Akademi eller verklighet?

Akademi eller verklighet? Greta Hjortzberg, Jonas Kolsrud och Fredrik Larsson mars, 2007 I vilken utsträckning får studenter relevant jobb efter avslutad högre utbildning och hur sker samverkan med näringslivet under utbildningen?

Denna rapport är framtagen av Studentkraft AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Studentkraft AB är ett konsult- och bemanningsföretag som arbetar med talangfulla studenter och akademiker i början av sin karriär. Företaget grundades 1999 med affärsidén att ge företag möjlighet att anlita studenter som konsulter vid sidan av deras studier. Idag erbjuder Studentkraft kvalificerade tjänster inom bemanning, konsult och rekrytering. TELEFON 040-661 39 90 STORA NYGATAN 63 WWW.STUDENTKRAFT.SE 211 37 MALMÖ

2 Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 1 Inledning...5 2 Etableringen på arbetsmarknaden...7 2.1 ERFARENHETER FRÅN TIDIGARE STUDIER...7 2.1.1 Negativ utveckling för akademiker...8 2.1.2 Kvalificerade tjänster för vissa examina...11 2.2 SVENSKT NÄRINGSLIVS ETABLERINGSSTUDIE...12 2.2.1 Sysselsättningen bland undersökningsdeltagarna...13 2.2.2 Hur etableringstiden skiljer sig åt mellan utbildningar och lärosäten...16 2.2.3 Skillnader i kvalifikation och relevans hos anställningar...18 2.2.4 Skillnader i löner mellan utbildningar och lärosäten...20 2.2.5 Skillnader i hur nöjda studenterna är med sin utbildning...23 2.2.6 Skillnader i samverkan mellan lärosäte och näringsliv...26 2.2.7 Sammanfattande kommentarer...28 3 Samverkan med arbetslivet...30 3.1 ANKNYTNING TILL ARBETSLIVET...30 3.1.2 Praktik inte tillräckligt förekommande...31 3.1.3 Samverkan omfattning och resurser...32 3.1.4 Samverkan problem och kommunikation...33 3.1.5 Ur studenternas synvinkel...36 3.2 SVENSKT NÄRINGSLIVS SAMVERKANSSTUDIE...37 3.2.1 De övergripande resultaten...37 3.2.2 Om samverkansrankingen...40 3.2.3 Civilingenjörer maskinteknik...42 3.2.4 Juris kandidatprogrammet...43 3.2.5 Civilekonomer...44 3.2.6 Politices magister...45 3.2.7 Medie- och kommunikationsvetenskap...46 3.2.8 Biblioteks- och informationsvetenskap...47 Referenser...48 Appendix...49 A1: LÄROSÄTESFÖRKORTNINGAR...49 A2: KOMPLETTERANDE TABELLER...50 A3: ETABLERINGS- OCH SAMVERKANSENKÄTERNA...52 Svenskt Näringsliv

Sammanfattning och slutsatser 3 Sammanfattning och slutsatser VARFÖR ÄR SAMVERKAN VIKTIG? En absolut grundförutsättning för att Sverige även fortsättningsvis skall kunna hävda sig i den hårdnande globala konkurrensen är att vi har riklig tillgång till kvalificerad arbetskraft. Det krävs dock även att kvalifikationerna från den högre utbildningen matchar arbetsmarknadens behov. För att kvalificerade arbeten och utbildade individer skall kunna nå varandra behövs former för möten mellan arbetsgivare och högutbildade. Dessa möten är speciellt viktiga för individer i början av sina karriärer eftersom man då ofta inte har ett vidare utvecklat kontaktnät. Dessutom saknar man något som mer eller mindre är hårdvaluta på arbetsmarknaden, nämligen arbetslivserfarenhet. Ett sätt att överbrygga dessa hinder är att föra akademi och arbetsliv närmare varandra. För att lyckas med detta måste varje lärosäte och utbildning i samråd med de regionala aktörerna på arbetsmarknaden hitta samverkansformer som passar båda parter i praktiken. En fungerande samverkan är gynnsam för utbildningskvalitet då den knyter an teori till praktik. Samverkan ger en starkare koppling mellan grundutbildning och yrkesliv. Därmed ökar utbildningsutbudets relevans då arbetsmarkanden och akademin har ett utbyte med varandra. För den enskilde studenten skapar samverkansaktiviteterna förståelse för de teoretiska kunskaperna i praktiken och erfarenhet från arbetslivet, vilket idag i princip krävs med tanke på konkurrensen. En annan viktig aspekt är att studenten skapar sig nätverk, vilket avsevärt underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Enligt denna och tidigare studier ger samverkan mellan lärosätena och näringslivet en god möjlighet för: studenter att komma i kontakt med arbetsgivare; arbetsgivare att påverka utbildningen; lärosätena att attrahera fler studenter genom att dessa blir nöjda med sin utbildning. Samverkan är alltså något som alla vinner på! HUR HAR SAMVERKANSSITUATIONEN SETT UT? Etableringssituationen för unga högutbildade har varit problematisk under första hälften av tjugohundratalet. Akademikerarbetslösheten har ökat samtidigt som samverkan mellan högskola och arbetsliv rapporterats vara bristfällig. Samverkan har inte varit tillräckligt formaliserad, exempelvis i form av handlingsplaner, inte integrerats i tillräckligt hög grad på utbildnings- och institutionsnivå och den har heller inte kommunicerats med studenter och näringsliv i godtagbar utsträckning. Flertalet granskningar målar upp en bild av en samverkanssituation som i viss mån kört fast, trots att flertalet lärosäten satsar allt mer på samverkan som en väsentlig komponent i den tredje uppgiften vid sidan om utbildning och forskning. Problematiken ligger i både samverkansaktiviteternas omfattning och kvalitet. Enligt Svenskt Näringslivs etableringsstudie är studenterna över lag missnöjda med utbildningens arbetslivsanknytning. Svenskt Näringsliv

Etableringen på arbetsmarknaden 4 VILKA GYNNSAMMA EFFEKTER AV SAMVERKAN KAN VI SE IDAG? Utbildningarnas arbetslivsanknytning kan kopplas till möjligheterna att få arbete efter examen. Denna studie visar att god samverkan: ökar sannolikheten att få en tillsvidareanställning; ökar sannolikheten för en anställning inom tre månader efter avslutad utbildning; ökar sannolikheten att arbetet är kvalificerat och relevant i relation till utbildningen; höjer lönen med i snitt 800 kronor i månaden; ger nöjdare studenter. HUR SER SAMVERKANSSITUATIONEN UT IDAG? Utöver det faktum att samverkan beslutades utgöra en väsentlig del av lärosätenas tredje uppgift har implementeringen av Bolognaprocessen kommit att innebära ytterligare utveckling av samverkan mellan de svenska utbildningarna och arbetslivet. För att få en bild av dagens samverkanssituation har Svenskt Näringsliv gått ut med en enkät som framför allt undersökt de aktuella samverkansaktiviteternas omfattning. Samverkansstudien visar att det: finns stora skillnader mellan de olika utbildningarna, där civilingenjörer har den högsta samverkansgraden och juristutbildningarna har den lägsta; finns stora skillnader mellan lärosätena (inom de olika utbildningarna). ETT FRAMTIDSPERSPEKTIV En väl fungerande samverkan mellan akademi och arbetsliv reducerar matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Detta är dock inte det enda som krävs för att utbud och efterfrågan på kompetenser skall kunna mötas. Studenten måste i högre grad få tillgång till objektiv information både om utbildningen och om vilka kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Finansieringen av grundutbildningen är idag i stor utsträckning styrd av studenternas efterfrågan. Därför bör studenten ges möjlighet till ett välinformerat beslut redan i valet av utbildning. Om så ej är fallet riskerar både studenten och samhället gå miste om en stor del av det värde en akademisk examen innebär. Dessutom kommer studenterna kräva ett bättre beslutsunderlag då de i allt högre grad har kommit att bära kostnaderna för sin utbildningsinvestering.

Inledning 5 1 Inledning Den svenska arbetsmarknaden står inför en omfattande generationsväxling. Fyrtiotalisterna närmar sig pensionsåldern och nästa generation tar klivet in i arbetslivet. För unga arbetssökande har de senare åren inneburit en rad bekymmer och många har fått uppleva arbetslöshet och en motig karriärväg. Den ogynnsamma trenden har dock vänt. Vi upplever en högkonjunktur och allt fler arbetstillfällen skapas. I januari 2007 fick Arbetsförmedlingen in 75 000 nya jobb inom alla större näringsgrenar. Arbetslösheten pekar fortsatt nedåt och låg vid månadens slut på 4,6 procent, vilket är en minskning av 0,9 procentenheter i en jämförelse med januari 2006. 1 Situationen är dock inte oproblematisk. Etableringsåldern för unga har exempelvis krupit upp mot trettio. I april 2006 låg den på i genomsnitt 28 år. 2 Det innebär att såväl sjuttio- som åttiotalister upplever stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar 18 till 24 år har enligt AMS gått upp från 2 800 till 5 500 personer, trots att långtidsarbetslösheten generellt minskat med 13 000 personer på ett år. 3 Många unga svenskar har valt och väljer att skaffa sig en högre utbildning och vi har aldrig haft så många högutbildade i Sverige som idag, vilket i sig är en positiv tillväxtfaktor. Problematiken ligger i hur väl utbildningarna matchar näringslivets behov av kompetent arbetskraft inom olika områden. Till följd av att utbildningarna ej dimensionerats i enlighet med behovet av arbetskraft kan för tillfället ett matchningsproblem urskiljas inom flera sektorer. Det leder till överskott av vissa grupper unga högutbildade och underskott av andra grupper. I och med generationsväxlingen skulle man kunna tro att matchningsproblemen löser sig själva över tid, men lösningen på situationen ser tyvärr inte så enkel ut. De stora pensionsavgångarna dröjer, vilket innebär ett tidsmässigt glapp innan generationsskiftet startar på allvar. Det är även osäkert om de unga som nu går arbetslösa eller deltar i arbetsmarknadsprogram kommer att stå till arbetsgivarnas förfogande den dagen det finns behov av deras kunskaper. Utbildning är en färskvara som bör tas tillvara på omgående, liksom den energi och de perspektiv unga nyutexaminerade från högre utbildning kan erbjuda. En annan sida av problematiken består i att unga idag, trots att de är mer välutbildade än någonsin, inte ses som tillräckligt kompetenta av arbetsgivarna. Ofta anställer arbetsgivarna i första hand personer med erfarenhet. Många unga akademiker frågar sig därmed varifrån de skall få erfarenhet inom sitt yrke. Vissa har genom någon form av arbetslivsanknytning i sin utbildning skapat kontakter och fått praktisk erfarenhet och har därmed också bättre möjligheter att hävda sig bland sina konkurrenter. Många studenter upplever emellertid att det är svårt att tillskansa sig erfarenhet under utbildningstiden. En av Svenskt Näringslivs ambitioner är att synliggöra den problematik som föreligger unga högutbildades etablering på arbetsmarknaden, men även att tydliggöra vilka faktorer som faktiskt påverkar deras anställningsbarhet. Svenskt Näringsliv arbetar idag aktivt med att öka samarbetet mellan skola och näringsliv. För att kasta ljus över den aktuella situationen har Svenskt Näringsliv initierat ett utvärderingsprojekt med fokus på den högre utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden och dess relation till utbildningskvaliteten. En av de viktigaste faktorerna som inom ramen för utbildningskvalitet kan påverka attraktionskraften och därmed examinerade studenters etableringsmöjligheter är utbildningarnas samverkan med näringslivet. 1 Källa: Arbetsmarknadsverket (AMS). "Arbetsmarknadsläget i januari 2007 Rekordmånga lediga jobb men oro för ungdomarnas situation", www.ams.se, 2007-02-19. 2 SOU 2006:102, Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden, sid. 21. 3 Källa: AMS. Arbetsmarknadsläget i januari 2007 Rekordmånga lediga jobb men oro för ungdomarnas situation, www.ams.se, 2007-02-19. Svenskt Näringsliv

Inledning 6 Syftet med den här studien är att förmedla en bild av etableringssituationen för unga akademiker och av samverkanssituationen för högre utbildning. Inom ramen för studien har två enkätundersökningar genomförts, för att besvara i vilken omfattning nyexaminerade akademiker får relevant arbete och vilka faktorer som påverkar deras lön. De examina som går under luppen i studien är: Civilingenjörsexamen med inriktning maskinteknik Civilekonomexamen (ekonomie magister) Juris kandidatexamen Lärarexamen för grundskolans senare år (årskurs 4-9) Politices magister (statsvetenskap) 4 Filosofie magisterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap Filosofie magisterexamen i medie- och kommunikationsvetenskap Tillsammans ger utbildningarna en bred arena med representation inom såväl tekniska, humanistiska, smala, breda, yrkesinriktade och tvärvetenskapliga utbildningsområden. De lärosäten som ingår i utvärderingen omfattar alla som ger någon av ovanstående utbildningar. Rapporten är strukturerad enligt följande. I kapitel 2 behandlas nyexaminerades övergång från studier till arbetsliv. Diskussionen utgår från såväl tidigare studier på området som den telefonenkätsundersökning Studentkraft AB har genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv under januari/februari 2007. I kapitel 3 diskuteras samverkan med arbetslivet både generellt och specifikt för de utvalda utbildningarna. Även här utgörs analysmaterialet av tidigare studier på området samt av resultaten från en postal enkätundersökning, utförd av Studentkraft AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv. 4 Ofta kan utbildningarna inom detta område leda ett relativt stort antal olika examina. Kravet för att ingå i undersökningen har varit att studenter kan ta en pol.mag.-examen (inte att alla gör det).

Etableringen på arbetsmarknaden 7 2 Etableringen på arbetsmarknaden I och med implementeringen av Bolognaprocessen stärks fokus på studenters anställningsbarhet. Även om begreppet kan sägas inrymma många olika aspekter, kan man argumentera för att det yttersta beviset på en hög anställningsbarhet är att studenter får kvalificerade arbeten inom relevanta sektorer, en kort tidsperiod efter examen. Av den anledningen skall vi inledningsvis rikta fokus mot hur etableringen på arbetsmarknaden har sett ut under de senaste åren, samt hur situationen ter sig idag. Det inledande avsnittet i detta kapitel bygger i hög grad på Högskoleverkets (HSV) etableringsstudier, vilka baseras på registerdataunderlag från Statistiska centralbyrån (SCB). Därefter följer en redovisning och diskussion av resultaten från Studentkrafts telefonenkätundersökning, vilken använder sig av mer aktuell data. 2.1 ERFARENHETER FRÅN TIDIGARE STUDIER Såväl myndigheter, fackförbund som lärosäten följer i olika utsträckning upp hur övergången från studier till arbetsliv förlöper för nyexaminerade studenter. Ofta har underlaget till dessa studier analyserats efter utbildningsinriktning, medan ingen särskild hänsyn har tagits till vilket lärosäte de examinerats från. Det innebär att slutsatserna endast i undantagsfall har berört skillnader mellan olika lärosäten. 5 Ur ett konsumentupplysningsperspektiv för blivande högskolestudenter är detta olyckligt eftersom det begränsar informationen som valet av lärosäte och utbildning grundar sig på. En tydligare och mer detaljerad redovisning över hur det har gått för nyexaminerade studenter skulle alltså kunna bidra till att konkurrensen mellan lärosätena stärks och därmed att kvaliteten på utbildningarna höjs. Ytterligare en positiv effekt av en tydligare redovisad uppföljning är att matchningen mellan studenternas utbildningsval bättre skulle överensstämma med arbetsmarknadens behov. Som systemet är utformat i dagsläget styr nämligen studenternas efterfrågan i hög grad utbildningsutbudet. Det innebär att om studenterna inte har fullgod information om läget på arbetsmarknaden riskerar ett matchningsproblem att uppkomma mellan vilka slags kompetenser studenterna besitter och vilka kompetenser arbetsgivarna efterfrågar. I ett försök att hantera detta matchningsproblem gav regeringen 1997 lärosätena i uppdrag att öka antalet studenter till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, samt att allmänt ta ökad hänsyn till arbetsmarknadens behov. Inga förändringar gjordes dock i det resurstilldelningssystem som lärosätena är så starkt beroende av för sin finansiering, något som till stor del reducerade uppdraget till en vag ambition. 6 För att dagens efterfrågestyrda system skall fungera bättre måste således signalerna från arbetsmarknaden till studenterna stärkas (se figur 1). Särskilt viktigt är detta i system där studenterna inte själva står för merparten av utbildningskostnaden och därför inte heller bär hela risken av sina utbildningsinvesteringar. En konsekvens av detta är nämligen att blivande studenter ej har särskilt starka incitament att lägga ner stora resurser för att, på egen hand i detalj, undersöka hur läget på arbetsmarknaden ser ut för olika utbildningsalternativ. Man kan snarare argumentera för att det beslutsunderlag som studenter använder sig av i hög grad är format av lärosätena och därmed har karaktären av ett marknadsföringsmaterial. Att lärosätena på detta vis försöker profilera sig och lyfta fram sina starka sidor är givetvis i grunden något positivt, men parallellt med detta borde alltså även neutral information göras mer tillgänglig. Exempel på sådan information är hur stark efterfrågan för olika utbildningsgrupper har varit de senaste åren, samt även om det har funnits skillnader i efterfrågan mellan lärosäten. Ett måhända alltför djärvt 5 Två undantag som rör de utbildningar denna rapport tar upp är HSV:s årliga registerdataundersökning och Civilekonomernas årliga enkätundersökning. 6 Oförenligheten mellan detta uppdrag och resurstilldelningssystemet uppmärksammades i en rapport från dåvarande Riksrevisionsverket (nu Riksrevisionen) 2003, se RRV 2003:13, Resursstyrningen inom högskolan, sid. 31-32. Svenskt Näringsliv

Etableringen på arbetsmarknaden 8 förslag vore att man i anknytning till kurs- och programkatalogerna, som en obligatorisk punkt, redovisar en sammanfattande bedömning baserad på HSV:s kvalitetsutvärderingar tillsammans med hur lärosätet och utbildningen rankas i en nationell jämförelse av etableringsgrader. Invändningen mot att göra det senare skulle vara att den enda årligt återkommande studien som är heltäckande utgörs av HSV:s registerdataundersökning, vilken har en eftersläpning på ett par år. Trots denna brist torde ändå materialet redovisat i form av kortare tidsserier kunna peka på ett par allmänna tendenser som till exempel om en viss utbildning medfört en uppseendeväckande låg etableringsgrad, eller om något lärosäte sticker ut i positiv bemärkelse med en väsentligt högre etableringsgrad än sina konkurrenter. Figur 1: Överensstämmer studenternas efterfrågan med arbetsmarknadens behov? Efterfrågan Utbud Studenter Lärosäten Inträdet på arbetsmarknaden Beslutsunderlag Marknadsföring Otillräcklig objektiv information om förhållandena på arbetsmarknaden I takt med att villkoren för studenterna har stramats upp (till exempel reglerna gällande studielån och förändringar i pensionssystemet), är det troligt att studenter kommer att ställa allt hårdare krav på att få tillgång till objektiv information. I ett sådant scenario är det naturligt att oberoende aktörer, så som dags- och veckopressen, kommer att möta en sådan efterfrågan, något som sker i större utsträckning i många jämförbara länder. Den övergripande frågan är dock inte hur behovet av objektiv information möts, utan att det möts. Det är en förutsättning för att ett efterfrågestyrt utbildningssystem skall fungera. 2.1.1 NEGATIV UTVECKLING FÖR AKADEMIKER Utvecklingen på arbetsmarknaden uppvisade en negativ tendens under detta decenniets första hälft. Enligt AMS:s statistik hade andelen arbetslösa eller sysselsatta inom konjunkturberoende program stigit från 6,9 procent år 2001 till 7,7 procent år 2004. 7 Andelen nyexaminerade akademiker som lyckats etablera sig på arbetsmarknaden hade under samma tidsperiod fallit från 72 till 64 procent, det vill säga en väsentligt större förändring. HSV:s slutsats om nedgången mellan 2003 och 2004 är att den har speglat den allmänna försämringen på arbetsmarknaden. 8 Mot bakgrund av det faktiska siffermaterialet kan en sådan tolkning anses ta alltför lätt på den problematik nyexaminerade har ställts inför under senare år. Faktum är snarare att ett gap öppnat upp sig mellan sysselsättningen totalt i ekonomin och etableringsgraden för akademiker (se figur 2). Ett viktigt kriterium för att enligt HSV:s undersökningar definieras som etablerad på arbetsmarknaden, är att individens årliga arbetsinkomst överstiger ett visst belopp som uppräknas varje år; för 2004 låg gränsen på 166 300 kronor. Utöver denna grupp delas populationen in i ytterligare fyra kategorier: (1) studerande, (2) osäker ställning på arbetsmarknaden, (3) svag ställning på arbetsmarknaden och (4) utanför arbetsmarknaden. 9 Nedgången i etableringsgraden under åren 2001 till 2004 motsvaras framför allt av en uppgång av kategorierna 2 och 3. HSV:s siffror antyder alltså att allt fler nyexaminerade akademiker 7 Siffran för 2005 var 8,0 procent. 8 HSV 2006:40, sid. 13. 9 Ytterligare en kategori som inte används vid flertalet beräkningar utgörs av personer ej folkbokförda i Sverige eller personer med noll kronor i disponibel inkomst.

Etableringen på arbetsmarknaden 9 hamnat inom inkomstgrupper som tillhör de lägsta i samhället. I realiteten innebär detta rimligtvis att andelen korta tim- och visstidsanställningar inkluderande perioder av undersysselsättning eller arbetslöshet 10 har ökat för denna grupp. Figur 2: Utveckling av sysselsättnings- och etableringsgrad, 2001-2004 Index basår 2001 = 100 Index 102 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 2001 2002 2003 2004 7 Etableringsgrad Reguljär sysselsättningsgrad* * Mått som utgår från SCB:s arbetskraftsundersökningar Källor: HSV och AMS I denna negativa tendens återfinns dock stora variationer mellan olika utbildningsgrupper (se figur 3). Ser vi till perioden 2001 till 2004 ligger den genomsnittliga tillbakagången i etableringsgrad på åtta procentenheter. Av de utbildningar som belyses i denna studie uppvisar civilingenjörerna med inriktning maskinteknik den mest dystra utvecklingen med en tillbakagång på 16 procentenheter; givetvis mycket beroende på nedgången i IT-branschen som i särskilt stor utsträckning drabbade tekniksektorn. De grupper som klarar sig bäst är grundskolelärare och samhällsvetare; notera dock att ingen av utbildningarna uppvisar en positiv utveckling. För att nyansera denna bild något kan nämnas att tillbakagången för maskiningenjörerna utgått från en väsentligt högre nivå än för samhällsvetarna. För 2004 låg etableringsgranden för maskiningenjörerna på 78 procent, medan motsvarande andel för samhällsvetarna var 69 procent. Figur 3: Utveckling i etableringsgrad (förändring i procentenheter), åren 2001-2004 Genomsnitt för samtliga utbildningar Civ ing maskin Mag ex ekonom Jur kand Mag ex jour/komm/info Gru lärare 4-9 Sv/So Mag ex samhällsvetare Gru lärare 4-9 Ma/No -8-20 -15-10 -5 0 5 10 Negativ utveckling Positiv utveckling Procentenheter Beräkningar baserade på statistik redovisad av HSV Skillnaderna i etableringsgrad mellan utbildningar framträder ännu tydligare på lärosätesnivå. I tabell 1 nedan redovisas de två högst respektive de två lägst rankade lärosätena med avseende på etableringsgraden under perioden 2002-2004, samt medianlärosätet. För att minska 10 Definitionen av etablerad skiljer inte mellan olika anställningsformer, utan utgår från tre kriterier: (1) sysselsättning enligt SCB, (2) inkomst och (3) avsaknad av indikationer på arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Etableringen på arbetsmarknaden 10 effekterna av tillfälliga fluktuationer, som kan påverka materialet på denna detaljnivå, redovisas periodmedelvärden för tre år. 11 Tabell 1: De högst respektive lägst rankade lärosätena avseende etableringsgrad (HSV:s definition), periodmedelvärden 2002-2004 Placering Civ ing maskin Gru lärare 4 9 Ma/No Gru lärare 4 9 Sv/So Mag ex ekonom Mag ex jour/ komm/info Mag ex samhällsvet. Jur kand Första CTH/LTU 83% MaH 95% LHS 93% HJ/VXU 86% LU 78% ÖU 85% UmU 83% Andra - HJ 94% HK 90% - UU 70% LiU 84% UU 81% Median LiU 82% GU 90% SH 87% SU 78% HB 69% UU 73% GU 79% Nästjumbo KTH 81% HKr 77% UmU 73% HHS 73% UmU 54% SU 71% SU 76% Jumbo LU 81% LTU 72% LTU 65% LU 71% LiU 38% LU 51% LU 71% Antal lärosäten 5 10 15 18 5 7 5 Beräkningarna är baserade på uppgifter hämtade från HSV:s rapportserie Etableringen på arbetsmarknaden : HSV 2006:40; HSV 2005:42; HSV 2004:24. Som framgår är spridningen inom de olika examensgrupperna i vissa fall stor. Högst etableringsgrad hittar vi inom lärarutbildningarna där Malmö högskola till exempel når upp till 95 procent för lärare inom matematik/no. Minst spridning mellan lärosätena återfinns tveklöst för maskiningenjörerna där Chalmers och Luleå tekniska universitet toppar etableringen på 83 procent. Lunds universitet innehar visserligen jumboplatsen för denna examen, men ligger ändå på i stort sett samma nivå med sina 81 procent. Av de studenter som avlade juris kandidatexamen under perioden 2000/01 till 2002/03, uppvisar de från Umeå universitet den högsta etableringsgraden på 83 procent. Därefter följer i tur och ordning Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Stockholms universitet i relativt tät följd. Måhända på grund av en högre utlandsetablering framträder därpå ett mindre gap ner till juristerna från Lunds universitet, vilka hade en etableringsgrad på 71 procent. Rankingen avseende ekonomie magisterexamen placerar två yngre lärosäten överst, nämligen Högskolan i Jönköping och Växjö universitet, med etableringsgrader på 86 procent. Att Handelshögskolan hamnar som nästjumbo bör vi tillskriva den höga utlandsetableringen hos studenter från detta lärosäte. 12 För samhällsvetare var läget under perioden relativt kärvt och särskilt svårt hade uppenbarligen studenterna inom detta ämnesområde från Stockholms universitet med etableringsgrad på 71 procent och Lunds universitet med etableringsgrad på 51 procent. En ännu tuffare övergång från studier till arbete tycks individer med magisterexamen i journalistik, kommunikations- eller informationsvetenskap ha ställts inför under perioden. Även om studenterna från våra två äldsta lärosäten, Lunds universitet och Uppsala universitet, i materialet når tämligen höga etableringsgrader på 78 respektive 70 procent är det långt ner till Linköpings universitets bottennotering på endast 38 procent. Siffrorna i tabell 1 måste dock tolkas med stor försiktighet då skillnaderna i sin helhet inte kan tillskrivas hur arbetsmarknaden bedömer utbildningarna vid de olika lärosätena. Andra viktiga 11 För att i ökad utsträckning korrigera den underskattning av etableringsgraden som uppkommer genom att examinerade inte enbart etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden utan även utomlands, förändrade HSV etableringsmåttet i sin senaste studie. Detta innebär att statistik för perioden 2002-2004 ej är helt jämförbara, men då inga data med enhetlig definition finns tillgänglig på en så här detaljerad nivå är vi tvingade att acceptera med denna inkonsekvens i redovisningen. Se vidare, HSV 2006:40, sid.7-8. 12 Enligt Handelshögskolan i Stockholms Placement Report 2006 hade 98 procent av studenterna, årskull 2005, fått anställning inom 6 månader efter examen. Hela 23 procent hade valt att inleda karriären utomlands.

Etableringen på arbetsmarknaden 11 förklaringar till variationer i etableringsgrader är exempelvis (1) den geografiska närheten till en stark arbetsmarknad, (2) andelen som etablerar sig i utlandet efter examina, samt (3) brister i mätmetoden. 13 Det skall understrykas med särskilt eftertryck att etableringsgrader för enskilda utbildningar, vare sig de avser enstaka år eller tidsserier, på intet sätt är representativa för hur långt framme lärosätena ligger i en helhetsbedömning på denna punkt. 2.1.2 KVALIFICERADE TJÄNSTER FÖR VISSA EXAMINA SCB:s registerdatabaser innehåller även uppgifter om vilka sektorer förvärvsarbetande i Sverige arbetar inom, samt på vilken nivå tjänsterna ligger. 14 Dessa data är särskilt intressanta vid besvarandet av frågan om hur många nyexaminerade som fått relevanta arbeten. Som framgår av tabell 2 låg år 2004 i allmänhet en majoritet av de nyexaminerade på en yrkesnivå vilken motsvarade deras examen, det vill säga gruppen Chefer/lång högskoleutbildning. Den enda av de examina som inkluderas i denna studie som inte nådde upp till 50 procent var ekonomie magister. Det var också i denna grupp vi hade den absolut högsta andelen helt okvalificerade tjänster, 15 procent. Vidare kan vi konstatera att andelen nyexaminerade ekonomer med tjänster som motsvarade deras utbildningsnivå, understeg andelen tjänster med lägre kvalifikationskrav. Mest positiva siffror i detta sammanhang uppvisade lärarna (99 respektive 98 procent), vilket också är väntat då dessa examina starkast är knutna till ett visst yrke. Tabell 2: Andel på olika yrkesnivåer Examen Chefer/lång högsk.utb. Kort högsk.utb. Gymn.komp./ inga utb.krav Antal Lärare, åk 4-9, Ma/No 99% 1% - 397 Lärare, åk 4-9, Sv/So 98% 1% 1% 578 Magister jour/komm/info 84% 7% 10% 137 Juris kandidat 82% 14% 4% 527 Magister samhällsvetenskap 64% 27% 8% 300 Civilingenjör* 60% 34% 6% 1 631 Ekonomie magister 48% 37% 15% 1 173 Total 55% 39% 6% 21 408 Källa: HSV * Notera att data i denna tabell avser samtliga inriktningar motsvarande civilingenjörsexamen. När det gäller vilken sektor individerna arbetar inom framgår det att variationen var lägst för de yrkesinriktade utbildningarna. 15 Lärarna har redan nämnts i detta sammanhang, men även juristerna arbetade i väldigt hög grad inom förväntade sektorer, varav den absolut största utgjordes av just juridiskt arbete (65 procent). På grund av magisterexaminas generella karaktär inom det samhällvetenskapliga området återfanns dessa individer inom ett relativt brett spektrum av sektorer, varav administratörer i offentlig förvaltning var den största gruppen (24 procent). När det gäller civilingenjörerna hade 66 procent etablerat sig inom yrkesgrupperna civilingenjörer, arkitekter, med flera, ingenjörer och tekniker samt dataspecialister. Även ekonomerna uppvisade en likartad bild, med en stor majoritet av de etablerade verksamma inom förväntade sektorer. 13 Se vidare, HSV 2006:40, sid. 35-37. HSV bedömer att etableringsgraden riskeras att bil underskattad för särskilt Handelshögskolan i Stockholm och i viss mån Lunds universitet, på grund av att många nyexaminerade från dessa lärosäten etablerar sig på utländska arbetsmarknader. 14 Ett problem i sammanhanget är dock att detta yrkesregister inte uppdateras fullt varje år, vilket innebär att för den grupp som diskuteras här finns det endast uppgifter för drygt 80 procent. 15 Se bilaga 4 i HSV 2006:40, sid. 54-65.

Etableringen på arbetsmarknaden 12 SAMMANFATTNING Dagens efterfrågestyrda system för rekrytering av studenter till utbildningarna och för grundutbildningens resurstilldelning rymmer en problematik i informationsflödet mellan arbetsmarknaden, utbildningsinstitutionerna och studenterna. Problemet grundar sig i en otillräcklig objektiv information om förhållandena på arbetsmarknaden som beslutsunderlag för studenternas val av utbildning och lärosätenas utveckling och dimensionering av utbildningsutbudet. Utvecklingen uppvisar ett gap mellan sysselsättnings- och etableringsgraden. Gapet antyder att akademiker hamnat inom inkomstgrupper som tillhör de lägsta i samhället, vilket i sin tur kan bero på att andelen svaga tim- och visstidsanställda varvat med undersysselsättning eller arbetslöshet ökat för akademiker som grupp. Etableringsgraden skiljer sig stort mellan olika examensgrupper. Särskilt stor är denna skillnad när man jämför examensgrupperna mellan olika lärosäten under perioden 2002 till 2004, enligt HSV:s undersökningar. Högst etableringsgrad hittar vi inom lärarutbildningarna. För samhällsvetare var läget under perioden relativt kärvt och en ännu tuffare övergång från studier till arbete tycks individer med magisterexamen i journalistik, kommunikations- eller informationsvetenskap ha ställts inför under perioden. Endast 55 procent av de nyexaminerade hade år 2004 en yrkesposition vilken motsvarade deras examen (att de hade kvalificerade tjänster). Inte ens hälften av individerna med en ekonomie magister hade kvalificerade tjänster. Lärarna låg dock mycket bra till på denna punkt. Variationen mellan vilken sektor som individerna arbetade inom var lägst inom professionsutbildningarna, framför allt för lärare och jurister. Av civilekonomer och civilingenjörer arbetade över 65 procent inom förväntade sektorer, medan samhällsvetenskapliga examina visade större fluktuationer. 2.2 SVENSKT NÄRINGSLIVS ETABLERINGSSTUDIE För att få en tydligare bild av nyexaminerade akademikers etablering på arbetsmarknaden har Studentkraft AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en telefonundersökning med 2200 akademiker som tog ut sina magisterexamina läsåret 2005/06. Undersökningen omfattar sex olika utbildningar: civilekonomer, jurister, civilingenjörer (maskinteknik), lärare (grundskolans senare år), biblioteks- och informationsvetare samt politices magister (pol.mag.). Medie- och kommunikationsvetare kommer inte att analyseras eftersom svarsfrekvenser i gruppen var för låg. Etableringsstudien syftar till att undersöka hur etableringen på arbetsmarknaden ser ut och vad som kan påskynda och förbättra den. Vidare omfattar undersökningen frågan hur samverkan mellan lärosäte/utbildning och näringsliv uppfattas av undersökningsdeltagarna och vilken effekt samverkan kan tänkas ha på etablering, lönenivåer och hur nöjda undersökningsdeltagarna är med utbildningen. 16 Inledningsvis presenteras de nyexaminerade akademikernas aktuella sysselsättning, ett år efter att examen togs ut. Detta görs dels generellt, dels för varje utbildning, för att på så vis kunna jämföra lärosätena. Därefter presenteras hur lång tid det tog för de akademiker som idag har ett arbete att etablera sig på arbetsmarknaden, och om det i denna fråga finns några skillnader mellan lärosätena. Vidare diskuteras de faktorer som kan påverka 1) sannolikheten att få ett 16 För enkät, se appendix A3. Undersökningsdeltagarna har valts ut genom ett stratifierat (examensinriktning och examensår) oberoende slumpmässigt urval.

Etableringen på arbetsmarknaden 13 arbete, 2) tiden till etablering och 3) sannolikheten att det arbete man får är kvalificerat och relevant i förhållande till utbildningen. Avslutningsvis diskuteras de faktorer som kan påverka de nyexaminerade akademikernas löner, hur nöjda de är med sin utbildning samt hur de upplevt lärosätets/utbildningens samverkan med näringslivet. Studien kan, eftersom uppdaterad statistik inte finns tillgänglig, inte utgå från HSV:s etableringsmått. 2.2.1 SYSSELSÄTTNINGEN BLAND UNDERSÖKNINGSDELTAGARNA I tabellen nedan ser vi att en övervägande majoritet, 64,7 procent har en tillsvidareanställning. Därefter kommer 24,3 procent med visstidsanställningar. 5,6 procent är arbetslösa, 2,4 procent studerar eller är antagna till forskarutbildningen, 1,7 procent är egenföretagare och 1,3 procent är sjuk- eller föräldralediga. Detta innebär att arbetslösheten sjunkit sedan Högskoleverkets undersökningar 2001 och 2004. Tabell 3: Sysselsättning bland deltagarna i Svenskt Näringslivs etableringsstudie. Sysselsättning per utbildning och totalt sett Civilekonomer Jurister Civilingenjörer Lärare Bibl./info. vetare Pol.mag. Totalt Anställd tillsvidare Anställd visstid Egen företagare Sjuk- eller föräldraledig Studerande Arbetslös 75,7% 13,0% 2,3%,9% 2,0% 6,1% 48,5% 39,5% 2,5%,0% 3,9% 5,6% 81,3% 11,6% 1,0%,5% 3,0% 2,5% 58,3% 33,0%,2% 4,6% 1,0% 2,9% 49,3% 33,3% 1,4%,0% 1,4% 14,5% 48,9% 36,2% 1,1%,6% 4,0% 9,2% 64,7% 24,3% 1,7% 1,3% 2,4% 5,6% Etableringsgraden skiljer sig mellan utbildningarna, därför redovisas materialet för varje enskild utbildning. De utbildningar undersökningen omfattar utgörs av civilekonomer, jurister, civilingenjörer, lärare, biblioteks- och informationsvetare samt pol.mag. Biblioteks- och informationsvetarna är samtliga examinerade vid Högskolan i Borås och vad gäller pol.mag. är de enskilda grupperna, utbildade vid de olika lärosätena, för små för att säga något relevant med hjälp av de kvantitativa metoder som används. Detta innebär att ingen separat redovisning görs för biblioteks- och informationsvetare och pol.mag. görs på lärosätesnivå. Enligt undersökningen är fler civilekonomerna tillsvidareanställda och egenföretagare än vad som gäller generellt. Färre civilekonomer har också tillfälliga anställningar, å andra sidan är något fler antingen arbetslösa eller omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland juristerna är andelen tillsvidareanställda klart lägre än både genomsnittet och siffran för civilekonomerna. Andelen arbetslösa jurister är däremot något lägre och andelen egenföretagare något högre än genomsnittet. Andelen tillsvidareanställningar är i sig en indikation på konkurrensen på respektive arbetsmarknad. Studenter med en attraktiv utbildning inom ett område med stor efterfrågan på arbetskraft kommer, självfallet, att få fler erbjudanden om tillsvidareanställning, på grund av konkurrensen arbetsgivare emellan. Ett fast jobb är en möjlighet, vid sidan av lön och förmåner, att minska risken för att värdefull personal försvinner från arbetsplatsen. Civilingenjörerna utgör den akademikergrupp som generellt har den största andelen tillsvidareanställda, 81,1 procent, och den lägsta andelen arbetslösa, 2,4 procent. Något förvånande är dock det faktum att andelen egenföretagare utgör den näst lägsta i jämförelse med de övriga utbildningarna: endast 1 procent av civilingenjörerna driver ett eget företag. Lärarna har tredje högsta andel tillsvidareanställda och även en hög andel visstidsanställda, vilket kan bero på så

Etableringen på arbetsmarknaden 14 kallade springvikariat som många lärare inleder sin karriär med. Lärarna utgör också den grupp med högst andel sjuk- och föräldralediga. Att många individer i denna grupp är föräldralediga har troligtvis har att göra med att drygt 71 procent av lärarna är kvinnor. Biblioteks- och informationsvetare utmärker sig genom att vara den utbildningsinriktning där flest är arbetslösa, 14,5 procent Som sista grupp finns pol.mag. där 9,2 procent är arbetslösa och störst andel fortfarande studerar eller är antagna till forskarstudier. Det kan alltså konstateras att det finns flera olikheter mellan utbildningarna. Frågan är vidare om det även finns skillnader i etablering mellan lärosätena för de enskilda utbildningarna. Denna fråga kan även uttryckas som: spelar det någon roll för chanserna att få ett arbete var man har studerat till civilekonom, jurist och så vidare? I diagrammen nedan visas andelarna tillsvidareanställda, visstidsanställda, egenföretagare, sjuk- och föräldralediga, studerande och arbetssökande för fyra olika utbildningar; civilekonomer, jurister, civilingenjörer och lärare. Tabell 4: Sysselsättning bland civilekonomer fördelat på lärosäte Sysselsättning bland civilekonomer per lärosäte GU HHS HJ KAU LiU LU MiU SH SU UmU UU VXU ÖU Anställd tillsvidare Anställd visstid Egen företagare Sjuk- eller föräldraledig Studerande Arbetslös 78,8% 11,5% 1,8%,9%,0% 7,1% 74,6% 6,0% 6,0% 3,0% 7,5% 3,0% 84,2% 10,5%,0%,0%,0% 5,3% 68,1% 25,5%,0%,0%,0% 6,4% 82,9% 12,9%,0% 1,4%,0% 2,9% 83,0% 6,6% 1,9%,0%,9% 7,5% 61,5% 25,6% 2,6% 2,6% 5,1% 2,6% 76,0% 16,0% 4,0%,0%,0% 4,0% 74,7% 11,1% 3,7%,5% 3,2% 6,8% 76,7% 20,0%,0% 3,3%,0%,0% 78,3% 6,7% 3,3%,0% 5,0% 6,7% 75,7% 18,9%,0% 2,7%,0% 2,7% 66,0% 25,5% 2,1%,0%,0% 6,4% För civilekonomer är Högskolan i Jönköping det lärosäte där flest har en tillsvidareanställning idag med 84,2 procent, medan Mittuniversitetet utgör det lärosäte med lägsta andel tillsvidareanställda. Vad gäller egenföretagande är Handelshögskolan i Stockholm det lärosäte med den högsta andelen med sex procent, medan Högskolan Jönköping, Karlstad universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet och Örebro universitet inte kan visa upp någon egenföretagare. Väsentligt är också att nämna arbetslöshetstalen. Civilekonomer från Lunds universitet har högst arbetslöshetssiffra med 7,5 procent medan samtliga civilekonomer från Umeå har fått arbete. Tabell 5: Sysselsättning bland jurister fördelat på lärosäte Sysselsättning bland jurister per lärosäte GU LU SU UmU UU Anställd tillsvidare Anställd visstid Egen företagare Studerande Arbetslös 48,4% 45,2%,0% 6,5%,0% 45,9% 37,7% 1,6% 4,9% 9,8% 47,7% 39,2% 3,0% 4,2% 5,9% 48,0% 48,0%,0%,0% 4,0% 55,6% 35,2% 3,7% 1,9% 3,7%

Etableringen på arbetsmarknaden 15 För jurister är Uppsala universitet det lärosäte med högst andel tillsvidareanställda medan Lunds universitet har den lägsta andelen. Uppsala universitet har även högst andel egenföretagare medan Umeå universitet tillsammans med Göteborgs universitet helt saknar egenföretagare bland sina tidigare studenter. Arbetslösheten är högst bland jurister utbildade i Lund medan den är lägst för de individer som tagit sin examen i Göteborg. Tabell 6: Sysselsättning bland civilingenjörer fördelat på lärosäte Sysselsättning bland civilingenjörer per lärosäte CTH KTH LiU LU Anställd tillsvidare Anställd visstid Egen företagare Sjuk- eller föräldraledig Studerande Arbetslös 61,1% 27,8%,0%,0% 2,8% 8,3% 90,8% 2,6% 1,3% 1,3% 3,9%,0% 88,2% 5,9%,0%,0% 5,9%,0% 76,9% 17,3% 1,9%,0%,0% 3,8% Vad gäller utfallet för civilingenjörer har det gått bäst för den grupp som utbildats vid Kungliga tekniska högskolan, vilket även är det lärosäte där flest har en tillsvidareanställning och ingen heller är arbetslös. På andra sidan av spektrat finner vi utbildade vid Chalmers tekniska högskola där 61,1 procent har en tillsvidareanställning och 8,3 procent är arbetslösa eller deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Tabell 7: Sysselsättning bland lärare fördelat på lärosäte Sysselsättning bland lärare GU HDa KAU LHS LiU MaH MiU UmU UU VXU Anställd tillsvidare Anställd visstid Egen företagare Sjuk- eller föräldraledig Studerande Arbetslös 72,0% 16,0%,0% 12,0%,0%,0% 61,0% 26,8%,0% 4,9% 2,4% 4,9% 53,3% 43,3%,0%,0%,0% 3,3% 77,1% 18,6%,0% 1,4%,0% 2,9% 69,0% 20,7%,0% 10,3%,0%,0% 38,1% 52,4% 2,4% 4,8%,0% 2,4% 79,2% 16,7%,0% 4,2%,0%,0% 24,1% 62,1%,0% 6,9% 3,4% 3,4% 72,7% 18,2%,0% 3,0%,0% 6,1% 30,0% 57,5%,0% 2,5% 5,0% 5,0% Som sista grupp har vi lärare för vilken Mittuniversitet examinerat flest tillsvidareanställda och har lägst arbetslöshet bland sina tidigare studenter. Lärare examinerade vid Umeå universitet har endast 24,1 procent fast anställda, men samtidigt en stor andel, 62,1 procent visstidsanställda. Högst arbetslöshet finns bland lärare från Uppsala universitet, 6,1 procent. Som sökande till ett lärosäte och utbildning är det intressant att veta vad som kan förbättra ens möjligheter att få en tillsvidareanställning. De faktorer som har en statistiskt säkerställd inverkan på sannolikheten att få ett fast arbete är ålder, geografisk placering, vilken utbildning som valts och utbildningens samverkan med näringslivet. Personer över 30 år har högre sannolikhet att finna en tillsvidareanställning jämfört med de under 30, det är lättare att få arbete i storstadsregionerna, och civilekonomer och civilingenjörer har lättare att få en tillsvidare-

Etableringen på arbetsmarknaden 16 anställning än övriga grupper. Exempelvis ökar, om samverkan upplevts som god, sannolikheten för en civilekonom att få ett fast arbete med 7 procentenheter från 74 till 81 procent. 17 Analysen visar att etableringen på arbetsmarknaden inte bara har att göra med arbetsmarknadens regionala struktur utan att det spelar stor roll för attraktiviteten på arbetsmarknaden vilken utbildning man valt och hur denna är upplagd. 2.2.2 HUR ETABLERINGSTIDEN SKILJER SIG ÅT MELLAN UTBILDNINGAR OCH LÄROSÄTEN Tabell 8: fördelning mellan utbildningar av tiden till det första arbetet Tid till det första arbetet per examen 0-3 månader Mer än 3 månader Civilekonom Jurist Civilingenjör Lärare Bibl./info.vetare Pol.mag. 80,0% 82,7% 84,0% 89,2% 77,6% 68,2% 20,0% 17,3% 16,0% 10,8% 22,4% 31,8% Viktiga aspekter att beakta vid valet av utbildning är hur snabbt man får ett arbete och om det finns skillnader mellan de sex olika utbildningarna. I tabellen ovan ser vi att lärare är den grupp som snabbast får ett arbete, där 89,2 procent har en anställning redan inom tre månader, medan 31,8 procent av de med pol.mag.-examen får vänta i mer än tre månader tills de får sitt första arbete. Tabell 9: Fördelning mellan lärosäten för civilekonomer av tiden till det första arbetet Tid till första anställningen bland civilekonomer GU HHS HJ KAU LiU LU MiU SH SU UmU UU VXU ÖU 0-3 månader mer än 3 månader 84,8% 15,2% 96,6% 3,4% 63,9% 36,1% 77,3% 22,7% 76,5% 23,5% 80,4% 19,6% 61,1% 38,9% 83,3% 16,7% 80,1% 19,9% 73,3% 26,7% 75,5% 24,5% 80,6% 19,4% 88,6% 11,4% Handelshögskolan i Stockholm är det lärosäte där flest civilekonomer får ett arbete inom kortast tid medan Mittuniversitet har de studenter som får söka längst efter ett arbete. 17 Den här typen av analys görs med så kallad logistisk regression där man studerar sannolikheten för ett visst utfall och ser vilka variabler som ökar eller minskar sannolikheten för detta utfall.

Etableringen på arbetsmarknaden 17 Tabell 10: Fördelning mellan lärosäten för jurister av tiden till det första arbetet Tid till första anställningen bland jurister GU LU SU UmU UU 0-3 månader mer än 3 månader 89,7% 10,3% 76,9% 23,1% 83,6% 16,4% 83,3% 16,7% 80,4% 19,6% Bland jurister är det Göteborgs universitet som har den kortaste tiden till en anställning medan Lunds universitet är det lärosäte där juristutbildade får söka längst. Tabell 11: Fördelning mellan lärosäten för civilingenjörer av tiden till det första arbetet Tid till det första anställningen bland civilingenjörer CTH KTH LiU LU 0-3 månader mer än 3 månader 75,0% 25,0% 82,2% 17,8% 93,8% 6,3% 86,0% 14,0% För civilingenjörerna är Linköpings universitet lärosätet med kortast tid till ett arbete medan utbildade vid Chalmers tekniska högskola får söka längst. Tabell 12: Fördelning mellan lärosäten för lärare av tiden till det första arbetet Tid till första anställningen bland lärare GU HDa KAU LHS LiU MaH MiU UmU UU VXU ÖU 0-3 månader mer 3 månader 92,0% 8,0% 92,1% 7,9% 96,6% 3,4% 89,7% 10,3% 93,1% 6,9% 80,5% 19,5% 100,0%,0% 77,8% 22,2% 90,3% 9,7% 80,6% 19,4% 87,5% 12,5% Bästa lärosäte för lärare, när det gäller att få ett arbete inom tre månader, är Mittuniversitetet medan Umeå universitet är det lärosäte där störst andel saknar ett arbete efter tre månader. De faktorer som gör att man snabbare får ett arbete är om samverkan varit god och om man är lärare då vi jämför med övriga examina. En upplevt god samverkan ökar sannolikheten att få ett arbete inom tre månader med åtta procent. På andra sidan av spektrat minskar sannolikheten att

Etableringen på arbetsmarknaden 18 få ett arbete inom tre månader om personen i fråga tagit en pol.mag.-examen eller nu arbetar utanför storstadsregionerna. 2.2.3 SKILLNADER I KVALIFIKATION OCH RELEVANS HOS ANSTÄLLNINGAR Det är centralt både ur individens och samhällets perspektiv att de studenter som examineras får ett arbete som är både relevant för utbildningen och dessutom arbetsuppgifter som är kvalificerade i relation till utbildningen. Därför har undersökningen tagit hänsyn till hur stor andel av de idag yrkesverksamma akademikerna som har ett kvalificerat arbete och om arbetsuppgifterna är relevanta i förhållande till examen. Som tidigare ser vi först till de olika utbildningarna och vidare på skillnader mellan lärosätena för respektive utbildning. Tabell 13: Fördelning mellan utbildningar av relevans och kvalifikation hos arbetet Andel med ett kvalificerat och relevant arbete respektive motsatsen Kvalificerat och relevant Varken kvalificerat eller relevant Civilekonom Jurist Civilingenjör Lärare Bibl./info. vetare Pol.mag 68,9% 77,7% 74,9% 73,6% 73,7% 63,1% 8,5% 7,3% 4,8% 3,3% 5,3% 17,5% Tabellen ovan visar andelen med ett kvalificerat och relevant arbete och andelen med ett arbete som är varken kvalificerat eller relevant för utbildningen. Bland jurister är andelen som har både ett kvalificerat och relevant arbete högst, 77,7 procent medan andelen är lägst för pol.mag.-utbildade. Motsvarigheten, att varken ha ett kvalificerat eller relevant arbete, är lägst bland lärare och högst bland pol.mag. Som tidigare är vi också intresserade av om det spelar någon roll var man går en utbildning för chanserna att hitta ett arbete som är både kvalificerat och relevant. Tabell 14: Fördelning mellan lärosäten av relevans och kvalifikation hos arbetet bland civilekonomer GU HHS HJ KAU LiU LU MiU SH SU UmU UU VXU ÖU Andel med ett kvalificerat och relevant arbete Andel med varken kvalificerat eller relevant arbete 73,3% 9,5% 81,4% 3,4% 61,1% 16,7% 63,6% 11,4% 80,9% 8,8% 66,0% 11,3% 74,3% 8,6% 79,2% 8,3% 66,1% 5,8% 73,3% 3,3% 60,4% 9,4% 61,1% 5,6% 59,1% 6,8% Bland civilekonomer är det Handelshögskolan i Stockholm som examinerat högsta andelen studenter med både ett relevant och ett kvalificerat arbete medan civilekonomer utbildade vid Örebro universitet visar den lägsta siffran. Andelen med varken ett kvalificerat eller relevant arbete är störst bland civilekonomer från Högskolan i Jönköping och lägst bland dem som genomgått sin utbildning vid Umeå universitet. Om vi väger samman de två andelarna där man

Etableringen på arbetsmarknaden 19 skall ha en så hög procentsiffra som möjligt i den första kategorin och en så låg som möjligt i den andra bör Handelshögskolan i Stockholm särskilt framhållas då de låg högst i kategorin ett relevant och ett kvalificerat arbete medan de hade den näst lägsta andelen med ett arbete som varken var kvalificerat eller relevant. Tabell 15: Fördelning mellan lärosäten av relevans och kvalifikation hos arbetet bland jurister GU LU SU UmU UU Andel med ett kvalificerat och relevant arbete Andel med varken ett kvalificerat eller relevant arbete 93,1%,0% 71,2% 7,7% 77,9% 5,6% 78,3% 21,7% 74,5% 11,8% De jurister som examinerats vid Göteborgs universitet utgör högsta andelen tidigare studenter med ett kvalificerat och relevant arbete medan jurister utbildade vid Lunds universitet utgör den lägsta andelen. Göteborgs universitet är även det lärosäte där ingen av de tidigare studenterna har ett okvalificerat eller irrelevant arbete. Umeå universitet har den juristutbildning som toppar den negativa statistiken: 21,7 procent av de tidigare studenter har arbeten som varken är kvalificerade eller relevanta. Sammantaget är alltså Göteborgs universitet bäst i de två kategorierna. Tabell 16: Fördelning mellan lärosäten av relevans och kvalifikation hos arbetet bland civilingenjörer CTH KTH LiU LU Andel med ett kvalificerat och relevant arbete Andel med varken ett kvalificerat eller relevant arbete 71,9% 9,4% 71,2% 6,8% 78,1%,0% 80,0% 2,0% Lunds universitet som har störst andel nyexaminerade civilingenjörer i kategorin kvalificerat och relevant arbete. Lärosätet med den lägsta andelen är Kungliga tekniska högskolan där 71,2 procent av de tillfrågade har ett kvalificerat och relevant arbete. Vid Linköpings universitet har inga av de tidigare studenter arbeten som varken upplevs som kvalificerade eller relevanta. Den negativa statistiken toppas av Chalmers tekniska högskola där 9,4 procent upplever att deras arbetsuppgifter varken svarar upp mot relevans eller kvalifikation. Lunds universitet bör speciellt framhållas då de allra flesta av de nyexaminerade civilingenjörerna har arbeten som de kan utnyttja sin utbildning i, medan Chalmers är det lärosäte som är sammantaget är sämst bland civilingenjörsutbildningarna i det här avseendet.