PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012
Text Bitte Lyrén Text- och bildredigering Urban Isberg
Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...3 Sammanfattning...4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...5 Näringsgrenar och yrken...9 Utbudet av arbetskraft...17 Öppet arbetslösa och sökande i program...20 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...25 Yrkesbarometer...29 Om prognosen...29 Källor...29 Diagrambilaga...30
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gävleborgs län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Sammanfattning Det senaste halvåret har inte efterfrågan på varor och tjänster nått upp till de förhållandevis höga förväntningar det privata näringslivet hade i våras. Inför det kommande halvåret har företagarna i Gävleborg, liksom i många andra län skruvat ned förväntningarna och indikerar en efterfrågeutveckling som förväntas bli försiktigt positiv. På längre sikt är de mer optimistiska och det kan tyda på att företagen i höst avvaktar vad som händer i omvärlden, men inte förväntar sig några mer varaktiga eller djupgående bakslag. Det är något färre företag än i våras som anser att personalresurserna används till fullo. De som anser sig ha en stor överkapacitet har minskat kontinuerligt sedan våren och är nu ungefär som i våras. Efterfrågan på arbetskraft har ökat under en längre period men förefaller ha nått sin brytpunkt. Antalet varsel har ökat under hösten men är inte i närheten av den varselvåg länet upplevde åren -. Andelen företag som upplevt brist på arbetskraft har ökat kontinuerligt och är nu den högsta på tre och ett halvt år. Generationsväxlingen börjar märkas allt mer i länet. Antalet sysselsatta ökar och minskar under 2012... Sysselsättningen bedöms öka med 1 400 personer eller 1,1 procent i år. Till slutet av 2012 bedöms den däremot minska med 700 personer eller 0,5 procent.... likaså arbetskraften Arbetskraften i länet påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen. Befolkningen i åldern 16 64 år, det vill säga den möjliga arbetskraften, har minskat de senaste tre åren och förväntas fortsätta minska under många år. Annat som påverkar arbetskraftens storlek är in- och utflöden i studier, minskad eller ökad ohälsa. Med hänsyn till dessa faktorer står arbetsförmedlingen fast vid bedömningen från vårens prognos, att arbetskraften kommer att minska med 400 personer till slutet av 2012. Däremot bedöms arbetskraften ha ökat med 300 personer till slutet av jämfört med i fjol. Arbetslösheten minskar men... Arbetslösheten följer inte konjunktursvängningarna i realtid utan har en relativt kraftig fördröjning. Det innebär att krisen - gjorde att arbetslösheten nådde sin kulmen våren för att därefter börja minska. Minskningen har fortsatt under och 1 100 personer färre bedöms vara arbetslösa fjärde kvartalet i år. Till utgången av år 2012 bedömer arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar något med 300 personer. Utmaningar på länets arbetsmarknad En utmaning är det faktum att trots att arbetsmarknaden alltid förbättras efter en nedgång så finns det grupper som ändå har stora svårigheter att etablera sig i arbetslivet. Det visar sig genom långa arbetslöshetstider. Vissa grupper har extra stora svårigheter, till dessa hör de med förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre 55 64 år och personer som är utomeuropeiskt födda. De behöver få extra stöd och riktade insatser.
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 5 Efterfrågan på varor/tjänster och arbetskraft samt sysselsättningsutveckling I arbetsförmedlingens undersökningar tillfrågas företag och offentliga verksamheter om hur efterfrågan på deras varor och tjänster har sett ut det senaste halvåret. Arbetsförmedlingen frågar också hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. Inom det privata näringslivet totalt blev efterfrågan på varor och tjänster lägre det senaste halvåret än vad som förväntades vid vårens undersökning. Det gäller inte minst handeln som hade räknat med en väsentligt högre efterfrågan. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster så överensstämde förväntan väl med upplevd efterfrågan de senaste sex månaderna, likaså inom offentlig verksamhet. Trots att förväntningarna inom näringslivet inte uppfylldes i full utsträckning så var den upplevda efterfrågeutvecklingen bland de högsta i landet. De kommande sex månaderna har företagarna indikerat en svagare utveckling än förra hösten men mer positiv än hösten. Det kan antas att den ekonomiska krisen i omvärlden är en starkt bidragande faktor. Mest positiv är man inom den privata tjänstesektorn med undantag för transportnäringen. Förväntningarna inom näringslivet i Gävleborg är i nivå med riket som helhet. Den offentliga sektorn i länet bedömer att efterfrågan på deras tjänster blir i princip oförändrad det kommande halvåret. Barnomsorgen förväntar sig en viss ökning och gymnasieskolan en minskning. Inom det privata näringslivet totalt har förväntningarna på sex till tolv månaders sikt sett snarlika ut vid de fyra föregående undersökningarna. s undersökning visar dock ett annat resultat. Det är färre som bedömer att efterfrågan kommer att öka, men optimismen är väsentligt större än för de närmaste sex månaderna. Trots de relativt försiktiga förväntningarna jämfört med tidigare undersökningar så är Gävleborg det tredje mest positiva länet i landet Sammanfattningsvis förväntas efterfrågan inom näringslivet det närmaste halvåret öka i mer begränsad omfattning. På längre sikt, det vill säga sex till tolv månader framöver, förväntas efterfrågeökningen stiga igen medan det motsatta förhållandet gäller inom offentlig sektor. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Byggverksamhet 60 29 33-4 54 2 66 46 28 Jord- och skogsbruk 40 27 46 40 60-8 30 13 31 Industri 40 44 32 41 54 10 45 50 31 Privata tjänster 38 39 32 33 55 23 43 45 35 Totalt 42 39 33 30 55 16 46 45 33 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till länets arbetsförmedlingar har visat en starkt positiv utveckling vilket illustreras tydligt i nedanstående diagram Inflödet är fortfarande på en hög nivå men nu har det skett ett trendbrott och den ökande efterfrågan på arbetskraft avtar. Under året har närmare 14 100 platser anmälts till och med oktober. Det är drygt 2 100 fler än under samma period i fjol och uppåt 4 900 fler än samma period. Antalet nyanmälda lediga platser domineras av finansiell verksamhet och företagstjänster samt av
vård och omsorg. Sett till yrken så avser största antalet platser företagssäljare och undersköterskor. För att arbeta som företagssäljare krävs normalt en kortare högskoleutbildning och för att arbeta som undersköterska krävs normalt en gymnasial utbildning inom vård. När det gäller de lediga platsernas varaktighet så har andelen tillsvidareanställningar fortsatt att öka successivt, från 40 procent år till 60 procent i år. Nu när det råder viss osäkerhet om efterfrågan på varor och tjänster den närmaste tiden kan detta väntas få effekt på varaktigheten på kommande nyanmälda platser. Vid rekrytering kan visstidsanställningar komma att öka på bekostnad av tillsvidareanställningar. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till och med oktober 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden
Arbetsmarknadsutsikter - för X län 7 Kapacitetsutnyttjande I arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas det privata näringslivet hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan de blir tvungna att rekrytera mer personal. Har man ingen eller liten möjlighet att öka produktionen eller tjänsteleveransen med aktuell personalresurs så har man ett högt kapacitetsutnyttjande. Det kan förväntas generera ett arbetskraftsbehov som initialt kan klaras med övertid, återanställningar, visstidsanställningar och/eller inhyrd personal och därefter genom rekrytering av tillsvidareanställda. Vid vårens undersökning var det drygt en femtedel av de intervjuade arbetsställena som inte kunde öka sin produktion av varor/tjänster något alls innan rekrytering blev nödvändig. I höst är motsvarande andel en knapp femtedel. Det innebär att andelen intervjuade arbetsställen som nyttjar sin personalresurs fullt ut har minskat något. Andelen arbetsställen som kan öka mer än trettio procent, det vill säga de med en överkapacitet, har minskat kontinuerligt - från femton procent våren till sju procent i våras. Vid höstens undersökning har andelen arbetsställen med högst överkapacitet ökat med en procentenhet, till åtta procent. Sett till de olika näringsgrenarna så är det jord- och skogsbruk, privat vård och omsorg samt byggverksamhet som har högst nyttjad kapacitet i spannet 0 10 procent. Tabell 2: visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Byggverksamhet 39 39 17 4 Jord- och skogsbruk 46 46 8 0 Industri 12 52 28 8 Privata tjänster 15 45 31 10 Totalt 18 46 27 8 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Arbetsförmedlingen frågar deltagande arbetsställen, såväl privata som offentliga, huruvida de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Drygt en fjärdedel eller 27 procent uppgav att så var fallet, medan 61 procent inte upplevt någon brist på arbetskraft och 12 procent hade inte haft något behov av att rekrytera. Jämfört med vårens undersökning så har andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft ökat något, från 24 till 27 procent. Andelen som inte haft rekryteringsbehov det senaste halvåret kvarstår på 12 procent liksom i våras. Andelen arbetsställen inom näringslivet som upplevt brist har ökat successivt och är nu med ovan nämnda 27 procent den högsta sedan våren. Även inom offentlig sektor har arbetskraftsbristen ökat jämfört med tidigare undersökningar och andelen som uppgav brist uppgick denna gång till 29 procent. Det är den högsta andelen sedan hösten. Arbetsgivarna har också besvarat en fråga inom vilka yrken de upplevt brist på arbetskraft och hur många platser de planerat tillsätta. Flest planerade platser inom offentlig verksamhet gällde framför allt läraryrken. Inom det privata näringslivet har byggverksamheten upplevt rekryteringsproblem i större utsträckning. Mer ingående beskrivning ges i avsnittet näringsgrenar och yrken.
Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Genomsnittligt bristtal, våren -hösten Byggverksamhet 34 34 46 38 Jord- och skogsbruk 27 27 38 21 Industri 16 20 25 20 Privata tjänster 14 23 23 19 Offentliga tjänster 21 26 29 28 Totalt 17 24 27 23 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel I takt med att arbetsmarknadsläget förbättrades minskade också antalet personer som varslades om uppsägning. Under de senaste månaderna har antalet ökat igen och till och med oktober månad har 1 232 personer kommit att beröras. Oavsett om arbetsförmedlingen relaterar till befolkningen 16 64 år eller antalet anställda i genomsnitt under årets tre första kvartal 1 så har Gävleborg tillsammans med Dalarna och Örebro den högsta andelen varslade hittills i år. I Gävleborg har 10,8 personer per 1 000 anställda varslats om uppsägning till och med oktober. Motsvarande siffra för riket som helhet är 8,5 personer. Jämförelsevis var det 28,9 personer per 1 000 anställda i länet som berördes av varsel under perioden januari oktober vilket kom att bli det år med flest antal varslade sedan tidigt 90-tal. I vårens prognos skrev arbetsförmedlingen att år kan bli ett av de år med lägst antal varslade under 2000-talet om varselutvecklingen fortsätter. Det kommer inte att bli fallet, utan antalet kommer istället att bli det högsta sedan år 2003, med undantag för åren och. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade t.o.m. oktober Antal varslade totalt under året 2002 2 273 2 493 2003 1 968 2 297 2004 1 197 1 353 2005 1 008 1 165 2006 747 891 744 1 033 1 994 3 746 3 255 4 752 915 1 017 1 232 Källa: Arbetsförmedlingen 1 Källa: KS (kortperiodisk sysselsättningsstatistik), SCB
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 9 Näringsgrenar och yrken Under detta avsnitt redovisas antalet förvärvsarbetande inom de olika näringsgrenarna enligt SCB, RAMS (nattbefolkning 16+ år). RAMS blir tillgängligt hos SCB först den 12 december varför samma data som vid vårens prognos återanvänds. Totalt för länet uppgick den förvärvsarbetande nattbefolkningen till 122 000 varav 3 600 var 65 år eller äldre. Redovisningen görs med huvudsyftet att skapa en bild av näringsstrukturen i länet. Könsfördelning och andel yngre respektive äldre inom olika näringsgrenar redovisas också för att belysa möjliga utvecklingsområden. Dessutom redovisas andel åldersavgångar i snitt per år och näringsgren fram till år 2014 2. Den redovisningen bygger på att man lämnar arbetsmarknaden när man fyller 65 år. Generellt brukar åldersavgångarna på arbetsmarknaden ligga på ca 2 procent per år. Syftet är att belysa eventuellt behov av rekryteringsplanering inför pensionsavgångar. Därefter följer resultat från intervjuundersökningen vad gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exempel på uttalade bristyrken samt vår bedömning av riktningen på sysselsättningsutvecklingen till slutet av respektive 2012 som redovisas i tabellen här nedan Sysselsättningen i länet Sysselsättningen redovisas av SCB, Statistiska Centralbyrån i RAMS 3, KS 4 och AKU 5. Dessa undersökningar har olika för- och nackdelar när det gäller redovisning av sysselsättning på länsnivå. Sammanfattningsvis så minskade sysselsättningen kraftigt. Återhämtningen kom snabbt och sysselsättningen ökade lika kraftfullt. Därefter bedöms sysselsättningsökningen ha avtagit till mer blygsamma nivåer under. I vårens prognos bedömde arbetsförmedlingen att sysselsättningen skulle öka med 1 200 personer under och med 600 personer 2012. Den bedömningen revideras nu upp med ytterligare 200 personer, det vill säga totalt 1 400 personer. Däremot bedömer arbetsförmedlingen nu att vårprognosens förväntade ökning med 600 personer under 2012 istället kommer att bli en minskning med 700 personer. 2 Källa: Arbetsförmedlingen, Generationsväxlingen 2025, Åldersavgångar per näringsgren 3 SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 4 SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 5 SCB, Arbetskraftsundersökningar
Tabell 5: Sysselsättningsutveckling under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Kvartal 4 Kvartal 4 2012 Byggnadsverksamhet Jord- och skogsbruk Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 1 400-700 Jord- och skogsbruk Det var ca 3 300 länsinvånare som förvärvsarbetade inom jord- och skogsbruk år. Cirka 1 800 återfanns inom skogsbruk och 1 500 inom jordbruk. Männen är i stark majoritet, i synnerhet inom skogsbruket där 8 till 9 av 10 är män. Det finns något fler kvinnor inom jordbruket, där utgör deras andel en dryg femtedel. Jord- och skogsbruket stod tillsammans för 2,7 procent av de förvärvsarbetande i länet. Jord och skogsbruket är i högsta grad de äldres område. Uppåt 30 procent är 60+ år och återväxten är blygsam eftersom det är färre än 1 av 10 som är under 24 år. En ökad andel ungdomar, kvinnor och utrikesfödda i landsbygdsföretagandet vore en tillgång. Inom jord- och skogsbruk bedöms åldersavgångarna bli nära 4 procent i snitt per år fram till 2014. Detta är då beräknat på att arbetslivet inte pågår längre än till 65 år och andelen som är äldre än 65 år är högre inom jord och skog än övriga näringsgrenar. Jordbrukaren är i många fall något av en mångsysslare som är verksam inom flera områden, ofta även inom skogsbruket. Jord och skog har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret, en ökning som stannar av helt det närmaste halvåret för att återigen öka på sex till tolv månaders sikt. Det finns inga stora marginaler i form av outnyttjad arbetskraft. Det frågas efter förare av skogsmaskiner men de ska ha erfarenhet alternativt kan nyutbildade som har erfarenhet från liknande yrken bli aktuella för anställning. En viss efterfrågan på personal som har röjningsutbildning och motorsågsutbildning kan också märkas i Hälsingland. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk bedöms ha ökat under och förväntas göra så även under 2012. Industri Industrin stod för den största andelen förvärvsarbetande år, 18,5 procent eller 22 600 personer. Det är i huvudsak männen som arbetar inom industrin, färre än 2 av 10 är kvinnor. Åldersfördelningen visar att 11 av 100 är äldre (60+ år) och 5 av 100 är yngre upp till och med 24 år. Åldersavgångarna de närmaste åren förväntas ligga på 2,6 procent per år. Återhämtningen efter den kraftiga nedgången har varit både snabb och kraftig men förväntningarna på det kommande halvåret är försiktiga. På sex till tolv månaders sikt bedöms efterfrågan öka mer igen. Det kan tolkas som att industrin generellt ser den närmaste tiden som en förhoppningsvis tillfällig dämpning. I vissa fall går produktionen för fullt men i andra fall är man lite avvaktande. På orter i västra Gästrikland har de största företagen signalerat personalneddragningar. Huruvida detta kommer att påverka speciellt mindre underleverantörer återstår att se och beror även på hur dessa
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 11 har spridit riskerna. Har man enstaka stora kunder så är den egna verksamheten naturligtvis mer sårbar. Även i sydvästra Hälsingland är företagen något avvaktande och i sydöstra delen försiktigt optimistiska när det gäller efterfrågan på varor. En försiktighet som genomsyrar länet som helhet på kortare sikt. I länets nordvästra del tror man på en fortsatt ökad orderingång på lite längre sikt. I nordöstra Hälsingland tror man att efterfrågan blir oförändrad eller eventuellt minskar något. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit sedan vårens undersökning. Det är färre arbetsställen som ligger på marginalen men i princip lika stor andel som kan öka produktionen 1-10 procent utan nyrekrytering. Bristen på arbetskraft har däremot ökat något sedan i våras, det är nu 23 procent av dem som haft rekryteringsbehov det senaste halvåret som upplevt brist. Motsvarande siffra i våras var 18 procent. Generellt i länet efterfrågas exempelvis CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Framför allt de mindre företagen ser gärna att CNCoperatörerna har dubbla kompetenser och även kan jobba med manuellt styrda maskiner. De satsningar på validering och kompletterande utbildning som gjorts inom vissa industriyrken har gett ett bra resultat såväl för arbetsgivarna som för de arbetssökande. Generationsväxlingen börjar märkas av och orsakar också exempelvis brist på processoperatörer inom kemisk industri. Detsamma gäller ingenjörer inom olika områden som generellt har en hög medelålder. Sysselsättningen inom industrin bedöms ha ökat under men minska till slutet av 2012. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggverksamhet Det var 9 200 män och knappt 600 kvinnor som förvärvsarbetade inom byggverksamheten. Verksamheten är den fjärde största i länet sett till antalet förvärvsarbetande. Återväxten är god, andelen yngre är något större än andelen äldre. Åldersavgångarna beräknas vara 2,4 procent per år de närmaste tre åren. Det som kan hämma återväxten är det faktum att bygglärlingar generellt har svårt att komma ut i byggverksamheten. Samtidigt fortsätter branschen
signalera att det utbildas för få betongarbetare och byggnadsplåtslagare. Det är mer populärt att välja träinriktning i gymnasieskolan. Enligt Sveriges Byggindustrier, Byggtermometern så ökade den ackumulerade igångsatta byggvolymen överstigande 1 mkr med 102 procent under januari till och med oktober i år jämfört med samma period i fjol. Sett till bostäder är motsvarande siffra plus 70 procent och anläggning plus 175 procent. Hela entreprenadkostnaden för ett projekt redovisas den månad det startat och i oktober startade ett stort projekt, byggandet av 66 vindkraftverk i Jädraås, Ockelbo kommun. Detta projekt medverkar därför i hög utsträckning till den kraftiga procentuella ökningen. I arbetsförmedlingens undersökning har uppåt hälften av intervjuade arbetsställen upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret och drygt tio procent en minskning. Förväntad efterfrågan det närmaste halvåret bedöms bli mer eller mindre oförändrad för att öka igen på sex till tolv månaders sikt. Kapacitetsutnyttjandet är högt och en fjärdedel av arbetsställena kan inte öka något alls utan att rekrytera. Byggverksamheten är också den näringsgren där andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft är som störst. Betongarbetare, murare, byggnadsplåtslagare och nu även byggnadsträarbetare har upplevts som en brist bland företagarna det senaste halvåret. Sysselsättningen bedöms ha ökat innevarande år men minska till utgången av år 2012. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Privata tjänster Det var 42 400 personer eller 35 procent av de förvärvsarbetande som återfanns inom den privata tjänstesektorn år. Åldersavgångarna beräknas vara 2,3 procent i snitt fram till och med år 2014. I privata tjänster inkluderas ett flertal olika näringsgrenar och arbetsförmedlingen kommer här att titta på dem med flest sysselsatta. Handeln är störst och hade 12 200 förvärvsarbetande år. Det motsvarar 10 procent av samtliga förvärvsarbetande. Könsfördelningen är förhållandevis jämn med en liten övervikt för männen. Handeln är en ung bransch sett till andelen sysselsatta 16-64 år. Ungdomarna uppgår till 17 procent och andelen äldre, 60+ år till 10 procent. Ungdomarna
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 13 återfinns framför allt inom detaljhandeln som är och länge har varit en ingång till arbetslivet för ungdomarna. Inom handeln återfinns också två av de yrken som har flest förvärvsarbetande i länet, det vill säga försäljare inom dagligvaru- respektive fackhandeln. Ökningen av efterfrågan inom handeln blev lägre det senaste halvåret än förväntat. Inför de närmaste sex månaderna har förväntningarna skruvats ned för att på sex till tolv månaders sikt öka något igen. Kapacitetsutnyttjandet ser olika ut, men hälften av de arbetsställen som arbetsförmedlingen intervjuat kan öka försäljningen 6 20 procent utan att behöva rekrytera. En fjärdedel kan öka maximalt 5 procent och en fjärdedel mer än 20 procent. Handeln generellt har inte upplevt någon större brist på arbetskraft. Sysselsättningen har ökat något och bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Företagstjänster och finansiell verksamhet sysselsatte drygt 11 600 personer år varav 1 200 återfanns inom finansiell verksamhet som således är en mindre näringsgren. Tillsammans sysselsatte de 9,5 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Det är 54 procent män och 46 procent kvinnor och inom företagstjänster är det något fler yngre än äldre som arbetar i branschen. Däremot är det färre yngre inom den finansiella verksamheten. Efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret blev i nivå med den förväntade. Det närmaste halvåret förväntas efterfrågan fortsätta öka om än i något lägre omfattning för att på längre sikt öka något ytterligare. Kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis högt, två tredjedelar av deltagande arbetsställen kan öka tjänsteleveranserna maximalt 10 procent innan rekrytering av personal blir nödvändig. Tjugofem procent har också upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Det gäller framför allt företagssäljare (med högskolekompetens), telefonförsäljare och supporttekniker. Sysselsättningen bedöms ha ökat något under, en ökning som bedöms fortsätta även under 2012. Transport sysselsatte 6 100 personer år vilket är 5 procent av länets förvärvsarbetande. Det var 20 procent kvinnor och 80 procent män. Det är ungefär samma fördelning som inom industrin. Vid en finare näringsgrensindelning ser man att cirka 60 procent av alla inom transport förvärvsarbetar i åkerinäringen, linjebusstrafiken eller taxiföretag. Sett till åkerinäringen som med sina 2 500 förvärvsarbetande är störst, så är 92 procent män. Det är den mest enkönade näringen efter byggverksamheten. Inom transport som helhet så är 15 procent 60 år eller äldre, av dessa är en tredjedel 65+ år. Återväxten i form av ungdomar under 24 år utgör 9 procent. Här kan kvinnorna utgöra ett välkommet tillskott. Den kommande ökning av efterfrågan som branschen förväntade sig i våras stämmer väl med den man upplevt det senaste halvåret. Det närmaste halvåret förväntas istället efterfrågan minska eller förbli oförändrad. På 6 12 månaders sikt förväntas efterfrågan också bli oförändrad eller öka marginellt. Kapacitetsutnyttjandet inom transport tillhör de högsta inom den privata tjänstesektorn. Med tanke på den stora andelen äldre inom transport blir en
god framförhållning allt viktigare. Sedan YKB (yrkeskompetensbevis) infördes begränsas också urvalet av personer möjliga att rekrytera. När det gäller lastbilsförare krävs YKB också för yrkesförare som fått sina tunga behörigheter innan lagen trädde i kraft i september. De har fram till 2016 på sig att gå den fortbildning om 35 timmar som krävs för att få yrkeskompetensbeviset. 6 Branschen upplever brist på lastbilsförare med rätt formell och informell kompetens. Sysselsättningen bedöms ha ökat under och förväntas bli i princip oförändrad eller öka marginellt under prognosperioden. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster sysselsatte tillsammans 8 400 personer år. Hotell och restaurang 3 500 och personliga och kulturella tjänster 4 900 vilket innebär 2,9 respektive 4,0 procent av samtliga förvärvsarbetande. Kvinnorna dominerar båda näringsgrenarna, de utgör 63 procent inom hotell och restaurang och 58 procent inom kulturella och personliga tjänster. Åldersstrukturen ser mycket olika ut. Hotell och restaurang har den absolut största andelen ungdomar under 24 år av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. Den uppgår till 30 procent och de äldre, 60+ år till 6 procent. Hotell och restaurang är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Inom personliga och kulturella tjänster är andelen äldre större och andelen yngre mindre. Antalet gästnätter totalt i länet under perioden januari - september uppgick till 758 tusen. Det är sextusen färre än under samma period i fjol. Samtliga övriga norrlandslän hade ett högre antal gästnätter, Västernorrland låg närmast Gävleborg i antal. Vårt grannlän i väster, Dalarna, hade tillsammans med Stockholms och Västra Götalands län landets högsta antal gästnätter under samma period. Efterfrågan det senaste halvåret blev inte så bra som väntat, vare sig inom hotell och restaurang eller personliga och kulturella tjänster. När det gäller det kommande halvåret förväntar sig speciellt hotell och restaurang en mer försiktig ökning av efterfrågan. Personliga och kulturella tjänster är mer optimistiska och på sex till tolv månaders sikt ökar även förväntningarna inom hotell och restaurang igen. Båda näringsgrenarna har också outnyttjad kapacitet som kan svara upp mot en ökad efterfrågan. Ersättningsrekryteringar sker kontinuerligt i och med den personalomsättning som finns, inte minst inom restaurangbranschen. Det råder brist på kockar med specialkunskaper i olika kök. Det är även brist på kockar, eller snarare köksmästare som kan ta ansvar för menyer och ekonomi. Viss brist förekommer också på erfaren servispersonal. Antalet sysselsatta bedöms ha ökat något inom hotell och restaurang men minskat till viss del inom personliga och kulturella tjänster under. Under 2012 bedöms sysselsättningen öka något inom båda näringsgrenarna. Information och kommunikation sysselsatte 2 200 personer år. Det motsvarar 1,8 procent av samtliga förvärvsarbetande. Männen står för den största andelen, 66 procent och andelarna äldre och yngre är ungefär lika stora. 6 TYA Rekrytering av lastbilsförare /
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 15 Efterfrågan ökade något mindre än väntat det senaste halvåret men förväntas öka något ytterligare under de kommande sex månaderna för att därefter avta till slutet av prognosperioden. Kapacitetsutnyttjandet ser olika ut eftersom detta är en bred näringsgren men en ökad efterfrågan kan förväntas generera något fler sysselsatta. Arbetsgivarna har upplevt brist vid rekrytering av exempelvis erfarna ITarkitekter/tekniker, systemutvecklare och programmerare. Hälsinglands sydöstra och nordvästra del signalerar brist på kundtjänstmedarbetare och supporttekniker som är norsk-, dansk- och/eller finsktalande. Sysselsättningen bedöms öka under men bli i princip oförändrad under 2012. Efterfrågeutvecklingen inom privata tjänster totalt är mindre positiv än vid de fyra närmast föregående prognostillfällena, både på kortare och längre sikt. Sysselsättningen bedöms ha ökat till slutet av och även under 2012 men då i mindre omfattning. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsatte totalt 38 700 personer år, vilket innebär att en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande återfanns i den offentliga tjänstesektorn. Där dominerar kvinnorna ungefär lika stort som männen gör inom industri och transport. Kommunernas ekonomi har generellt blivit bättre även om det ser olika ut i länet. Andelen kommunala verksamheter som uppger övertalighet i förhållande till budget uppgår till 17 procent vilket är den lägsta sedan åtminstone hösten 2004. Detta förväntas dock inte generera någon ökad sysselsättning utan den bedöms bli i princip oförändrad både i år och 2012. Utbildningsverksamheten, efterfrågan inom grund- och gymnasieskolan i kommunal regi har minskat som väntat. Det närmaste halvåret förväntas efterfrågan bli oförändrad inom grundskolan i länets samtliga tio kommuner medan den fortsätter minska inom gymnasieskolan. På längre sikt förväntas någon minskning igen inom grundskolan och minskningen inom gymnasieskolan förstärks. Grundskolan har främst drabbats av vikande elevunderlag och gym-
nasieskolan av ökat antal elever i fristående skolor. Enligt Skolverket har antalet elever i kommunala grundskolor minskat med 4 400 eller 16 procent och antalet grundskolor har blivit 21 färre mellan läsåren 2006/07 och /11. Under samma tid har andelen elever i fristående grundskolor ökat från 5,4 till 11,7 procent. Antalet gymnasieelever folkbokförda i länet var detsamma läsåret /11 som 2006/07. Antalet som gick i den egna kommunens gymnasieskolor har minskat med 750 elever eller 9 procent och antalet som gick i fristående gymnasieskolor har ökat från 7,1 till 16,2 procent. Barnomsorgen har också upplevt en minskad efterfrågan det senaste halvåret men förväntar sig en viss ökning som stannar av på längre sikt. Efterfrågan ökar på förskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och speciallärare samt lärare i vissa estetiska ämnen. Länets största kommun har dock inte upplevt någon brist vid rekrytering till barnomsorg och grundskola. I delar av länet ser den kommunala vuxenutbildningen ett ökat elevantal och fortsätter att utöka verksamheten med yrkesinriktade utbildningar och även distansutbildningar i kärnämnen. Vård och omsorg Struktur- och organisationsförändringar sker inom hälsooch sjukvården som en effekt av det fria vårdvalet och de ökade etableringarna av privata vårdcentraler. Från och med våren 2012 kommer även Bollnäs sjukhus som andra akutsjukhus i landet att drivas av en privat aktör. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på exempelvis specialistläkare och ett flertal specialistsjuksköterskor. För att mildra bristerna på nödvändig specialistkompetens inom sjukvården så hyrs personal in och rekryteras från andra länder. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 5 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 -40-45 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 17 Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling De senaste tre åren har länets befolkning ökat något varje år, efter att tidigare ha minskat kontinuerligt under mer än ett decennium. Vid utgången av år uppgick den totala befolkningen till 276 508 personer. Det är 288 fler än år och ökningen hade uteslutande skett i Gävle och Bollnäs medan befolkningen i länets övriga kommuner hade minskat något. Det var dock inte befolkningen i åldern 16 64 år det vill säga den möjliga arbetskraften som ökade. Istället var det i huvudsak personer som är 65 år eller äldre som blev flera. Antal personer i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) har minskat kontinuerligt sedan två decennier med i snitt 385 personer per år. Ett minskat antal personer i yrkesaktiv ålder innebär en ökad försörjningsbörda för de återstående. Försörjningskvoten (här beräknad enligt formeln försörjningskvoten = hela befolkningen/ befolkningen 20 64 år) uppgår till 1,77. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,77 personer förutom sig själv. Det är den sjunde högsta försörjningskvoten i landet. Bland norrlandslänen ligger Västernorrland högst, med 1,79 vilket är näst högst i landet efter Kalmar län. När det gäller övriga norrlandslän så är kvoten 1,76 i Jämtland, 1,74 i Norrbotten och 1,72 i Västerbotten. I Västerbotten medverkar universitetsstaden Umeå till en föryngring av befolkningen. Tredje kvartalet uppgick den totala befolkningen i Gävleborg till 276 263 personer, det är drygt 400 färre än tredje kvartalet. Stor grupp utanför arbetskraften I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. De som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet enligt arbetsförmedlingens definition uppgick till 79 procent av befolkningen 16 64 år. Männens deltagande var 82 procent och kvinnornas 76 procent. Sammantaget innebär detta att 21 procent eller 36 000 personer stod utanför arbetskraften 16 000 män och 20 000 kvinnor. Till den gruppen hör bland annat pensionärer, hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete. Sett till befolkningseffekten beräknas utbudet av arbetskraft påverkas negativt i många år framöver. 7 I ett första steg behöver åtgärder vidtas för att öka utbudet av arbetskraft. Punkten tas också upp under avsnittet om Arbetsmarknadspolitiska utmaningar. 7 Ura :6 Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län. (Se arbetsformedlingen.se)
Ohälsa Ohälsotalet 8 år i Gävleborgs län var med 34,0 det tredje högsta i landet efter Norrbotten och Jämtland. År var det 38,4. Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män. År var ohälsotalet 40,0 för kvinnorna och 28,3 för männen. Ohälsotalet ökar, inte oväntat med stigande ålder. I åldersgruppen 20 29 år var det 13,2 mot 89,4 i åldersgruppen 60 64 år. Antalet nybeviljade SA 9 år i Gävleborg var 2,4 per 1 000 försäkrade. Det var det lägsta antalet bland norrlandslänen. Även här ökar antalet nybeviljade beslut om sjukersättning med stigande ålder. Att aktivt arbeta för att säkerställa en god arbetsmiljö och försöka motverka sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan bidra till ett längre arbetskraftsdeltagande bland de äldre åldersgrupperna. 8 Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. 9 Nybeviljade SA per 1 000 försäkrade är definierat som antalet nybeviljade Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension resp. sjukbidrag före 2003) dividerat med antalet registrerade försäkrade minus antalet personer med SA (eller förtidspension/sjukbidrag). Måttet är omräknat till per 1000. Källa: Försäkringskassan
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 19 Utbildning Det var 1 600 personer från länet som började högskolan för första gången hösten. uppgick antalet till närmare 450. 10 Uppgifter om högskolenybörjare hösten finns inte tillgängligt ännu. Sökandetrycket vid Högskolan i Gävle denna höst var dock som högst till socionom- och sjuksköterskeprogrammen. I landet som helhet var antalet sökande till höstens program och kurser rekordhögt fler än 346 000 och två procent fler än förra hösten. Även antalet sökande till våren 2012 var rekordhögt för vårantagningarna och uppgick till drygt 242 000. 11 Den senaste uppgiften när det gäller den kommunala vuxenutbildningen i Gävleborg avser kalenderåret. Då uppgick antalet elever, omräknat till heltidsstuderande till 2 605. En ökning med 15 procent jämfört med året innan. 12 Yrkeshögskolan omfattar i dagsläget både yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. År uppgick antalet studerande till 913 personer, varav männens andel var 68 procent. 13 Kommunerna i Gävleborg tillsammans med Älvkarleby har beviljats 2,1 miljoner kronor i statsbidrag för lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning, statsbidrag för ersättning till arbetsplats och handledarutbildning tillkommer. På samma sätt har Hälsingekommunerna dessutom beviljats 1,6 miljoner kronor för lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Utbildningarna ska genomföras under perioden 1 juli - 30 juni 2012. En ny förordning om vuxenutbildning träder i kraft den 15 december och ska tillämpas på utbildning från och med 1 juli 2012 om inte annat följer av övergångsbestämmelserna. Den innehåller bestämmelser om kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt och bestämmelser om betygsrätt för vuxenutbildning Som nämnts tidigare i avsnittet utgörs arbetskraften av sysselsatta och arbetslösa. Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av bland annat av demografi, studiedeltagande och ohälsa beräknas arbetskraften ha ökat med 300 personer till utgången av fjärde kvartalet och minska med 400 personer till fjärde kvartalet 2012. Det innebär att bedömningen till slutet av 2012 står sig från vårens prognos medan arbetskraften bedöms ha ökat med 300 personer istället för minskat i samma omfattning under. 10 Källa: Högskoleverket 11 Källa: Verket för Högskoleservice 12 Källa: Skolverket 13 Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan
Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling över tid Antalet totalt inskrivna arbetslösa var cirka 1 700 färre tredje kvartalet jämfört med samma kvartal. Fjärde kvartalet bedöms antalet uppgå 15 600, det är 1 100 färre än fjärde kvartalet. Till fjärde kvartalet 2012, det vill säga till prognosperiodens slut bedöms antalet istället ha ökat med 300 personer. Sett över en något längre horisont kulminerade arbetslösheten första kvartalet. Då var cirka 18 000 arbetslösa inskrivna vid arbetsförmedlingen. Den ekonomiska krisen orsakade således inte lika hög arbetslöshet som den länet hade i början på 90-talet, det första kvartalet 1994 var det fler än 25 000 totalt inskrivna arbetslösa. Diagrammet nedan visar arbetslösheten som andel av arbetskraften 16 64 år över längre tid. Kurvan har rensats på säsongsmässiga variationer. Exempelvis ökar arbetslösheten alltid i juni när skolorna slutar. Kurvan tydliggör också den positiva effekt på arbetslösheten som toppåret hade. Det syns också att arbetslösheten nu visar tecken på att vända uppåt igen. Diagram 6: Totalt inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft 16 64 år. Januari 1992 oktober 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Säsongrensad och trendad serie 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 21 Ingen ökning av nyinskrivna arbetslösa Antalet nyinskrivna öppet arbetslösa 14 visar ingen ökning i nuläget. En viss ökning kan förväntas när den senaste tidens varsel verkställs. Nu är det dock så att alla varsel inte verkställs. Av dem som varslades hösten och våren blev 50 60 procent de facto uppsagda. Av dem som blev eller blir uppsagda får en del nya jobb, olika pensionslösningar eller kanske börjar studera, följaktligen blir heller inte samtliga uppsagda också arbetslösa. Diagram 7: Nyinskrivna arbetslösa totalt, januari 2006 september 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2006 Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen Något större andel arbetslösa har fått arbete Här följer en beskrivning av olika grupper som varit inskrivna som arbetslösa och som har fått arbete under tredje kvartalet i år. Samtidigt görs en jämförelse med samma kvartal i fjol. Andelen av de inskrivna arbetslösa totalt som fått arbete under tredje kvartalet i år är något högre än under samma period i fjol. Andelen kvinnor som fått arbete är något högre än för männen, det vill säga tvärtom mot i fjol. Andelen män som fått arbete har därmed minskat. Andelen ungdomar 18 24 år som fått arbete är högre än för dem som är 50 år eller äldre. Båda grupperna har 14 Med nyinskrivna öppet arbetslösa avses både dem som varit och dem som inte varit inskrivna vid arbetsförmedlingen tidigare
fått arbete i samma utsträckning som i fjol. Andelen som fått arbete har ökat både för utrikesfödda och inrikesfödda men mer för dem som är födda i Sverige. Funktionshindrade som fått arbete ligger på samma nivå som förra året. Sett till utbildningsbakgrund så får personer med förgymnasial utbildning arbete i väsentligt lägre omfattning än de med längre utbildning. Andelen är också oförändrad jämfört med i fjol. De med eftergymnasial utbildning får arbete i högre utsträckning än övriga och har också haft den bästa utvecklingen. Färre i program När det gäller programverksamheten så var deltagandet nio procent lägre tredje kvartalet i år jämfört med samma kvartal i fjol och uppgick till lite drygt 7500 personer. En stor majoritet av deltagarna i program med aktivitetsstöd finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, 79 procent tredje kvartalet i år och 75 procent i fjol. Det skiljer sig åt mellan garantierna, antalet i jobbgarantin för ungdomar har minskat med 21 procent och antalet i jobb- och utvecklingsgarantin ökat med 5 procent. Ser man till antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas så har det ökat med 27 procent och antalet uppgick till närmare 1 500 mot drygt 1 150 förra året. Eftersom 79 procent av programdeltagarna finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, så återstår 21 procent. Dessa 21 procent deltar i huvudsak i tre program. Det är i synnerhet förberedande insatser 15 som utgör en tredjedel. Det är arbetspraktik, trots att deltagarantalet har minskat med två tredjedelar jämfört med i fjol och slutligen arbetsmarknadsutbildning som också har färre deltagare än tredje kvartalet. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kvartal 4 16 703-1,0% kvartal 4 15 600-6,6% 2012 kvartal 4 15 900 1,9% Källa: Arbetsförmedlingeen 15 Omfattar Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Förberedande utbildning, Fördjupad kartläggning och vägledning och Arbetslivsintroduktion. För definitioner se arbetsförmedlingens hemsida: Definitioner och förklaringar för Arbetsförmedlingens statistik - Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 23 Arbetslöshetens struktur Närmast studeras hur arbetslösheten i olika sökandegrupper ser ut när man relaterar till arbetskraften i respektive grupp. Uppgifterna avser tredje kvartalet för länet och dess kommuner samt riket. För länet redovisas också uppgifter avseende tredje kvartalet. Sett till länet som helhet så är det framför allt tre sökandegrupper som sticker ut av dem som redovisas i tabellen här nedan (tabell 7). Dessa är desamma som redovisats i vårprognosen. Det är utrikesfödda, ungdomar 18 24 år och de med förgymnasial utbildning. Arbetslösheten är väsentligt högre för dem än övriga grupper. Positivt är dock att arbetslösheten i ungdomsgruppen har minskat med 3,4 procentenheter. Den har också minskat något bland dem med förgymnasial utbildning. Bland de utrikesfödda har arbetslösheten ökat något istället. Trots den minskade arbetslösheten bland ungdomarna så är fortfarande uppåt 27 procent i arbetslöshet och mer än en tredjedel av de utrikesfödda. Det finns stora geografiska skillnader. Exempelvis så är kvinnornas arbetslöshet i Ovanåker är den lägsta i länet, 8,8 procent mot 11,6 procent i länet. När man tittar på tabellen måste man beakta att en hög procentsats per automatik inte innebär ett högt antal individer. För att ta även ett exempel på detta, så är arbetslösheten bland utrikesfödda 53,8 procent i Ockelbo, som är länets minsta kommun. I den största kommunen, det vill säga Gävle är motsvarande siffra 34,8 procent. Drygt 19 procentenheter lägre men omfattar samtidigt 30 gånger fler personer. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt 16-64 år Män Utrikesfödda Unga 18-Äldre 55- Inrikesfödda 24 år 64 år Kvinnor Utbildning Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Bollnäs 10,6 11,1 10,2 26,4 6,9 8,6 49,5 23,6 9,2 6,6 Gävle 12,5 13,0 12,0 28,4 9,5 10,0 34,8 27,4 12,3 6,3 Hofors 8,9 10,7 7,4 23,3 5,0 6,9 27,0 19,4 6,9 5,3 Hudiksvall 9,2 9,8 8,7 28,7 5,2 7,6 35,2 19,6 8,9 4,4 Ljusdal 9,5 10,3 8,8 23,3 6,7 8,4 26,6 16,2 9,0 6,1 Nordanstig 8,9 10,5 7,6 22,5 6,2 7,0 44,7 16,4 7,4 6,2 Ockelbo 8,7 9,7 7,8 21,5 5,4 6,4 53,8 17,0 7,0 6,0 Ovanåker 7,6 8,8 6,6 22,7 5,7 7,1 24,7 11,4 7,1 4,9 Sandviken 11,1 12,8 9,7 26,6 7,6 8,2 41,7 24,1 9,4 7,2 Söderhamn 10,7 11,4 10,1 24,5 8,7 9,3 31,1 22,1 9,6 5,5 Länet 10,8 11,6 10,1 26,6 7,5 8,7 36,0 22,4 9,9 6,1 Länet ifjol 12,0 12,5 11,5 30,0 7,9 10,2 35,6 22,7 11,5 6,8 Riket 8,0 8,2 7,9 18,2 6,2 6,0 20,1 17,2 7,8 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Personer med långa arbetslöshetstider Arbetslösheten i form av inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd omfattade totalt 14 700 personer detta års tredje kvartal. Över hälften är personer som varit i öppen arbetslöshet i mer än 6 månader, deltar i jobbgarantin för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin. Det var också mer än hälften av de arbetslösa ungdomarna som var långtidsarbetslösa eller deltog i garantierna. Även här i tabell 8, sett till hur stor andel av dem i arbetslöshet som också är långtidsarbetslösa eller garantideltagare, så är det tre grupper som sticker ut.