EUROPAPARLAMENTET 1999 Plenarhandling 2004 SLUTLIG VERSION A5-0384/2002 8 november 2002 BETÄNKANDE om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om livsmedel och livsmedelsingredienser som får behandlas med joniserande strålning i gemenskapen (KOM(2001) 472 C5-0010/2002 2002/2008(COS)) Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Föredragande: Hiltrud Breyer RR\481900.doc PE 319.346
PE 319.346 2/12 RR\481900.doc
INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION...5 MOTIVERING...9 RR\481900.doc 3/12 PE 319.346
PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 8 augusti 2001 förelade kommissionen parlamentet kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om livsmedel och livsmedelsingredienser som får behandlas med joniserande strålning i gemenskapen (KOM(2001) 472 2002/2008(COS)). Vid plenarsammanträdet den 16 januari 2002 tillkännagav talmannen att detta meddelande hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0010/2002). Vid utskottssammanträdet den 6 november 2001 utsåg utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Hiltrud Breyer till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 11 september och 5 november 2002 behandlade utskottet kommissionens meddelande och förslaget till betänkande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt förslaget till resolution. Följande var närvarande vid omröstningen: Caroline F. Jackson (ordförande), Hiltrud Breyer (föredragande), María del Pilar Ayuso González, Jean-Louis Bernié, David Robert Bowe, John Bowis, Dorette Corbey, Chris Davies, Alexander de Roo, Avril Doyle, Anne Ferreira, Marialiese Flemming, Karl-Heinz Florenz, Cristina García-Orcoyen Tormo, Laura González Álvarez, Robert Goodwill, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez Cortines, Marie-Thérèse Hermange (suppleant för Martin Callanan), Anneli Hulthén, Marie Anne Isler Béguin, Eija- Riitta Anneli Korhola, Bernd Lange, Paul A.A.J.G. Lannoye (suppleant för Inger Schörling), Giorgio Lisi (suppleant för Carlos Costa Neves), Torben Lund, Minerva Melpomeni Malliori, Patricia McKenna, Emilia Franziska Müller, Rosemarie Müller, Giuseppe Nisticò, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten, Marit Paulsen, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Giacomo Santini (suppleant för Christa Klaß), Karin Scheele, Horst Schnellhardt, María Sornosa Martínez, Catherine Stihler, Nicole Thomas-Mauro, Antonios Trakatellis och Phillip Whitehead. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi beslutade den 22 november 2001 att inte avge något yttrande. Betänkandet ingavs den 8 november 2002. PE 319.346 4/12 RR\481900.doc
FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om livsmedel och livsmedelsingredienser som får behandlas med joniserande strålning i gemenskapen (KOM(2001) 472 C5-0010/2002 2002/2008(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 472 C5-0010/2002 1 ), med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0384/2002), och av följande skäl: A. Kommissionen rådfrågar parlamentet om slutförande av gemenskapsförteckningen över livsmedel som får behandlas med joniserande strålning i Europeiska unionen. Den slutgiltiga förteckningen bör än en gång slå fast att konsument- och miljöskydd måste prioriteras före alla andra hänsyn. B. I artikel 174.1 i EG-fördraget fastslås att gemenskapens politik skall bidra till att bevara, skydda och förbättra miljön och människors hälsa och att den skall bygga på försiktighetsprincipen. C. Enligt ramdirektivet 1999/2/EG om livsmedel och livsmedelsingredienser som behandlats med joniserande strålning får ett livsmedel bestrålas endast om det finns ett rimligt tekniskt behov, inte innebär någon hälsorisk, är till fördel för konsumenten och inte används i stället för hygien- och hälsoåtgärder eller för god odlingssed. Livsmedel som bestrålats eller som innehåller bestrålade ingredienser måste märkas, och bestrålade livsmedel från tredje land endast får införas i gemenskapen om de åtföljs av ingående dokumentation och bestrålats vid bestrålningsanläggningar som gemenskapen godkänt. D. Världshälsoorganisationen har konstaterat att bestrålning inte innebär några risker för hälsan om den används som sig bör. E. Endast Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Förenade kungariket tillåter bestrålning av andra livsmedel än örtkryddor, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung 2. I praktiken bestrålas få livsmedel i dessa länder. F. I somliga medlemsstater använder sjukhusen bestrålad mat i vissa patienters kost för att avlägsna potentiellt farliga bakterier. 1 Ännu ej offentliggjord i EGT. 2 För en fullständig förteckning över de livsmedelskategorier som är tillåtna för bestrålning i dessa medlemsstater hänvisas till dokumentet på Europa-webbplatsen: http://europa.eu.int/comm/food/fs/sfp/fi12_43-18_en.pdf RR\481900.doc 5/12 PE 319.346
G. Konsumentorganisationer ifrågasätter det tekniska behovet och fördelarna för konsumenterna och förutsäger att tekniken kommer att missbrukas och användas i stället för god hygien. Producenter och leverantörer av livsmedel som köttprodukter, torkad frukt och torkade grönsaker, potatis, mejeriprodukter, flingor av spannmål och te önskar inte att deras produkter skall införas på förteckningen. H. Försäljning av olagligt bestrålade, omärkta livsmedel förekommer redan i EU. Det utgör en potentiell hälsorisk. Brott mot märkningsbestämmelserna vilseleder konsumenterna och visar att det behövs mera tillsyn och övervakning av att gällande lagar efterlevs. I. Bestrålning utarmar vissa näringsämnen och ger upphov till radiolytiska produkter i vissa livsmedel, varav vissa kan utgöra en hälsorisk. Det saknas uppgifter om de långsiktiga effekterna på hälsan av att inta en kost som till stor del består av bestrålade livsmedel och de potentiella hälsoriskerna bör utforskas så fort som möjligt. J. Bestrålning främjar längre transport av livsmedel över långa avstånd, vilket innebär en risk för att en ohållbar tendens inom livsmedelsförsörjningen skall uppmuntras. Detta måste dock vägas mot de eventuella fördelarna för livsmedelsproducenter i utvecklingsländerna. K. Bestrålning kan bidra till att skyla över att man har låga krav på hygienen vid vissa slag av livsmedelsproduktion, såsom odling och förädling av räkor. L. Bestrålning med radioaktiva strålningskällor (gammastrålning) utgör en säkerhetsrisk för arbetstagare, människors hälsa och för miljön genom oavsiktlig exponering och läckor. 1. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen beaktat konsumenternas och livsmedelsindustrins synpunkter när kommissionen slutfört gemenskapsförteckningen, och att betoningen ligger på fördelarna för konsumenterna, att ett verkligt tekniskt behov skall föreligga och att behandling som kan missbrukas och användas i stället för bästa metoder skall undvikas. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen till samarbete med Världshälsoorganisationen såsom uppdragsgivare för forskning kring hur säkra bestrålade livsmedel är för konsumenterna och arbetstagarna inom livsmedelsbranschen och detaljhandeln samt för att sprida resultaten av denna forskning. 3. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att den nuvarande förteckningen kunde anses vara fullständig och anser att det inte får göras några tillägg till förteckningen över vilka örtkryddor, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung i EU som får bestrålas förrän man på vetenskaplig väg kommit fram till att bestrålning av detta slag är ofarlig och effektiv. 4. Europaparlamentet noterar dessutom med intresse det andra alternativet i kommissionens meddelande, nämligen att det på positivlistan skulle tas med produkter som i stor utsträckning bestrålas i vissa medlemsstater, i den mån bestrålningstekniken kan förbättra säkerheten hos dessa produkter. PE 319.346 6/12 RR\481900.doc
5. Europaparlamentet vidhåller att det måste göras en grundlig undersökning av varje livsmedel som är avsett att uppföras på positivlistan (i enlighet med direktiv 1999/2/EG), med belägg för att alla villkor för att bestrålning skall kunna godkännas vilka ingår i bilaga I i direktiv 1999/2/EG entydigt uppfyllts, innan det framläggs några förslag i denna riktning. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vad bestrålningen för med sig ur hälso- och säkerhetssynvinkel för de arbetstagare som arbetar med att bestråla livsmedel. 7. Europaparlamentet begär att kommissionen skall uppmuntra utveckling och validering av säkra och effektiva ersättningsmetoder för kemisk desinfektion och metylbromid för att från livsmedel avlägsna skadedjur. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreskriva att samtliga medlemsstater genomför årliga testprogram med slumpvisa provtagningar på livsmedel för att förhindra att olagligt bestrålade, omärkta produkter säljs, och att samtliga resultat skall offentliggöras och att brott mot lagstiftningen skall åtgärdas med skärpa. 9. Europaparlamentet vidhåller att alla produkter som oriktigt märkts såsom icke bestrålade omedelbart skall tas bort från marknaden efter att sanningshalten i detta påstående vederlagts vid lämpliga test. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomdriva att det görs regelbundna kontroller, också i form av undersökningar för att upptäcka bestrålning, av importerade livsmedel och livsmedelsprodukter i alla medlemsstater. Dessa kontroller skall framför allt inrikta sig på livsmedel som importerats från sådana tredje länder som är kända för att ofta bestråla livsmedel, till exempel Förenta staterna och Brasilien. 11. Europaparlamentet kräver att en sanktionsmekanism skall införas i direktiven mot livsmedelsimportörer eller livsmedelstillverkare som inte har vederbörlig övervakning för att garantera att ingredienser eller produkter som bestrålats olagligt inte levereras till dem, och mot tillverkare och importörer som undanhåller relevant information. 12. Europaparlamentet insisterar på att forskning om de långsiktiga effekterna på hälsan av att inta en kost som till stor del består av bestrålade livsmedel skall genomföras och att inga ytterligare livsmedel skall föras in på förteckningen om några rön om långsiktiga hälsorisker dyker upp. 13. Europaparlamentet betonar att effekter på barns hälsa på kort och lång sikt av att inta en kost som till stor del består av bestrålade livsmedel bör användas som utgångspunkt för bedömning av risker för människors hälsa, med tanke på barns högre känslighet för exponering för kemikalier och utarmning av näringsämnen i livsmedlen. 14. Europaparlamentet betonar att substitutionsprincipen bör gälla, dvs. att farliga metoder skall ersättas av säkrare metoder, vilket bör vara en skyldighet för livsmedelstillverkare och livsmedelsförädlare för att undvika risker för arbetstagarna, människors hälsa och miljön. RR\481900.doc 7/12 PE 319.346
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE 319.346 8/12 RR\481900.doc
MOTIVERING 1. Inledning Kommissionens strategi för att fullborda gemenskapens positivlista bör välkomnas. Betoningen ligger på fördelarna för konsumenterna, att ett verkligt tekniskt behov skall föreligga och att man skall undvika tekniker som skulle kunna användas i stället för goda hälso- och hygienåtgärder, vilket är berömvärt. Detta motiverar att det tredje alternativ som kommissionen föreslår bör väljas, vilket är att betrakta den nuvarande förteckningen som fullständig. Den skall uppta endast örtkryddor, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung, och inga nya livsmedelskategorier skall tillföras. Kärnkrafts- och bestrålningsindustrins intresse för att främja livsmedelsbestrålning har under de senaste 50 åren varit starkt, trots det relativt svaga intresse för tekniken som bestått internationellt, och trots den försiktiga ståndpunkt de flesta europeiska regeringar och många andra nationella regeringar intagit. Kommersiell utveckling av teknik för livsmedelsbestrålning utvecklades först under den amerikanske presidenten Eisenhowers program Atoms for Peace, vilket startades 1953. Allmänhetens uppmärksamhet riktades mot kärnkraft och annan fredlig användning av nukleär teknik. Återanvändning av radioaktivt avfall och biprodukter från atomenergiprogrammet för att bestråla livsmedel ansågs vara till nytta, men efterföljande undersökningar av hälsoeffekterna av att äta bestrålade livsmedel gav anledning till allvarliga tvivel. I vissa länder i världen förbjöds tekniken medan den tilläts i andra, så att det uppkom hinder mot handel med bestrålade livsmedel. Internationella atomenergiorganet (IAEA) inrättade 1964 tillsammans med FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation (FAO) och Världshälsoorganisationen (WHO) en gemensam expertkommitté för bestrålning av livsmedel (Joint Expert Committee on Food Irradiation, JECFI) i syfte att övervinna den internationella långsamma utvecklingen genom att samordna fortsatt forskning om hur säkra bestrålade livsmedel är. JECFI utarbetade rapporter som vid 1980-talets början tillstyrkte bestrålning av samtliga livsmedel upp till en högsta genomsnittlig dos på 10 kgy. Under 1980-talet växte emellertid ett motstånd fram bland allmänheten och detta fördröjde införandet av livsmedelsbestrålning internationellt. Under 1990-talet har vi sett en dramatisk förnyelse av ansträngningarna att främja livsmedelsbestrålning men motståndet från konsumenterna, livsmedelsindustrin och vissa nationella regeringar har också ökat, beroende på en rad vitt skilda olösta problem. 2. Bestrålning i praktiken 2.1. Missbruk av livsmedelsbestrålning Nyligen inträffade fall av allvarlig matförgiftning i Förenta staterna har underblåst debatten om bestrålning. Det är erkänt att intensifieringen av livsmedelsproduktionen och konsolideringen av livsmedelsindustrierna möjliggör för livsmedelsburna patogener att infektera många konsumenter över stora områden. Bestrålningens förespråkare hävdar att detta gör bestrålning mycket viktig som en slutlig säkerhetsåtgärd. Bestrålning av livsmedel av säkerhetsskäl skulle emellertid kunna bli ett slags tekniskt plåster för dåliga och RR\481900.doc 9/12 PE 319.346
försämrade hygiennormer i den allt mer industrialiserade massproduktionen av livsmedel. Under 1980-talet avslöjades fall med olaglig användning av bestrålning vid europeiska anläggningar för att rena kontaminerade skaldjur. Försäljning av omärkta, bestrålade kryddblandningar och livsmedel som innehåller örter och kryddor har också förekommit i medlemsstaterna. Utvecklingen av validerade testmetoder för att upptäcka bestrålade livsmedel har gjort det lättare att avslöja sådana överträdelser. En undersökning i juni 2002 av Förenade kungarikets myndigheter visade att 42 procent av de kosttillskott som testats (58 av 138) hade bestrålats eller innehöll en bestrålad ingrediens. Ingen av dessa är godkända för saluföring i Förenade kungariket. Detta skedde trots att tillverkarna varnats upprepade gånger av myndigheterna, BBC och av konsumentorganisationerna, under minst ett års tid, för att olagliga, bestrålade livsmedel fanns till salu i Förenade kungariket. Undersökningen fann också fem prover av bestrålade skaldjur (räkor), vilket också är olagligt i Förenade kungariket, och en bestrålad kryddprodukt. Inget av dessa bestrålade livsmedel var märkt. Vissa livsmedelsmyndigheter anser att det i dessa fall visserligen handlar om att konsumenterna frånkänts sin rätt att välja själva men att händelserna inte på något sätt utgjort en hälsorisk. Detta är en potentiellt farlig förvrängning. Bestrålning vid de doser som de flesta livsmedel tål gör dem inte sterila. Vissa bakterier producerar livsfarliga sporer och toxiner, och dessa kan finnas kvar i livsmedlet efter bestrålningen, exempelvis Clostridium botulinum. Kontaminerade skaldjur som bestrålats kan därför fortfarande vara farliga. Hälsovårdsmyndigheterna bör beakta inte bara de bakterier som avdödats utan även de toxiner, sporer och de få bakterier som kvarstår i livsmedlet. Det finns också andra patogener i livsmedel som inte förstörs, såsom virus och prioner (exempelvis BSE). Bestrålade livsmedelsprodukter kräver särskild behandling efter bestrålning för att undvika snabb och farlig återkontaminering. En konsument som inte känner till att en produkt har bestrålats, eftersom det gjorts olagligen och utan märkning, kanske inte tar tillräckliga hänsyn till detta. 2.2 Risker för arbetstagare, miljön och säkerheten Användning av radioaktiva material för att bestråla livsmedel medför allvarliga risker. Arbetstagare kan råka ut för oavsiktlig exponering, och radioaktivt spill och läckor från anläggningar och under transporter av radioaktivt material kan innebära risker för miljön och befolkningen genom att grundvattnet och livsmedelskedjan kan kontamineras. Ett flertal sådana olyckor, några med dödlig utgång för arbetstagare, har förekommit i Förenta staterna, Hawaii, Italien, Norge, Mexiko, Brasilien, El Salvador och i Australien. Det rapporteras att radioaktivt material tappas bort eller stjäls vid cirka 200 tillfällen varje år. Nyligen inträffade händelser i Förenta staterna har gett upphov till oro för att terrorister potentiellt skall kunna komma över sådant material för att använda det i smutsiga bomber konventionella bomber där det tillsatts radioaktiva material. Att bygga fler anläggningar som hanterar radioaktiva material skulle innebära fler säkerhetsrisker för alla. Det är nu viktigt att förbättra säkerheten, men detta kommer att öka driftskostnaderna för bestrålningsanläggningarna, vilket innebär högre priser för de bestrålade livsmedlen vilket PE 319.346 10/12 RR\481900.doc
inte är till fördel för konsumenterna. Att godkänna fler livsmedel för bestrålning i gemenskapen kan innebära en större marknad för bestrålade livsmedel och ett incitament för att bygga fler bestrålningsanläggningar över hela världen. Detta skulle omfatta länder där säkerhetskontrollerna är dåliga. Att slutföra gemenskapsförteckningen med endast örtkryddor, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung införda på den är därför det mest ansvarsfulla handlingssättet med tanke på européernas och världsbefolkningens säkerhet. 2.3 Följder för den hållbara utvecklingen Bestrålning av livsmedel stödjer trenden mot centraliserad massproduktion och distribution av livsmedel över hela världen. Förlängd hållbarhet möjliggör livsmedelstransporter över längre avstånd, bidrar till ökad fordonsbränslekonsumtion, större utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, socioekonomisk nedgång bland småskaliga lokala jordbrukare och förlust av vilda djurs och växters livsmiljöer till förmån för industriellt jordbruk och vägbyggnad. Målen för en hållbar utveckling undergrävs genom att livsmedelsbestrålning främjar det nuvarande distributionssystemet för livsmedel. 3. Säkerhetsgarantier motsägelsefulla och otillförlitliga fakta Det hävdas ofta att bestrålning är den bäst undersökta av alla behandlingsmetoder för livsmedel. WHO har på grundval av det stora antal vetenskapliga undersökningar som utförts de senaste årtiondena fastställt att bestrålade livsmedel är säkra och näringsmässigt lämpliga vid de doser som behövs för att uppnå det tekniska syftet. Trots detta kvarstår farhågor över det faktum att bestrålning utarmar vissa viktiga näringsämnen i livsmedel och över de radiolytiska produkter som uppkommer i bestrålade livsmedel. Vissa av dessa har kända karcinogena och mutagena effekter. Exempelvis pekar de preliminära resultaten i en undersökning som utförts nyligen av det internationella projektet på området för livsmedelsbestrålning (International Project in the Field of Food Irradiation) i Karlsruhe i Tyskland på att vissa radiolytiska produkter bildas i bestrålade feta livsmedel, så kallade cyklobutanoner, och att dessa kan orsaka skador på DNA. Denna undersökning pekade på att DNA skadats i celler från råttor och människor, och detta skulle potentiellt kunna leda till karcinogena eller mutagena effekter på dem som intar dessa livsmedel. Dessa kemiska ämnen har ännu inte hittats i icke bestrålade livsmedel och det krävs därför noggrann och långsiktig forskning för att deras effekter på hälsan skall kunna bedömas. Det finns farhågor för att många av de undersökningar om hälsoeffekterna av bestrålning, inbegripet sådana som JEFCI genomfört, och på vilka organ såsom Världshälsoorganisationen grundar sina bedömningar, utformats på ett undermåligt sätt, genomförts illa eller redovisats på ett inadekvat sätt. Det är ofta svårt att göra direkta jämförelser med undersökningar som visat negativa effekter eftersom försöken inte genomförts under identiskt lika förutsättningar. Vissa viktiga rapporter i vilka det gjorts påståenden om säkerhet hade ett otillräckligt referensmaterial vilket gjort det svårt att kontrollera de vetenskapliga rön på vilka man antagit att slutsatserna grundat sig. Dessa osäkerheter gör att man tvivlar på garantier om att det är fullkomligt säkert att äta RR\481900.doc 11/12 PE 319.346
bestrålade livsmedel. Forskning om de långsiktiga hälsoeffekterna av att inta en kost som till stor del består av bestrålade livsmedel måste genomföras och granskas vetenskapligt innan några ytterligare livsmedel läggs till på gemenskapsförteckningen. Barns hälsa bör användas som referens för riskbedömningar för människors hälsa i stället för en genomsnittlig vuxens, med tanke på att barn är känsligare för kemisk exponering och för utarmning av näringsämnen i livsmedlen. Det skall påpekas att bestrålningsindustrin kommer att tjäna åtskilligt på ökad användning av bestrålning och att den därför kan förväntas sträva efter ännu fler tillägg till gemenskapsförteckningen. 4. Vilseledande av konsumenten Bestrålning kan användas för att förhindra groning och mognad och för att förlänga hållbarheten, som ju är naturliga processer och gör det möjligt för konsumenten att bedöma produktens ålder och färskhet. På liknande sätt orsakar bestrålning av bakterier som ger upphov till matförgiftning också att de bakterier avdödas, som avger lukt som talar om att livsmedlet är otjänligt. Bestrålning kan på detta sätt vilseleda konsumenten och göra det svårare för honom att avgöra när livsmedlet inte längre är tjänligt. I Förenta staterna görs påtryckningar för att begreppet bestrålad skall ersättas med förskönande omskrivningar såsom elektroniskt pastöriserad. Förenta staternas jordbrukslag (Farm Bill) från 2002 innehåller ändringar som gör det möjligt att påbörja en process med omdefinieringar. Denna nya terminologi kan leda till ökad försäljning av olagligt bestrålade importerade produkter i EU. Ett kraftfullt avståndstagande från bestrålning av livsmedel behövs för att förhindra att konsumenternas rätt att veta om och hur deras livsmedel har behandlats undergrävs. 5. Allmänna kommentarer till EU:s strategi avseende bestrålning av livsmedel De som förespråkar bestrålning hävdar att det är det bästa alternativet till användning av kemisk desinfektion och metylbromid för att befria livsmedel från skadedjur. Man bör emellertid inte ersätta en farlig metod med en annan som är både farlig och otillräckligt känd. Kommissionen och de nationella regeringarna måste absolut skyndsamt tillhandahålla större resurser för att påskynda utvecklingen och valideringen av andra alternativ än bestrålning av livsmedel. Inga fler livsmedel bör föras in på förteckningen så länge som olagligt bestrålade, omärkta livsmedel erbjuds konsumenterna. Nationella regeringar bör åläggas att genomföra regelbundna testprogram i syfte att förhindra att sådan försäljning förekommer. De bör uppmanas att offentliggöra alla resultat och att med skärpa ta itu med brott mot lagstiftningen. PE 319.346 12/12 RR\481900.doc