Vad innehåller Budget för 2016-2017 med plan för 2018-2019

Budget för 2016-2017 med plan för 2018-2019

2 Vad innehåller Budget för 2016-2017 med plan för 2018-2019 Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Det är koalitionen för Linköping (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberala) som ansvarar för att ta fram budgetförslaget. De partier som är i opposition skriver fram egna budgetförslag som ställs mot majoritetens när budgeten behandlas i kommunfullmäktige. Sammanlagt omsätts cirka 9 miljarder kronor i Linköpings kommun under 2016. Inledningsvis talar kommunstyrelsens ordförande och rotelansvariga om vad de vill lyfta fram i budgeten. Ett särskilt fokus läggs på En sammanhållen stad. Sedan kommer avsnitt om majoritetens mål och samverkansprogram, god ekonomisk hushållning, styrning, roller och ansvar samt kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Därefter följer förutsättningar för budgetarbetet samt budgetberedningens förslag till vad som ska ske i den kommunala verksamheten under 2016-2017 med plan för 2018-2019. Dessa är uppdelade på flera avsnitt. Efter förutsättningarna kommer budgeten i sammandrag med uppdrag till nämnder och styrelser samt förändringar av nämndernas ramar. Därefter redovisas siffersammanställningar med resultaträkning, nämndernas ramar, investeringsramar, exploatering, balansplan, kassaflödesplan samt sammanställning och specifikation av förändringar nämndernas ramar. Kort sammanfattning av budgeten Budgeten för 2016 och 2017 är i balans. Kommunfullmäktige bedömer att målen för god ekonomisk hushållning finansiella mål kommer att uppfyllas med budgeten för 2016 och 2017. Skattesatsen är oförändrad 20,20 procent för 2016. Kommunen omsätter 9 miljarder kronor per år. Nämndernas ramar utökas med sammanlagt 122 mnkr för 2016 och 239 mnkr för 2017. I utökningen ingår justering för en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 79 mnkr för 2016 och 80 mnkr för 2017. I budgeten finns resursmedel med 64 mnkr för 2016 och 60 mnkr för 2017 som kan fördelas till nämnderna som tilläggsanslag efter beslut i kommunstyrelsen. I budgeten finns även resursmedel för investeringar med 15 mnkr per år för att vid behov kunna utöka nämndernas investeringsramar under budgetperioden. Den centrala reserven för att finansiera demografiska förändringar samt löne- och priskompensation för nämnderna uppgår till 121 mnkr för 2016 och 354 mnkr för 2017. Under eget kapital finns markeringar om cirka 800 mnkr som är reserverade för särskilda ändamål varav 150 mnkr avser en resultatutjämningsreserv som kan användas för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resterande medel är öronmärkta för specifika ändamål. I budgeten ingår bostadspolitiska medel/värdeöverföring från AB Stångåstaden med 55 mnkr per år. Både skatteintäkter och reserv för löne- och priskompensation har beräknats utifrån SKL:s prognoser. Investeringsramen är 431 mnkr netto för 2016 varav 100 mnkr avser aktiekapital förnyelsebar energi samt 293 mnkr netto för 2017. Avskrivningarna beräknas till 150 mnkr för 2016 och 155 mnkr för 2017. I budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2016 och 2017 utan att ta upp lån. För 2018 och 2019 finns ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende på utveckling av skatteintäkter och demografi.

3 Innehållsförteckning Vad innehåller Budget för 2016-2017 med plan för 2018-2019 2 Kort sammanfattning av budgetförslaget 2 Budgetskrivelse från kommunstyrelsens ordförande 4 Linköpings kommuns politiska organisation 5 Rotelansvarigas kommentarer till budgeten 6 Sammanhållen stad 11 Kommunfullmäktiges övergripande mål och majoritetens samverkansprogram höjda ambitioner för Linköping 15 God ekonomisk hushållning 16 Mål för god ekonomisk hushållning finansiella mål 16 Målavstämning för budget 2016-2017 17 Styrning, roller och ansvar 18 Ekonomi- och verksamhetsstyrning 18 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare 21 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 22 Förutsättningar för budgetarbetet 24 Linköpings finansiella förutsättningar 24 Linköpings finansiella profil jämfört med andra kommuner 24 Jämförelser med andra kommuner skattesats m m 25 Jämförelser med andra kommuner verksamhetens kostnader samt utjämning 26 Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 26 Underlag för beräkningarna i budgeten för 2016 27 Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten 27 Flyktingmottagandet 28 Kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar enligt Sveriges Kommuner och Landsting 30 Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting 31 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 32 Budget för 2016-2017 med plan för 2018-2019 33 Budgeten i sammandrag 33 Finansiell analys av budgeten 37 Uppdrag till styrelser och nämnder 38 Förändringar av nämndernas ramar 40 Resultaträkning 49 Nämndernas ramar 50 Investeringsramar 51 Investeringsramar, specifikation 52 Balansplan 56 Kassaflödesplan 57 Förändringar av nämndernas ramar, sammanställning 58 Förändringar av nämndernas ramar, specifikation 59 Skatt och finansiering 72

4 Fortsatt höga ambitioner för Linköping Linköpings goda utveckling fortsätter. Befolkningen ökar ytterligare och snart kan 160 000 människor med stolthet kalla sig för linköpingsbor. Arbetslösheten sjunker och beroendet av försörjningsstöd minskar. För första gången på åratal har bostadsbyggandet tagit rejäl fart. Det är mycket glädjande. Linköpings kraftiga expansion både bäddar för och understryker rollen som navet i en växande region. Inte minst som knutpunkt för regionala kommunikationer, i synnerhet i och med Ostlänken. Som högteknologisk kunskapsstad, med ett framstående universitet och ett framgångsrikt universitetssjukhus och ett starkt näringsliv är Linköping en tillväxtmotor. Linköping är en bra stad att växa upp, verka och åldras i. Trots det finns stora utmaningar som behöver mötas genom höjda ambitioner för tillväxten och välfärden. Alla barn har rätt till en bra start i livet. Skolan ska ge alla barn jämlika förutsättningar att få växa och utvecklas till sin fulla potential. För att ge alla barn och unga de verktyg som behövs för att klara kunskapsmålen förstärker vi arbetet med tidiga insatser. Vid sidan av satsningar på tidiga insatser behövs en förstärkning av utbildningen för de äldre eleverna, med målet att alla ska klara gymnasieskolan. Det är avgörande för att se till att unga kan ta sig in på arbetsmarknaden. Med ännu en utökad satsning på sommarjobb kommer fler unga att få chansen att visa vad de går för. Genom investeringar i aktiva insatser för att minska arbetslösheten bland unga och personer som står långt från arbetsmarknaden med både kommunala och statliga medel kan vi åstadkomma en positiv utveckling för Linköping. När många fler jobbar bidrar det till en stark ekonomi. Linköping ska vara en stad där det är tryggt att åldras. Ingen ska behöva oroa sig för att bli väl omhändertagen den dag man inte längre klarar sig på egen hand. Med stärkta insatser möjliggör vi för fler att bo kvar hemma. Mer personal inom äldreomsorgen ger varje äldre mer tid för omtanke. Vi investerar i höjd kvalitet också genom att satsa på personalen med rätt till heltid blir arbetssituationen bättre och förutsättningarna för större engagemang på arbetsplatsen ökar. Rätten till heltid är också en viktig jämställdhetsfråga ofrivillig deltid är alltför vanligt förekommande i kvinnodominerade yrken. Kvinnor ska ha rätt att kunna leva på sin lön. Linköping behöver bli en mer sammanhållen stad. Skillnaderna i uppväxtvillkor mellan stadsdelarna är fortfarande för stora. I de mest socialt utsatta stadsdelarna är arbetslösheten högre, hälsan sämre och otryggheten breder ut sig. Att vända den utvecklingen är en av de enskilt viktigaste uppgifterna framöver. Långsiktigheten i insatserna ska stärkas och delaktigheten öka. Europa och Sverige står mitt i en av vår tids största flyktingkriser. Linköping ska ta sin del av ansvaret och hjälpa de människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck till en trygg tillvaro i vår stad. Linköpings kommun ska också ta sin del av ansvaret för att minska miljöpåverkan och säkerställa kommande generationers välbefinnande. Genom att kraftfullt investera i förnyelsebar energi når vi närmre målet om koldioxidneutralitet år 2025. En grundläggande förutsättning för förverkligandet av våra politiska ambitioner är en stabil kommunal ekonomi. Vi tar ansvar för en god förvaltning av linköpingsbornas resurser genom tydliga prioriteringar av de mest angelägna utmaningarna. Linköpings kommun har goda ekonomiska förutsättningar och kommunalskatten är oförändrad 2016-2017. Koalition för Linköping med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet lägger nu fram den andra budgeten i rad utan besparingar. Det är en budget där vi investerar för framtiden - i tidiga insatser för höga kunskapsresultat, i att fler ska gå vidare till jobb och studier, i höjd kvalitet i äldreomsorgen och i insatser för ett koldioxidneutralt Linköping, i att minska skillnaderna i levnadsvillkor mellan stadsdelarna. Så skapar vi en sammanhållen stad. Kristina Edlund (S) Kommunstyrelsens ordförande

5 Linköpings kommuns politiska organisation

6 Rotelansvarigas kommentarer till budgeten Skolroteln Tidiga insatser för högre kunskapsresultat Linköping har bra skolor med skickliga och engagerade pedagoger. Trots det hänger alla inte med kunskapsmässigt. Alltför många elever lämnar idag grundskolan utan gymnasiebehörighet och gymnasiet utan examen. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en alltför stor roll för elevernas resultat. För att alla elever ska få jämlika förutsättningar att nå kunskapsmålen behövs fler insatser mycket tidigare än vad som sker idag. Koalition för Linköping investerar därför i högre kunskapsresultat genom att satsa på tidigare insatser. Med en ny familjecentral i centrala Linköping ger vi föräldrar och barn möjligheter till stöd i vardagen. Det ökar möjligheterna att fånga upp familjer i riskzonen genom förebyggande arbete. Vi vet att de barn som går i förskolan får goda förutsättningar för höga kunskapsresultat senare i livet. Därför prioriterar vi insatser för att fler barn ska gå i en förskola med hög kvalitet. Vi investerar i höjd personaltäthet, i fler nya förskolor för att bygga ikapp bristen på förskoleplatser och på att öka andelen barn i socialt utsatta områden som går i förskolan. För att alla elever ska lyckas i skolan krävs insatser både under och efter skoldagens slut. Med fler lärare i åk f-3 får varje elev mer tid i klassrummet. Förlängd skoldag ger skolan ett vidgat ansvar för eleverna, utöver lektionstiden. Det kan handla om tätare arbete med fritidshemmen, att få stöd i de ämnen där man ligger efter, att få läxhjälp, att hitta former för ökat föräldraengagemang eller organiserade fritidsaktiviteter. En förutsättning för att kunna nå höga kunskapsresultat är att få må bra, känna sig trygg och ha lust att gå till skolan och lära sig mer. Vi vet att många elever mår dåligt, det kan handla om stress, prestationskrav, att föräldrarna ligger i skilsmässa och en rad andra saker, och det måste mötas upp på olika sätt. Därför investerar vi i utökad elevhälsa. För att fler unga ska känna sig trygga och för att bryta negativa normer och mönster satsar vi också på arbete mot hedersrelaterad problematik. Alla barn i Linköping ska ha rätt att komma tillbaka till skolan efter lovet och berätta om allt kul de gjort. Därför satsar vi på organiserade lov- och sommaraktiviteter på hemmaplan för barn som inte har föräldrar som har råd att till exempel åka på semester och göra utflykter. Jakob Björneke (S) Kommunalråd med ansvar för skolroteln

7 Samhällsbyggnadsroteln Ökat bostadsbyggande i en växande kommun Linköping är en attraktiv kommun som står inför spännande utmaningar. Människor vill flytta till kommunen och företag vill etablera sig och växa här. Det ställer krav på vår stadsplanering. Den bostadsbrist som finns i kommunen gör det svårare för människor att flytta hit och företag att etableras och vidareutvecklas. Bostadsbristen i Linköping är en av de största utmaningar som kommunen ställs inför. Unga ska kunna flytta hemifrån, studenter ska kunna flytta till Linköping och företag ska kunna rekrytera arbetskraft utanför kommunen. Bostadsbyggandet i Linköping har under 2015 ökat till historiskt höga nivåer och den utvecklingen måste fortsätta om bostadsbristen ska kunna byggas bort. Bristen på bostäder blir nu ännu mer aktuell i och med den rådande flyktingsituationen. För att klara av flyktingmottagandet och samtidigt komma till rätta med bostadsbristen behöver bostadsbyggandet präglas av samarbete, kreativitet och högt tempo. En viktig del av samhällsbyggnadsområdet är att bidra i kommunens strävan mot ett koldioxidneutralt Linköping år 2025. Stadsplaneringen är en viktig pusselbit i arbetet för en grön och klimatsmart stad. Vi vill utveckla ett attraktivt Linköping där miljövänliga transporter är möjliga och lätta att tillgå. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och knyta ihop kommunens olika delar. Möjligheterna att gå eller cykla i staden ska förbättras. Linköping ska återta rollen en av de främsta cykelstäderna i Sverige och att fler ska välja cykel och kollektivtrafik som färdsätt i Linköping. Vi satsar på snabbare processer för att få till nya bostäder, nya trafiklösningar och en socialt sammanhållen stad. Gemensamt krafttag med byggaktörer, näringsliv och medborgare behövs. Dialogen med bostadsbranschen ska utvecklas och bostadsbyggande i Linköping ska underlättas. Vi fortsätter höja ambitionerna för Linköping och satsar på en kommun som är grönare, attraktivare och växande där alla trivs. Elias Aguirre (S) Kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsroteln

8 Arbetsmarknads- och bildningsroteln Fler ska gå vidare till jobb och studier I Linköping ska vi ha höga kunskapsambitioner för att lägga grunden för att enskilda ska kunna leva självständiga liv och aktivt kunna delta i samhället. Stadens välstånd och välfärd bygger på att människor är kunniga, kreativa och bidrar till utveckling. Linköpings näringsliv behöver välutbildad arbetskraft för att ha god konkurrenskraft. Den enskildes möjligheter att delta på arbetsmarknaden och försörja sig själv stärks väsentligt med en examen från gymnasiet. I budgeten 2016-2017 vill vi värna kvaliteten i gymnasieskolan, fortsätta arbetet för en likvärdig gymnasieskola, höja ambitionerna för jobb för unga och utveckla SFI (svenska för invandrare) med yrkesinriktning. Att öka andelen elever som når gymnasieexamen är ett viktigt mål. Kommunen gör satsningar på att bibehålla kvaliteten i utbildningen när statsbidragen minskar. Ett ökat stödbehov ska tillgodoses utan att påverka kvalitén i övriga undervisningen. Linköpings skola ska ha hög och jämn kvalitet. Alla elever ska mötas av höga förväntningar. Vi genomför därför satsningar för att skapa en likvärdig skola och minska segregationen. Det görs genom omfördelning av programmen mellan skolorna och att samverkan med grundskolan utvecklas. Målet är att minska skillnaderna i resultat som beror på kön, elevens bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och bostadsområde. Jämställdhetsarbetet stärks genom ytterligare satsningar på genuspedagogik. Yrkesprogrammen ska stärkas så att fler elever når gymnasieexamen och får den kompetens som motsvarar branschens behov. Den framgångsrika satsningen på sommarjobb för skolelever fortsätter så att fler ungdomar får en första värdefull erfarenhet av arbetslivet. För att hjälpa unga vuxna som efter gymnasiet inte får arbete medfinansierar kommunen statliga satsningar på ungdomsjobb. Utbildningen inom SFI (svenska för invandrare) utvecklas och ska i högre utsträckning kunna kombineras med vuxenutbildning med fokus på bristyrken för att öka chanserna till jobb. Genom möjlighet att snabbare kunna läsa yrkessvenska och få handledning på modersmål för att läsa yrkeskurser förkortas tiden från nyanländ till nyanställd. Linköping ska vara en sammanhållen stad där fler kan gå vidare till jobb och studier. Karin Granbom Ellison (L) Kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och bildning

9 Sociala roteln Trygg omsorg med människan i centrum I Linköping ska den som är i behov av stöd kunna känna att ett gott och fullständigt liv är möjligt. Omsorgsverksamheten ska finnas för de som behöver den när de behöver den och präglas av trygghet, kompetens och hög kvalitet. Linköpings äldre ska få mer tid för omtanke och den som vill bo kvar hemma ska få stärkta förutsättningar att kunna göra det. Inom äldreomsorgen finns kompetent och engagerad personal som gör sitt yttersta för att ge de äldre en så bra omvårdnad som möjligt. Men låg bemanning och för lite resurser för att kunna möta de behov som finns har under alltför lång tid fått prägla äldreomsorgen. Därför fortsätter vi att höja ambitionerna för äldreomsorgen i budgeten för 2016-17och förstärker bemanningen ytterligare, både dag- och nattetid. Det som ytterst avgör hur man som äldre trivs på sitt vårdboende är personalens insatser. Med önskad sysselsättningsgrad ökar förutsättningarna för att personalen trivs och då ökar också engagemanget. Det i sin tur skapar förutsättningar för minskad personalomsättning och ökad trygghet för de äldre, som slipper att möta nya ansikten varje dag. Fler äldre vill också bo kvar hemma. För att möjliggöra det och bibehålla äldres livskvalitet så långt det går investerar vi i förstärkt rehabilitering, hemsjukvård och trygghetsskapande teknik. Det gör att fler håller sig friska längre och själva kan styra över sitt liv och sin vardag. Den som behöver vård ska inte hindras av köer. Detta är en stor utmaning inom omsorgen i Linköping och vi tar ett krafttag för att minska köerna till gruppboenden och socialpsykiatrin. Vi höjer ambitionerna inom omsorgen i Linköping. Alla, ung som gammal, ska ha möjlighet att leva ett hälsosamt och meningsfullt liv. Mikael Sanfridson (S) Kommunalråd med ansvar för sociala roteln

10 Miljöroteln Ett ekologiskt hållbart Linköping Klimathotet blir en allt större utmaning för vårt samhälle, såväl lokalt som globalt. Värmeböljor och översvämningar blir hot mot viktiga samhällsfunktioner och vi ser allt fler klimatflyktingar i världen. Samtidigt har Linköping kapacitet att gå i bräschen för klimat- och miljöarbetet. Vi har ett ambitiöst mål om att bli en koldioxidneutral kommun år 2025 och tar nu ett stort kliv för att nå dit. Under 2016 görs kommunens första avsättning för investering i förnyelsebar energi, i syfte att kompensera för kommunens samlade koldioxidutsläpp. Vi ger även ett uppdrag att ta fram en plan för hur näringslivet kan involveras i kommunens klimatarbete. Genom samarbeten och innovativa lösningar på klimat- och miljöarbetet kan också nya jobb skapas och kommunen utvecklas. För att öka de hållbara transporterna förstärker vi arbetet med så kallat mobility management för att fler människor ska nyttja kollektivtrafiken. Vi inrättar en distributionscentral för samordning av kommunala varuleveranser till kommunens olika verksamheter. Den kommer att minska kommunens klimatpåverkan, skapa bättre luftkvalitet och tryggare miljöer vid kommunens verksamheter. Det är också en satsning på småföretagandet då den undanröjer de handelshinder som i dag finns med krav på transporter i upphandlingar. Miljöarbetet kommer att förstärkas särskilt kring tillsynen av vatten och förorenad mark, där kommunen ska öka takten med kontroller av enskilda avlopp, vilka står för en stor del av vattenföroreningarna. Med avstamp i dagens arbete med giftfri förskola och skola initierar vi ett arbete med att ta fram en strategi för giftfri miljö för alla kommunens verksamheter. Vi öronmärker engångsmedel som bl a kan användas till finansiering av genomförandet. Våra naturreservat är en viktig del av den växande staden, både som rekreationsområden och för att bevara den biologiska mångfalden. Den kommande mandatperioden ska kommunen därför bilda ett nytt kommunalt naturreservat. Genom att ta ansvar för klimat och miljö tar vi också ansvar för framtiden. Linköping ska vara en stad dit människor vill flytta och där utvecklingen mot ekologisk hållbarhet ligger i framkant. Nils Hillerbrand (MP) Kommunalråd med ansvar för miljöroteln

11 SAMMANHÅLLEN STAD Linköping ska bli en sammanhållen stad, en stad där förutsättningarna för att lyckas i livet inte ser olika ut beroende på var i staden man växer upp. En av de största utmaningarna för Linköping är därför den alltmer omfattande segregationen. Skillnaderna i levnadsvillkor mellan Linköpings stadsdelar är oacceptabelt stora. I de mest socialt utsatta stadsdelarna är arbetslösheten högre, hälsan sämre och inkomsterna och utbildningsnivån lägre. För att lyckas förbättra förutsättningarna krävs omfattande insatser, politisk vilja och handlingskraft. Insatser för att få fler i jobb och utbildning, för en likvärdig skola som ger alla elever förutsättningar att lyckas och för en tydligare inkludering i det omgivande samhället är avgörande för att skapa en sammanhållen stad. Alltför många unga lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, och gymnasieskolan utan en avslutad utbildning. Vi vet att utan gymnasieutbildning blir möjligheten att komma in på arbetsmarknaden kraftigt begränsade. Med jobb följer en egen inkomst, gemenskap och utveckling. Jobbet är en grundläggande förutsättning för människors frihet. Med ett arbete följer känslan av delaktighet och självkänslan stärks hos individen. Att fler arbetar är även av stor betydelse för samhället i stort. En hög sysselsättningsgrad är också en förutsättning för en välfärd av hög kvalitet och en sammanhållen stad. För att skapa förutsättningar för att fler människor ska ha ett jobb att gå till krävs att kommunen kan erbjuda utbildning som tar till vara individens förmågor och rustar de unga inför framtiden. I en sammanhållen stad kan alla elever lyckas i skolan, oavsett bakgrund, kön, föräldrarnas utbildningsnivå eller var i staden man bor. För det krävs insatser både under och efter skoldagens slut. Genom att satsa på förlängd skoldag får skolan ett vidgat ansvar utöver lektionstiden. Det kan handla om tätare arbete med fritidshemmen, att ge stöd i de ämnen där elever ligger efter, läxhjälp, organiserade fritidsaktiviteter eller att öka föräldrarnas engagemang. För att kunna nå höga kunskapsresultat är det viktigt att må bra och att känna sig trygg. Därför satsar vi på utökad elevhälsa och särskilda insatser mot hedersrelaterad problematik. För att skapa en likvärdig skola och bryta segregationen gör vi en omfördelning av programmen på gymnasieskolorna samt utvecklar samverkan med grundskolan. Vi satsar på högre kvalitet i gymnasieskolan, på att tillgodose behovet av elevassistenter och förstärker jämställdhetsarbetet. Yrkesprogrammen ska stärkas så att fler elever når gymnasieexamen. Att få sitt första jobb kan vara svårt, särskilt för den som inte har egna kontakter på arbetsmarknaden. Linköpings kommun fortsätter därför den lyckade satsningen på sommarjobb för skolelever och vi medfinansierar statliga satsningar på ungdomsjobb, för att hjälpa unga att få in en fot på arbetsmarknaden. Fler människor ska kunna gå vidare till studier och jobb. Studier i svenska ska på ett mer effektivt sätt kombineras med yrkesutbildning för att öka chanserna till jobb för nyanlända. Svenska för invandrare (SFI) ska utvecklas och med fokus på bristyrken komplettera de studerandes kompetens med arbetsmarknadens behov. I en sammanhållen stad har alla barn och unga likvärdiga möjligheter till en meningsfull fritid, som är en viktig faktor för livskvalitet och social stimulans. Inget barn i Linköping ska behöva komma tillbaka från sommarlovet utan att kunna berätta om allt kul de har gjort. De barn vars föräldrar inte har råd eller möjlighet att åka till sommarstugan eller på semester i utlandet ska istället kunna ta del av aktiviteter på hemmaplan. Därför investerar vi i utökad lov- och sommarverksamhet. Alla linköpingsbor ska kunna ta del av ett kreativt och utmanande kultur-, idrotts- och fritidsliv med möjlighet till eget skapande. Satsningen på det sociala musikprojektet El Sistema är en metod för att ge barn och familjer som lever i socialt utsatta stadsdelar möjlighet att ta del av och utöva klassisk musik. I en sammanhållen stad ska aldrig otryggheten få slå rot. Vi prioriterar därför trygghetsskapande och förebyggande insatser. Genom att stärka brobyggarnas brottsförebyggande arbete i stadsdelarna kan förtroendet för samhället höjas. Linköping har goda förutsättningar att vara en bra stad att växa upp och leva i för alla. För att nå dit krävs att de tas tillvara. Då blir Linköping en sammanhållen stad, där människor känner framtidstro. Kristina Edlund (S) Kommunstyrelsens ordförande

12 Statistik sammanhållen stad Utrikes in- och utflyttning 2000-2014 Antal 2250 2000 1750 1500 Utrikes inflyttning Utrikes utflyttning 1250 1000 750 500 250 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Den långsiktiga trenden för Linköping är att flyttningen från andra länder till kommunen har ökat efter sekelskiftet. Efter en tillfälligt topp åren närmast före och efter 2009 vilken främst berodde på en ökad inflyttning av utbytesstudenter till universitetet har inflyttningen på nytt ökat något under de senaste åren. Den ökade inflyttningen från andra länder har också fört med sig att utflyttningen till andra länder har ökat en del under de senaste åren. Dock inte alls lika mycket som inflyttningen har ökat. Under de senaste åren har nettoflyttningen mot andra länder uppgått till ungefär 870 personer. Under slutet av 2015 kommer sannolikt en stor teknisk utflyttning till andra länder att ske från Linköping. Skatteverket planerar att göra en kvalitetskontroll av befolkningsregistret i kommunen. Uppskattningsvis kommer då 500-550 personer som fortfarande är folkbokförda i kommunen men där uppehållstillståndet har gått ut för flera år sedan att tas bort ur befolkningsregistret. Utifrån senast kända bosättningsadress kan det förmodas att det i första hand handlar om tidigare utbytesstudenter som flyttat från Sverige utan att lämna in någon flyttanmälan. Andel utrikes födda i kommunens delområden 2009 och 2014 Gottfridsberg Garnisonen Ekkällan Hejdegården Hackefors Johannelund Innerstaden Hjulsbro Jägarvallen 50 45 40 35 30 25 20 Lambohov Ramshäll Skäggetorp Tallboda Tannefors Ullstämma Vasastaden Vidingsjö Ekholmen Berga Hela kommunen 15 10 5 0 Vimanshäll Östra Valla Övr. stadsdelar Landsbygd Askeby Västerlösa Bankekind Vikingstad Ulrika Sturefors Brokind Berg Bestorp Slaka Skeda udde Sjögestad Rappestad Nykil Ekängen Gistad Linghem Malmslätt Ljungsbro 2009 2014

Hur stor andel som är utrikes födda varierar mycket mellan kommunens olika delområden. Höga andelar är det framför allt i Skäggetorp och Berga, samt i den studentdominerade stadsdelen Ryd och som på grund av studenternas kraftiga påverkan redovisas bland övriga stadsdelar i diagrammet ovan. Det är också i de nämnda stadsdelarna som ökningen har varit störst mellan 2009 och 2014. Huvuddelen av de utrikes födda är bosatta i Linköpings tätort. Variationen är dock väldigt stor inom Linköpings tätort, och i yttre och ofta villadominerade stadsdelar som Hackefors, Hjulsbro och Ullstämma är endast fem till sju procent av befolkningen födda i ett annat land. Vid sidan om de nämnda stadsdelarna bor det förhållandevis höga andelar med utrikes födda i exempelvis Lambohov, Ekkällan, Ramshäll och Johannelund. I övriga tätorter och på landsbygden bor det ofta mindre än fem procent utrikes födda. Sjögestad sticker ut något med drygt 8 procent utrikes födda. I hela kommunen var 15 procent av befolkningen utrikes födda 2014. Andel arbetslösa (öppet samt i program med stöd) 18-64 år i kommunens delområden 2009 och 2015 13 Ekholmen Berga Hela kommunen Gottfridsberg Garnisonen Ekkällan Hejdegården Hackefors Johannelund Innerstaden Hjulsbro Jägarvallen 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Lambohov Ramshäll Skäggetorp Tallboda Tannefors Ullstämma Vasastaden Vidingsjö Vimanshäll Östra Valla Övr. stadsdelar Landsbygd Askeby Västerlösa Bankekind Vikingstad Ulrika Sturefors Brokind Berg Bestorp Slaka Skeda udde Sjögestad Rappestad Nykil Ekängen Gistad Linghem Malmslätt Ljungsbro 2009 2015 Det är framför allt i stadsdelarna Skäggetorp och Berga samt i tätorten Ulrika som en hög andel av befolkningen är arbetslös. När det gäller arbetslöshet är uppdelningen mellan stad och land inte lika tydlig som när det gäller utrikes födda. Ganska hög arbetslöshet finns det bland annat i stadsdelarna Johannelund och Ekkällan samt i tätorterna Gistad och Nykil. Låg arbetslöshet redovisas främst för Skeda udde, Bankekind och Jägarvallen. I de flesta delområdena har arbetslösheten sjunkit mellan 2009 och 2015. Det gäller dock inte i de stadsdelar och tätorter där arbetslösheten är högst för tillfället.

14 Boendesegregationsindex 2005-2014 Index 44 42 40 38 36 34 Utrikes födda Utländsk bakgrund 32 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Segregationen när det gäller utrikes födda och personer med utländsk bakgrund ökade kraftigt i Linköpings kommun mellan 2005 och 2010. Därefter har segregationen för de utrikes födda stabiliserats på ungefär samma nivå för perioden 2010 till 2014. För dem med utländsk bakgrund har segregationen minskat något sedan 2010. Nivån är dock fortfarande betydligt högre än vad den var 2005. (Beräknat som Index of dissimilarity.) Arbetslöshetssegregationsindex 2005-2013 Index 35 30 25 20 15 10 Arbetslösa 20-64 år Långtidsarbetslösa Förtidspension 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Det blir successivt allt mer segregerat i kommunen när det gäller förekomsten av arbetslöshet. Den långsiktiga trenden sedan 2005 är tydlig i att både arbetslösheten och långtidsarbetslösheten blir allt mer segregerad i kommunen. Förtidspension är på en mer stabil nivå, men även för det måttet kan det börja anas att en ökande segregation kan vara på gång. En viktig förklaring till att segregation är så pass tydlig i Linköping är att delområdena i kommunen är förhållandevis homogena. Det vill säga att det är förhållandevis sällsynt att bostäder med småhus, bostadsrätter och hyresrätter samsas i samma område. Segregationsindex (Index of dissimilarity) är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Kommunen delas upp i mindre geografiska områden och med hjälp av information om fördelningen av en befolkningskategori beräknas avvikelsen område för område i förhållande till kommunens genomsnitt. Dessa avvikelser summeras sedan till ett index som skalas från 0 till 100, där 0 betyder jämn fördelning över kommunen och 100 betyder total segregering i kommunen. Segregationsindex lämpar sig inte för att göra jämförelser mellan kommuner (eller stadsdelar), men däremot för att beskriva utvecklingen över tid i kommunen.

15 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MAJORITETENS SAMVERKANSPROGRAM HÖJDA AMBITIONER FÖR LINKÖPING Kommunfullmäktige har fastställt att majoritetens samverkansprogram ska ligga till grund för nämndernas och styrelsernas arbete med mål under mandatperioden (KF 2 december 2014). Kommunfullmäktige har också beslutat om övergripande mål som leder till god ekonomisk hushållning (KF 150428). Dessa mål är följande: Kommunfullmäktiges övergripande mål 1. I Linköping ska fler människor nå egen försörjning 2. En kommun med ett växande näringsliv 3. En kommun med höga kunskapsambitioner och trygga uppväxtvillkor 4. En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv 5. En ekologiskt hållbar kommun 6. Fler bostäder för en växande kommun 7. En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet 8. En kreativ kommun 9. En kommun med bra arbetsvillkor 10. En ekonomiskt hållbar kommun 11. En kommun som är en stark röst regionalt, nationellt och internationellt I majoritetens samverkansprogram kan utläsas 120 punkter som ska verkställas av nämnderna. Dessa kan grupperas under de 11 övergripande målen ovan. Därutöver har kommunstyrelsen, på kommunfullmäktiges uppdrag, tagit fram och fastställt indikatorer för måluppfyllelse av fullmäktiges övergripande mål. De fastställda indikatorerna är uppdelade i tre kategorier (varav indikatorer för kommunal utveckling mäter måluppfyllelse av fullmäktiges övergripande mål); indikatorer för samhällsutveckling indikatorer för kommunal utveckling indikatorer för inre effektivitet Uppföljning av mål och indikatorer kommer att ske årligen, efter varje års slut. Redovisning sker till kommunstyrelsen i början av respektive år.

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och föreslår mål för verksamheten inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar, fullmäktiges övergripande mål samt majoritetens samverkansprogram. Till grund för budgeten finns även OBS som är ett kommungemensamt planeringsunderlag för nämnder och styrelser. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Nämnderna ska under året löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till kommunstyrelsen. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen (Kap 8 1) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Enligt förarbetena till lagen ska varje generation själv bära kostnaderna för den service de konsumerar. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå detta krävs en ändamålsenlig styrning, till exempel genom att sätta upp mål, upprätta planer och program samt kontinuerligt följa upp utvecklingen för såväl verksamhet som ekonomi. Som underlag för denna styrning bör nämnderna göra kostnads- och kvalitetsjämförelser med andra organisationer. Nämnderna skall genomföra intern kontroll för att säkerställa styrsystemet. Till en god ekonomisk hushållning hör också att ha en beredskap att möta framtida utmaningar genom att i god tid inför förväntade förändringar vidta nödvändiga åtgärder och insatser i stället för insatser i efterskott. Ett positivt resultat behövs för att kunna egenfinansiera investeringar som överstiger årets avskrivningar och inte definieras som stora och långsiktiga. Om kommunen lånar även till övriga investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga undan övriga kostnader för drift av kommunens verksamhet i resultaträkningen. Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har historiskt sett, haft en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I kommunallagen regleras att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna samt att för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Respektive nämnd ska i budgeten formulera och föreslå mål för sin verksamhet. Dessa ska visa hur respektive nämnd avser att bidra till uppfyllandet av kommunens övergripande mål och majoritetens samverkansprogram. Mål för god ekonomisk hushållning - finansiella mål Linköpings kommuns ekonomi ska präglas av ansvarstagande i såväl goda tider som stunder av finansiell oro. God ordning på ekonomin skapar handlingsutrymme på både kort och lång sikt. Linköping ska ha regionens lägsta kommunalskatt. Mål Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar. Linköping har en stark ekonomi, men påverkas av händelser i omvärlden. Det är därför viktigt att det finns marginaler i ekonomin, att resurserna används på effektivaste sätt och att investeringar sker på ett ansvarsfullt sätt. Skattebetalarnas pengar ska förvaltas väl. Kommunen ska främja konkurrens och vara öppen för alternativa utförare i den kommunalt finansierade verksamheten. Den starka befolkningstillväxten och de ambitioner som finns för Linköping medför att vi nu står inför flera viktiga framtidsinvesteringar, men alla investeringar låter sig inte förverkligas samtidigt. Kommunen, näringslivet och kommunens egna bolag kommer alla att vara viktiga i förverkligandet av de stora framtidsinvesteringarna som väntar. 16

Indikatorer 1. Kommunkoncernens soliditet ska inte vara lägre än 18 procent och inte minska fler än två år i rad. 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 procent och inte minska fler än två år i rad. 3. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader och utdelning. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar*, det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga* kan egenfinansieras. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till cirka 200 mnkr. * Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år. Målavstämning för budget 2016-2017 Indikatorer 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 procent och inte minska fler än två år i rad. Soliditeten beräknas till 62 procent för 2016 och 62 procent för 2017. I delårsrapporten per den 31 augusti 2015 uppgick soliditeten till 63 procent och i bokslut 2014 till 62 procent. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. I budgeten finns inga aktieägartillskott från kommunen till bolagen budgeterade. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Den föreslagna investeringsramen för 2016 är 431 mnkr och för 2017 293 mnkr. Kommunen har inga lån och i budgetförslaget beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2016 och 2017 utan att behöva ta upp lån. 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en budgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga kan egenfinansieras. För 2016 budgeteras ett resultat på 0 mnkr och för 2017 0 mnkr. Den föreslagna investeringsramen för 2016 är 431 mnkr och för 2017 293 mnkr. Avskrivningarna beräknas till 150 mnkr för 2016 och 155 mnkr för 2017. Det innebär att delar av investeringarna för 2016 och 2017 kommer att finansieras med kommunens likviditet. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till cirka 200 mnkr. Den 31 augusti 2015 uppgick likviditeten till 419 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå till 403 mnkr den 31 december 2016 och 155mnkr den 31 december 2017. Det finns en osäkerhet i bedömningen av likviditeten per den 31 december 2017, vid behov kommer den att regleras med hur stora belopp som kan ianspråktas av markeringarna. Kommunstyrelsen bedömer att de finansiella målen kommer att uppfyllas med budgetförslaget för 2016 och 2017. 17

STYRNING, ROLLER OCH ANSVAR Inför varje ny mandatperiod formulerar tillträdande majoritet ett program för den politik och verksamhet som man avser att bedriva under mandatperioden. Den övergripande styrprocessen 18 Ekonomi- och verksamhetsstyrning En ekonomi i balans kräver kontroll på kostnader, att arbeta kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att kontinuerligt utveckla arbetssätt och leta efter best practice. Det är en förutsättning för att nå målen med de medel och resurser som finns tillgängliga. För att kunna bedriva en bra verksamhet förutsätts att det finns en god ekonomistyrning på alla nivåer. Långsiktig planering och en stabil ekonomi gör det möjligt att satsa offensivt, hantera nya förutsättningar och klara konjunkturväxlingar. På både kort och lång sikt är det av yttersta vikt att ha balans mellan intäkter och kostnader samt fokusera på driftkonsekvenser av investeringar och andra långsiktiga åtaganden. För att kommunens budget även för de kommande åren ska vara i balans krävs ramanpassningar och effektiviseringskrav. Varje generation ska bära sina kostnader, vilket kräver stort ansvarstagande och god budgetdisciplin. Alla verksamheter ska drivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Varor, tjänster och lokaler ska anskaffas affärsmässigt utifrån verksamheternas resursbehov och med miljömässigt och socialt ansvarstagande. Det ska finnas tydliga samband mellan resultat och resursåtgång. Skattepengarna ska användas för invånarnas bästa och alltid där de gör största möjliga nytta. I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla händelser. För att uppnå en ekonomi i balans på alla nivåer i organisationen krävs budgeterade reserver och handlingsberedskap för väntade och oväntade händelser. Budgetreserven behöver anpassas till osäkerhetsfaktorerna i respektive verksamhet. En reserv ökar förutsättningarna för att kunna hantera oförutsägbara händelser vilket är särskilt angeläget i rådande ekonomiska läge.

Mål för kommunens ekonomistyrning Ekonomistyrning är en del i det totala styrsystemet och handlar, liksom all styrning, om att påverka agerandet i en viss önskvärd riktning. Ekonomistyrningsreglerna ska uppmuntra till ett sunt ekonomiskt agerande. Det innebär till exempel att alla ekonomiskt ansvariga ska handla med kommunens bästa för ögonen, vilket kan medföra att nyttan för den totala ekonomin ibland måste gå före den enskilda enhetens bästa. Målet är att kommunens resurser ska användas på ett effektivt sätt. För att nå dit handlar det om att: - Precisera ansvar och roller - Planera och budgetera verksamheten - Fortlöpande redovisa ekonomi och verksamhet - Följa upp om ekonomin och verksamheten utvecklas enligt plan - Vidta korrigerande åtgärder vid befarade avvikelser Roller och ansvar Nämnderna bekräftar genom budgeten sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnderna inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de kommunövergripande mål som berör verksamheten samtidigt som man på ett övergripande sätt beskriver hur man kommer att arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna ansvarar också för att - målen följs upp och utfallet rapporteras i enlighet med fastställda rutiner och tidplaner - genomföra intern kontroll som stöd för en effektiv verksamhet - mätning och redovisning av resultat och effekter av genomförd verksamhet görs i enlighet med de krav som olika statliga myndigheter har - kostnads- och kvalitetsjämförelser görs med andra organisationer Nämnderna har ett ansvar att hantera förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram. Vid behov ska nämnden justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram. Respektive nämnd skall upprätta internbudget med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller inriktning och omfattning av verksamhet. I internbudgeten kan nämnden göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget dock med beaktande av fullmäktiges beslut. För investeringar erhåller nämnderna ett årligt nettobelopp i form av nettoinvesteringsram utifrån verksamhetsområde och ändamål. För enstaka investeringar av större omfattning eller som av annan anledning är av principiell betydelse, fastställs en ram för respektive investering. Samtliga nämnder skall löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser. Konflikt mellan mål och medel Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Det innebär att tillgång till ekonomiska och andra resurser sätter gräns för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. I de fall det finns en tvingande lagstiftning som innebär en skyldighet för kommunen att göra utbetalningar eller svara för kostnader är det möjligt att överskrida medelsramen. Berörd nämnd är dock skyldig att snarast anmäla detta till kommunstyrelsen. Tilläggsanslag under budgetåret Under året medges nämnderna tilläggsanslag som finansieras med resursmedel eller ianspråktagande av markering. Normalt fattas inte beslut om tilläggsanslag löpande utan de samlas ihop och behandlas av kommunstyrelsen vid två tillfällen per år, i samband med delårsrapporterna per den 30 april och 31 augusti. Resultathantering Beslut om resultatöverföring Kommunstyrelsen gör en särskild prövning av förslagen till resultatöverföring och fastställer dessa efter respektive års bokslut. 19

20 Åtgärdsplaner vid oplanerade underskott Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än 1 mnkr, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Intäktsfinansierad verksamhet För den intäktsfinansierade verksamheten (enheterna) gäller liksom tidigare att enheterna får behålla uppkommet resultat i form av eget kapital under 3 år, men att ianspråktagande av detta resultat endast får ske inom ramen för de medel som särskilt budgeteras för ändamålet. Uppkomna underskott ska på motsvarande sätt inarbetas under 3-års perioden. Tillämpningsanvisningar för investeringar, förhyrningar och stora projekt Varje nämnd ska ha en lokalförsörjningsplan som ska vara avstämd mot översiktsplanen. Inför budgetarbetet ska varje nämnd redovisa en prioriterad investerings- och förhyrningsplan för den kommande tioårsperioden till en särskild investeringsberedning. Även konsekvenser för kommunens framtida driftkostnader ska redovisas. Investeringsberedningen tar sedan fram ett förslag till en prioriterad investerings-/förhyrningsplan som överlämnas till budgetberedningen. I budgeten beslutas sedan om en nettoinvesteringsram för respektive nämnd för den närmaste fyraårsperioden på en detaljerad nivå, samt en långsiktig investeringsplan för den kommande 10-årsperioden på en övergripande nivå. Särskilda anvisningar för större projekt För större investeringar och projekt ska beslut fattas i en särskild ordning antingen av kommunstyrelsens planeringsutskott eller kommunfullmäktige innan ett projekt påbörjas. Investeringens omfattning avgör valet av beslutsinstans. Innan några utredningsinsatser påbörjas, ska ett utredningsbeslut fattas. Samråd ska ske med kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret. Därefter ska ett särskilt inriktningsbeslut fattas. Som underlag för inriktningsbeslutet ska bland annat en beräkning finnas av investeringens ekonomiska konsekvenser. Innan igångsättning ska slutligen ett genomförandebeslut fattas. Större investeringar och förhyrningar ska följas upp i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. När ett genomförandeprojekt är färdigställt ska en slutredovisning lämnas till nämnden. Nämndens verksamhetsberättelse för det gångna året ska innehålla en redovisning av samtliga investeringar/förhyrningsprojekt som har slutredovisats under året, med en sammanfattning av innehållet. Exploatering för bostäder och verksamheter Exploateringsverksamheten har hittills inte haft några budgeterade kostnader eller intäkter. Enligt tidigare rutin redovisades kostnader och intäkter för ett exploateringsområde först när hela området var färdigställt, vilket innebar att det kunde ta lång tid innan resultatet redovisades. Enligt den rutin som kommunstyrelsen beslutade om i december 2013 ska intäkter avräknas mot kalkylerade kostnader så snart en tomt avyttrats. Det innebär att kostnader och intäkter redovisas fortlöpande. För budgetperioden 2016-2019 kommer en särskild beredning att ta ställning till de exploateringsprojekt som ska genomföras under planperioden. Avvikelser från planen som medför kostnadsökningar som är större än tio procent av den beräknade totalkostnaden för ett projekt ska redovisas för kommunstyrelsen med förslag till åtgärder. Exploateringsverksamheten kommer därför att budgeteras för första gången i 2016 års budget och beräknas då ge ett samlat överskott på 20 mnkr. Lokalplanering och styrning Kommunens lokaler ska vara kostnadseffektiva, ändamålsenliga och ha en låg miljöpåverkan. De ska vara attraktiva, trygga och säkra och anpassade för den verksamhet som bedrivs. Varje nämnd/förvaltning ansvarar för de lokaler som behövs för verksamheten, men kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens samlade lokalförsörjningsprocess. Särskilda forum för samverkan mellan förvaltningar och mellan förvaltningar och bolag kommer att tillskapas. På den operativa, mer vardagliga nivån kommer att finnas lokala arbetsgrupper som kan bestå av nämndernas lokalsamordnare, lokala verksamhetschefer och företrädare för kommunens lokalplaneringsenhet. Här arbetar man i enlighet med redan beslutade åtgärder.