUN 7. VINSCH VINN 8. FRÄSCH FRÄN 9. BILARS BILAN 10. MORS MON 11. TUSCH TUNN 12. FROSCH FRÅN 13. BRANSCH BRANN 14. ASKERS ASKEN 15. ORTERS ORTEN 16. VARS VANN 17. OSKARS ÅSKAN 18. BRORS BRON 19. DAMERS DAMEN 20. ANDARS ANDAN 5

Elev: SESSION 14 CONMANV17P.DOC 1. NILS SKILS 2. NED SKED 3. NINA SKINA 4. NER SKER 5. NYTT SKYTT 6. NIA SHIA 7. NYMF SKYMF 8. NOR JOUR 9. NID SKID 10. NERV SKÄRV 11. NÖTT SKÖTT 12. NIPA SKIPA 13. NASA SJASA 14. NAPP SJAPP 15. NOCK SHOCK 16. NIT SKIT 17. NÄRA SKÄRA 18. NICK SKICK 19. NÖTA SKÖTA 20. NÄST GEST 6

Elev: SESSION 14 CONMANV16P.DOC 1. BROSCH BRÅD 2. HÄRARS HÄRAD 3. FORS FORD 4. STÖRS STÖR 5. VINSCH VIND 6. MÅNARS MÅNAD 7. SNÖRS SNÖRD 8. VERS VÄRD 9. BÖRS BÖRD 10. HYRS HYRD 11. PUNSCH PUND 12. TÄRS TÄRD 13. MORS MORD 14. INFÖRS INFÖRD 15. BRANSCH BRAND 16. STYRS STYRD 17. BARS BAD 18. HÖRS HÖRD 19. GÄRS GERD 20. KÖRS KÖRD 7

Elev: SESSION 14 CONMANV15P.DOC 1. DICK SKICK 2. DAL SJAL 3. DELA SKELA 4. DIVA SKIVA 5. DÖTT SKÖTT 6. DOK SJOK 7. DIN SKINN 8. DUBB SJUBB 9. DÄMT SKÄMT 10. DINA SKINA 11. DYR SKYR 12. DÖLJ SKÖLJ 13. DUKA SJUKA 14. DYN SKYN 15. DÖ SJÖ 16. DÄR SKÄR 17. DOPP SHOP 18. DIKT SKIKT 19. DUNK SJUNK 20. DINA SKINA 8

Elev: SESSION 14 COMAN15P.DOC 1. PORS POTT 2. FÖRS FÅTT 3. MORS MOT 4. LOGE LÅT 5. BÄRS BERT 6. HYSCH HYTT 7. NORS NÅTT 8. LARS LAT 9. FARS =pappa FAT 10. YRS YRT 11. KURS KURT 12. FARS =pappa FART 13. KÖRS KÖRT 14. HASCH HATT 15. EDERS EDET 16. LÄRS LÄRT 17. HYRS HYRT 18. FARS = rolig teater FATT 19. ANNARS ANNAT 20. KÖRS KÖRT 9

Elev: SESSION 14 COMAN14P.DOC 1. TÖAR SJÖAR 2. TACK SCHACK 3. TÄLT SKÄLLT 4. TAKT SCHAKT 5. TINA SKINA 6. TARM CHARM 7. TED SKEDD 8. TÄRA SKÄRA 9. TUNT SHUNT 10. TAPP SJAPP 11. TEMA SCHEMA 12. TOUR JOUR 13. TERM SKÄRM 14. TUNG SJUNG 15. TYLL SKYLL 16. TIDA SKIDA 17. TYDD SKYDD 18. TUTA SKJUTA 19. TIRA SKIRA 20. TEST GEST 10

Elev: SESSION 14 PLACE18P.DOC 1. FARS = pappas FAS 2. GAGE GAS 3. RORS ROS 4. LUNCH LUNS 5. BROSCH BRÅS 6. KORS KOS = grekisk ö 7. LURS LUS 8. VARS VASS 9. LOGE LÅS 10. MORS MOS 11. ENARS ENAS 12. HIRS HISS 13. FARS = rolig teater FASS 14. FRÄSCH FRÄS 15. EKARS EKAS 16. HYRS HYS 17. RUSCH RUSS 18. PAGE PAS 19. ROUGE ROS 20. MARS MASS 11

Elev: SESSION 14 PLACE17P.DOC 1. SKEDD SEDD 2. SKY SY 3. SHAH SA 4. SJÅ SÅ 5. SKINA SINA 6. SKÄR SÄR 7. SJAS SAS 8. SKINN SIN 9. SJAL SAL 10. SKENA SENA 11. SHIA SIA 12. SKÄL SÄL 13. SKELA SELA 14. SKIKT SIKT 15. SKIRA SIRA 16. SKYL SYL 17. SKEN SEN 18. SJÄL SÄL 19. SKÖT SÖT 20. SKIDA SIDA 12

Elev: SESSION 14 TEST06.P.DOC 1 TA SA SHAH 2 TIRA SIRA SKIRA 3 TOTT SÅTT SHOT 4 TAPP ZAPP SJAPP 5 TER SER SKER 6 TY SY SKY 7 TAR TSAR CHAR 8 TAKT SAGT SCHAKT 9 TYLL SYLL SKYLL 10 TÅ SÅ SJÅ 11 TAL SAL SJAL 12 TIDA SIDA SKIDA 13 TOPP SOPP SHOP 14 TIA SIA SHIA 15 TUNT SUNT SHUNT 16 TYDD SYDD SKYDD 17 TÅAR SÅAR SJÅAR 18 TÄNK SÄNK SKÄNK 19 TEDD SEDD SKEDD 20 TAS SAS SJAS 21 TÄRA SÄRA SKÄRA 13

Elev: SESSION 14 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när de pratar om böcker och läsning. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 14

Elev: SESSION 14 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på något annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 15

REGALSKEPPET VASA Elev: SESSION 14 Bild hämtad från Vasamuseets hemsida: www.vasamuseet.se 1. Vilket slags fartyg var Vasa? 2. Var byggdes hon? 3. När byggdes hon? 4. Varför byggdes fartyget? 5. Varför behövde den svenske kungen en stark arme? 6. Hur stor var Vasa? 7. Hur många kanoner fanns ombord? 8. Hur många master hade skeppet? 9. Hur lång var stormasten? 10. Hur stor var besättningen? 11. När gjorde Vasa sin jungfruresa? 12. Vad hände under den första seglingen? 13. Hur långt hade Vasa kommit innan hon sjönk? 14. Varför sjönk Vasa och vems fel var det? 16

Elev: SESSION 14 15. Ombord fanns många värdefulla saker. Gjorde svenskarna några försök att få upp dem? 16. Hur lyckades bärgningsförsöken? 17. Vad hände efter det att kanonerna bärgats? 18. Vem var Anders Franzen? 19. Hur fick han reda på var vraket kunde finnas? 20. Hur fann han slutligen vrakplatsen? 21. Hur tänkte man göra för att lyfta upp vraket? 22. Vilken metod använde man till slut? 23. När lyftes vraket ur vattnet? 24. Hur såg fartyget ut när det kom upp? 25. Vilka fynd gjordes i och utanför vraket? 26. Hur lång tid tog det innan skeppet hade konserverats? 27. Var finns regalskeppet Vasa numera? 28. Vad kan man titta på i museet? 29. Är museet värt ett besök? 17

Elev: SESSION 15 OBS: Detta är ett kåseri och får bara läsas av folk som har humor! Lyssna efter tj-ljudet [ ] Al Gore har tagit efter min metod! Jag säger bara en sak Al Gore! Al Gore! Tänk vilken fin man! Vilken underbar kollega vi har fått, vi miljöarbetare. För oss. som hållit på med miljöfrågor i många år, känns det här med Al Gore och hans film väldigt, väldigt roligt. Som ett stort genombrott i en ogenomtränglig stenmur! Al Gore är för miljöfrågorna vad Gorbatjov var för Berlinmuren. Den som bröt genom muren så att folk kunde röra på sig och sluta köra sina gamla Lador till bilar. Det är alltså så man ska göra för att lyckas i det här arbetet. Man ska skaffa sig ett namn och sedan göra en film. Precis så har jag också gjort. Al Gore och jag, vi har gjort så. Al har tagit efter min metod, kan man säga. Så här var det för mig, nämligen: Först arbetade jag som lokal nyhetsreporter i nära 20 år. Skrev och skrev mest om miljön. Jag serverade många obekväma sanningar om den dåliga stadsluften med alla färjeutsläppen, om den goda jorden, om näringsläckage, om.allt. 1

Elev: SESSION 15 Och jag fick minsann mitt namn i tidningen nästan varenda dag. Jag blev jättekänd. Hela Trelleborg visste vem jag var. Efter 20 års gnetande i tidningsvärlden var så tiden mogen att bli tjänsteman på kommunen. Agenda 21-samordnare. Det är tjusigt det! Minst lika fint som att vara presidentkandidat i USA! Nu har det gått sju år och jag har i dagarna fått en flik på kommunens hemsida, där det står klimat. Broschyrer har jag gjort också. Och jag är på bild på hemsidan! Funderar ni på hur många som kikat på detta? Nja. Någon är det väl. Jag vet, att min dotter varit inne på hemsidan en gång och att ett före detta kommunalråd varit där. Och så var det en tjej som hörde av sig. Kan ni tänka er, hon hade sökt på ordet klimakteriet och råkat skriva fel och så hade hon hamnat på min hemsida! Hon fattade ingenting! Nu har vi ju också fått veta av Al Gores kritiker att han minsann eldar på duktigt i sitt hus, att han har en skyhög elförbrukning. Ja? Och? Det är precis lika korkat att hoppa på det som när folk på ICA i Trelleborg tjafsar om att jag köper papp-tallrikar till jätteräkorna på fredagen. Hur Al Gore och jag har det där hemma, i våra privata käll, det är ju ändå 2

Elev: SESSION 15 sånt som vi gör på vår FRITID. Vi miljöarbetare måste väl ha rätt till en fritid också! Tänk er själva. Jag ställer ALLTID upp på kommuninvånarna. Som nu när en dam på gatan frågade mig om inte jag kunde ta hand om hennes uttjänta batterier. Sedan dess har jag ALLTID en batteriholk hängande om halsen. Kika på hemsidan. Den ger en vink om slitet i mitt arbete. Här står man rätt upp och ner, på torget i Trelleborg, i tre dar i sträck på Miljövänliga veckan och tjatar och gnatar och predikar för folk vad de ska göra. Cykla till jobbet! Ta bussen! Släck lyset! Stäng kranen! Dra ut sladden! Källsortera! Byt fönster! Korta katten! Man blir så trött på sig själv, på sin egen röst så det är helt outhärdligt. Man håller på att spy, rent ut sagt. När jag kommer hem från en sådan omgång då är jag tvungen att sätta på alla elementen och ställa upp alla fönster, öppna alla varmvattenkranar, spraya runt lite med Radar i köket och hälla lite målarfärgsrester i 3

Elev: SESSION 15 toaletten. Sedan tar jag ut bilen och kör några rundor. Till sist börjar jag att planera min nästa semesterresa till Thailand. Bara för att få känna att jag är som en helt vanlig människa. Och jag gör ju detta på min FRITID. Och det vet ju naturen. Naturen skulle väl aldrig missunna mig att ha lite roligt på min fritid! Jag som innerst inne är en stor miljövän och som gör så mycket bra saker för miljön i mitt ARBETE. Jag brukar kalla det som jag just beskrev för min balansakt. Balans, det är viktigt, nämligen. Ja, om jag inte gör min balansakt, då riskerar jag att gå ner mig i träsket riktigt och bli en riktig överkursare. En miljömissbrukare. Jag var på väg dit en gång. Man är på väg att bli en miljömissbrukare när man börjar göra saker för miljön i smyg. Som när man börjar sitta uppe på nätterna, när ingen ser, för att klippa remsor av gamla kläder till trasmattor. Om man återanvänder gamla valsedlar till komihåglappar när man går och handlar. Eller sparar gamla kolapapper i tron att man en gång ska göra påskpynt av dem. Man är riktigt illa ute när man börjar stiga upp tidigt i ottan på söndagsmorgnar för att gå på loppis och handla begagnade prylar, bara för att förhindra att de landar på tippen. Eller, ännu värre, när man ställer sig vid infarten på tippen och ber att få ta hand om prylar som folk ska slänga, bara för att stoppa att de eldas upp. Jag vet en kollega som gjorde det gissa om hon brände ut sig! 4

Elev: SESSION 15 Vaddå? Vad jag menar med att man ska korta katten? Jo, om man har en katt i huset som ständigt vill springa in och ut genom dörren och det är kallt ute, då släpper man ju ut mindre värme om man har en kortare katt! Anitha Ljung Trelleborgs svar på Al Gore. Anitha Ljung är Agenda 21-samordnare i Trelleborgs kommun. (Enligt www.trelleborg.se; 2012) 5

Elev: SESSION 15 PREABS16P.DOC 1. TJÖRNBO ÖRNBO 2. TJEJ EJ 3. KÖL ÖL 4. TJUR UR 5. KÖN ÖN 6. TJUT UT 7. TJALLA ALLA 8. TJUV UV 9. TJACK ACK 10. TJOCK OCH 11. KÄR ÄR 12. TJUVJAKT UVJAKT 13. TJÄRA ÄRA 14. TJIMMAR IMMAR 15. KEL EL 16. KILADE ILADE 17. KYLA YLA 18. TJÄLLEN ELLEN 19. TJORVAR ORVAR 20. KISA ISA 6

Elev: SESSION 15 COMPV03P.DOC 1. DÄCK KÄCK 2. DEJ TJEJ 3. DÖTT KÖTT 4. DELA KELA 5. DING TJING 6. DÄR KÄR 7. DUVA TJUVA 8. DEN KÄNN 9. DOCK TJOCK 10. DÖK KÖK 11. DUR TJUR 12. DIVA KIVA 13. DUS TJUS 14. DÖPA KÖPA 15. DÖN KÖN 16. DYRKA KYRKA 17. DÖR KÖR 18. DITT KITT 19. DATA TJATA 20. DIKA KIKA 7

Elev: SESSION 15 CONMAP62P.DOC 1. SILEN KILEN 2. SA TJA 3. SINKA KINKA 4. SACKAR TJACKAR 5. SINA KINA 6. SO TJO 7. SENARE TJENARE 8. SISEL KISEL 9. SATTA CHATTA 10. SUGA TJUGA 11. SIKAR KIKAR 12. SISTA KISTA 13. SATAR TJATAR 14. SELADE KELADE 15. SANSAR CHANSAR 16. SEJEN TJEJEN 17. SOL KJOL 18. SURA TJURA 19. SITTA KITTA 20. SILON KILON 8

Elev: SESSION 15 CONMAN12P.DOC 1. KINA SKINA 2. TJUTA SKJUTA 3. KÄLLA SKÄLLA 4. KÄRA SKÄRA 5. KÄRNA STJÄRNA 6. KINKA SKINKA 7. KÖR SKÖR 8. KÖTT SKÖTT 9. TJOCK CHOCK 10. KÖLD SKÖLD 11. KÖRD SKÖRD 12. KELA SKELA 13. KIVA SKIVA 14. KYLA SKYLA 15. KÄLA STJÄLA 16. KJELL SKÄLL 17. KÄRA SKÄRA 18. KÄRV SKÄRV 19. KYSST SJYST 20. KÄCKT SKÄKT 9

Elev: SESSION 15 CONMAN19P.DOC 1. TACK TJACK 2. TÄRA KÄRA 3. TUT TJUT 4. TENN KÄNN 5. TING TJING 6. TIK KIK 7. TYSK KYSK 8. TÄCK KÄCK 9. TAFS TJAFS 10. TURA TJURA 11. TORVEN TJORVEN 12. TÄNT KÄNT 13. TIPP KIPP 14. TUTA TJUTA 15. TITT KITT 16. TINA KINA 17. TOA TJOA 18. TÅG TJOG 19. TÄND KÄND 20. TYSTA KYSSTA 10

Elev: SESSION 15 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när de pratar om att gå på bio. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 11

Elev: SESSION 15 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på något annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 12

Elev: SESSION 15 Island 1. Berätta var Island ligger. 2. Varför kallas Island ibland landet av is och eld? 3. Hur ofta har Island haft vulkanutbrott? 4. När hände det värsta kända utbrottet? 5. Har det varit några stora utbrott på senare tid? 6. Har Island jordbävningar också? 7. Vulkaner och jordbävningar gör Island till en mycket farlig plats. Varför vill människor leva i ett så osäkert område? 8. Hur många bor på Island? 9. Var bor de flesta? 10. Vad heter huvudstaden? 13

Elev: SESSION 15 11. Hur stor är befolkningen i huvudstaden? 12. Vilka var de första invånarna på Island? 13. Vad hände med de första inbyggarna? 14. Hur har arvet från vikingarna överlevt på det moderna Island? 15. Hur många fågelarter lever på Island? 16. Vilka djur finns på Island? 17. Vilket är det viktigaste boskapsdjuret på Island? 18. Vilken industri är viktigast? 19. Vilken är den viktigaste fisken? 20. I vilka avseenden är Island världsledande? 14

Elev: SESSION 15

Elev: SESSION 16 Färöarna Nordatlantens paradisöar (Lyssna till [f]-ljuden) I Nordatlanten, någonstans mellan Shetlandsöarna och Island, går m/s Norröna in i en dimbank. Motorerna stryps, går ner i varv till en jämn lunk. Sakta och tyst glider vi fram. Det känns overkligt. Jag står på däck och ser tjockan bädda in fartyget, ser den flyta in över relingen som tjock rök. Uppe på bryggan spejar kaptenen framför sig. Han ser bara några tiotal meter framför den stora vita båten och får lita till sina instrument. En mistlur. Norrönas dova dunk. Tystnaden, eller rättare sagt lyssnandet ut mot Nordatlanten. Och dimman som står där. En vit vägg utanför relingen. Då plötsligt är det som om en väldig stennäve slår sig genom dimman. En hög svart klippa blir synlig. Hög och mäktig som om den lutade sig in över fartyget. Där sticker ännu en svart klippa ut som en nos genom tjockan. Och så en till... och en till. Dimman lättar, skingras som genom ett trollslag och plötsligt ligger Färöarna där framför mig....så är jag hemma igen. Mjölken smakar hö och torvrök. Kitteln sjuder sakligt över elden. Utanför sjunger obeskrivligt många miljoner ton vatten... /William Heinesen/ 1

Elev: SESSION 16 M/s Norröna närmar sig sakta piren vid Tórshavn. Man kan se husen klättra uppför slänten mot den släta fjälltoppen vid Húsareyn. Det är ett dygn sedan vi avseglade från Bergen i Norge. Måsar kommer till mötes, glider längs relingen och kastar sig emellanåt upp i vilda saltomortaler. Förbi den svarta fartygsskorstenen med det runda röda märket: Smyril line - the North Atlantic Link. Färöarna består verkligen av många öar som är höga berg av hård sten. 18 klippöar utkastade på måfå i det nordatlantiska havet. Längst i söder Suduroy där irländska munkar levde någon gång på vikingatiden. Längst i norr Nordoyar, sex dramatiska öar sammanhållna av seglivat sjöfolk och samtidigt åtskilda av dybe og stærke Vandströmme. Om man placerar in Färöarna i det nordatlantiska havet så ser man att öarna ligger nästan mitt emellan Skottland och Island och cirka 575 km rakt ut från Norge. Färöarna har ungefär samma förhållande till Danmark, som Åland har till Finland. 1948 fick landet visst självstyre. Det danska amtet, eller länet, avskaffades då och amtmannen ersattes av en riksombudsman. Lagtinget i Tórshavn fungerar som den lokala riksdagen och lagmannen är den som står i spetsen för regeringen. Trots att Tórshavn anses vara världens minsta huvudstad så tycker färingarna att den har blivit så ofantligt stor. Ungefär 15 000 personer bor där. Den 1 januari 1991 bodde 47 800 personer totalt på hela Färöarna. Det var en minskning med 1000 personer från föregående år och den drastiska minskningen fortsätter. 2

Elev: SESSION 16 Men huvudstaden är det nav kring vilket det mesta cirklar. Man flyger visserligen både helikopter och reguljärt flyg från flygfältet långt ut på ön Vágar, men från Tórshavns hamn utgår både bussarna mot de norra delarna av Färöarna och färjorna till utlandet och de flesta öarna. Ur: Färöarna, Nordatlantens paradisöar av Bernt-Olov Andersson Norberg 1997 Text hämtad från www.kulturpool.se/bok4/ 3

Elev: SESSION 16 PREABS_F_P.DOC 1. FETT ETT 2. FNÖS NÖS 3. FAR AR 4. FLIN LIN 5. FANA ANA 6. FILA ILA 7. FJOL JOULE 8. FYR YR 9. FRID RID 10. FLOD LOD 11. FLAX LAX 12. FACK ACK 13. FEL EL 14. FÅN ÅN 15. FARM ARM 16. FLIK LIK 17. FATT ATT 18. FRAS RAS 19. FENA ENA 20. FRIS RIS 4

Elev: SESSION 16 INITIALT [f] vs [ ]_P.DOC 1. FINA SKINA 2. FELA SKELA 3. FICK SKICK 4. FENA SKENA 5. FACK SCHACK 6. FILT SKILT 7. FUL SKJUL 8. FYAR SKYAR 9. FÄKTA SKÄKTA 10. FYNDA SKYNDA 11. FYLLT SKYLT 12. FIRAR SKIRAR 13. FAKTA SCHAKTA 14. FINNA SKINNA 15. FOCK SHOCK 16. FETT SKETT 17. FÄLLA SKÄLLA 18. FEST GEST 19. FINKA SKINKA 20. FÖRA SKÖRA 5

Elev: SESSION 16 INITIALT [f] vs [s]_p.doc 01. FABEL SABEL 02. FENA SENA 03. FILA SILA 04. FATTA SATTA 05. FUGA SUGA 06. FUR SUR 07. FÖL SÖL 08. FAKTA SAKTA 09. FAMLA SAMLA 10. FELAS SELAS 11. FIKAR SIKAR 12. FEL SEL 13. FINKA SINKA 14. FINNE SINNE 15. FOCKA SOCKA 16. FILAR SILAR 17. FÄLL SÄLL 18. FINA SINA 19. FALSA SALSA 20. FÖLJA SÖLJA 6

Elev: SESSION 16 INITIALT [f] vs [t]_p.doc 1. FULL TULL 2. FACK TACK 3. FÄRS TERS 4. FIRA TIRA 5. FALL TALL 6. FAJT TAJT 7. FERM TERM 8. FOTA TOTA 9. FALA TALA 10. FORD TORD 11. FUKT TUKT 12. FALK TALK 13. FARA TARA 14. FINA TINA 15. FAXA TAXA 16. FOLK TOLK 17. FEST TEST 18. FARM TARM 19. FETT TETT 20. FYLL TYLL 7

Elev: SESSION 16 INITIALT [f] vs [d]_p.doc 1. FUKT DUKT 2. FART DART 3. FÄLLD DÄLD 4. FRAM DRAMM 5. FÖDA DÖDA 6. FISK DISK 7. FANA DANA 8. FYRA DYRA 9. FELA DELA 10. FÖRR DÖRR 11. FRAS DRAS 12. FEGA DEGA 13. FINA DINA 14. FOLK DOLK 15. FUGA DUGA 16. FANNS DANS 17. FIKA DIKA 18. FÖLJ DÖLJ 19. FUNK DUNK 20. FRÖS DRÖS 8

Elev: SESSION 16 1: MEDIALT [ç] och [f].med [a:] / a:tj a/ / a: f a/ 2: MEDIALT [ç] och [f].med [ :] /ä:tj ä:/ /ä:f ä:/ 3: MEDIALT [ç] och [f].med [e:] /e:tj e:/ /e:f e:/ 4: FINALT [ç] och [f].med [a:] / a: tj / / a: f / 5: FINALT [ç] och [f].med [ :] /ä:tj / /ä:f / 6: FINALT [ç] och [f].med [e:] /e:tj / /e:f / 9

Elev: SESSION 16 INITIALT [f] vs [ ]_P.DOC 1. FATT CHATT 2. FELA KELA 3. FUGA TJUGA 4. FENA TJENA 5. FACK TJACK 6. FÄLL TJÄLL 7. FINA KINA 8. FÖTT KÖTT 9. FIKA KIKA 10. FANNS CHANS 11. FÖLA KÖLA 12. FAT TJAT 13. FÖRDE KÖRDE 14. FINNA KINNA 15. FOCK TJOCK 16. FILA KILA 17. FÄLLA KÄLLA 18. FURA TJURA 19. FINKA KINKA 20. FÖRA KÖRA 10

Elev: SESSION 16 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när de pratar om kläder. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 11

Elev: SESSION 16 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 12

Elev: SESSION 16 Färöarna 1. Var ligger öarna? 2. Hur stora är Färöarna? 3. Hur många invånare lever på öarna? 4. När kom de första människorna till Färöarna? 5. Hur är klimatet? 6. Är öarna självständiga? 7. Finns det odlingsbar mark? 8. Vilken är den viktigaste näringen? 9. Var får ungdomar sin utbildning? 10. Finns det dagstidningar på ön? 13

GREKISKA SAGOR. Elev: SESSION 17 berättade av Hedda (Hedvig Elisabet) Anderson, f Freudenthal (1832-1912). Hon skrev Grekiska sagor 1895. Den har kommit ut i många upplagor. Zevs. Lyssna efter [k] Den förnämste bland alla grekernas gudomligheter var Zevs, ljusets och himmelens gud, vilken härskade över allt i naturen. Hans fader var Kronos, tidens Gud, och Rea hette hans moder. Kronos hade blivit spådd, att en av hans söner en dag skulle beröva honom väldet över världen. På det att denna spådom ej skulle gå i fullbordan, uppslukade han alla de söner, som hans maka Rea födde. Men då Zevs blev född, den sjunde i ordningen, beslöt Rea att genom list rädda denne sin son. Hon tog en sten, inlindade den i den späde gudasonens lindakläder, lämnade den till sin make Kronos och bad honom sluka även denne sin son. Kronos slukade stenen i den tanke, att det var barnet, och Zevs var räddad. Av sin moder sändes nu Zevs hemligen till ön Kreta, där han på Idaberget uppfostrades bland herdarna och deras hjordar. En get närde honom med sin mjölk, och bien matade honom med sin honung. Och på det att barnets skrik ej skulle nå dess faders öra, befallde Rea öns invånare att överrösta barnets stämma genom bullrande vapenklang.

Elev: SESSION 17 På Kreta växte Zevs upp till en kraftig gudayngling. Och snart började han tänka på att störta sin fader från tronen och själv taga hans rike. Från tidernas morgon hade starka makter funnits, vilka voro väldiga medhjälpare vid gudarnas strider. Till dessa makter eller väsen hörde titanerna, giganterna och cykloperna. Dessa sistnämnda voro utrustade med blott ett öga, vilket satt mitt i pannan. Skönheten hade de således ej fått på sin lott, men hjälpsamma och mäktiga voro de, och villigt betjänade de Zevs vid alla hans företag. Då de hörde, att Zevs ämnade bekriga sin fader, smidde de med glädje åt honom det vapen han behövde, nämligen en ljungande blixtstråle. Det var med tillhjälp av denna, som det lyckades Zevs att snart förjaga Kronos från tronen. Sedan detta var gjort, tog Zevs herradömet över världen i sina händer. Men icke ens han fick ensam råda. Rea hade tvingat sin make att återgiva henne tvenne av de söner han hade uppslukat. Med dessa sina bröder måste Zevs dela makten. Poseidon, den äldste, blev herre över havet, och Hades, den yngre, fick härska i underjorden. Texten hämtad från www.lysator.liu.se/~pober/litteratur/ovrigt/greksagor.html

Elev: SESSION 17 De första människorna. Lyssna efter [g] Vid denna tid funnos ännu inga människor på jorden. Prometevs, en av titanerna, danade en gång några människobilder av ler och gjorde dem sedan levande. Men då dessa varelser ingenting hade fått från himmelen, liknade de djur mer än människor och blevo dömda av Zevs att förgås. Prometevs försökte då att bringa ned från himmeln det, som hans skapelser behövde för att bliva verkliga människor. Han steg hemligen dit upp och stal något av den himmelska eld, som där förvarades. Denna gömde han i en ihålig stav, gav den till de jordevarelser han hade danat och lärde dem att bruka den till eget gagn. Men i Zevs' ögon var detta en stor förbrytelse. Och hårt blev titanen straffad därför. På berget Kaukasus lät Zevs vid en klippa fastsmida Prometevs och ditsände sedan en gam, som dagligen hackade i sig hans lever, vilken dock varje natt växte till igen. Därefter utförde Zevs sitt beslut att förgöra de av Prometevs danade människorna. Han lät uppkomma på jorden en så väldig flod, att den fördränkte hela släktet utom Prometevs' egen son, Deukalion, och dennes hustru, Pyra. Dessa makar räddade sig på ett skepp, som Deukalion på sin faders tillsägelse hade byggt, innan floden kom.

Elev: SESSION 17 Nio dagar och nio nätter drev skeppet omkring på böljorna, tills det slutligen stannade på berget Parnassus. Här stego de båda makarna ut ur skeppet, offrade ett tackoffer åt Zevs och bönföllo honom om att han måtte låta ett nytt släkte uppkomma på jorden. Till svar på denna bön befallde Zevs, att Deukalion och hans maka skulle kasta den stora modern jordens ben bakom sin rygg. Deukalion och Pyrra, som förstodo gudens mening, togo då stenar upp av marken och kastade dem över sina skuldror. De stenar, som Deukalion kastade, förvandlades till män, och de, som Pyrra kastade, blevo kvinnor. På detta sätt befolkades jorden med ett nytt människosläkte.

Pallas Atena, vishetens gudinna. Lyssna efter ng-ljudet [ Elev: SESSION 17 Det var en tid, då Zevs ständigt plågades av en svår värk i sitt huvud. Från denna plåga, ville han bliva fri till vad pris som helst. Han befallde därför sin son Hefaistos att med en bila klyva hans värkande huvud. Hefaistos lydde befallningen, och se, därvid skedde ett under, som kom himmel och jord att bäva, havet att svalla och dagen att fördunklas. Pallas Atena (Minerva), vishetens gudinna, framsprang levande och fullt beväpnad ur Zevs' huvud. Åt denna sin himmelska dotter gav Zevs en gudomlig makt, större än alla hennes medsystrars. Beständigt stod hon sin fader nära, spridande liv och ljus omkring sig. Alla jordens riken beskyddade hon och främjade deras väl i både krig och fred. Hon ledsagade de kämpar, som drogo ut i krig, eldade dem till modig strid, förlänade dem seger och byte och höll sin skyddande hand över deras hem. Pallas Atena gjorde också en mängd uppfinningar till landets bästa. Plogen och räfsan uppfann hon, ävensom konsten att spinna, väva och sy. Dessutom vårdade hon människornas hälsa, skänkte frisk luft, avlägsnade sjukdomar och befordrade de ungas goda utveckling. Ej underligt att stora och högtidliga fester firades varje år i Aten till Pallas Atenas ära.

Elev: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [a]_p.doc Repetera ordet och peka: /ack/ /agg/ /ang/

Elev: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_P.DOC Repetera ordet och peka: /äck/ /ägg/ /äng/

Elev: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [i]_p.doc Repetera ordet och peka: /ick/ /igg/ /ing/

Elev: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [a]_p.doc Repetera ordet och peka: /acka/ /agga/ /anga/

Elev: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_P.DOC Repetera ordet och peka: /äcke/ /ägge/ /änge/

Elev: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [i]_p.doc Repetera ordet och peka: /icki/ /iggi/ /ingi/

Elev: SESSION 17 TACTRAINKG01.P 1. GICK JIGG 2. SLACK SLAGG 3. HÄCK HÄGG 4. DRACK DRAGG 5. KOCK KOGG 6. MUCK MUGG 7. LACK LAGG 8. TICK TIGG 9. LOCK LOGG 10. VÄCK VÄGG 11. PLACK PLAGG 12. LÄCK LÄGG 13. BLOCK BLOGG 14. RACK RAGG 15. FLACK FLAGG 16. RYCK RYGG 17. SNACK SNAGG 18. TACK TAGG 19. STYCK STYGG 20. TRYCK TRYGG

Elev: SESSION 17 COMANV08_P.DOC 1. TACK TAGG TANG 2. DOCK DOGG DÅNG 3. TICK TIGG TING 4. FOCK FOGG FÅNG 5. STICK STIGG STING 6. HÄCK HÄGG HÄNG 7. KLACK KLAGG KLANG 8. LOCK LOGG LÅNG 9. DRACK DRAGG DRANG 10. PLACK PLAGG PLANG 11. RACK RAGG RANG 12. STYCK STYGG STYNG 13. SLACK SLAGG SLANG 14. STOCK STOGG STÅNG 15. SLÄCK SLÄGG SLÄNG 16. FLACK FLAGG FLANG 17. TRYCK TRYGG TRYNG 18. FRACK FRAGG FRANC Kursiverade ord: Finns förmodligen ej i svenska språket.

Elev: SESSION 17 CONV06_P.DOC 1. KAV GAV 2. KRAN GRAN 3. KAPA GAPA 4. KLO GLO 5. KULA GULA 6. KNY GNY 7. KALA GALA 8. KASA GASA 9. KRY GRY 10. KATT GATT 11. KÅR GÅR 12. KANA GHANA 13. KOJA GOJA 14. KLAS GLAS 15. KOSA GOSA 16. KAST GAST 17. KOLV GOLV 18. KASK GASK 19. KRAV GRAV 20. KRIS GRIS

Elev: SESSION 17 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan prata om när det gäller blanketter. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida.

Elev: SESSION 17 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.?

Elev: SESSION 17 Svenskbygderna i USA 1. Vad menas egentligen med svenskbygderna? 2. Finns det svenskättlingar på ostkusten? 3. Vad var New Sweden? 4. Varför reste svenskarna från hemlandet? 5. Vem var Gunnar Johansson? 6. Hur många svenskar utvandrade till Amerika? 7. Vad innebar omställningen? 8. Förlorade man kontakten med hemlandet? 9. Hur gick det för svenskarna i Amerika? 10. Hur gick det för Gunnar Johansson, ölänningen?

Elev: SESSION 17

Elev: SESSION 18 VIKINGAR Lyssna till [v] De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär 800-1100 efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Ordet viking tros betyda från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla sig vid vikar och fjordar. I vikingatidens Europa kom ordet att betyda pirat, eftersom nordborna blev mest kända för sina plundringståg. Men vikingarna var också mycket skickliga handelsmän, hantverkare, berättare, diplomater och upptäcksresande. Man talade samma språk, fornnordiska, över hela Skandinavien men det fanns aldrig en enda enad vikinganation. Det var gott om hövdingar och småkungar som skaffat sig makt över större eller mindre landområden genom erövring. Gränserna för sådana riken växlade i omfång eller upphörde allt efter den som hade makten. Den som ena dagen var hövding kunde plötsligt dödas i ett slagsmål eller ett fältslag, och någon annan, ofta just den som dödat hövdingen, tog över. Vikingarna levde ett mycket våldsamt liv, och stora delar av deras tillvaro präglades av våld. Man gjorde gärna upp i dueller man mot man, som inte ansågs avslutade förrän den ene var död. Men då var också konflikten löst, åtminstone för stunden. 1

Elev: SESSION 18 En släkting till den dräpte var i sin fulla rätt att bli upprörd och försöka ge igen. På det här viset kunde hela familjer utplåna varandra genom mord och strider som varade i generationer. Hämnd var en hederssak för vikingarna. Samtidigt var de också kapabla att visa stor tillgivenhet och trohet till sina vänner, hövdingar och familjer. De var antagligen mer kärleksfulla och förlåtande än de kristna medeltidsriddarna, till exempel. Vikingarna hade också stort sinne för humor, och tyckte om att berätta och lyssna på spännande och underhållande historier. En bra historieberättare hade högt anseende i vikingasamhället. Vikingarna dyrkade en sorts gudar som kallas för asar. De var mäktiga och ofta skoningslösa, men hade flera mänskliga drag. Detta gjorde det lätt för vikingarna att tro på sina gudar, och många av dem betraktades nästan som goda kamrater följeslagare på resan, så att säga. Överguden hette Oden. Han valde vilka av de döda som skulle få sitta i hans sal Valhall och festa dagarna i ända. Det var vikingarnas uppfattning om paradiset. Den mest populära guden var annars Tor, som hade makt över åskan. Hans stridshammare Mjölner bars som ett smycke runt halsen, liksom de kristna bar ett kors. 2

Elev: SESSION 18 Under dessa plundringståg tog man sig fram med skepp. Vikingarna var skickliga båtbyggare och sjömän. De reste över hela Europa och en bra bit in i Asien. Så småningom tog de sig också till Nordamerika. Under dessa resor ställde de till med mycket elände, men knöt också nya kontakter och öppnade handelsvägar. På många ställen stannade man kvar och bildade kolonier som så småningom växte till hela städer. I slutet av vikingatiden började allt fler skandinaver gå över till den kristna tron. Slaget vid Hastings 1066 brukar räknas som vikingatidens sista stund. Då invaderade de franska vikingaättlingarna normanderna England och tog makten där. Ungefär 30 år senare gav sig riddare av på det första korståget till Jerusalem, och samhället i hela Europa hade fått en annan uppbyggnad. Ur Vikingarnas historia www.ungafakta.se/ 3

Elev: SESSION 18 PRESABSIV.P 1. VAL AL 2. VID ID 3. VÅR ÅR 4. VÄN ÄN 5. VAGN AGN 6. VEKA EKA 7. VIDA IDA 8. VRAK RAK 9. VÄGG ÄGG 10. VÖRT ÖRT 11. VAX AX 12. VEK EK 13. VIS IS 14. VAKT AKT 15. VETT ETT 16. VINN IN 17. VRÅN RÅN 18. VÄGA ÄGA 19. VÄRM ÄRM 20. VARV ARV 4

Elev: SESSION 18 PRESABSIF.P 1. FAX AX 2. FANN ANN 3. FEL EL 4. FLAT LAT 5. FYR YR 6. FÅS ÅS 7. FARM ARM 8. FLEN LEN 9. FRIS RIS 10. FÅR ÅR 11. FART ART 12. FNÖS NÖS 13. FACK ACK 14. FIKA ICA 15. FOCK OCH 16. FRID RID 17. FETT ETT 18. FANA ANA 19. FINN IN 20. FRAS RAS 5

Elev: SESSION 18 TACTRAINFVi.P 1. FAR VAR 2. FET VET 3. FIN VIN 4. FÅR VÅR 5. FADD VADD 6. FEGA VEGA 7. FEST VÄST 8. FILA VILA 9. FORD VÅRD 10. FÄLG VÄLJ 11. FAS VAS 12. FIK VIK 13. FALK VALK 14. FEJA VÄJA 15. FILT VILT 16. FÅTT VÅTT 17. FÄLT VÄLT 18. FAX VAX 19. FELA VELA 20. FINK VINK 6

Elev: SESSION 18 TACTRAINFVma.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 7

Elev: SESSION 18 TACTRAINFVmu.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 8

Elev: SESSION 18 TACTRAINFVmi.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 9

Elev: SESSION 18 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när det handlar om böcker Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 10

Elev: SESSION 18 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 11

Elev: SESSION 18 Carl Nielsen 1. Vem var Carl Nielsen? 2. När föddes han? 3. Var föddes han? 4. Finns det andra berömda danskar som kommer härifrån? 5. Vilka likheter finns mellan de två männen? 6. Kom Nielsen från en musikalisk familj? 7. Vilket instrument spelade han? 8. Vilket var hans första jobb och varför lämnade han det? 9. Hur länge spelade han i Odense militärorkester? 10. Vad studerade han på musikkonservatoriet? 11. När skrev han sina första kompositioner? 12. Kunde Nielsen leva på sina kompositioner? 13. Fortsatte han att komponera som orkestermusiker? 14. Hur många symfonier skrev han och när kom de till? 15. Skrev han flera operor? 16. Vad gjorde han när han lämnat orkestern 1905? 17. Blev Nielsen erkänd under sin livstid? 18. Varför kallades den fjärde symfonin den outsläckliga? 19. Fortsatte Nielsen att komponera hela sitt liv? 20. När dog han? 12

Elev: SESSION 18

Elev: SESSION 19 Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt. Luften är frisk och klar, den är lätt att andas in. Jag tittar på dimman som rullar över vattnet, och njuter av den svala nattluften. Det enda ljud som hörs är några fåglar och när årorna spräcker vatten ytan. Jag stannar till, drar snabbt fram min mobiltelefon. Den höga signalen tjuter i tystnaden. Jag stänger av telefonen och lägger den tillbaka i fickan. Jag drar en djup suck, lättad över tystnaden, sedan fortsätter jag. Spöet böjs till en båge. Jag släpper snabbt årorna och sträcker mig efter den, men när jag når spöet och gör mothugget så slaknar linan. Jag vevar in och en röd/vit liten wobbler kommer upp till ytan efter en stund. Jag tar upp den och kastar ut igen, hoppas på att den fortfarande simmar runt där någonstans. Men efter en stund av invevningar och utkast så inser jag att den inte kommer att hugga igen. Jag kastar ut och sätter mig ner och fortsätter att ro. Jag passerar en liten, liten ö i mitten på sjön. På ön ryms det knappt två stycken stora tallar och tre små björkar. Man ser fortfarande resterna av kojan jag byggde där när jag var liten. Jag hade använt den till att sova i, på mina långa fisketurer. Jag ler åt minnena och fortsätter att ro. Det känns som jag kan ro hur långt som helst. 1

Elev: SESSION 19 Nu är det så mörkt det kan bli på sommaren och jag glider mjukt genom vassen på väg mot stranden. Jag drar upp båten på ön så att jag är säker på att den inte glider ner i vattnet och tar ut sakerna som ligger i båten. Fem stycken blev det på wobblern, tre abborrar och två gäddor. Jag bär upp sakerna uppför en liten kulle med utsikt över sjön. Jag lägger mina saker bredvid eldstaden utav stenar som jag byggde för många år sedan. Jag börjar leta efter torra pinnar och tändmaterial. Det går lätt att tända virket jag samlat ihop. Jag tar upp en Bullenspilsnerkorvburk ur väskan och lägger den på en sten vid elden för att kokas. Jag sitter vid elden, någorlunda mätt och rätt så trött. Jag vrider på mig så jag får värmen i ryggen och kurrar ihop mig i sovsäcken. Jag tittar upp mot himlen en sista gång och tänker: Det här är livet! Publicerad av Tim Eriksson den 15 januari 2008 i Novell.nu http://apollo.fl-net.se/novell/viewtext.do?id=12710 2

Elev: SESSION 19 PRESABS-I-L.E 1. LAV AV 2. LENA ENA 3. LILA ILA 4. LAX AX 5. LÅN ÅN 6. LOK OK 7. LOCK OCH 8. LÖN ÖN 9. LED ED 10. LOJA OJA 11. LUT UT 12. LAPA APA 13. LEVA EVA 14. LORT ORT 15. LÅT ÅT 16. LUR UR 17. LARM ARM 18. LÄT ÄT 19. LAND AND 20. LIDA IDA 3

Elev: SESSION 19 PRESABS-F-L.E 1. BETEL BETE 2. SKAL SKA 3. MEJL MEJ 4. TAGEL TAGE 5. JUL JU 6. GAMMAL GAMMA 7. SKYL SKY 8. IDEL IDE 9. HASSEL HASSE 10. KJOL TJO 11. OXEL OXE 12. KRAKEL KRAKE 13. STOL STO 14. TVÅL TVÅ 15. STÅL STÅ 16. SPEL SPE 17. SKRÅL SKRÅ 18. ANTAL ANTA 19. VRÅL VRÅ 20. KOBBEL KOBBE 4

Elev: SESSION 19 Initialt [l] vs [m].p 1. LAS MAS 2. LOJ MOJ 3. LÄT MÄT 4. LER MER 5. LAT MAT 6. LÅG MÅG 7. LOS MOS 8. LÖN MÖN 9. LED MED 10. LOA MOA 11. LÅR MÅR 12. LAX MAX 13. LUS MUS 14. LIN MIN 15. LOT MOT 16. LÅN MÅN 17. LOD MOD 18. LYR MYR 19. LON MON 20. LUR MUR 5

Elev: SESSION 19 Initialt [l] vs [n].p 1. LYTT NYTT 2. LABB NABB 3. LÄRA NÄRA 4. LIPA NIPA 5. LEKA NEKA 6. LÄTT NÄTT 7. LYSA NYSA 8. LEJD NEJD 9. LAGG NAGG 10. LÅTA NÅTA 11. LINA NINA 12. LOBB NOBB 13. LÄSA NÄSA 14. LITA NITA 15. LOCK NOCK 16. LÖDD NÖDD 17. LYSS NYSS 18. LOVA NOVA 19. LÖJA NÖJA 20. LOLA NÅLA 6

Elev: SESSION 19 Meningsmatris 1 5 9 11 15 7

Elev: SESSION 19 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när det handlar om skolan Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 8

Elev: SESSION 19 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 9

Elev: SESSION 19 Cuba 1. Var ligger Cuba? 2. Är Cuba ett stort land? 3. Hur många människor bor på ön? 4. Vem var den förste europé som kom till ön? 5. Hur gick det efter revolutionen? 6. Hur klarar sig den vanlige cubanen? 7. Vad kan man göra på Cuba som turist? 8. Vilken tid på året bör man besöka Cuba? 9. Vad heter statschefen? 10. Hur gick det sedan? 10

Cuba Elev: SESSION 19