1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Susanne Åkerfeldt 103 33 Stockholm Er ref; Fi2015/05650/S2 Vår ref; RE2015020 Stockholm den 2 februari 2016 Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet har fått ovanstående promemoria på remiss och har följande att anföra. Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen om skatt på energi som är en konsekvens av krav i det statsstödsgodkännande för biodrivrnedel som EU beviljat Sverige för perioden första januari 2016 till och med den sista december 2018. Sverige har i flera års tid försökt att få EU att acceptera det svenska systemet med koldioxidskatt och energiskatt utan att få kommissionens och övriga medlemsländers gehör. Istället för att utveckla ett system med kvotplikt för drop-in bränslen och full beskattning som skulle undanta ea 75% av biodrivrnedlen från problemet med statsstöd har regeringen valt att söka förlängning av befintligt system med nedsättning av skatt och krav på statsstödsgodkännande. Kommissionen har svarat med att sakta men säkert öka kraven på Sverige i termer av villkor i statsstödsgodkännanden och med ständigt ökad administration som konsekvens. Den administrativa detaljhanteringen skiljer sig allt mer från den fysiska verkligheten som inte kan hanteras på annat sätt än i massbalans. Sammanfattning Efter samråd med medlemsföretagen bedömer att om de föreslagna administrativa rutinerna införs den första juli 2016 kommer bolagen inte att kunna leva upp till dem. Dessutom påverkas konkurrensen på den svenska marknaden. avvisar därför förslaget i sin nuvarande utformning. Biodrivmedelinstitutet, Service AB, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-667 09 54 www.spbi.se Petroleum& Biodrivmedel Institulet
2 Logistikflödet Som regeringen är väl medveten om har minskad efterfrågan på fossila bränslen sedan sjuttiotalet medfört rationaliseringar i infrastrukturen för drivrnedelshantering. Depånätet har minskat och olika aktörer har idag depåer (skatteupplag) på olika platser "depåorter" i landetjämfört med äldre tider då det vanliga var att flera aktörer var representerade på samma depåort. Genom avtal kan en skattskyldig idag hämta produkt hos en annan skattskyldig med effekt att produkten kan flyttas under uppskov i flera steg innan den lämnar uppskovet och skattskyldigheten inträder. Den aktör som hämtar hos en annan aktör har krav på att produkten ska uppfylla gällande standard och har inte uppgifter om vilka leverantörer den andra parten har. Systemet är bra för konsumenten då det är mer kostnadseffektivt men systemet är också bra för miljön då alternativet skulle vara ökade transporter på väg. Ett sådant system blir också allt viktigare då volymerna minskar till följd bland annat avenergieffektivisering. En logistikkedja kan se ut enligt följande A Stödmottagare Producent eller Grossist med Import! Införsel Skattskyldig B Stödmottagare Depåinnehavare Skattskyldig C Grossist Skattskyldig D Åkeri Skattskyldig Transaktionst1öde En försörjningskedja med fyra aktörer enligt följande; 1. Bolag A, Producent eller importör, Skattskyldig 2. Bolag B, Grossist, Depåinnehavare, Skattskyldig 3. Bolag C, Grossist, Skattskyldig 4. Bolag D, Åkeri, Skattskyldig och kund till C Bolag A levererar ett biodrivrnedel till bolag B. Bolag D är kund till bolag C och bolag C har rätt att efter godkännande av bolag B hämta vara på bolag Bs depå. Bolag D får en faktura för köpet från bolag C. Alla leveranser i ovanstående exempel går under uppskov. Biodrivmedelinstitutet, Service AB, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-667 09 54 www.spbi.se Biodrivmedel
3 Förslaget i remissen Förslaget innebär att bolag D vid deklarationstillfället måste veta vilken leverantör som är stödmottagare för att kunna göra avdrag för biodrivrnedel som har lämnat uppskovet och där skattskyldigheten inträtt. Stödmottagare kan vara Producenten (A) om biodrivrnedlet säljs i sin ursprungsform eller (B) om B har blandat biodrivrnedlet från A med någon annan produkt. Bolag D måste vid deklarationstillfället veta vem som är stödmottagare och att stödmottagaren inte är på obestånd enligt i remissen föreslagna definitioner. Förslaget innebär vidare att även om rapportering till Skatteverket ska ske i beloppsintervall per stödmottagare så krävs att den underliggande transaktionen är på liternivå per stödmottagare. Då det är fråga om skatt måste den skattskyldige kunna visa att avdraget är rätt. Ett eventuellt återbetalningskrav från EU torde också kräva att rätt belopp har påförts rätt stödmottagare. Förslaget ställer därmed höga krav på dokumentation och rutiner. Huvudpunkter Definitioner Lagförslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) 1 kap.nb "Stödmottagareför skattebefrielse enligt denna lag är den som i Sverige producerat motorbränslet eller fört in motorbränslet till Sverige genom införsel från annat EU-land eller importfrån tredje land ifall Vad är definitionen av motorbränslet? Avser man det färdiga motorbränslet eller beståndsdel som framställts av biomassa som ingår i det färdiga motorbränslet, eller ska paragrafen täcka bägge dessa? I remissens författningskommentarer används begreppet bränsle vilket ytterligare försvårar tolkningen. antar att man syftar på motorbränsle eller beståndsdel som framställts av biomassa men det behöver förtydligas. Vad är definitionen av produktion och producent? uppfattar det som att det både kan vara aktör A som tillverkar beståndsdelen men också aktör B som framställer (t ex genom blandning) det färdiga motorbränslet. I remissen på sid 37 framgår: Producent eller importör av detfärdiga motorbränslet bör alltså anses vara den som producerat t.ex. etanolbränslet E8S, uppgraderat biogas tillfordonsgas, omförestrat rapsolja till RME etc. Produktion av E8S i detta sammanhang verkar avse blandning medan omförestring av rapsolja är en tillverkning. Om det är blandning som avses med produktion borde det vara blandning av FAME i diesel på depå som är produktion men vem är då stödmottagare vid försäljning av ren FAME? Biodrivmedelinstitutet, Service AB, Nybrogatan 11,11439 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-667 09 54 www.spbi.se Blodrivmedel
4 Vad gäller t ex HVO kan det vara en aktör Ca)som producerar bioråvaran och en annan (b) som i process omvandlar bioråvaran till fårdig HVO. Om denna HVO sedan aven tredje aktör Cc)blandas in i diesel till ett fårdigt motorbränsle, vem utgör producent = stödmottagare i denna kedja? Denna process kan ske integrerat eller separat av olika aktörer. Vad gäller t ex ETBE är det en biokomponent som baseras på etanol. ETBE kan sedan blandas in i bensin till ett fårdigt motorbränsle. Vem anses utgöra producent = stödmottagare i denna kedja? Aktör Ca)som producerat eller fört in etanolen eller aktör (b) som genom process framställt ETBE eller aktör Cc) som blandat in ETBE i det fårdiga motorbränslet? har efter samtal med Finansdepartementet förstått det som att det är det fårdiga bränslet som lämnar uppskovet som styr men menar att definitionen måste förtydligas. Vem kan vara stödmottagare? I remissen under avsnitt 6.2 framgår följande: "Stödmottagare bör därför ingå i någon av följande kategorier: 1. sökande av återbetalning av skatt, 2. skattskyldig som redovisar egenförbrukning av bränsle, 3. den som i egenskap av upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare är producent eller importör av biodrivmedel. " Under avsnitt 6.7 på sid 48 framgår: Vad gäller biodrivmedel är stödmottagaren produeenten eller importören av drivmedlet. Huvudregeln ilagen (1994:1776) om skatt på energi,förkortad LSE, är att tillverkning av bränsle sker i ett skatteupplag inom ramenför uppskovsförfarandet för EU-harmoniserade bränslen respektive aven lagerhållare för övriga bränslen. En importör genomför vanligen sin införsel inom uppskovsförfarandet eller - så vitt gäller importfrån tredje land - hänför det omedelbartfrån tullförfarandet till ett uppskovsförfarande. Det är alltså rimligt att anta att i praktiken alla biodrivmedelframställs av någon som är godkänd som upplagshavare eller lagerhållare. Under vissaförutsättningar kan också en aktör godkännas som registrerad varumottagare ochfår då under skatteuppskov ta emot EUharmoniserade bränslen. Det kan därför - om än ibegränsad omfattning - förekomma att en sådan aktör är att anse som stödmottagare. Innebär detta att en stödmottagare ror biodrivrnedel enbart kan vara en godkänd upplagshavare? Om så är fallet måste det förtydligas. Biodrivmedelinstitutet, ServiceAB, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-6670954 www.spbi.se Petroleum& Biodrivmedel
5 Det kan förekomma situationer där det är en annan aktör än upplagshavaren som är ägare av produkterna som ligger i skatteupplagen. Enligt dagens skatteregler är det upplagshavaren som är ansvarig för skatten i sina skatteupplag, oavsett vem som äger varan i skatteupplaget. Exempel: En annan aktör (a) än upplagshavaren (b) är importör aven komponent framställd av biomassa och lägger denna i upplagshavarens skatteupplag. Aktör (a) är ägare av komponenten och även av det fårdiga motorbränslet som framställs i upplagshavarens (b) skatteupplag. När det fårdiga motorbränslet lämnar skatteupplaget är det upplagshavare (b) som är skattskyldig och redovisar skatten. Vem är det som är stödmottagare i denna situation? Är det möjligt att aktör (a) är stödmottagare även fast produktionen skett i upplagshavarens (b) skatteupplag? Om aktör (a) är ett utländskt företag, vem anses då vara stödmottagare? Är det så att så länge inte aktör (a) har ett svenskt organisationsnummer så kan inte (a) vara stödmottagare? Gör det någon skillnad om aktör (a) har ett svenskt organisationsnummer? Det behöver förtydligas vilka aktörer som kan vara stödmottagare. Försäljning av uppvärmningsbränslen Enligt promemorian får den som säljer 100% FAME som bränsle för uppvärmning endast göra avdrag för skatten om kunden inte är stödmottagare (sid 44 6-4). Effekten av det torde bli att aktören alltid tar ut skatt från kunden för att inte riskera att göra felaktiga avdrag. Hur ska kunder som inte är stödmottagare och inte heller skattebefriade förbrukare verifiera det så att den skattskyldige kan styrka rätten att göra avdrag? Administration För att skapa underlag för inrapportering till Skatteverket enligt förslaget kommer aktörerna som en del av affårsflödet att vara tvungna att visa vilka leverantörer man har. Med få aktörer på den svenska marknaden kommer en kartläggning av vern som har vilka leverantörer att bli effekten. Om man antar att aktörerna skulle acceptera detta så riskerar det att det att påverka konkurrensen mellan bolagen. noterar att omfattningen av detta påverkas av definitionen av stödmottagare (se under rubrik definitioner ). Massbalans är medvetet om att skattesystemet ogillar massbalans men får fortsatt konstatera att verkligheten är att hanteringen fysiskt är i massbalans vilket är en förutsättning för att logistiken ska fungera. Vad gäller motorbränsle sker det för vissa upplagshavare utlastningar från flertalet depåer och skatteupplag löpande dygnet runt där leveransen av biodrivrnedlet ser Biodrivmedelinstitutet, ServiceAB, Nybrogatan 11, 11439 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-667 09 54 www.spbi.se Biodrivrnedel
6 olika ut i olika delar i landet. Utlastningar kan avse både sådant som upplagshavaren själv kommer att göra skatteavdrag för, men även leveranser till och avhämtningar av andra upplagshavare. Till detta kommer också att det i en och samma cistern kan finnas biokomponent eller färdig produkt blandad från flera olika leveranser och leverantörer. Det är omöjligt att veta exakt vilken utlastning som är hänförd till vilken stödmottagare. Förslaget medför att aktörerna måste upprätta en sidoordnad redovisning för att simulera att massbalans inte finns. Med den korta implementeringstiden samt med de detaljerade uppgifter som ska ges i deklarationer fr.o.m, juli-rö är det en omöjlig uppgift att ändra i system för att åstadkomma detta. Om förslaget genomförs kommer hanteringen därför att behöva tas om hand manuellt. En sådan manuell hantering kan inte ske utan schablonisering med effekt att oriktiga belopp kommer att ligga till grund för rapportering i den offentliga databasen även om den skattskyldige rapporterar i beloppsintervall till Skatteverket. undrar därför vilka effekter det kan få för den skattskyldige vid en revision? Kan hela eller delar av avdraget ogiltigförklaras och skattetillägg därmed påföras? På sid 56 i remissen anser man att spårbarheten tillbaka till stödmottagaren redan finns på plats hos bolagen p.g.a. kraven om spårbarhet i lagen om hållbarhetskriterier. Det befintliga kontrollsystemet för att erhålla hållbarhetsbesked genererar endast information om ursprungsland och produkt på en massbalansnivå vilket accepteras inom det systemet. Kraven enligt anläggningsbesked hanteras genom intygsförfaranden vilket inte alls kan kopplas ihop med den rapportering om stödmottagare som detta förslag medför. Det finns därmed inget befintligt stöd eller rutiner för den informationsinsamling som förslaget kräver. Företag i ekonomiska svårigheter Enligt förslaget ska i Lagen (1994:1776) om Skatt på Energi införas följande definition i 12 "12 Medföretag utan rätt till statligt stöd avses 1.företag i ekonomiska svårigheter enligt artikel e.t.s i Europeiska kommissionensförordning (EU) nr 651/2014 av den 17juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stödförklarasförenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 (fördraget, och" av artikel z.t S i EU kommissionens förordning 651/2014 framgår Förordning 651/2014 Artikel e.t S 18.företag isvårig heter: företag för vilka minst en av foljande omständigheter råder: Biodrivmedelinstitutet, Service AB, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Tel OB-667 09 25 Fax OB-667 09 54 www.spbi.se Biodrivmedel
7 a) Ifallet med aktiebolag (utom små eller medelstora fôretaq som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstoraforetag inom sju år från derasforsta kommersiellaforsäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediárer som valts ut), om över hälften av det tecknade aktiekapitalet har forsvunnit på grund av ackumulerade forluster. Detta är fallet om avdrag for ackumulerade forluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av foretagets egna medel) leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med "aktiebolag" särskilt de typer av foretaq som nämns i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (1), och "aktiekapital" omfattar överkurs om så är relevant. b) Ifallet med ett foretaq där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar for foretagets skuld (utom små eller medelstora fôretaq som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora foretag inom sju år från derasforsta kommersiellaforsäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediiirer som valts ut), om över hälften av det bokfôrda egna kapitalet har forsvunnit på grund av ackumulerade forluster. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med "ettfôretaq där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar forforetagets skuld" siirskili de typer av foretag som nämns i bilaga II till direktiv 2013/34/EU. c) Omfóretaget är foremålfor ett kollektivt insolvensforfarande eller uppfyller kriterierna i nationelllagstiftning for attforsättas i kollektiv insolvens på siria fordringsägares begäran. d) Omforetaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd ochfortfarande omfattas aven omstruktureringsplan. e) Ifallet med ett fôretaq som inte är ett litet eller medelstortforetag, där, for de senaste två åren, (1) foretagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och (2) foretagets rôreiseresultat fôre räntor, skatter och avskrivningar, EBITDA, har legat under 1,0. Av text på sid 40 i promemorianframgår vidare "I detfall där stödmottagaren inte är den skattskyldige själv, dvs. då avdrag görsfor skatt på den andel av ett motorbränsle somframställts av biomassa, åligger det alltså den skattskyldige att visa att avdraget inte hänför sig till biodrivmedel som framställts aven producent respektive importör som är ettforetag utan rätt till statligt stöd (jfr avsnitt 4 om stödmottagare och avsnitt 6.8 om att lämna uppgift om avdragets fordelning på stödmottagare). " Biodrivmedelinstitutet, ServiceAB, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-66709 54 www.spbi.se 8iodrivmedel lnstitutet
8 Den aktör som yrkar avdrag för skatt åläggs i förslaget att vid avdragstillfållet ha kontroll på en stödmottagares ekonomiska situation, en stödmottagare som kan vara flera steg bakåt i en transaktionskedja. Det framgår vidare på sidan 56 i promemorian näst sista stycket Den som gör avdrag ska kunna garantera att stödmottagaren inte är ettföretag utan rätt till statligt stöd, vilket kan innebära en ökad ekonomisk riskför företaget som ansöker om avdrag. För att motverka detta krävs sannoliktförändrade rutiner vid t.ex. avtalsskrivning. Vissa befintliga avtal mellan deföretag som ansöker om avdrag och stödmottagarna samt övriga underleverantörer kan även behöva omförhandlas och skrivas om. Tanken är därmed att ett eventuellt återbetalningskrav kommer att riktas mot den skattskyldige som efter egen förmåga har att återvinna dessa pengar från stödmottagaren i det fall det visar sig att stödmottagaren inte uppfyller kraven. Detta väcker följande frågor Hur ska bolaget få information i realtid om vilken leverantör som är stödmottagare? att stödmottagaren inte är i ekonomiska svårigheter enligt definition 2.18 EU-kommissionens förordning 651/2014? stödmottagaren har återbetalningskrav från tidigare stöd? Hur ska den skattskyldige som yrkar avdrag och inte själv är stödmottagare kunna garantera något om en annan juridisk person? För att skydda sig behöver nya avtal tecknas, vilket i sig ofta är en tidskrävande process. Med den korta tiden från riksdagsbeslut (juni) till implementering (juli) ter det sig närmast omöjligt för de skattskyldiga att ha detta klart till den rjuli 2016. Tidsintervall Produkter kan köpas in och ligga i lager under en längre period. Hur är det tänkt att den ekonomiska risken för den skattskyldige ska hanteras om stödmottagaren inte var i ekonomiska svårigheter när den skattskyldige köpte produkten men har kommit i ekonomiska svårigheter vid deklarationstillîållet? Det måste klarläggas om det är inköpstillfället, leveranstillfället eller deklarationstillfället som är styrande. Leverans kan ske före bokslutet medan deklaration sker efter. Vad gäller för produkter som är inköpta fôre den îórstajuli 2016 men lämnar uppskovet och deklareras efter den îórstajuli? Petroteum & 8iodrivmedet, Service AB, Nybrogatan 11, 11439 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-6670954 www.spbi.se Biodrivmedel
9 Punkt 2.18 e) e) Ifallet med ettforetag som inte är ett litet eller medelstortforetag, dår.fôr de senaste två åren, (1)foretagets bokforingsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och (2) foretagets rörelseresultatfore räntor, skatter och avskrivningar, EBITDA, har legat under 1,0. noterar att båda kraven ska vara uppfyllda för att ett större företag ska anses vara i ekonomiska svårigheter. Punkt 2.18 e) 2 EBITDA EBITDA (punkt 2.18 e i förordning 651/2014) är såvitt kan se ett nyckeltal som tas fram i samband med bokslut och inte något som finns löpande under året. Det innebär att en risk finns att betydande belopp byggs upp mellan skatteavdrag och ett återkrav vilket är ett helt oacceptabelt förfarande. Det är inte heller självklart att företag publicerar sina resultat innan årsredovisning är godkänd av styrelse och fastslagen i årsstämma. har förstått det som att EBITDA ska vara tillgängligt på årsbasis då uppstår ekonomiska risker för den skattskyldige i perioden mellan bokslut och det datum då informationen är tillgänglig. vill påtala att lagen om beredskapslagring (2012:806) ålägger drivmedelsaktörer att hålla lager av drivmedel motsvarande 90 dagars förbrukning vilket med EUs beräkningsmetoder blir 100 dagar. Lagen medför att bolagen i sina balansräkningar har betydande belopp som påverkas av världsmarknadspriserna. Stora förändringar i världsmarknadspriserna kan få stor påverkan på bolagens resultat vilket normalt visas i samband med bokslut. förstår av samtal med Finansdepartementet att lagernedskrivningar inte ska tas med i beräkningen. SPBls uppfattning är att kravet på att EBITDA inte får vara negativt två år i rad är tveksamt i drivrnedelsindustrin med de fluktuationer som sker i världsmarknadspriser och valutor. Kravet på att den skattskyldige ska veta om stödmottagaren har ekonomiska svårigheter enligt förslaget riskerar att förorsaka betydande ekonomiska risker för den skattskyldige då informationen inte firms vid deklarationstillfället. Biodrivmedelinstitutet, ServiceAB, Nybrogatan It, 11439 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-667 09 54 www.spbi.se Bio~rivmedel lnstitutet
10 Det är inte acceptabelt att stödmottagaren får ett stöd som en helt annan part riskerar att bli återbetalningsskyldig för vid t.ex. stödmottagarens konkurs. Det kan inte vara rimligt att man tvingas delge sina affårsrelationer och konkurrenter denna typ av finansiell information, särskilt löpande under året. Ioch med att stödmottagare själv kan vara distributör och därmed har kontroll på sin ekonomiska situation riskerar förslaget att skapa konkurrenssnedvridning på den marknaden. Företag som fått andra former av stöd Av förordningen 2.18 framgår vidare under punkt d) följande; d) Omföretaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd ochfortfarande omfattas aven omstruktureringsplan. Hur sammanhänger definitionen av stödmottagare i fôrslaget med möjlighet att få den typ av stöd som omfattas i punkt d? Har alla berörda enligt definitionen av stödmottagare samma möjlighet att få stöd vid ekonomiska svårigheter eller skapar torslaget "vinnare och förlorare"? Syftet med att inte ge stöd till den som är i ekonomiska svårigheter torde vara att man inte ska kunna få stöd från flera håll. Den som inte har fått stöd från annat håll borde rimligen inte undantas från det stöd som skattereduktionen innebär. Återkrav vid överkompensation, fel i skattedeklaration Förslaget lämnar också frågor om hur ett eventuellt återkrav från EU ska hanteras Vad händer i det fall det visar sig att en stödmottagare har blivit överkompenserad och EU riktar ett återbetalningskrav mot stödmottagaren. Blir Skatteverket då skyldigt att rikta återbetalningskravet mot de skattskyldiga som har yrkat avdraget vilka sedan i sin tur har att ställa krav bakåt i kedjan till stödmottagaren? Vem har bevisbördan mot EU i en sådan situation den skattskyldige eller stödmottagaren? Biodrivmedelinstitutet, Service AB, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-667 09 54 www.spbi.se Biodrivmedct
11 Hur bestrider en stödmottagare eventuella felaktigheter om man anser att beloppet Skatteverket rapporterat är fel? Kommer stödmottagare att få information om vilka aktörer som angett stödmottagaren som stödmottagare och till vilket belopp. Vad händer om en skattskyldig rapporterat fel? T ex gjort rätt volym och beloppsavdrag för skatt men angett fel stödmottagare eller fel volym för en stödmottagare? Riskerar den skattskyldige skattetillägg? Riskerar den skattskyldige att få sitt upplagshavartillstånd indraget? Enligt för-slaget ska uppgifter som behövs för offentliggörandet på en webbpiats vara ett krav för godkännandet som upplagshavare. Hur ska det hanteras? Ska nuvarande godkända upplagshavare omprövas genom kompletteringar eller nyansökningar? Hur ser tidsaxeln för detta ut om riksdagen fattar beslut om denna lag ijuni med effekt från den förstajuli? Beslut om skattebefriad förbrukare ersätts med återbetalning välkomnar förslaget om att systemet med skattebefriad förbrukare ersätts med ett system där den som bedriver yrkesmässig växthusodling förvärvat bränslet med skatt får begära återbetalning. Som framgår av konsekvensanalysen kommer förslaget att få likviditetspåverkan för de som idag köper produkten utan skatt men som med förslaget kommer att kunna begära återbetalning. Övriga punkter Konsekvensanalys De skattskyldiga som ska ange stödmottagare vid deklarationstillfållet måste bygga upp en sidoordnad redovisning för att kunna simulera att massbalans inte finns. Till detta kommer själva analysen av vem som är stödmottagare samt dennes nuvarande ekonomiska situation. Detta system måste sedan underhållas löpande. De 10-90 minuter som anges på sid 56 som uppskattad ytterligare tidsåtgång vid månatlig deklaration bedömer vara en grov underestimering av tidsåtgången för de större aktörerna på marknaden. Tid för inhämtning av underlag tror inte att det är praktiskt möjligt att uppgifterna om stödmottagare ska lämnas i samband med deklarationen. Att efter ett periodbokslut få ut underlag för Biodrivmedelinstitutet, Service AB, Nybrogatan Il, 11439 Stockholm Tel 08-667 09 25 Fax 08-667 09 54 www.spbi.se Pelroleum & 8iodrivmedel
12 att skapa den sidoordnade redovisningen som kommer att krävas för att därefter förse övriga skattskyldiga i kedjan med nödvändiga uppgifter på mindre än tio dagar efter ett periodbokslut torde vara en omöjlighet. För den som har valt att ha momsgrupp gäller ett kortare datum för punktskattedeklaration. Mot bakgrund av ovanstående frågeställningar kring promemorian avvisar l förslaget i dess nuvarande utformning. Göran Lindell Biodrivmedel, ServiceAB, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Tel 08-66 7 09 25 Fax 08-66 7 09 54 www.spbi.se Biodrivmedel