SÖKA PENGAR 4 4.1 1.1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 4.1 Folkhälsopolitik sid 4 4.2 Var söker vi pengar? sid 6 4.3 Mall: Riktlinjer och direktiv för ansökan sid 8 4.4 Vad är lätt att få pengar för framöver? sid 10 4.5 Checklista: Att tänka på när du söker pengar sid 15 4.6 Checklista: Formella kontakter sid 16 4.7 Checklista: Avsluta och redovisa ett projekt sid 17 4.2
INLEDNING I det här kapitlet fördjupar vi oss på källor för finansiering. Här finner ni övergripande information om vad samhället formulerat som viktigt i hiv- och STI-arbete, men också avstämnings-listor och smarta formuleringsknep. Det handlar om att vara så tydlig och konkret som möjligt, om att förklara med ord som gör att bidragsgivaren förstår vilken fantastisk verksamhet ni bedriver, eller önskar bedriva. Samhällets insatser för att förebygga hiv/sti utgår från folkhälsopolitiken och den nationella handlingsplanen för att förebygga hiv/sti. Det här kapitlet är framtaget efter diskussion med Socialstyrelsen. Om ni stämmer av er ansökan med checklistorna så får ni med det som vår största bidragsgivare är intresserad av. I kapitlet finner ni också en övergripande bild av vilka medel som finns att söka för vårt arbete och vilka särskilda satsningar och målgrupper landstingen enligt överenskommelse med Socialstyrelsen kan genomföra. Viktigt att betona är dock, att det inte bara handlar om pengar utan också om att etablera och underhålla en långsiktig, ömsesidig relation med landstingen eller vår motpart i den offentliga sektorn. När vi skriver ansökan och jämför vår verksamhet med den de genomför så finns utrymme för många värdefulla diskussioner. Vi har mycket erfarenhet och kunskap att ge dem men vi har också mycket att lära. 4.3
4.1 FOLKHÄLSOPOLITIK I folkhälsopolitiken och den nationella handlingsplanen betonas särskilt vikten av att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar innehåller mål och delmål i ett antal sektorer där insatser behöver förstärkas. En annan viktig utgångspunkt är att de grupper som är särskilt utsatta för hiv/sti synliggörs. Gråmarkerade områden är hämtade från den nationella hiv/stipolitiken. Övergripande mål Att begränsa spridningen av hivinfektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar samt att begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för den enskilde. Delmål Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion där smittöverföringen skett i Sverige skall halveras till år 2016. Hivinfektion hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare skall identifieras inom två månader och för övriga grupper som vistats i hög-endemiska områden inom sex månader. Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. Målen skall nås genom förstärkta insatser för prioriterade målgrupper. De som är markerade i fetstil är de målgrupper av särskilt intresse för RFSL. Män som har sex med män är förvisso en egen målgrupp men det är lätt att konstatera att det också är en grupp människor som på ett eller annat sätt har kontakt med eller ingår i de andra grupperna. Män som har sex med män kan vara tillsammans med gravida kvinnor, kan själv vara prostituerade eller nyttja prostitution, syssla med injektionsmissbruk, resa utomlands och vara under 25 år. Att alltid placera in vår verksamhet direkt under målgruppen män som har sex med män kan ibland ge en avgränsning i vårt arbete som inte är önskvärt. 4.4
Målgrupperna är: Män som har sex med män Personer med injektionsmissbruk Personer med utländsk bakgrund Ungdomar och unga vuxna Utlandsresenärer Gravida kvinnor Personer som är utsatta för prostitution Därutöver behöver särskilda insatser genomföras för hivinfekterade barn och ungdomar samt breda insatser för att skapa öppenhet kring hiv/aids och motverka diskriminering av hivinfekterade. Den nya handlingsplanen framhåller att frivilligorganisationerna bör kunna spela en större roll i framtagandet av nationella och regionala/lokala planer och strategier. Det betyder att om vi möter motstånd från landsting eller regioner så kan vi använda den nationella handlingsplanen som ett kraftfullt verktyg och motargument. De som fördelar pengar till landsting och kommuner slår fast att RFSL och andra frivilligorganisationer är oerhört viktiga på den lokala arenan och de vill att vi ska ta en större plats än vi hittills gjort. Den nationella handlingsplanen kan du läsa i sin helhet på http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Fakta: Intersektionalitet Ibland kan det vara lättare att titta på helheten än att enbart titta på enskilda gruppindelningar. Att se saker ur ett intersektionalitetsperspektiv kan berika verksamheten. Begreppet intersektionalitet har sitt ursprung i feministisk och genusvetenskaplig teori. Intersektionalitet är ett verktyg för att förstå hur olika sociala hierarkier, eller maktordningar, samspelar med varandra. Utgångspunkten är att om man verkligen ska förstå människors villkor så kan man inte kategorisera dem som t. ex. bara män som har sex med män, pensionärer, japaner, eller kvinnor. Varje människa har en hel uppsättning identiteter och varje människa placeras i olika fack beroende på när och var i världen de befinner sig och vilka de möter. Världen är på samma gång fylld av flera olika hierarkier och orättvisor som tar sig uttryck i t.ex. rasism, sexism och homofobi. Källa: RFSL 4.5
4.2 VAR SÖKER VI PENGAR? Riksdagen har sedan budgetåret 1986/87 årligen avsatt särskilda medel för insatser mot hiv/aids. Pengarna delas ut till landstingen och regionerna av Socialstyrelsen. Hur mycket pengar som delas ut är olika från år till år. Socialstyrelsen är den statliga myndighet som ansvarar för hivpreventivt arbete sedan 2006 då uppdraget togs över från Statens folkhälsoinstitut (FHI). Socialstyrelsen planerar, samordnar och följer upp den nationella strategin genom att bl a planera och följa upp de samlade nationella insatserna mot hiv/sti och upprätta nationella verksamhetsplaner för arbetet i samråd med andra aktörer. Socialstyrelsen fastställer också specificerade nationella mål och delmål samt indikatorer för uppföljning av de samlade insatserna. Det är Socialstyrelsen som samordnar det nationella arbetet kring kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte och de följer kunskapsläget och initierar insatser för kunskapsutveckling. Socialstyrelsen förmedlar också medel och utvärderar pågående insatser till och av frivilligorganisationer på nationell nivå (exempelvis RFSL-förbundet), kommuner och landsting. Sedan 1986 har staten finansierat arbetet med hiv. Varje år förhandlar staten (oftast socialdepartementet, alltså inte Socialstyrelsen) med Sveriges Kommuner och landsting kring hur mycket pengar landstingen ska kunna söka för hivpreventivt arbete. De sätter upp kriterier och prioriteringar för vilken verksamhet som är viktig. Efter att förhandlingen kring budget, direktiv och styrning är färdig, ligger bollen hos landstingen eller regionerna, och det är här någonstans som vi i RFSL kommer in i spelet. Landstingen/regionerna ska göra en samlad ansökan för det hivpreventiva arbetet som ska bedrivas i deras respektive region. Landstinget söker alltså pengar både för den verksamhet de själva önskar bedriva och den verksamhet de vill stötta exempelvis RFSL eller andra frivilligorganisationer att bedriva. 4.6
Landstinget och regionerna har en mall från Socialstyrelsen att följa. Den mallen hittar ni på nästa sida (med kommentarer kring hur vi ska tänka när vi formulerar våra ansökningar till landstingen). Det är bra och viktigt om relationen mellan avdelningen och landstinget eller regionen är nära. Vi från RFSL kan och bör finnas med i diskussionen kring vilken verksamhet landstinget som helhet bör bedriva och hur vi kan fungera som komplement. Vår bidragsgivare är alltså inte bara finansiär av vår verksamhet, utan också en av de viktigaste aktörerna inom hiv-preventivt arbete. Det gör att vi när vi skriver ansökningar, lobbar för att få dem godkända och levererar våra redovisningar också är med och ger inspel i deras övriga verksamhet. Det handlar också om att vi ska lära oss och känna till vad landstinget jobbar med. Vi är ett komplement vi vill inte ta över landstingets ansvar! Eftersom vi har många olika roller gentemot landstingen gör det att vi måste vara särskilt uppmärksamma på att inte hamna i deras knä. De betalar pengar för bra projekt. Om vi inte håller med om annan verksamhet de gör eller bedriver får vi inte rädas att kritisera. Vi måste komma ihåg att vi aldrig jobbar på uppdrag av staten, Socialstyrelsen eller landstinget oavsett om de betalar projekten vi genomför eller inte. Som frivilligorganisation jobbar vi på uppdrag av våra medlemmar. Så styrs resurserna Nationellt Bestämmer på kongressen RFSL-förbundet Ger service i form av exempelvis utbildningar och material Påverkan Påverkan Finansierar nationell verksamhet Påverkan Regering/ Riksdag Socialstyrelsen Genomför egen verksamhet Sveriges kommuner och landsting Bestämmer övergripande mål genom den nationella handlingsplanen Fördelar pengar till socialstyrelsen genom statsbudgeten Formulerar riktlinjer, fokusområden och direktiv till landstingen Fördelar pengar till landsting och kommuner RFSL-avdelning Påverkan Finansierar lokal och regional verksamhet Landsting och kommuner Genomför egen verksamhet 4.7
4.3 MALL RIKTLINJER, DIREKTIV OCH INNEHÅLL FÖR ANSÖKAN Landstingen har således särskilda direktiv från Socialstyrelsen att följa. Det kan vara en bra idé, att vi i RFSL relaterar till landstingets helhetsverksamhet när vi beskriver vad vi vill göra i vår projektansökan. Nedanstående, som är grönmarkerat, kommer från den nationella överenskommelsen. Vi ska absolut inte skriva landstingens ansökan, men vi måste relatera till deras verksamhet när vi planerar och bestämmer vår verksamhet. Det gör att nedanstående direktiv är relevanta för oss. Socialstyrelsen kräver att landstingen har med två olika delar i sin ansökan: 1. Övergripande beskrivning enligt följande: Hur den föreslagna verksamheten relaterar till delmålen och det övergripande målet för den nationella hivpolitiken Hur den föreslagna verksamheten har aktivt stöd i landstinget eller kommunen Hur verksamheten relaterar till vad huvudmännen (regioner, landsting och storstadskommuner) i övrigt gör inom området samt Hur insatser för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling med intresse för fler än en huvudman skall bevaras och/eller utvecklas 2. Beskrivning av de resultat som verksamheten ska uppnå samt av de aktiviteter som ska bidra till att resultaten kan uppnås. I beskrivningen ska redovisas hur verksamheten ska följas upp och utvärderas. Medel för uppföljning och utvärdering kan avsättas med fem procent av sökta medel. För oss i RFSL kan det vara särskilt bra att fundera igenom nedanstående delar i en ansökan till landstinget eller regionen. Vad gör RFSL unikt? (för hjälp med formuleringar, se kapitel 2) Mål för RFSL:s arbete: Tryck särskilt på vad vi gör som landstinget själva inte gör hur blir vi ett komplement eller en förstärkning? Många landsting har riktlinjer, program eller handlingsplaner försök få tag på ert landstings dokument och beskriv hur er verksamhet relaterar till dem. Hur relaterar era mål till delmålen och det övergripande 4.8
målet för den nationella hivpolitiken? Vilken verksamhet önskar ni bedriva? Hur hjälper verksamheten till att uppfylla målen? Observera att verksamheten INTE är målet. (Läs mer om SMARTA mål i kapitel 5) Obs! Det är viktigt att ni skiljer på mål och verksamhet. Detta är en av punkterna som Socialstyrelsen ger landstingen kritik för. Resultaten för den verksamhet vi bedriver kan ge direkta och indirekta siffror. Det är bra om ni i ett tidigt skede bestämmer hur ni ska mäta framgång i er verksamhet! På så sätt underlättar ni för landstingen och vilken handläggare gillar inte det? 4.9
RFSL och hiv-preventivt Söka pengar arbete 4.4 VAD ÄR LÄTT ATT FÅ PENGAR FÖR I FRAMTIDEN? Nationellt har de alltså bestämt vilken verksamhet som skall prioriteras. Det är viktigt för oss att förhålla oss till prioriteringarna. Landstingen relaterar detta till särskilda satsningar. För oss handlar det om verksamhet vi lättare får pengar för. Den nationella strategin identifierar, de ur nationell synpunkt viktigaste, målgrupperna för det hiv/sti-förebyggande arbetet: Män som har sex med män Personer med injektionsmissbruk Personer som är utsatta för prostitution Personer med utländsk bakgrund inom riskutsatta grupper, asylsökande och anhöriginvandrare från högendemiska områden Ungdomar och unga vuxna Utlandsresenärer Gravida kvinnor Särskilda insatser behöver även genomföras för hivinfekterade barn och ungdomar samt insatser för att skapa öppenhet kring hiv/aids och motverka diskriminering av hiv-infekterade. Att gå igenom de olika prioriteringarna tillsammans är ett bra sätt att hittat nya vinklingar i arbetet. Fem områden har utsetts att vara särskilt prioriterade de närmaste åren. Dessa är: 1. Insatser riktade till asylsökande och nyanlända invandrare. Inom detta område bör de föreslagna instanserna förstärka och lyfta upp arbetet riktat till målgruppen. Insatserna behöver även utvecklas och kunskapen om risksituationer och spridningsvägar utökas. 4.10
2. Insatser för att öka tillgänglighet för testning och rådgivning. För ett antal riskutsatta grupper bör insatser ökas och utvecklas. Främst gäller detta personer som haft sexuella kontakter i länder med hög förekomst av hiv/sti, män som har sex med män och injektionsmissbrukare. Även för gruppen unga vuxna behöver insatserna fördjupas. 3. Insatser för ökat stöd till familjer med hivsmittade samt insatser mot diskriminering och stigmatisering. Insatser för att skapa öppenhet om hiv/aids bör ökas och utvecklas. Särskilt utsatta är barn och ungdomar med hiv, där metoder för stöd behöver utvecklas och arbetet förstärkas. 4. Insatser för att öka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder relaterade till hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Hälso- och sjukvården möter olika grupper som har identifierats i den nationella strategin som särskilt viktiga. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet bör få en framträdande roll och metoder som kan öka personalens möjlighet att nå riskutsatta personer, särskilt rådgivning om säkrare sex, bör utvecklas och implementeras. Även hivsmittade utgör en viktig målgrupp för ökade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. 5. Insatser för att minska förekomsten av oskyddat sex, för att förebygga förekomsten av klamydia och andra sexuellt överförbara sjukdomar samt oönskade graviditeter. Insatser för att utveckla arbetet med sexuell hälsa riktad till personer med utländsk bakgrund bör öka. Till grupperna män som har sex med män och ungdomar bör insatser för att implementera evidensbaserat arbete öka. Till gruppen unga vuxna bör kunskapsoch metodutveckling stärkas. Även till andra målgrupper bör insatser vidareutvecklas med syfte att minska klamydiainfektion samt oönskade graviditeter. I kapitel 3 finns det tips på verksamhet för avdelningar inom dessa områden! Kvinnor som har sex med kvinnor och hälsofrämjande arbete. I skrivande stund finns inga särskilda satsningar på sexuell hälsa för kvinnor som har sex med kvinnor. Kvinnor som enbart har sex med kvinnor har alltid betraktats som ovanligt fria från sexuellt överförbara infektioner och hiv. De få studier som gjorts visar också att STI och hiv förekommer mer sällan hos kvinnor som bara har sex med kvinnor än hos kvinnor som har sex med män. 4.11
Hos kvinnor som lever helt lesbiskt förekommer så gott som ingen syfilis, gonorré eller klamydia. Herpes och kondylom är däremot inte ovanliga bland lesbiska, vilket visar att också kvinnor kan föra över infektioner till varandra sexuellt. Det finns mycket få fall av sexuellt överförd hiv mellan kvinnor rapporterade. Det beror främst på att de sextekniker som kvinnor som har sex med kvinnor använder innebär mycket liten risk för hivöverföring. Det här betyder att staten inte ger hivpreventiva medel för kvinnor som har sex med kvinnor. I RFSL:s hivpreventiva arbete är kvinnor som har sex med kvinnor inte en primär målgrupp. Detta beror enbart på hur smittan överförs och vilka grupper som är mest drabbade. Det betyder dock inte att RFSL inte bedriver hälsofrämjande arbete för kvinnor som har sex med kvinnor. I det hivpreventiva arbetet kan det ofta uppfattas som att kvinnor som har sex med kvinnor inte finns. Därför är det viktigt att du som hivpreventör är bekant med det material som finns i RFSL:s hälsofrämjande arbete i övrigt. Tips för argumentation när vi är i kontakt med landstingen 1. Betona vikten av engagemang från frivilligorganisationer. All forskning om hiv/sti-prevention pekar på vikten av att de berörda grupperna deltar i planering och uppföljning av arbetet. Frivilligorganisationer utgör ett viktigt komplement till den offentliga sektorn genom sin legitimitet bland riskutsatta grupper. Vi har både kompetens och möjlighet att genomföra förebyggande arbete och kan bidra med erfarenhet och kunskaper i planeringen. Nedanstående argument och texter är skapade utifrån skrivningar och samtal med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen betonar vikten av samordning mellan olika aktörer och de lyfter ofta fram frivilligorganisationer som en viktig och nödvändig del något som ibland kan behöva betonas extra för landstingen. 2. Ta tillvara på den kompetens RFSL besitter. Myndigheter och huvudmän behöver utveckla sin förmåga att tillvarata den kompetens vi i RFSL besitter. Genom ökad långsiktighet i anslagsgivning kan detta utvecklas under perioden. För en diskussion med er handläggare om att planera projekt på längre sikt än ett år. En idé är, att skriva en projektansökan på tre år 4.12
som ni sedan uppdaterar varje år. Pengarna för projektet kanske inte utbetalas på tre år, utan beviljas på årsbasis, men planeringen kan finnas där. 4. Skapa ett sammanhållet system. Den nationella strategin framhåller behovet av att olika aktörer verkar mot samma mål och gemensamt följer upp sina resultat. För att detta skall kunna göras krävs formulering av gemensamma handlingsplaner och resultatmål samt överenskommelse om vilka indikatorer som skall följas upp. Nu skall landsting och kommuner utveckla ett sådant system. Det är bra och viktigt om RFSL har möjlighet att delta i detta utvecklingsarbete. Mål och indikatorer kommer att diskuteras i det här arbetet. Om landsting och kommun t.ex. ska genomföra en enkät eller ett underlag, kan RFSL vara med och formulera frågeställningarna som den ska innehålla. 5. Handlingsplan och mål för STI-förebyggande arbete, sexuell hälsa och rättigheter skall tas fram och påverka inriktningen. De närmaste åren behöver alla landsting ta fram en egen handlingsplan kring hur de ska arbeta med hiv och STI överlag. I det arbetet är RFSL en viktig resurs. Ur preventionssynpunkt har hiv mycket gemensamt med andra sexuellt överförda infektioner (STI). Förekomst av STI ökar också risken för överföring av hiv. Den nationella strategin gäller såväl hiv som STI och vissa andra blodburna sjukdomar. Strategin saknar dock operativa mål för detta arbete. STI finns bland hela befolkningen och över hela landet. Under de senaste fem åren har exempelvis klamydia-infektion ökat med 100 procent. Samma riskfaktorer finns för STI och hiv. Kondomanvändandet är inte en självklarhet i någon åldersgrupp. För många unga människor är STI en mer angelägen fråga än hiv, eftersom risken att smittas med exempelvis klamydiainfektion faktiskt är och upplevs som större. Ett brett hiv/sti-förebyggande arbete ger därför större legitimitet åt kondomanvändning och samtal om säkrare sex. Ett sådant arbete är alltså inte bara viktigt i sig självt, utan också ett sätt att förändra riskbeteende och åstadkomma säkrare sex-strategier som även skyddar mot hiv. Målgrupper och indikatorer för STI är dock delvis annorlunda än för hiv. Det förebyggande arbetet mot STI bedrivs ibland av andra organisationer än dem som sysslar med hivarbete. Samarbete leder ofta till än bättre resultat. Var noga 4.13
med att berätta vilka eventuella organisationer ni samarbetar med för er handläggare. Det breda arbetet med hiv/sti behöver också kopplas till annat arbete med sexuell hälsa och rättigheter framför allt i förhållande till arbetet på mottagningar för preventivmedel, i skolundervisning och i informationsinsatser men också i fråga om lagstiftning och riktlinjer. För den enskilde är såväl hiv- som STI-prevention och prevention av oönskade graviditeter en fråga om sexuell hälsa och rättigheter. Sverige är ett av de länder som hittills lyckats undvika att det förebyggande arbetet med hiv och STI bedrivs i separata spår på helt separata mottagningar eller i separata undervisningsprogram. Internationellt pekar allt på att detta varit en korrekt strategi. Avsluta och redovisa projekt Ta reda på när ni måste rapportera, hur pengarna har använts till bidragsgivaren och om det måste ske på någon speciell redovisningsblankett. Om projektet är försenat berätta det i god tid. Då brukar det gå att få uppskov med rapporten. Oftast är det organisationens valda revisor som granskar att bidraget använts på det sätt som står i avtalet eller ansökan. Revisorn granskar alla avtal, men framförallt alla kvitton och ekonomiska underlag och skriver sedan under på att projektet har gått rätt till. Se till att göra det lätt för revisorn och spara allt! När ni skriver till bidragsgivaren, glöm inte att berätta om hela projektet, till exempel om ert engagemang och intresse. Om ni bara redovisar ekonomin är det svårt för dem att se om målen med projektet och vägen dit verkligen varit bra. Även om saker går snett är det sällan organisationen blir återbetalningsskyldig till en bidragsgivare, men det gäller att försöka reda ut saker och ting och vara ärlig och berätta vad som hänt. Betala tillbaka, om ni har pengar över som ni inte kan/vill använda till något som har med projektet att göra. Använd gärna bilder och roliga citat. En projektredovisning behöver inte vara tråkig! Vi gör det staten inte vågar göra. Vi gör det staten inte kan göra. Vi gör det som måste göras. Jag tycker det är kul att ibland vara radikal, men framförallt tycker jag att det är viktigt. Andreas, 22 år 4.14
4.5 CHECKLISTA ATT TÄNKA PÅ NÄR DU SÖKER PENGAR För många av er kan det här tyckas som en självklarhet. Använd checklistan för att bocka av även självklarheterna. o Tydlig beskrivning av organisationen. Vilka är ni? o Tydligt syfte. Vad finns det för behov? Varför behövs en förändring? Vad är problemet? o Tydligt mål. Övergripande men också konkret vad leder projektet till? Hur skall ni förändra? Koppla till syftet! o Målgrupp. Vilka ska nås? Hur många? Har målgruppen fått vara med och planera projektet? Vilka har definierat problemet? o Aktiviteter. Vad ska ni genomföra? o Metoder. Hur? o Budget. En budget är direkt kopplad till aktiviteter och metod. Försök att kolla upp kostnader så noga det går i förväg och glöm inte eventuell egeninsats. Om projektet överstiger 100 000 kronor skall ni, i enlighet med riktlinjerna för ekonomi och verksamhet för avdelningarna i RFSL, söka pengar för extern, auktoriserad revision. Detta ger en signal till bidragsgivaren (oavsett ansökan beviljas eller ej) om att den sökande är seriös, engagerad i uppföljningen och inte har något att dölja. o Tid och omfattning. När och hur länge? o Utvärdering och uppföljning redan i ansökan. Vad händer sen? Hur ska vi sprida våra erfarenheter till andra? o Utvärdering och uppföljning i rapporten. Hur gick det? Uppfyllde vi målen? Varför, varför inte? Vad har vi lärt oss? Vad kan man förbättra? Hur kan vi fortsätta och hur tar vi till vara våra erfarenheter? Tipsruta: Det är alltid bra att i förväg läsa andra bidragsansökningar. Vad har andra fått pengar för och hur har de formulerat sig? Alla ansökningar är offentliga handlingar som du lätt kan begära ut. 4.15
4.6 CHECKLISTA FORMELLA KONTAKTER o Skapa en adressbok för projektet. Skriv ner namn, telefonnummer och mailadresser till alla olika kontakter ni har. o Anteckna när ni har möten och vad ni pratar om på ett och samma ställe (loggbok över kontakter). o Bjud in kontaktpersoner på landstinget eller i regionen att träffa avdelningens styrelse. o Erbjud kontaktpersonerna på landstinget eller i regionen att delta vid en kondomutdelning eller annan verksamhet ni bedriver. o Boka in ett möte där kontaktpersonerna får beskriva för er varför de tycker att RFSL:s arbete är viktigt. Den verksamhet som kontaktpersonerna känner till väl, är lättare att godkänna och ge anslag för än den de endast får beskriven för sig i text vid en ansökan och avrapportering. 4.16
4.7 CHECKLISTA AVSLUTA OCH REDOVISA ETT PROJEKT o Låt så många som möjligt av dem som kommit i kontakt med projektet delta i utvärderingen. o Kolla upp om rapporteringen till bidragsgivarna måste ske på någon särskild blankett och kom ihåg när det ska göras. o Skriv rapporter som innehåller mer än bara ekonomisk redovisning, och ta med både det som gick enligt planerna och det som inte gjorde det. o Ta med bilder, citat från olika personer samt erfarenheter och kunskaper, som ni kan använda för att bygga vidare inför nästa fas av projektet. 4.17