Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning hos äldre patienter. Tillståndet skall inte förväxlas med grön starr vilket är en sjukdom som påverkar synnerven eller åldersgenerativ makulopati vilket påverkar funktionen på gula fläcken inne i ögat. Studier visar att varierande grad av symtomgivande katarakt förekommer i ca 50% i åldersintervallet 65-74 år för att öka till 70% vid > 75 år. Operationsvolymen ökade kraftigt i Sverige under åren 1980-2002 men har sedan planat ut på en volym på ca 80 000 operationer/år. Detta gör ingreppet till den i särklass vanligaste operationen, alla kategorier. Synskärpan vid operation har gradvis blivit bättre och bättre medan ålder- och könsfördelning varit oförändrade. Statistiskt räknar man med att ca 50% av Sveriges befolkning kommer att behöva opereras för katarakt under sitt liv. Katarakt förkommer i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Katarakt förekommer även hos nyfödda så kallad kongenital katarakt. Se bild: KATARAKT ( GRÅ STARR ) Innebär alltså en grumling av den struktur som ligger närmast bakom pupillen. Vid en okomplicerad operation ersätter man grumlat linsmaterial med en plastlins som fortsättningsvis vilar i den egna linsens kapsel vilken lämnas kvar i ögat. På grund av detta kan grumlingen ibland återkomma, så kallad efterstarr. Detta åtgärdas med en putsning av bakre linsytan med hjälp av en medicinsk laser
Sjukdomens orsaker Hög ålder Metabola sjukdomar där diabetes mellitus eller sockersjuka är den klart vanligast. Hos barn även vid: o galaktosemi o hypokalcemi och/eller o Wilsons sjukdom (sk hepatolentikulär degeneration, kopparinlagringssjukdom) Trauma, både vid o trubbigt våld utan perforation samt vid o perforerande skada. Rökning Uveit eller inflammation i ögast inre, dels på grund av inflammationen i sig men också som biverkan till medicinering med bland annat kortison under längre tidsperioder. Ärftlighet Grav närsynthet Strålningsorsakad: o Infrarött ljus samt o UV-ljus o Studier påtalar ett visst samband mellan intensiv solexponering och tidig kataraktutveckling. 2 Sjukhistoria Synnedsättning: o Varierar från lindrig till total. Dock behåller individen förmågan att se ljus och anges dess lokalisation även vid långt framskriden katarakt. Bländningsbesvär: o Mest påtagligt hos yngre personer. Ger ofta besvär vid bilkörning nattetid bland annat men även i andra situationer vid exposition för där punktformiga ljuskällor vilka ofta ger upphov till besvärande halofenomen. Detta är vanligt vid förtätningar på linsens bakre kapselyta. Dubbelseende: o När patienten tittar ned det drabbade ögat. Dubbelseende som föreligger när båda ögonen används och som försvinner när ett av ögonen täcks för har vanligen en helt annan orsak. Tilltagande närsynthet (myopi): o Linsens brytkraft förändras och ger så kallad linsmyopi. Detta fenomen är mest uttalat hos individer med förtätningar i linskärnan. Tät svällande katarakt kan ge upphov till tryckstegring och även en så kallad linsinducerad uveit (=inflammation i ögats inre strukturer).
3 Funktionstillstånd på organnivå Nedsatt synskärpa. Tilltagande närsynthet. Grumling av ögats lins. Om uttalad grumling ses pupillen gråaktigt missfärgad eller helt vit. Andra orsaker till grumlingar i ögats främre segment Utredning Behandling Ögat och dess lins kan bedömas i kornealmikroskop, vilket kan utesluta andra orsaker till synnedsättning hos personer som medverkar till undersökning. Om linsen är mycket grumlad eller inspektion av ögats inre strukturer är svår att genomföra på grund av andra orsaker kan en kompletterande undersökning med ultraljud av ögongloben bli aktuell. Syftet med en undersökningen är att utesluta andra akut åtgärdskrävande orsaker till nedsatt synskärpa. Hos små barn kan en central hornhinnegrumling bland annat förorsakas av: o Främre persisterande fetal vaskularisering (PFV) o Bakre PFV. o Förändringar i glaskropp och/eller retina Diagnosen kan dock kräva Inspektion med mikroskop. Ultraljudsundersökning Ibland med undersökning i narkos. Komplett ögonundersökning Grå starr är en klinisk diagnos. o Utredning för annan underliggande kroppslig sjukdom är vanligen inte befogad hos vuxna individer. o Grå starr ingår som en naturlig process vid stigande ålder. Hos barn: o Kan orsak till utredning föreligga om Ärftlighet inte föreligger och om Grå starr föreligger på båda ögonen. Operation. o Den egna linsen (kristallina linsen) avlägsnas med hjälp av ultraljud. o I den kvarvarande linskapseln inlägges en vikbar intraokulär lins (IOL) som är vikbar, i Sverige vanligen av akryl. o Detta förfaringssätt gör det möjligt att operera genom mycket små snitt (ca 3 mm) vilket förläggs i kanten av hornhinnan. o I 9 av 10 fall utförs operationen polikliniskt dvs du som patient kommer för operation och går hem direkt efter okomplicerat ingrepp. o Själva operationen tar ca 10-15 min. o Innan operationen mäter man hornhinnans ljusbrytande egenskaper hur långt ögat är. Med hjälp av dessa mått kan med ganska god träffsäkerhet bedöma vilken linsstyrka som der önskad refraktion efter operationen. Vanligen eftersträvar man normalsynthet eller så
kallad emmetropi på långt håll. Korrektion för läsandet kommer dock vanligen i detta fall att krävas. 4 Komplikationer Uppföljning Endofthalmit o Infektion i ögat o Ovanligt i Sverige (frekvens ca 0,0325%) vilket innebär bland de lägsta internationellt rapporterade. o Signifikant samband mellan förekomst av endofthalmit och operationskomplikationer där kommunikation mellan ögats främre och bakre segment skapas. o Som profylax installeras 1 mg cefuroxim i ögats främre segment vid operationens slut. Suprachoroidal blödning o Ovanlig komplikation o Riskfaktorer: Hög ålder Glaukom o Med modern kirurgiteknik och själslutande snitt kan synfunktion ofta bevaras. Kornealt ödem o Ses om mycket ultraljud har använts under operationen nära korneaendotelet. o Patienter med lågt antal endotelceller i kornea före operation löper större risk att utveckla hornhinneödem. Näthinneavlossning o Med dagens teknik mycket liten om ens någon risk. Svullnad på gula fläcken o Risken ökar vid eventuell komplikation i forma av kapselbrott med glaskroppsförlust. Cystiskt makulaödem förekommer dock även i samband med helt komplikationsfri kirurgi. Efterstarr (PCO Posterior Capsular Opacity) o I särklass den vanligaste komplikationen. o 2 år efter operationen ligger frekvensen av PCO mellan 5-30% hos vuxna patienter. o Behandlingen är enkel man putsar bakom linsen med en YAGlaser genom att göra ett litet hål i bakre kapselväggen. o Riskfaktorer: Ålder (vanligare hos yngre patienter) Operationsteknik Den intraokulära linsens: Kvalitet och Design. De allra flesta lever som vanligt direkt efter operationen. Sjukskrivning är vanligen inte aktuell hos arbetsföra. Behandlingen efter operationen består i att droppa inflammationsdämpande droppar i ögat under ngr veckor tid. Vanligen använder man kortisondroppar Isopto-Maxidex eller dexametason med start 3 ggr dagligen under 1-3
veckor i vissa delar av landet kombinerat med nedtrappning av droppandet under vecka 2 och 3 med endast 1 droppe/dag sista veckan Efter en komplikationsfri operation i ett annat friskt öga behövs oftast bara en undersökning opstoperativt. Den kontrollen utförs allt mellan dagen efter operation till efter ngr veckor efter operation. I vissa fall kan det räcka med ett beök hos optiker ca 6 veckor efter operation med meddelande i brev eller telefonsamtal av utfallet till opererande klinik. Glasögonbyte är ofta nödvändigt då hornhinnans brytande förmåga ändrar sig. Detta görs via optiker 4-6-8 veckor eller när operatör bedömer det lämpligt. Ibland räcker det med färdigslipade enkla läsglas om ögat blivit normalsynt (emmetropt) i samband med operationen. 5 Sjukskrivning Länk till försäkríngsmedicinskt beslutsstöd nås via länk.