Makroanalys december 2015 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på ränteplacering, sidan 6 Förslag på skuldhantering, sidan 8 Vår valutasyn, sidan 9 Förslag på valutahantering, sidan 12 Penningpolitiska glansdagar innan helglugnet lägrar sig Julen kommer tidigt i år för oss makrofantaster som följer centralbankssiffror och tal med passion. Inom loppet av två veckor blir det beslut av såväl stora centralbanker (ECB och Fed), som medelstora (Bank of England och Nationalbanken i Schweiz) som av de mindre (Riksbanken och Norges Bank). Det ligger förväntningar i luften på de flesta marknaderna som också utmärks av osäkerhet och svängningar. Dessutom präglas avslutningen av året av växande geopolitiska spänningar med omfattande regionala svallvågor, framför allt i form av stora flyktingströmmar men också av en oro som påverkar hushåll och företag. Mer hoppingivande är den pågående miljökonferensen där världens ledare samlas för att minska den globala uppvärmningen. Kanske kan julstämningen få lite hjälp från Paris i år trots allt. Först ut bland centralbankerna är ECB som redan nu på torsdag ska avgöra om ytterligare lättnader av penningpolitiken är nödvändiga. Detta kan förefalla paradoxalt med tanke på att eurozonens ekonomi återhämtar sig och ser starkare ut, men ECB:s president Mario Draghi har mer eller mindre utlovat mer stimulanser. Förklaringen är rädslan för att den låga inflationen och inflationsförväntningarna ska bita sig fast. Detta kommer att sätta press på andra centralbanker, främst via växelkurskanalen. Inte minst Schweiz har brottats med en alltför stark valuta under lång tid. Men också världens andra stora centralbank, Federal Reserve i USA, har att ta allt större hänsyn till omvärlden. Den starkare dollarn minskar amerikanska företags konkurrenskraft och trots att arbetsmarknaden tagit fart på nytt har en viss osäkerhet infunnit sig inför Fed:s beslut den 16 december. Sannolikt väntar en sk duvaktig höjning där det tydligt signaleras att även om man höjer så kommer man att gå försiktigt fram och ta stor hänsyn till den faktiska utvecklingen av ekonomin. Inget nytt under solen där alltså. I dessa tvärströmmar har de mindre elefanterna att agera. Vår bedömning är att Riksbanken avvaktar mot bakgrund av den omfattande utökningen av tillgångsköp som aviserades i oktober, men skulle kronan stärkas mycket och snabbt kommer sannolikt ytterligare sänkning av reporäntan. Norges Bank har VALUTAPROGNOS 2 DEC 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN USD/SEK 8,686 8,83 8,74 8,17 EUR/SEK 9,2304 9,10 9,00 8,90 NOK/SEK 1,0062 0,98 0,99 1,01 GBP/SEK 13,09 13,00 12,86 13,09 JPY/SEK 7,06 7,18 7,05 6,53 CHF/SEK 8,47 8,27 8,11 7,81 EUR/USD 1,0626 1,03 1,03 1,09 USD/JPY 123,06 123,00 124,00 125,00 MAGNUS ALVESSON Tf chef Makroanalys 1,0-1,0-3,0 ON AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5 tydliga sänkningsambitioner för att mildra effekten av det fallande oljepriset, men det är osäkert om man agerar redan nu eller väntar till nästa år. I denna miljö av ökad osäkerhet förväntar vi att riskaptiten dämpas. På räntemarknaden ser vi utsikter till en flackare avkastningskurva och till att ränteskillnaden mellan bostads- och statsobligationer krymper. Kreditmarknaderna präglas av fortsatt stabil fundamenta och vi ser positivt på segment som läkemedel, fastighet och även kommunobligationer. På valutamarknaden förutser vi att dollarn kommer att fortsätta 0,5 att stärkas i kölvattnet av centralbanksdivergensen. Den svenska kronan pressas och kommer att krypa ned mot 9,0 mot 0,0 euron. I tillväxtekonomierna är vi framförallt oroade för Brasilens och Turkiets valutor, medan Kina sannolikt strävar efter att -0,5 hålla renminbin stabil för att ytterligare stärka dess roll internationellt. Nästa nummer av Månadens Affärsöversikt utkommer -1,5 onsdagen den 13 januari. Vi vill tacka alla våra läsare för det här året! -2,0 Du hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, ränte- -2,5 och valutamarknaden på swedbank.se/insikt. Där kan du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank Direkt. Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.
MAKRO OCH CENTRALBANKER Händelserik månad för centralbankerna Amerikansk räntehöjning och hög svensk tillväxt gör att Riksbanken avvaktar trots att ECB:s penningpolitik blir allt mer expansiv. AV: ANNA BREMAN, MAGNUS ALVESSON OCH KNUT HALLBERG December bjuder på ett fullspäckat schema för centralbankerna. Den europeiska centralbanken (ECB) är först ut med räntebesked den 3 december. Marknadens förväntningar är högt ställda på att ECB ska leverera ytterligare penningpolitiska lättnader. Både en sänkning av inlåningsräntan och utökade obligationsköp är troliga. Detta pressar Riksbanken. Vårt huvuscenario är dock att Riksbanken kommer att avvakta med ytterligare stimulanser när det penningpolitiska beskedet kommer den 15 dec. En viktig anledning är att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) har sitt räntemöte den 15 16 december. Fed har tydligt signalerat att en räntehöjnig är möjlig och även högst sannolikt. Fed:s styrränta har inte höjts sedan juni 2006 och en räntehöjning från USA minskar pressen på Riksbanken att sänka. Dessutom ser vi en fortsatt god tillväxt i svensk ekonomi, svagt stigande inflation och goda förutsättningar för fortsatt hög tillväxt under 2016. Sammantaget ger det möjlighet för Riksbanken att avvakta i december. En kraftig och snabb appreciering av den svenska kronan skulle dock snabbt kunna vända den uppåtgående inflationsutvecklingen och få Riksbanken att agera. Vänta tvära kvast på marknaden när all inkommande data kommer att vara viktig under denna ovanligt händelserika december. JANET YELLEN Federal Reserve FEDERAL RESERVE (Fed) Den amerikanska makroutvecklingen har varit blandad under senhösten. Den alltöverskuggande positiva nyheten var arbetsmarknadsutfallet för oktober månad som visade på en stark uppgång i antalet jobb som skapas i amerikansk ekonomi. Arbetslösheten föll tillbaka och även löner visade tecken på att börja stiga. Sedan dess har beskeden blivit mer blandade. BNP tillväxten för det tredje kvartalet revideras förvisso upp men det kom främst via en lageruppbyggnad som sannolikt reverseras i nästa kvartal. Den inhemska efterfrågan hackade och hushållens konsumtion och näringslivets investeringar reviderades ned. Den svagare utvecklingen bekräftas av en dämpad produktionsutveckling samtidigt som sentimentsindikatorer pekar sidledes eller nedåt. Sammantaget tyder data på ett något svagare momentum i det fjärde kvartalet. Detta kommer emellertid inte helt att inkluderas i beslutsunderlaget för Federal Reserves (Fed) nästa räntebeslut utan kan snarare antas påverka takten i en begynnande penningpolitisk åtstramning. Fed gjorde klart, enligt protokollet från det senaste mötet, att utvecklas ekonomin utan några större negativa överraskningar kommer en första höjning sedan 2006 vid nästa penningpolitiska möte den 15 16 december. Några av ledamöterna uttryckte dock en fortsatt försiktig hållning och menade att ekonomin sannolikt inte kommer att vara i stånd att klara en höjning redan i år. Dock, signalerna som har kommit efter mötet (i form RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING Procent 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Dec-15 Apr-16 Aug-16 Jan-17 May-17 Sep-17 Jan-18 Jun-18 SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR RIBA FRA Riksbanken 2 DEC 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige -0,35-0,35-0,35-0,35 EMU 0,05 0,05 0,05 0,05 USA 0,25 0,50 0,75 1,25 av tal och intervjuer) tyder på att en klar majoritet kommer att rösta för en höjning om än med betydande reservationer. Frågan som nu hamnar i fokus är hur snabbt policyräntan kommer att normaliseras under de kommande åren. Fed har under det senaste året reviderat ned sina egna prognoser för vad räntan kommer att ligga på två års sikt med 150 räntepunkter. Sannolikt kommer denna bana att flackas ut ytterligare. Förnärvarande innebär räntebanan en uppgång med 125 räntepunkter nästa år och det förefaller vara orealistiskt aggressivt, i synnerhet med tanke på ECB:s fortsatta mycket expansiva hållning. Detta skulle ge en dollarförstärkning med negativa konsekvenser på amerikansk konkurrenskraft och även på valutor som är beroende av den amerikanska dollarn. Den kinesiska renminbin är knuten till den amerikanska dollarn och andra tillväxtekonomier har en hög dollarskuldsättning. Ytterligare frikoppling av renminbin skulle skapa mycket oro i världsekonomin. Vi förväntar ett mycket försiktigt agerande, med endast tre höjningar nästa år. Därmed förväntar vi att kommunikationen kring räntebeslutet i december blir mycket återhållsamt karakteriserad av både hängslen och livrem. Det blir m.a.o. en duvaktig höjning. DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Inför ECB:s möte den 3 december är förväntningarna högt ställda. Vid oktobermötet lyckades Mario Draghi överraska marknaden med mycket tydliga signaler att ECB är redo att agera vid nästa penningpolitiska möte. Marknaden prissätter i skrivande stund en sänkning av depositräntan med 10 punkter. 2
MAKRO OCH CENTRALBANKER MARIO DRAGHI ECB Euron har redan försvagats markant mot dollarn sedan förra mötet. I media spekuleras det om ännu större sänkning av depositräntan och att obligationsköpen både kan öka i volym och breddas att inkludera fler typer av obligationer. Mario Draghi har vid flera tillfällen lyckats överträffa marknadens förväntningar, men det leder till mycket högt ställa förväntningar inför decembermötet. Med så högt ställda förväntningar finns en risk att ECB inte kan leverera i linje med marknadens förväntningar. Vi bedömer att ECB kommer att agera och göra penningpolitiken allt mer expansiv. Den ekonomiska utvecklingen inom euroområdet har dock varit i stort sätt i linje med förväntningarna. Återhämtningen går långsamt, men BNP växer och kvartalstakten för tredje kvartalet 2015 var 0,3 procent, helt i linje med förväntning. Underliggande inflation var 0,9 procent i årstakt i oktober samtidigt som arbetslösheten minskade något till 10,8 procent. Även om återhämtningen är trög är det svårt för Draghi att argumentera för att mycket stora förändringar i ECB:s redan mycket expansiva penningpolitik är nödvändig. Vi tror därför att ECB stannar vid att sänka depositräntan med 10 punkter, från -0,20 procent till -0,30 procent. Samtidigt är det troligt att man utökar tillgångsköpen från dagens 60 miljarder per månad till 70 80 miljarder per månad och breddar tillgångsköpen till att omfatta fler typer av obligationer. ECB:s mycket expansiva penningpolitik kommer att bestå över 2016, och dessa ytterligare åtgärder fortsätter att pressa Riksbanken på ytterligare stimulanser. STEFAN INGVES Riksbanken RIKSBANKEN Riksbanken befinner sig i en mycket svår och otacksam situation. Tittar vi på den svenska ekonomins utveckling borde allt vara frid och fröjd. Den inhemska ekonomiska utvecklingen går från klarhet till klarhet. Den inhemska efterfrågan skjuter fart i spåren av den stora flyktingströmmen och en betydligt mer expansiv finanspolitik. Offentlig konsumtion ökar liksom bostadsbyggandet samtidigt som hushållens konsumtion hålls uppe. Sysselsättningsökningen har fått förnyad kraft och arbetslösheten har sjunkit mer än förväntat under hösten. Det är en utveckling som vi tror kommer att bestå under de närmaste åren även om regeringen nu har dragit i handbromsen vad det gäller generosititeten i asylinvandringen som nu av allt att döma successivt kommer att bedarra. Den allt starkare inhemska ekonomin spelar fackföreningarna i händerna inför den kommande avtalsrörelsen. Inte minst de inhemska sektorerna kan komma att gynnas av att LO-samordningen har spruckit. De kan nu komma att passa på och utnyttja det faktum att arbetskraftsbristen börjar göra sig gällande t.ex. inom den offentliga sektorn och byggsektorn. De senaste inflationsutfallen har följt Riksbankens prognos väl och plötsligt förefaller Riksbankens löne- och inflationsprognoser ligga inom räckhåll Mot detta står fortsatta nedåtrisker i den globala ekonomin, fortsatt sjunkande råvarupriser och inte minst en mycket mjuk ECB. Om ECB slår till med både räntesänkning och utökade obligationsköp kommer pressen på kronan och därmed på Riksbanken att svara med ytterligare lättnader bli betydande. En kraftig och snabb kronappreciering är det sista som Riksbanken vill se i det här läget. Det skulle riskera att omintetgöra den senaste tidens inflationsuppgång och komplicera den kommande avtalsrörelsen ytterligare. Om däremot ECB underlevererar och är mer återhållsam än väntat med ytterligare lättnader så kan Riksbanken, mot bakgrund av den starka inhemska utvecklingen ha möjlighet att inta en mer avvaktande hållning vid decembermötet. Eftersom Riksbankens räntemöte denna gång är elva dagar efter ECB:s, så har Riksbanken gott om tid för att analysera ECB:s åtgärder och följa kronans reaktion. Vi står därför fast vid att Riksbanken kommer att besluta om oförändrad penningpolitik i december, en bedömning som kan komma att ändras om ECB:s åtgärder är omfattande och sätter ett tydligt avtryck på kronan. 3
RÄNTEMARKNADEN Riksbanken motvilligt i händerna på ECB December ser ut att bli en mycket viktig månad för räntemarknaden med spännande räntebesked från Federal Reserve, ECB och Riksbanken. Hur ECB väljer att agera, och vilken effekt det får på den svenska kronan och svenska räntor, kan bli avgörande för hur Riksbanken beslutar sin penningpolitik. Vår bedömning är att det finns utsikter till såväl flackare avkastnings kurva i Sverige, samt krympande ränteskillnad mellan bostadsobligationer och statsobligationer. AV: PÄR MAGNUSSON RÄNTEMARKNADEN UNDER NOVEMBER Svenska långräntor har under november upplevt något av en berg- och dalbana. Månaden inleddes i kölvattnet på det kraftiga räntefall i 10-årsräntor vi fick efter att Riksbanken annonserade en förlängning av köpprogrammet i svenska statsobligationer tom slutet av juni 2016. Denna starka öppning för statsobligationsmarknaden förbyttes dock i ränteuppgång allteftersom en ökad oro för svenska migrationskostnader, och därmed förväntningar om större obligationsutbud i Sverige, tilltog. Detta i kombination med en internationell ränteuppgång till följd av starka amerikanska arbetsmarknadstal, och stigande förväntningar på räntehöjningar i USA framgent, fick framförallt långa räntor att stiga i Sverige. Oron för ett potentiellt ökat utbud av statsobligationer har också medverkat till att asset swap spreaden mot statsobligationer har krympt under november månad. Den svenska avkastningskurvan har också brantat rejält. De korta penningmarknadsräntorna har till skillnad från långa obligationsräntor fortsatt att falla under november. Forwardkontrakt på Riksbankens reporänta (s.k. RIBA kotrakten) har i högre grad börjat diskontera ytterligare en räntesänkning från Riksbanken i december. I skrivande stund prisar MAR16 RIBA in en decembersänkning på ca 8bp. FRAMTIDSUTSIKTER RÄNTEMARKNADEN Såväl ECB som Federal Reserve står inför viktiga vägskäl i december. ECB har signalerat att de ämnar expandera sin penningpolitik samtidigt som Federal Reserve indikerat att det tänker gå i motsatt riktning genom en räntehöjning. Skulle vi få se dessa stora centralbanker gå åt olika håll samtidigt skulle det vara första gången någonsin. Man får gå tillbaka till 1994 när ECB:s tongivande föregångare i Europa, Bundesbank, sänkte räntan samtidigt som Federal Reserve höjde. Federal Reserve har markerat tydligt att en höjning i december är att förvänta, och det skall därför till mycket svag amerikanska makrodata för att de skall ändra sig. Vår bedömning är därför att en höjning kommer i USA vid nästa möte den 17:e december. Däremot är det mer tveksamt om Federal Reserve kommer våga signalera fortsatta höjningar i linje med vad som diskonteras på räntemarknaden. Givet att den amerikanska dollarn har stärkts i snabb takt finns det utsikt till en höjning i kombination med ett mjukt räntebesked i övrigt. Det finns flera bud om vad ECB kan tänkas göra i december, men det är tänkbart att de sänker sin inlåningsränta och samtidigt både ökar och breddar sitt obligationsköpprogram (QE). För svenskt vidkommande blir det särskilt intressant att se vilken effekt ECB:s beslut får på EUR/SEK valutakursen, samt hur svenska bostadsobligationer påverkas indirekt av ECB:s QE. Skulle EUR/SEK fortsätta falla ökar sannolikheten för att Riksbanken tvingas att agera på något sätt, och därmed kan man säga att Riksbanken i mångt och mycket är beroende av ECB:s beslut. Skulle ECB besluta sig för att genomföra aggressiva köp av covered bonds (säkerställda obligationer) och kreditobligationer i EMU, så är det en betydande chans för att även svenska bostadsobligationer kommer att klara sig relativt bra i förhållande till svenska swappar och statsobligationer. Vi rekommenderar köp av bostadsobligationer i spread mot statsobligationer. Riksbanksledningen kan som sagt tvingas till att något motvilligt expandera den svenska penningpolitiken ifall den svenska kronan skulle stärkas påtagligt samt i en alltför snabb takt. Frågan är vilka verktyg de skall använda härnäst? De kan sänka reporäntan ytterligare, börja med QE i bostadsobligationer eller genomföra valutainterventioner genom att trycka SEK och växla dessa till utländsk valuta och köpa utländska obligationer. Vår bedömning är att det redan annonserade QEprogrammet i statsobligationer svårligen kan utökas ytterligare samt att inga ytterligare stimulanser är att vänta vid sitt nästa räntemöte den 15:e december. Eftersom det är mycket svårbedömt exakt vilket verktyg Riksbanken skulle välja i december ifall de överhuvudtaget skulle göra något, vilket som sagt inte är vår huvudprognos, så nöjer vi oss med att rekommendera positioner som lämpar sig oavsett policyverktyg. En flackare avkastningskurva i Sverige efter ett utökat QE-program i EMU ter sig sannolikt, och det är dessutom en position som betalar sig bra i form av god carry. I synnerhet segmentet 5 10 årsräntor är extremt brant, och vi ser värde i att positionera sig för en flackare kurva där. Lång duration ter sig attraktivt givet potentialen för lägre långräntor i den händelse ECB genomför stora och eventuellt förlängda obligationsköp samtidigt som Federal Reserve signalerar försiktighet i räntehöjningstempot. Prognoser på nästa sida > 4
RÄNTEMARKNADEN STATSRÄNTOR SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER 2 DEC 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 2 år -0,50-0,40-0,20 0,15 5 år 0,06 0,15 0,25 0,65 10 år 0,75 0,85 0,85 1,25 EMU 2 år -0,43-0,35-0,20 0,10 5 år -0,19-0,10 0,00 0,40 10 år 0,48 0,55 0,60 1,00 USA 2 år 0,92 1,10 1,35 1,75 5 år 1,61 1,90 2,20 2,65 10 år 2,17 2,45 2,70 3,20 SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR 2 DEC 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige Stibor3M -0,41-0,35-0,30-0,15 Stibor6M -0,27-0,25-0,20-0,05 Swap 2 år -0,30-0,20-0,05 0,25 Swap 5 år 0,39 0,55 0,70 0,95 Swap 10 år 1,37 1,40 1,45 1,65 5
FÖRSLAG PÅ KREDITPLACERINGAR Ett gott stabilt 2016 för kreditmarknaden Ur ett globalt perspektiv ser vi framför oss relativt stabila fundamenta för kreditmarknaden för inledningen av 2016. I Europa växer ekonomin, om än sakta, och kreditförlustnivåerna bedöms vara fortsatt låga och refinansieringsrisken begränsad. På risksidan ser vi ytterligare en inbromsning när det gäller tillväxtmarknader, lägre råvarupriser kopplat till detta och spridningseffekterna av en amerikansk räntehöjning, allt sammantaget sådant som kan minska riskaptiten hos investerarna. På namnnivå lyfter vi fram läkemedelsbolaget Meda, inkassojätten Intrum Justitia, Rikshem och några andra fastighetsbolag samt Malmö Stad. AV: INGVAR MATSSON I Europa (euroområdet) fortsätter den ekonomiska återhämtningen i sitt makliga tempo och tillväxten förväntas hamna på omkring 1,5 till strax under 2 procent under 2015 och 2016. Starkare efterfrågan i regionen och lägre arbetslöshet hjälper till. Dessutom noterar vi en svagare euro, den allt starkare amerikanska ekonomin och ett ECB som fortsätter sin expansiva penningpolitik, faktorer som torde bidra till en starkare export från Europa. ECB kan mycket väl förlänga samt även öka stimulansprogrammen (QE) bortom september 2016 och räntorna kommer därför att hållas låga under lång tid. Dessa faktorer sammantaget ger en relativt solid plattform för krediter som tillgångsslag och då framför allt när det gäller krediter inom investment grade (IG). Ledande europeiska kreditindex har i stort sett rört sig sidledes under november. Bland de negativa faktorerna hittar vi en inbromsning i Kina och en generell oro runt tillväxtmarknaderna med effekter framför allt på råvarupriser och relaterade sektorer som till exempel gruv- och metallindustri samt oljesektorn. Många bedömare ser låga råvarupriser under lång tid framöver, i princip gynnsamt för vissa och ett flertal industrisektorer men naturligtvis klart negativt för andra. Vissa andra händelser som exempelvis terrordåden i Paris, ökat terrorhot generellt inom Europa, utvecklingen i Mellanöstern (Syrien) och Volkswagens utsläppsfusk har skapat oro och genererat en större osäkerhet med ökad marknadsvolatilitet som följd. Från en svensk (nordisk) horisont så är en korrektion av bostadsmarknaden (fastigheter) en risk att lyfta fram. Sammantaget håller vi fast vid vår vy av en volatil kreditmarknad under återstoden av 2015 och början av 2016 men utan en riktigt klar trend där framför allt High Yield (HY) kommer att känna av volatiliteten. Kraftsektorn är under press och utsikterna för kreditkvaliteten är negativ, detta mot bakgrund av både cykliska och strukturella samt även politiskt betingade faktorer. Tillvekningsindustrin (kapitalvaror) kommer att tvingas hantera en situation med låg tillväxt och klart lägre investeringar inom råvarusektorerna. När det gäller mer kortcykliska sektorer (till exempel bilar eller elektronik) så är bilden ljusare. Kostnadsbesparingsprogram bland bolagen stöttar generellt kreditkvaliteten. Sett i ett bredare perspektiv så är trenden i kreditkvalitet i Europa relativt balanserad och i Norden har vi hittills under 2015 faktiskt sett en viss övervikt av uppgraderingar. Vi ser fortsatt låga kreditförlustnivåer, klart under ett historiskt genomsnitt, något högre nivåer är att vänta under 2016 men utan någon dramatik i denna uppgång. Många gånger en konservativ finansiell policy hos bolagen och lågräntemiljön bidrar till att hålla risken (sannolikheten) för kredithändelser låg i en nordisk portfölj. De sektorer där vi trots allt ser en förhöjd risk är i råvarurelaterade bolag, som metall eller olja. En ytterligare inbromsning i Kina och dess spridningseffekter när det gäller valutor, råvaror och global handeln kan spä på denna oro ytterligare och resa frågor runt den höga skuldsättningsgraden hos många HY-bolag. Man kan dock notera att koncentrationsrisken bland HY-bolagen i Europa till utsatta sektorer är mycket begränsad. En markant nedgång i emissionsvolymerna inom HY kan noteras. Globalt var nedgången omkring 85 procent för de senaste tre månaderna när det gäller oljerelaterad verksamhet och nära 40 procent när det gäller andra sektorer. Förvärvsaktiviteter (M&A) är stigande i Europa även om man relativt släpar efter USA. Globalt gjordes transaktioner motsvarande 2000 miljarder under årets första nio månader varav EU31 stod för omkring 440 miljarder. Volymerna i Europa har ökat sett över rullande tolv månader men man ligger fortsatt efter topparna från 2006 och 2007. Från ett nordiskt perspektiv så har det senaste halvåret faktiskt inneburit lägre M&A-volymer. Typiskt innebär förvärvsaktiviteter en negativ påverkan på kreditprofilen via högre skuldsättning (beroende på finansieringsform förstås) och integrationsrisker. Meda (-/-, SWB: BB-) är ett bolag starkt positionerat på marknaden för väl beprövade läkemedel (generika). Strategin är uttalad expansionsinriktad men historiken är också solid när det gäller att integrera förvärvsobjekten med bibehållna marginaler. Styrkan i Intrum Justitia (-/-, SWB: BBB-) är att man delvis belånar boken med köpta fodringar samt att kassaflödet är väldigt starkt om man inte köper mer fodringar. Avkastningen på verksamheten är hög och företaget utvecklas väl även om prisbilden på köpta fordringar pressats upp den senaste tiden. En vanlig frågeställning är om det finns det en bostadsbubbla i Sverige eller inte och brister den snart? Vår uppfattning är att det vet vi inte och säkert ingen annan heller, men när det gäller kommersiella fastigheter så ser vi begränsade risker ur ett kreditriskperspektiv. Rikshem (A-/-) erbjuder en lågriskexponering mot fastighetsektorn. Rikshem tillhandahåller bostäder och samhällsfastigheter och lanserar sig själva som den nationella allmännyttan. Vi nämner här särskilt deras gröna obligation med förfall 2016. Längre ner i ratingskalan bland fastighetsbolagen hittar vi till exempel Klövern (-/-, SWB: BB) och Corem (-/-, SWB: BB-). Corem är huvudsakligen inriktat på industri- och logistikfastigheter, ett segment med högre risknivå än till exempel centralt belägna kontorsfastigheter. Kommuner förväntas emittera ökade volymer obligationer under 2016 (finansieringsbehov inom infrastruktur och på grund av en generell befolkningsökning) och även här hittar vi intressant avkastning mot mycket begränsad kreditrisk. 6
FÖRSLAG PÅ KREDIT- OCH RÄNTEPLACERINGAR AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Nordea 2049-12-29 3m+355 AA-/Aa3 RATING/(SKUGG) Balder 2018-05-21 3m+155 -/- (BBB- Stable) TVO 2018-09-13 3m+190 BBB-/- Intrum Justitia 2018-06-28 3m+105 (BBB- Stable) Rikshem 2016-05-20 3m+43 A-/- Malmö Stad 2020-03-19 3m+41 AAA/- Kreditobligationer high yield EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING/(SKUGG) Meda 2018-04-05 3m+345 -/- (BB- Stable) Klövern 2019-03-02 3m+345 -/- (BB Stable) Corem 2018-04-01 3m+375 -/- (BB- Stable) Arise 2017-09-08 3m+590 -/- (B+ Negative) Säkerställda obligationer med fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Nordea Hypotek 2022-04-08 1,43 Aaa Swedbank Hypotek 2019-06-19 0,49 Aaa SE Bolån 2018-06-20 0,19 Aaa Certifikat EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Fabege 2016-02-29 0,10 % (BB+) Klövern 2016-03-11 0,30 % (BB+) Rikshem 2016-03-30 0,03 % A- Vsaakronan 2016-05-02 0,06 % (A-) Sagax 2016-05-06 0,38 % (BB) Ålandsbanken 2016-08-01 0,21 % BBB RATING/(SKUGG) RATING/(SKUGG) 7
FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING Missa inte möjligheten att skaffa positiva kassaflöden Under den senaste månaden har vi sett en fortsatt hög volatilitet och brant avkastningskurva i räntemarknaden. Denna månads förslag med en förlängningsbar swap med olika strikenivåer drar fördel av den höga volatiliteten och de negativa korta swapräntorna och ger samtidigt möjlighet till ett positivt cashflow. AV: KERSTIN HULTKRANTZ Nuvarande ränteläge med negativa korta swapräntor och med hög volatilitet ger ett bra tillfälle att dra fördel av den höga erhållarpremien för att ställa ut en swaption. Genom att göra en kombination av en swap och en utställd swaption sänker låntagaren räntenivån under den första löptiden och får möjlighet till en förlängning på en attraktiv nivå en förlängningsbar swap med två olika strikenivåer. Strategi: F örlängningsbar 2+5 år swap med två olika strikenivåer Betala i 2-årig swap Skyldighet att betala ytterligare 5 år Nivå -0,65 procent 1,00 procent Vi föreslår en strategi där låntagaren binder räntan på 2 år genom att betala en fast negativ ränta och samtidigt åtar sig att förlänga bindningstiden i ytterligare 5 år till en högre ränta. Genom denna strategi får låntagaren, med nuvarande eller högre nivå på 3 mån stibor, ett positivt kassaflöde under de två första åren. Låntagaren tar samtidigt på sig skyldigheten att efter två år betala fast ränta i ytterliggare fem år till den högre fasta räntan genom att ställa ut en receiver swaption. Med nuvarande 3 mån Stibor erhåller låntagaren för den första perioden en negativ ränta på -0,40 procent i förslaget, samt betalar en negativ ränta på -0,65 procent, d.v.s. erhåller netto 0,25 procent. Om 3 mån Stibor under de två första åren stiger kommer låntagaren att erhålla en högre nettoränta. Utfallsanalys: Om 2 år Om 5 års ränta <=1,00 procent Om 5 års ränta >1,00 procent Utfall Låntagaren betalar 1,00 procent i ytterligare 5 år Låntagaren har ingen skyldighet att betala fast ränta Om två år kan banken välja att utnyttja sin möjlighet att förlänga ränteswappen i ytterligare 5 år. Detta sker om den 5-åriga ränteswappen är under 1,00 procent vid detta tillfälle. I annat fall förfaller swaptionen och låntagaren har då enbart haft en fast ränta i 2 år och kan därefter välja en ny strategi. Strategin passar både den taktiske och den strategiske skuldförvaltaren. Dagens miljö med negativa korta swapräntor och hög volatilitet ger ett unikt tillfälle att skapa positiva kassaflöden samtidigt som striken på den utställda swaptionen ligger på en räntenivå som understiger forwardräntan på 1,37 procent (5 åriga swapräntan med start om 2 år). 8
VÅR VALUTASYN Policyskillnader når möjlig topp De stora centralbankerna går skilda vägar i december när ECB stimulerar ytterligare medan Fed levererar en första höjning på många år. Det ger utslag i fortsatt lägre EUR/USD som nu har paritet inom räckhåll för nästa år. Frågan kvarstår dock hur mycket dollarstyrka USA och Fed tål. Kronan hamnar mitt emellan och förblir svagare mot dollarn en längre tid men stärks ned mot 9,00 mot euron under de kommande 3 till 6 månaderna, trots Riksbankens motvillighet. I Norge är realräntan mycket låg, NOK är redan svag och Norges bank avvaktar med en sänkning i december. Trots det räknar vi med NOK/SEK under paritet framöver. AV: ANDERS EKLÖF $ FED SNEGLAR PÅ DOLLARN NÄR RÄNTEHÖJNINGSCYKEL INLEDS Dollarn har stärkts påtaglig och på bred front under senaste månaden till följd av räntehöjningssignaler från Fed samt starka arbetsmarknadssiffror från USA. Feds räntemöte i slutet av oktober gav signaler om att en räntehöjning i december stod kvar på agendan i ljuset av att oron på aktiemarknaderna samt vad gäller den kinesiska tillväxten tycktes ha lagt sig. När sedan sysselsättningen steg med hela 271 000 personer och lönerna också visat tydliga tecken på att öka så har räntemarknaden byggt in en hög sannolikhet för att Fed höjer styrräntan i december. Det bli i så fall första gången sedan 2008 som Fed justerar räntan och första gången sedan 2006 som de senast höjde räntan. Marknaden prissätter nu närapå en full höjning, 0,25 procent, i december. Vi räknar med åtminstone 3 höjningar á 0,25 procent ytterligare sett över nästa år. Det troliga är dock att Fed vill kommunicera gradvisa relativt försiktiga höjningar för att på så sätt undvika en alltför snabb valutaförstärkning men också inte skapa oro på aktiemarknaderna mm. En snabb dollarförstärkning från redan starka nivåer skulle även riskera att Kina skriver ned sin valuta som är kopplad till dollarn. I förra rapporten bedömde vi att EUR/USD skulle ha svårt att falla igenom 1,06-nivån i närtid givet Fed:s ökade fokus på dollarn. Risken för en lönedriven inflation i USD och att ECB tycks vara beredda att spä på sin stimulans ytterligare med att sänka depositräntan till -0,30 procent och utöka samt förlänga obligationsköpen, har dock öppnat upp nedsidan i EUR/USD ytterligare. Det kan vara på sin plats att notera att ränteskillnaden mellan 2-åriga räntor mellan USA och eurozonen var runt 2,5 procent mot slutet av 90-talet och EUR/USD noterades då runt 0,90. Rådande ränteskillnad är 1,1 procent och vi tvivlar på att USA kan hantera en lika stark valuta och höga räntor i dagens globaliserade värld och en amerikansk tillväxt som inte drivs av IT eller bostadsbubblor. Vår prognos på EUR/USD på 6 månaders sikt är nu 1,03 jämfört med tidigare 1,06, riskbilden är dock snarast på nedsidan. USD/SEK väntas nu toppa runt ca 8,80 under det kommande halvåret för att på 12 månaders sikt närma sig 8,00. RIKSBANKEN GER SAKTA EFTER FÖR NÅGOT STARKARE SEK Kronan befinner sig i en långsam förstärkningstrend mot euron. Svenska makrodata har fortsatt utvecklats mycket starkt under tredja kvartalet och in i fjärde med bla BNP för tredje kvartalet på 3,9 procent och som exempel var detaljhandeln upp 5 procent i oktober. Dessutom väntas svensk ekonomi på kort till medellångsikt få en extra skjuts till följd av flyktingskrisen. Det kan handla om ökad offentlig konsumtion kopplade till både ökade utgifter och ökade löner (lärare) men också ökat bostadsbyggande och privat konsumtion. Trots allt detta prissätter marknaden en räntesänkning på 0,10 procent under det kommande 3 månaderna. Det är givetvis en funktion av att ECB väntas öka sina stimulanser ytterligare i december (se ovan) och att detta befaras stärka kronan på ett sätt som Riksbanken anser riskerar att inflationsmålet inte nås på sikt. Riksbanken har redan delvis föregripit mer stimulanser från ECB med att förlänga obligationsköpen till nästa sommar. Vår bedömning är att Riksbanken sakta men säkert kommer att bli något mindre känsliga för en starkare krona. Dels är inflationen tydligt på väg att stiga, dels har omvärldsriskerna åtminstone inte förvärrats samtidigt som ECB mycket expansiva penningpolitik bidrar till ett på sikt ökat inflationstryck i Sverige. Under senare tid har dollarn stärkts påtagligt mot kronan vilket inneburit att KIX (Riksbankens handelsvägda valutaindex) är på en nivå som är ungefär i linje med Riksbanken egna prognoser. Vi tror att det krävs en rörelse i EUR/SEK ned mot 9,00 för att en räntesänkning ska bli aktuell i december, givet de starka makrodata som skådats på senare tid. En kortsiktig risk för kronan är det årliga PPM-flöden som innebär en viss allokering till utländska aktier och därmed valutautflöden upp till 2 mdr EUR. Sammanfattningsvis så har vår tro att kronan har potential att appreciera ytterligare under 2016 mot euron förstärkts något. Vi upprepar att kronan framstår som undervärderad, kärninflationen har bottnat och Riksbanken får svårt att hålla jämna steg med ECB under nästa år vad gäller den expansiva penningpolitiken. Vår prognos är nu 9,00 på 6 månaders sikt. 9
VÅR VALUTASYN STARKT PUND GÖR BANK OF ENGLANDS JOBB NOK Pundförstärkning har stannat upp i november då alltfler bedömare pekar på den åtstramning som den tidigare förstärkningen av pundet väntas ge på inflationen. Även uppgången i lönerna som lyfts fram som den viktigaste inflationsindikatorn har dämpats något och finanspolitiken väntas hålla tillbaka efterfrågan. På längre sikt tyngs pundet av risken för en Brexit, dvs Storbritanniens eventuella utträde ur EU. Storbritanniens förhållande till EU ska diskuteras vid ett toppmöte i EU i december. Folkomröstningen om EU är sagd att hållas före utgången av 2017 men kan mycket väl komma att ske betydligt tidigare än så vilket också är mycket troligt. Vår bedömning är dock pundet kommer att hålla i rådande förhållandevis starka nivåer strax över 0,70 mot euron och runt 13,00 mot SEK. Det är trots all mer troligt att Bank of England genomför en första räntehöjning nästa år givet den underliggande stramheten på arbetsmarknaden. I nuläget prissätts en första räntehöjning tidigast i tredje kvartalet nästa år. Det är rimligt i dagsläget, men vi kan mycket väl se en höjning komma tidigare. GBP/SEK-prognosen är 13,00 på 3 månaders sikt och 12,86 på 6 månaders sikt men en viss ökad riskbild på nedsidan. MJUK NORGES BANK AVVAKTAR MED SÄNKNING Den norska kronan varit stabil runt paritet jämfört med SEK under november. Makrodata från Norge har varit relativt stark, något i överkant till och med, relativt förväntningarna. Oljeinvesteringarna fortsätter dock att revideras ned och tillväxten låg nära på noll även i det tredje kvartalet. Våra norska ekonomer prognosticerar en styrränta nära noll längre fram under nästa år. Det är betydligt lägre än den 0,40 procent räntebotten som marknaden prissätter. I december är förväntningarna inställda på att Norges bank avvaktar med att sänka styrräntan men indikerar potentiella sänkningar framöver. Den svaga norska kronan bidrar redan till att lyfta inflationen och ställa om norsk export från oljesektorn. Med en högre inflation än omvärlden så är redan den norska korta realräntan den lägsta ibland G10-valutorna. Det tynger redan NOK och bidrar till en rejäl stimulans för efterfrågan. Finanspolitiken väntas också ge ett visst stöd nästa år. I närtid står Opec-mötet den 4 december i fokus för NOK. Få tror att Saudiarabien skulle ha någon anledning till att samtycka till att genomföra produktionsminskningar. Andra icke-opec producenter skulle enbart sannolikt försöka öka sin produktion i ljuset av detta. Möjligen skulle Saudiarabien kunna ge signaler att det heller inte är önskvärt att oljan faller ytterligare från rådande nivåer. Det skulle kunna ge tydligare stöd för en botten runt 40 USD per fat och på kort sikt kanske ge ett något högre oljepris. Fortfarande väntas dock lagren stiga över vintern och efterfrågan och utbud väntas inte vara nära en balans förrän mot slutet av nästa år. Vår EUR/NOK-prognos är något nedskruvad jämfört med tidigare, nu på 9,30, vilket speglar en mjukare penningpolitik från ECB som Norges bank inte kan väntas ackommodera fullt ut i närtid. NOK/SEK-prognosen indikerar fortfarande nivåer under paritet under första halvåret nästa år. 10
VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER Starkare dollar, svag tillväxt och fortsatt politisk oro Den amerikanska dollarn fick förnyad styrka under november månad och den politiska risken tilltog i länder som Turkiet och Brasilien. I Kina fortsatte den ekonomiska statistiken att överraska negativt och den fortsatt svaga utvecklingen för råvarupriserna höll i sig. De svaga tillväxtutsikterna har gjort att bankerna i tillväxtländerna är mycket restriktiva med sin kreditgivning. Dessa faktorer ledde till att flertalet tillväxtvalutor återtog den långa trenden med fallande kurser. Vi bedömer att denna trend håller i sig även under december månad. Däremot tror vi inte på någon kraftig nedjustering av den kinesiska valutan då det skulle motverka Kinas långsiktiga ambitioner att öka den globala användningen av renminbin. AV: HANS GUSTAFSON IMF beslutade vid ett möte den 30 november att ta med den kinesiska valutan i sin valutakorg, SDR. Formellt kommer anslutningen att ske den 30 september 2016. Detta beslut är ett viktigt steg för i Kina i dess strävan att öka den internationella användningen av sin valuta. I dagsläget är det endast ca 30 procent av Kinas export som faktureras i renminbin. Denna andel kommer sannolikt att öka efter en anslutning till SDR. Vi förväntar oss att Kina fortsätter att ge internationella investerare bättre tillgång till valutamarknaden på fastlandet och erbjuda fler möjligheter att säkra valutarisken med genom att utveckla en terminshandel i renminbin. Vi bedömer att sannolikheten för en större nedskrivning av renminbin är låg då detta skulle motverka Kinas långsiktiga ambitioner att bli en reservvaluta. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att få utländska centralbanker och placerare att bygga upp reserver i den kinesiska valutan om Kina skulle ge sig in på en devalveringspolitik. Dessutom är vinsterna av en eventuell devalvering tveksamma. Den del av industrin som skulle gynnas är den gamla, investeringstunga delen, vilken genomgår en strukturell anpassning, med politikernas goda minne. Kinesiska företag har för övrigt byggt upp stora lån i utländsk valuta och en devalvering skulle resultera i stora förluster för dessa företag i en redan bräcklig ekonomisk situation. Vi ser framför oss att USD/ CNY kommer att fluktuera +/-1 procent runt nuvarande nivå under de närmaste månaderna för att sedan försvagas med ca 3 procent under 2016. Vår prognos för EUR/CNY är 6,69 och för CNY/SEK 1,34 om sex månader. I Turkiet återtog AKP majoriteten vid parlamentsvalet den 1 november. Marknadens reaktion var till en början positiv då riskerna för en nedgradering av kreditbetyget på kort sikt minskade något. Den turkiska liran återtog däremot sin negativa utveckling efter att Turkiet sköt ned ett ryskt stridsflygplan under månaden vilket ledde till mycket spända relationer mellan länderna med hot om ryska sanktioner mot Turkiet. Den fundamentala situationen har försämrats i Turkiet de senaste åren på grund av politisk misskötsel med stor politisk påverkan på penningpolitiken och en svag reformtakt. Detta har resulterat i låg produktivitet, ihållande hög inflation och ett stort beroende av utländskt kapital. Underskottet i bytesbalansen är fortsatt stort och uppgår till ca 6 procent som andel av BNP och andelen kortfristiga utlandslån har ökat kraftigt. Turkiet var därför mycket beroende av internationella placerares förtroende redan innan den senaste tidens olyckliga händelser. Det kommer att bli en stor utmaning för den nya regeringen att återställa investerarnas förtroende och under tiden ser vi en fortsatt svag turkisk lira med en prognos för EUR/TRY 3,19 och TRY/SEK 2,80 om sex månader. Även i Indien går reformarbetet trögt. Den ekonomiska utvecklingen har varit en besvikelse, även om tillväxttalen är mycket högre i jämförelse med många andra tillväxtländer. Det är framför allt investeringar som trampar vatten. En anledning är att bankerna är återhållsamma med utlåning och räntekostnaden är fortfarande relativt hög, trots räntesänkningar från centralbanken. Bankerna plågas av gamla dåliga lån och har använt centralbankens räntesänkningar till att reparera sina balansräkningar. Mest bekymmersamt är nog ändå takten i reformarbetet. Regeringen har en mycket ambitiös agenda men har än så länge inte lyckats driva igenom några riktigt betydelsefulla reformer, som t.ex. en gemensam skatt för varor och tjänster, då regeringspartiet saknar egen majoritet i överhuset. Regeringspartiet förlorade i delstatsvalen i Delhi tidigare i år och nyligen i den tredje folkrikaste delstaten Bihar. Mot bakgrund av det tröga reformarbetet så har vi reviderat ned vår tidigare positiva syn på rupien till neutral. Den brasilianska ekonomin plågas av fallande råvarupriser, en starkare dollar och fortsatta avslöjanden om korruptionsskandaler. Utredningarna i kölvattnet av muthärvan kring Petrobras skördade nyligen nya offer på mycket hög nivå. En högt uppsatt senator nära president Rousseff och ledaren för Brasiliens största oberoende investmentbank arresterades efter mutanklagelser. Den politiska och den ekonomiska miljön har därmed försämrats ytterligare. Vi förväntar oss därför att den brasilianska realen fortsätter att falla och har en prognos för EUR/BRL på 4,24 och BRL/SEK 2,11 om sex månader. I Ryssland har den ekonomiska situationen fortsatt att försämras. Ekonomiska sanktioner, hög inflation och ett lågt oljepris pressar ekonomin ytterligare. Exporten rasar med ca 30 procent och detaljhandeln föll med 11,7 procent i årstakt under oktober månad. Vi förväntar oss ingen förbättring i närtid vilket gör att vi förväntar oss en fortsatt svag utveckling för rubeln. Vår prognos för EUR/RUB är 73,7 och för RUB/SEK 0,12 om sex månader. 11
FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING Strategier för dollar, euro och norska kronor AV: PATRIK LARSSON STRATEGI FÖR USD-SÄLJARE: 1 BY 2 BOOSTER, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 8,7210) Strategin ger innehavaren rätt att sälja dollar mot SEK till kursen 8,8100. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 8,6950. Strategin ger möjlighet att sälja dollar till en betydligt bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen USD/SEK på förfallodagen ligger på 8,81 eller högre måste innehavaren emellertid sälja det dubbla beloppet. STRATEGI FÖR EUR-KÖPARE: 1 BY 2 (BOOSTER) MED KNOCK OUT, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 9,2730) Strategin ger innehavaren rätt köpa euro mot SEK till kurs 9,10, om inte 9,57 nås under löptiden. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 9,2700. Strategin ger möjlighet att köpa euro till en klart bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen EUR/SEK på förfallodagen ligger på 9,10 eller lägre måste innehavaren emellertid köpa det dubbla beloppet. STRATEGI FÖR NOK-KÖPARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 1,0110) En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att köpa till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att köpa norska kronor mot SEK till kursen 1,0175. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 1,0085. Om NOK kursen handlas lägre än 1,0175 men högre än 0,9630 under hela löptiden kan innehavaren köpa norska kronor till marknadspris. Om NOK kursen handlas 0,9630 eller lägre någon gång under löptiden måste innehavaren köpa till kurs 1,0175. Kronor per USD USD 8,90 8,70 8,50 8,30 8,10 7,90 7,70 7,50 7,30 7,10 6,90 6,70 6,50 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 Kronor per euro EUR 9,70 9,60 9,50 9,40 9,30 9,20 9,10 9,00 8,90 8,80 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 Kronor per per NOK NOK 1,13 1,11 1,09 1,07 1,05 1,03 1,01 0,99 0,97 0,95 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET USD-SÄLJARE 8,60 Innehavaren har rätt att sälja dollar till kursen 8,81 8,90 Innehavaren har skyldighet att sälja dubbel volym till kursen 8,81 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET EUR-KÖPARE 9,60 Innehavaren har förlorat rättigheten att köpa till 9,10 och får därmed köpa till rådande kurs 9,30 Innehavaren har rätt att köpa euro till kursen 9,10 9,00 Innehavaren har skyldighet att köpa dubbel volym till kursen 9,10 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET NOK-KÖPARE 1,0300 Innehavaren har rätt att köpa NOK till kursen 1,0175 0,98 Innehavaren köper NOK i spotmarknaden 0,95 Innehavaren har skyldighet att köpa NOK till kursen 1,0175 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 12
Kontaktinformation LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Ränte- och valutahandel Chef Jan Peter Larsson Tel: 46 8 5859 7736 e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Chef Eindride Stien Tel: 47 2311 6248 e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag Chef Maria Janson Tel: 46 8 5859 2219 e-post:maria.janson@swedbank.se Analys Chef Olof Manner Tel: 46 70 56 79 312 eller 46 70 87 251 87 e-post: olof.manner@swedbank.se Krediter Chef Mikael Busch Tel: 46 70 090 23 83 e-post: mikael.busch@swedbank.se Makroanalys Tf Chef Magnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Strategi och Allokering Chef Madeleine Pulk tel: 46 72 53 23 533 e-post: madeleine.pulk@swedbank.se ANALYS Krediter Ingvar Matsson Tel: 46 8 700 93 49 e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro Tf chefekonom Olof Manner Tel: 46 70 56 79 312 eller 46 70 87 251 87 e-post: olof.manner@swedbank.se Knut Hallberg Tel: 46 8 700 93 17 e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: 46 8 700 98 04 e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: 46 8 700 91 45 e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Magnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Anna Breman Tel: 46 70 314 95 87 e-post: anna.breman@swedbank.se Cathrine Danin Tel: 46 8 5859 0000 e-post: cathrine.danin@swedbank.se Martin Bolander Tel: 46 8 700 92 99 e-post: martin.bolander@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: 46 8 700 91 38 e-post: anders.eklof@swedbank.se Räntor Pär Magnusson Tel: 46 72 206 06 89 e-post: par.magnusson@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: 46 8 700 9147 e-post: hans.gustafson@swedbank.se KUNDHANDEL Krediter Fredrik Boklund Tel: 46 8 700 99 17 e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: 46 8 700 92 80 e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: 46 8 700 99 95 e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: 46 8 700 99 14 e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: 46 31 739 78 01 e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: 46 40 24 22 84 e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm 2010. 13