Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre



Relevanta dokument
GPS-larm ökar tryggheten

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPS larm

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Hjälpmedelscentrum. Information om GPS-larm

Hjälpmedelscentrum. Information om GPS-larm

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Information om GPS-larm Förskrivningsbart hjälpmedel för personer i eget och särskilt boende

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag

Så här vill vi arbeta med GPS-larm i stor skala

FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut

GPS larm. Hjälpmedelscentrum utbildar Område Kommunikation-Kognition. Maria Söderkvist, Inger Åckander Michael Larsson, Juha Goman Hösten 2018

Nationell konferens om Teknik och demens

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Hjälpmedelscentrum utbildar. Område Kommunikation-Kognition. GPS-larm. Maria Söderkvist Michael Larsson Hösten 2017

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med GPS-funktion

Utbildning Positioneringslarm. Reviderad augusti 2019

Beskrivning av mobilt trygghetslarm med GPS-funktion

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Så här gör vi i arbetet med mobila trygghetslarm. Martina Wiklund, Marie Gunhardsson Linköpings kommun

Service- och värdighetsgarantier

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

Välkommen! Samlade erfarenheter från kommuner som digitaliserat - de mest värdefulla tipsen att ta med hem

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik

stöd och hjälp i det egna boendet.

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd och hjälp i det egna boendet

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

Projektredovisning Trygghet en rättighet för alla. Christer Arlehed Familjelarm Sverige AB

2011 års IT-konferens

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte

HJÄLP & STÖD I VARDAGEN OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Trygg i Malmö. Malmö stads LarmCentral

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Anhörigstödet program hösten 2018

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Måste Sveriges trygghetslarm bytas ut 2013?

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och din anhöriga

Hemtjänst i Ljungby kommun

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016

LARM I ORDINÄRT BOENDE RIKTLINJE GÄLLANDE HANTERING AV AKTIVA OCH PASSIVA LARM I ORDINÄRT BOENDE

Äldreprogram för Sala kommun

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

Hjälpmedelsinstitutet. Ett nationellt kunskapscentrum

Det här gör Myndigheten för delaktighet

GPS teknik inom demensvården

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

En demensstrategi för Sverige hur jobbar vi vidare? Frida Nobel, medicinskt sakkunnig

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning

Välfärdsteknik i Nacka kommun

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Hemvård. i Åstorps kommun

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

Utvärdering av projekt Förskrivning av larm i Östersund - ekonomi och process. Östersund,

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Hemvård i Åstorp kommun

Till dig som behöver stöd, hjälp eller service Bistånd enligt Socialtjänstlagen

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen

Digitala Trygghetslarm

E-hälsoutvecklingen i kommunerna

Hemtjänst. i Lessebo kommun

Verena Rodin, utbildningsnämnden, 1-11 Ulla Ljunglide, byggnadsnämnden, 1-14

Processbeskrivning för samverkan mellan landsting och kommuner i larmfrågor

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Att få vardagen att fungera.

Anhörigstödet program hösten 2019

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Trygghetsskapande teknik

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument

Avgifter Vård och omsorg i Malmö stad 2015.

Ökad trygghet i det egna hemmet med Trygghetslarm

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Information angående Trygghetslarm

SOCIALNÄMNDENS SERVICEGARANTIER

Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior

Transkript:

Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för den som själv vill skaffa ett larm för ökad trygghet. Inte minst mobila trygghetslarm med GPS har blivit mycket uppskattade. Trygghetslarm medför dessutom, förutom stora vinster för brukaren och anhöriga, i de flesta fall en minskad kostnad för kommunen då de äldre kan bo kvar längre hemma och skjuta upp en flytt till ett särskilt boende. 160 000 personer 65 år och äldre som bor i ordinärt boende har separat biståndsbeslut om trygghetslarm (Socialstyrelsen april 2012). Till det ska läggas de som har larm som en del av biståndsbeslut om hemtjänst, fått det som förskrivet hjälpmedel och alla som i dag skaffar ett larm privat för ökad trygghet. I den här foldern redovisas tre projekt som fått stöd av Teknik för äldre, ett regeringsuppdrag som gett stöd till ny teknik med inriktning på äldre och anhöriga. Resultaten från de projekt som beskrivs här, och övriga projekt, går att ta del av via Hjälpmedelsinstitutet och Teknik för äldres webbplats. 3

Larm ger många vinnare Såväl anhöriga som kommunen är vinnare på en ökad användning av larm för äldre med en demenssjukdom. Det visar de preliminära resultaten från ett projekt i Östersund där 14 äldre med demenssjukdom fått pröva på olika former av larm. Det har saknats både studier och en kostnads- och nyttoanalys av betydelsen av att använda larm för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Foto: Marie Birkel Många kommuner har inte haft en struktur vid förskrivning av larm, berättar Åsa Hannerz, arbetsterapeut som arbetar i Östersunds demensteam och projektledare för projektet. Det har bland annat varit oklart inom vilket lagrum larmen ska förskrivas, Socialtjänstlagen eller Hälso- och sjukvårdslagen. Otydligheten har även gällt vilken kompetens som krävs, såväl avseende handhavandet av larmen som teknikkunskapen. Minskad kostnad för kommunen Nu finns svaren framme från projektet i Östersund och de pekar mot att larmen ger många fördelar. Larmen ger i de flesta fall en minskad kostnad för kommunen då de äldre kan bo kvar längre hemma och skjuta upp en flytt till ett särskilt boende, framhåller Claes Malmquist på företaget Payoff AB som arbetat med utvärderingen. Utgiften för själva larmet, som är marginell, samt kostnaderna för installation och administration ska läggas till kostnaden för fortsatt hemtjänst om brukaren bor kvar hemma men det når ändå inte upp till vad det kostar med en plats på särskilt boende. 4

Maud och Kjell Lindholm i Brunflo har deltagit i det försök som Östersunds kommun genomfört med olika sorters larm. De är mycket nöjda med Vega positioneringslarm. Foto: Marie Birkel Larmen har upplevts mycket positivt av såväl anhöriga som brukare, betonar Åsa Hannerz. För flera brukare har positioneringslarmet inneburit att de kan fortsätta gå ut själva. Anhöriga har kunnat sova bättre då de vet att de väcks av larmet om brukaren kliver upp eller går. Östersunds kommun har använt dörrlarm, anhöriglarm, nödsändare och mobilt trygghetslarm med GPS. 5

Mobila trygghetslarm ger trygghet Trygghetslarm skapar trygghet för många äldre och anhöriga. Men räckvidden för ett vanligt trygghetslarm är väldigt begränsad och det gör att många äldre känner sig instängda i den egna bostaden. Därför har företaget Posifon utvecklat ett bärbart trygghetslarm som visar var bäraren befinner sig med hjälp av GPS-koordinater. Posifon används redan i flera kommuner i landet. Förra året startade Västerås en testverksamhet med tolv äldre personer som ges omsorg hemma för att undersöka hur det kan underlätta för användare, anhöriga och omsorgspersonal. Erfarenheten är att det skapar en känsla av att man vet att man kan larma och bli hittad. Glädje för oss båda Min man har en Posifon och det är till glädje för oss båda. När en person har en demenssjukdom får det inte vara krångligt och Posifon är enkel att använda. Min man stoppar den i skjortfickan varje morgon. För att nå mig behöver han bara trycka på en knapp. Och när jag ringer honom hör han mig direkt och behöver inte hantera Posifonen genom någon tryckning. Posifon ger oss trygghet. Det bästa är ju att aldrig behöva använda den. Precis som vilken försäkring som helst. Barbro Rohlin, anhörig 6

Bär sig på ett halvt år Forskaren och nationalekonomen Åke Dahlberg har utvärderat larmet utifrån den ekonomiska aspekten. Den totala årskostnaden inklusive abonnemang, kostar en kommun drygt 10 000 kronor. En större räddningsinsats, eller ett årsboende på ett särskilt boende, kostar cirka en halv miljon kronor vardera. Larmet leder till färre räddningspådrag och att de äldre kan bo kvar längre i hemmet. Åke Dahlberg har vägt kostnaderna mot varandra och dragit slutsatsen att Posifonlarmet bär sig ekonomiskt på cirka ett halvt år både för samhället i stort och för kommunerna. Posifon som app Många smartphones har GPS-funktion. Posifon utvecklar nu en ny app för smartphones som har samma funktioner som Posifons egna larm. Den nya appen är ett komplement till den nuvarande larmenheten för de personer som föredrar att använda en smartphone och ska lanseras under 2013. 7

Fler alternativ ökar tryggheten Många äldre saknar kunskap om de trygghetslarm som finns på marknaden. De flesta tror att det endast går att få trygghetslarm från kommunen, men det finns andra alternativ. Företaget Familjelarm erbjuder ett komplement till kommunernas trygghetslarm till dem som av någon anledning inte vill ha eller kan få larm från kommunen. Istället för hemtjänsten kan det då vara anhöriga, grannar eller vänner som finns med som stöd till den som använder larmet. Med få undantag är dessa larm uppkopplade mot en larmcentral specialiserad för trygghetslarm, men an höriga ingår ofta i ringkedjan, och ibland även hemtjänsten, när brukaren larmar. Utvecklingen går mot att fler vill använda larm som gör det möjligt att vara aktiv utanför hemmet, berättar Christer Arlehed på Familjelarm. Det blir allt vanligare med mobila trygghetslarm som går att ta med och som har positioneringstjänster. Många olika krav Familjelarm har studerat hur olika grupper ser på användningen av larm. En del av studien har handlat om äldre som kommer från andra länder. För många som inte talar svenska kan det vara svårt att ha kontakt med en larmcentral. Då måste vi hitta nya lösningar för dem, framhåller Christer Arlehed. 8

Andra grupper som studerats är brukare med kognitiv nedsättning och demenssjukdom, och vilka krav som då ställs på larmen, samt de brukare av larm som i första hand vill ha kontakt med sina anhöriga och först i ett senare skede en larmcentral. Ett larm ska bidra till ökad valfrihet och trygghet, samt underlätta aktivitet. En stor del av våra kunder är anhöriga som vill hitta en trygg lösning både för sig själva och för sin närstående, brukaren av larmet, säger Christer Arlehed. 9

Foto: Marie Birkel Att visa hänsyn och respekt Att använda larm som en del av omsorgen av äldre kräver respekt för den enskilde och tydliga rutiner och regler. Utgångspunkten för att använda larm är alltid att det finns ett samtycke. Det kan vara svårt i vissa fall när det gäller personer med demenssjukdom, då gäller det att följa upp hur personen mår av att ha larmet. Visar personen oro och obehag av att till exempel bära ett positioneringslarm, kanske till och med sliter det av sig, finns det inget samtycke och larmet ska omedelbart tas bort. Att sätta på någon ett positioneringslarm som inte vill ha det, och som mår dåligt av det, är felaktigt och kan aldrig vara rätt. Det går att hitta lösningar men det krävs en personcentrerad vård och hög kompetens hos den personal som möter personer med demenssjukdom. Bodil Evertsson, Medicinsk ansvarig rehabilitering, MAR, i Östersunds kommun 10

GPS-larm med positioneringsmöjlighet POSIFON VEGA YOYOCARE NÖDSÄNDARE ANVÄNDNING Armband eller band runt halsen, i väska/ficka Armband, runt halsen, i väska/ficka eller med bältesclips Armband runt halsen. I väska/ficka Armband LADDNING Varje till vart 3:e dygn Varje till vart 3:e dygn Varje dygn Aldrig TEKNIK FÖR LARMKONTROLL Dator eller smartphone Larmmottagning, dator eller smartphone Smartphone eller mobiltelefon+dator Pejlas av polis UNGEFÄRLIGA KOSTNADER Startavgift 895 kr Uppläggningsavgift Inköpspris ca 2 300 kr 395 465 kr/mån 200 kr 695 kr/mån + mobilabonnemang Ca 10 500 kr/år POSITIONERINGS- SYSTEM GPS och GSM GPS och GSM GPS och GSM Radiopejling VATTENTÄT Nej Ja Nej Ja TELEFON- FUNKTION Ja Ja Ja Nej ELEKTRONISKT STAKET (GEOFENCE) Ja Ja Ja Nej TRYGGHETS- CENTRAL Erbjuds mot extra kostnad Ingår Nej Nej WEBBPLATS www.posifon.se www.familjelarm.se www.yoyomotion.se www.phonirosystem.se 11

Mobila trygghetslarm med många vinnare Mobila trygghetslarm ger inte bara trygghet, för både brukare och anhöriga kan det också innebära en ökad frihet i vardagen. I takt med att mobila larm blir allt vanligare öppnas nya möjligheter. Mobila trygghetslarm medför dessutom, förutom stora vinster för brukaren och anhöriga, i de flesta fall en minskad kostnad för kommunen då de äldre kan bo kvar längre hemma och skjuta upp en flytt till ett särskilt boende. I den här broschyren berättar vi om erfarenheter från tre larmprojekt som fått stöd av Teknik för äldre. www.teknikforaldre.se Kontakt Ingela Månsson, ansvarig handläggare ingela.mansson@hi.se Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 2047 174 02 Sundbyberg Tfn 08-620 17 00 Texttfn 08-759 66 30 registrator@hi.se www.hi.se Artikelnummer 13302 Hjälpmedelsinstitutet 2013 Produktion: Svensk Information Tryck: MixiPrint AB