Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det församlingsutvecklande arbetet bedrivs främst genom fortbildning, rådgivning och information samt genom att erbjuda mötesplatser för fördjupning och reflektion. Uppsala stift ska som en del av den världsvida kyrkan och som pastoral enhet inom Svenska kyrkan värna skapelsen, gestalta enhet och forma miljöer som inspirerar och stödjer stiftets församlingar att uttrycka Guds befriande och livgivande närvaro genom Jesus Kristus i den Helige Ande. I samband med stiftsfullmäktiges sammanträde maj 2013 togs beslut om en övergripande vision för stiftets arbete Hållbar gemenskap där tro och liv kan växa. Lyhördhet, samspel och framtidsansvar uttrycker den värdegrund som stiftsorganisationen med dess medarbetare, styrning och ledning anser vara gott och eftersträvansvärt. Värdegrunden utgör ett stöd för det mänskliga i organisationen och fungerar som verktyg för chefskap, ledarskap och medarbetarskap. Värdegrunden kommer även till uttryck i ett konsultativt arbetssätt med dialogen som redskap. Inriktning och strategi Stiftets främjande och tillsyn under perioden 2015-2018 kommer att ha fyra tyngdpunkter: Tro och liv Pastoralstrategi med fokus på dop/konfirmation Ledarstöd Samverkan Utöver detta tar stiftet del i arbetet med samordning, ekonomi och struktur som berör hela Svenska kyrkan. Inom detta fält, som balanserar mellan främjande och tillsyn, kommer stora förändringar att ske de kommande åren både lokalt, regionalt och nationellt. Stiftet ska både följa det nationellt gemensamma arbetet kring framtida struktur och utföra särskilda insatser för att stödja utvecklingen lokalt. Både organisation och verksamhet ska anpassas så att beredskap finns inför de förändringar som förnärvarande kan förutses. Dialogen mellan stift och församlingar behöver ständigt hållas levande både vad gäller förståelsen av verksamhetens inriktning och de olika rollerna. Församlingarnas behov ska styra stiftets främjandearbete men stiftet ska också känna sig fritt att utmana församlingarna utifrån ett mer övergripande perspektiv. En ny modell för biskopens visitationer har formats vilken även inkluderar stiftets utökade ansvar för tillsyn över förvaltningen. Därmed skapas en möjlighet att i någon mån förtäta stiftets besök i församlingarna men även systematisera innehåll och uppföljning till stöd för församlingens utveckling. Ett konsultativt arbetssätt innebär ett ömsesidigt lärande, där stift och församling lär av varandra. Det är även viktigt att skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan församlingarna och sprida goda exempel. Tro och liv Svenska kyrkan på nationell nivå har inlett en satsning på undervisning och mission. Satsningen ska pågå fram till och med 2017 och förhoppningen är att de människor som Svenska kyrkan möter och står i relation till ska ha en sådan förtrogenhet med kyrkans tro och tradition att de kan erfara, 1 6 kap 1 KO
Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 antaget 2014-05-22 2 förstå och uttrycka evangeliet om Jesus Kristus. Såväl förtroendevalda som kyrkoherdar i Uppsala stift uttrycker behov av inspiration och kompetensutveckling för att stärka samtal om tro och liv, möjlighet och mötesplats för erfarenhetsdelande och material och metod för bibelstudier. Inte minst finns behov av att möta åldersgruppen 20-40 år i samtal som rör tro och liv. Stiftet ska fortsätta utveckla, stödja och samla nätverk för olika metoder av andlig fördjupning; kristen djupmeditation, pilgrimsvandring, andlig vägledning, ikonmålning och helig dans som bön och rit. Stiftsgårdarna Breidagård och Undersvik ger plats för församlingar, medarbetare och ideella att mötas för vila, inspiration och nära samtal präglade av lyhördhet och respekt. De olika verksamhetsdelarna ska lyfta fram Bibeln som grund för kristen livstolkning och stiftet ska visa på olika metoder att integrera Bibeln i församlingsarbetet. Inspiration ska även ges så att församlingarnas gudstjänstliv utvecklas vad gäller både form och innehåll. Stiftet ska säkerställa ett aktivt och brett deltagande i implementeringen av en ny Kyrkohandbok. Pastoralstrategi Dop, dopuppföljning och konfirmandarbete prioriteras i stiftets främjandearbete. Fortsatt vikt läggs vid främjandet av pastoralstrategisk utveckling i erbjudande av dop och konfirmation för barn, ungdomar och vuxna. Stiftet ska främja att församlingar och pastorat arbetar fram en strategisk plan för dopundervisning och dopuppföljning i åldersgruppen 0-18 år. Kring varje konfirmandarbete ska det finnas ett arbetslag med teologisk, pedagogisk, diakonal och musikalisk kompetens. Stiftets viktigaste uppgift är att stödja, bredda och fördjupa konfirmandarbetslaget och dess kompetens. Enligt konfirmandriktlinjerna ska församlingen även ha en handlingsplan för konfirmandarbetet, som utvärderas och revideras årligen. Handlingsplanen och arbetet med denna utgör grunden i stiftets stödjande arbete. Stiftets arbete ska uttrycka vikten av helhet i arbetet med åldersgruppen 0-18 år och ske i samverkan med Svenska Kyrkans Unga. Stiftet tillhandahåller olika former av stöd i utarbetande av församlingsinstruktionen varvid undervisning och mission särskilt ska uppmärksammas. Instruktionen ska tjäna som strategiskt dokument i församlingarna men utgör också ett viktigt underlag i biskopens visitationsarbete. Ett område som ska tydliggöras är bland annat församlingens arbete på andra språk. Uppsala stift bedriver främjandearbete riktat till det sverige-finska och teckenspråkiga församlingsarbetet men här kan behov av ytterligare främjande bli aktuellt med anledning av tillströmning av flyktingar och invandrare. Ledarstöd Förändringar till följd av beslut om nya strukturer möjliggör närhet och samverkan mellan församlingar inte minst inom ramen för gemensamma pastorat. Stiftets stöd behöver särskilt riktas till chefer och ledare i dess nya roller och till kyrkoherdar och kyrkorådsordföranden som ska svara för förändringsledning i samband med bildandet av nya pastorat. Vidare ska stiftet ge stöd till ledning i en förändrad tid där såväl diakonala utmaningar som demografiska utmaningar ger nya förutsättningar. Det ideella arbetet/volontärarbetet ska uppmuntras genom kompetensutveckling som riktar sig till både anställda och ideella, skapande av mötesplatser och stöd till dem som leder det ideella arbetet. Stiftet har också ansvar för att nya medarbetare rekryteras och utbildas. Samverkan Genom samverkan finns möjligheter att ta tillvara resurser och kompetens effektivt och därmed ges förutsättningar för församlingar att stärka resurserna inom den grundläggande uppgiften. Såväl nedåtgående medlemsantal, demografiska utmaningar av olika slag som kommande pensionsavgångar inom det administrativa området och de behov som därmed finns att skapa effektiva lösningar har lagt
Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 antaget 2014-05-22 3 grunden till ett nationellt projekt. Projektet har levererat en gemensam IT plattform och en gemensam telefonilösning som nu erbjuds till stiftets församlingar. Inom kort kommer också ett gemensamt ekonomi- och lönesystem att erbjudas och på sikt kommer även ett gemensamt ärendehanteringssystem att erbjudas. Kyrkomötet har avdelat medel till stiftet genom ett riktat församlingsbidrag. Nyttoaspekten är tydlig i de mål som kyrkomötet lagt till grund för sitt beslut om det riktade församlingsbidraget då det ska bidra till ökad samverkan, bestående förändringar och verksamhetseffektivisering. Det innebär att bidraget skall nyttjas för att stödja åtgärder som har förutsättningar att leda till att målen uppnås. Det innebär också att omställningar och förändringar blir nödvändiga och bidraget kan därför vara en viktig faktor i en process som syftar till att de grundläggande målen kan nås. Samverkan kan ske på många områden och i olika former. Inte minst har behovet av och intresset för ökad samverkan när det gäller administration och gemensamma system aktualiserats av församlingar, pastorat och stift. Det innebär att angelägna områden vid fördelning av bidraget i relation till det övergripande målet om ökad effektivitet genom samverkan är ökad samverkan inom IT, löne- och PA-system, ekonomiadministration, tillgänglighet/telefoni, fastighets- och antikvariska frågor samt medlemskommunikation. Stiftsstyrelsen ska verka för en lämplig församlingsindelning 2 och styrelsen ska fortlöpande följa utvecklingen och snarast initiera åtgärder när så behövs om det ger bättre förutsättningar för församlingarna att utföra sina grundläggande uppgifter 3 med dess dimensioner gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. I Uppsala stift kommer ett omfattande arbete att ske, i dialog med församlingarna, i syfte att skapa pastoralt, ekonomiskt, demokratiskt och organisatoriskt bärkraftiga enheter. För att kyrkan ska kunna vara ett redskap för Guds rike behöver goda relationer skapas i möten med människor. Information och kommunikation är delar i en kedja som länkar tillgänglighet, tydlighet, trovärdighet och delaktighet med kyrkans uppdrag. Det är i församlingen som relationen fördjupas och stiftet ska stödja församlingarna i detta relationsskapande. Tillsammans behöver vi tydliggöra vad Svenska kyrkan står för och synliggöra och stärka bilden av den lokala församlingen. Alla som tar del av kyrkans liv och tjänst är viktiga kommunikatörer. Stiftet ska arbeta långsiktigt för ökad medvetenhet och kompetens kring strategisk och planerad kommunikation. Samverkan är en förutsättning för detta arbete. Förvaltning Stiftets förvaltande uppgifter består i hög grad av uppdraget att förvalta prästlönetillgångarna så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning 4. Förvaltningen ska ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Sedan tidig kristen tid har församlingarna rest särskilda byggnader som samlingsplatser för gemensamma gudstjänster. Kyrkorna utgör över hela landet ett tecken på Guds närvaro och är för många förknippade med viktiga skeenden i livet och behöver vara tillgängligt för alla som söker sig dit. Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning hos staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena 5. Svenska kyrkan beslutar om fördelning av ersättning mellan stiften och stiften beslutar om fördelning inom sitt område. Församlingar och pastorat i Uppsala stift uttrycker behov av stiftets stöd i fastighetsfrågor mer generellt och i frågor som rör kyrkoantikvarisk ersättning specifikt vilket innebär att resurser prioriteras inom området. 2 37 kap 5 KO 3 37 kap 1-2 KO 4 46 kap 3 KO 5 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 antaget 2014-05-22 4 Bilaga till strategidokumentet Analys av strategiska området Svenska kyrkan befinner sig i en brytningstid. Strukturomvandlingar, färre medlemmar, lägre avgiftsintäkter är exempel på några av de förändringar som kyrkan står inför. Som organisation har vi alltså en lång rad utmaningar att hantera framöver. Att möta dessa utmaningar kräver högt satta mål, hårt arbete och goda strategier. Reflektion och samtal är nödvändiga om kyrkans uppdrag att skapa förutsättningar för människor att komma till tro på Jesus Kristus, hur en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbreds och skapelsen återupprättas. Uppsala stift uttrycker detta i visionen Hållbar gemenskap där tro och liv kan växa. I Uppsala stift blir vi fler och färre 6. Under prognosperioden 2010-2019 ökar folkmängden med drygt 40 000 personer medan medlemsantalet under samma period förväntas minska med knappt 63 000. Enligt en sådan beräkning skulle medlemsantalet för Uppsala stift 2019 utgöra 62 procent av stiftets invånare. Den kritiska åldersgruppen, det vill säga där risken för utträde är särskilt hög, bedöms vara åldern 20-40 år. 2013 är, trots den minskning som skett allt sedan relationsändringen 2000, är hela 69 procent medlemmar i Svenska kyrkan. Antalet döpta förväntas minska med cirka 1 000 mellan åren 2012-2019 medan antalet födda förväntas vara konstant alternativt öka något under samma period, det vill säga att av 8 500 födda barn 2019 kommer 3 000 att döpas. Antalet konfirmerade relaterar starkt till antalet 15-åringar under ett givet år och kommer enligt prognosen att vara rimligt konstant under åren 2012-2019, drygt 5 000, möjligen en liten ökning. Antalet konfirmander förväntas också vara tämligen konstant, cirka 1 500 per år. Några strategiska områden som identifieras genom analysenheten på Svenska kyrkans nationella nivå är arbete med dop och konfirmation. Dop därför att färre låter döpa sina barn, konfirmation för att ungdomar som fått en bra konfirmandundervisning också tenderar att vilja bli medlemmar i Svenska kyrkan. Relationen till Svenska kyrkans medlemmar kan i framtiden inte vila på tradition och sannolikt inte på kyrkliga handlingar även om det idag utgör en viktig mötesplats. Det finns goda exempel på hur relation och samhörighetsfaktor har stor betydelse varför det finns skäl att båda bredda och fördjupa dessa delar. Dop är enligt Nyckeln till Svenska kyrkan 2012 även en socioekonomisk utmaning. Färre ensamstående föräldrar döper sina barn. I det dopprojekt som Uppsala kontrakt genomfört 7 kan man konstatera att rutiner i samband med dopet behöver ständigt ses över och utvärderas för att minska hinder för dop, att frågor som rör information om dopet är i behov av ytterligare utveckling och samordning, vikten av ett positivt och välkomnande bemötande i telefon, att olika personalkategorier faktiskt samarbetar före, under och efter dopet gör dopupplevelsen och kontakten med kyrkan enklare. Intranätet gör det möjligt att skapa utrymme för medarbetare i församlingarna att delge goda erfarenheter och tips som rör dop. Det skulle kunna både bli en inspirationskälla och ett sätt att stärka gemenskap och internt samarbete över församlingsgränserna. Det finns också erfarenheter från andra satsningar på viss verksamhet, som t ex arbetet med en doppastoral på 80-talet, där slutsatsen var att ett genomtänkt, målmedvetet och långsiktigt arbete ger resultat. Med andra ord, ett strategiskt och långsiktigt arbete med dopfrågor kommer med stor sannolikhet att leda till fler dop än idag. En positiv trend som man kunnat se under ett antal år är att söndagsskola för barn ökat, så även i Uppsala stift. Öppen förskola i Svenska kyrkans regi är en populär verksamhet där många i målgruppen 20-40 år möter svenska kyrkan. Här ges också möjlighet till samtal om tro och liv - ett tillfälle att ta till vara. 6 Medlemsprognos 2010-2019 Uppsala stift. Ärkebiskopens och generalsekreterarens sekretariat i samarbete med Statisticon, statistics & research 7 På spaning efter hinder för dop för att kunna fira dopets gåva. Ingrid Persenius & Kristina Åkerman, 19 oktober 2013. Rapport inom ramen för Uppsala stifts dopprojekt.
Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 antaget 2014-05-22 5 Svenska folket har lust till engagemang. Inte mindre än 55 % av Sveriges befolkning är eller kan tänka sig att engagera sig i någon organisation. 5 % är redan engagerade i svenska kyrkan och 20 % kan tänka sig att engagera sig ideellt inom kyrkan. De områden som man gärna vill engagera sig inom kyrkan är kyrkans sociala arbete, caféverksamhet, arbete bland barn och unga, påverkansfrågor inom till exempel Fair Trade, musikverksamhet, gudstjänster och andakter och som guide i kyrkomiljöer för att nämna de populäraste. En översyn av visitationsarbetet har pågått under senaste året. I samband med visitationerna blir enheten mellan församlingar och pastorat och samhörigheten inom stiftet tydligt genom biskopens och kontraktsprostens närvaro. Det lokala arbetet synliggörs och det betyder mycket för de som är engagerade. Det som tydligast framkommit i samband med visitationerna är behov av uppföljning av utvecklingsområden i nära anslutning till genomförd visitation. Områden som nämnts under senaste året är stöd i utveckling av ideellt medarbetarskap, problem med gudstjänster som inte berör besökare, diakonala utmaningar, konfirmandarbete, dop, arbete med församlingsinstruktionen, medlemsinformation, omgestaltning av kyrkorum, samverkan och att skapa bättre förutsättningar i lokala sammanhang. Uppsala stift är en del av den världsvida kyrkan. Relationer med Lutherska kyrkan i Zimbabwe, Augsburgska kyrkan i Polen och Llandaff stift i Wales ger perspektiv och berikar såväl stiftet som församlingar och enskilda varför det finns goda anledningar att fortsatt utveckla dessa kontakter. Många nya människor kommer till stiftet som asylsökanden eller invandrare. Här finns såväl utmaningar när det gäller integration men också möjligheter att berikas av och utvecklas i samverkan. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Svenska kyrkan i Uppsala stift står inför stora utmaningar där det gäller att arbeta strategiskt och genomtänkt, hantera resurser på ett ansvarsfullt sätt och därmed ta ansvar för framtiden. Det är möjligt att göra detta i samspel mellan stift och församlingar, mellan anställda, förtroendevalda och ideella, mellan unga och äldre. I lyhördhet för den kallelse som kyrkan har att förmedla evangelium till människor i nutid och framtid och i lyhördhet för varandras behov, drömmar och önskemål får vi möta kommande år. Referenser Kyrkoordningen 2013 Medlemsprognos 2010-2019 Uppsala stift. Ärkebiskopens och generalsekreterarens sekretariat i samarbete med Statisticon, statistics & research Nyckeln till Svenska kyrkan 2012 På spaning efter hinder för dop för att kunna fira dopets gåva. Ingrid Persenius & Kristina Åkerman, 19 oktober 2013. Rapport inom ramen för Uppsala stifts dopprojekt Visitationstal i Uppsala stift 2013