Statens institutionsstyrelse (SiS) Benny Karlsson www.stat-inst.se
Vad är SiS Bildades 1994 för den mest kvalificerade tvångsvården LVU, LVM, LSU, SoL 24 särskilda ungdomshem med 670 platser varav knappt tio procent avsedda för LSU 12 LVM-hem med 330 platser 3 000 anställda Verksamhet i ca. 30 kommuner Bedriver verksamhet i 400 byggnader, ca 200 000kvm
Verksamheten Ungefär 30 000 barn och ungdomar omhändertas varje år för vård utanför hemmet. Tusen av dessa placeras hos SiS. Av 300 000 alkohol- och narkotikaberoende placeras drygt tusen hos SiS årligen. En tredjedel är flickor eller kvinnor Genomsnittlig vårdtid cirka fem månader I bakgrunden finns kriminalitet, missbruk och annat socialt nedbrytande beteende Många insatser har prövats innan placering hos SiS Långt driven specialisering inom framför allt ungdomsvården (äldre/yngre, särskilt utagerande, neuropsykiatri)
Utmärkande för vården Hög personaltäthet och små avdelningar Låsta avdelningar Individuella behandlingsplaner Inledningsvis hög slutenhet Skola och praktik/arbetsträning Samverkan för långsiktig planering Verksamheten ska bedrivas i hemlik miljö
Brandskydd ur nyttjarens perspektiv Brandskyddet är prioriterat inom SiS verksamhet Brandincidenter inträffar varje vecka i verksamheten All personal genomgår både praktisk och teoretisk utbildning i brandskydd Specialfastigheter är hyresvärd till 90% Ca 10-15 om och nybyggnadsprojekt årligen inom SiS 5-10 bygglov årligen i lika många kommuner 5-10 olika projekteringsgrupper 5-10 olika brandingenjörer
Brandskydd ur nyttjarens perspektiv Projekteringskrav: BBR19, verksamhetsklass 5D och byggnadsklass Br0. Analytiska dimensioneringen av brandskydd, BFS 2013:12 Boendesprinkler enligt SS 88 30 01:2009 Brandlarm enligt SBF110:6 Utrymningslarm BBR 5:2512 Skydd mot brandgasspridning enligt A2-s1,d0 Projekteringskostnader i våra projekt ca. 10-15%
Brandskydd ur nyttjarens perspektiv Entreprenadkontrakt upprättas mellan BE och BH Många olika entreprenader spänner över brandskyddet - elentreprenören installerar brand- och utrymningslarm - VVS entreprenören installerar sprinkleranläggningen - Ventilationsentreprenören hanterar fläktar/spjäll m.m. VVS, ventilation, brand- och utrymningslarm ska samverka när byggnaden är färdig och nyttjaren börjar verksamheten. Inte alltid nyttjaren (personal) förstår de olika samverkande tekniska systemen i en byggnad.
Brandskydd ur nyttjarens perspektiv Besiktning av en entreprenad innebär: Separata besiktningar för respektive entreprenaddel Besiktning utförs av behörig besiktningsman i varje disciplin Besiktningsmannens uppgift är att kontrollera att entreprenören utfört de arbeten som avtalats mellan parterna en s.k. entreprenadbesiktning.
Brandskydd ur nyttjarens perspektiv Krav på nyttjaren efter övertagande: Årliga besiktningar av brand- och utrymningslarm Årlig besiktning av sprinkleranläggning Revisionsbesiktningar på 30 inst. under 2013 innebar 687 anmärkningar och dessa fördelade sig enligt nedan: - detektorer monterade för nära don 30% av inst. - fel typ av detektor monterad 30% av inst. - fel på Orienterings- eller serviceritning 60% av inst. - fel på dokumentation 50% av inst. - oskyddade utrymmen finns på 35% av inst.
Brandskydd ur nyttjarens perspektiv Idag lägger myndigheten en hel del tid och pengar på att rätta till fel som borde upptäckas vid en slutbesiktning Flytt av felplacerade detektorer kan kosta upp mot 10 000:-/detektor Komplettering med detektorer i utrymmen som är oskyddade kostar > 10 000:-/detektor Revisionsbesiktningar utförs mot gällande regelverk och inte mot krav i bygglovet
Frågor? Är entreprenadbesiktning rätt typ av besiktning för brand- och utrymningslarm? Kan man retroaktivt kräva ändringar i brandlarmet? Vems ansvar är det att detektorer är felmonterade? Vems ansvar är det att utrymmen inte är detekterade? Avsteg som görs mot gällande regelverk (brandskyddsdokumentation) bör framgå i anläggarintyget
Tack för mig