FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid I LAGSTIFTNING OCH PRAXIS. 1. Utnämning för viss tid med stöd av statstjänstemannalagen



Relevanta dokument
FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING FM/305/ /2012

l. Nuläge RP 203/1995 rd

tka-kod: Dnr OM 40/102/2013

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ORDNANDE AV STATSANSTÄLLDAS STÄLL- NING VID ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare:

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren Antagen av kommunfullmäktige den

Bilaga 1 psek LOVISA STAD ANVISNING OM ETT RÖKFRITT LOVISA

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5)

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

Studiedag inom barnskyddsfrågor

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

A/2008/969/ARM

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken

Protokollsanteckning. Tillämpningsanvisning. Tillämpningsanvisning

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, , uppdaterade (ny 20 mom.4)

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

Avtal om av kommunen beviljat stöd

Regeringens proposition 2005/06:185

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/14 Mål nr A 95/13

rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING Ikraftträdande... LAGTEXTER...

c) Vilka var de s.k. pilgrimsfäderna och vilket var innehållet i det avtal som de slöt?

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

Jättebra Vasa en sporrande arbetsgivare

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

DOM Meddelad i Stockholm

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rekryteringsordning inom Göteborgs Stad samt stödtext

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Anställningar för viss tid. - god praxis för chefer och förtroendemän

Beredning och föredragning: förvaltningsdirektör Kristina Lönnfors

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattats av den förmån som avses i detta avtal omfattas inte längre av förmånen när

Finansministeriets föreskrift

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor Dnr: FS

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Green Cargo A V L ÖN I N GSA V T A L FÖR A RV ODESA N ST Ä L L DA Sammanställt av SEKO Green Cargo Version 2010

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Central statsförvaltning m.m.

MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Utdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

GÖTEBORGS UNIVERSITET Avd. f. personal och organisationsutveckling F1 4375/02 Ulf Broberg, Hilding Sjödén

VÄRDEN I VARDAGEN TJÄNSTEMANNENS ETIK

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum

Marknadsdomstolens arbetsordning

STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Kommunala arbetstagare. Anställningshandbok för chefer

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21

Hämtning och öppning av en arbetstagares e-post

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Förhandlingsprotokoll

SOCIALINSTRUKTION FÖR FINSTRÖMS KOMMUN

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF

U2013/2230/S

Språkprogram för Nylands förbund

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Om konflikten inträffar Allt en måleriföretagare behöver veta.

Anmälan mot Konungariket Sverige

Transkript:

FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid Enligt statstjänstemannalagen (750/1994) utnämns tjänstemännen antingen tills vidare eller för viss tid. Statstjänstemannalagen innehåller närmare bestämmelser om grunder för utnämning för viss tid. Utgångspunkten är att tjänsteförhållanden baseras på ett tjänstebundet system och att utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid innebär ett undantag från huvudregeln. Grunderna för utnämning för viss tid skall strängt begränsas enligt i lagen bestämda förutsättningar. För permanenta uppgifter skall tjänster inrättas och utnämning till tjänst sker tillsvidare. I det fall att en tjänstemans uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda tjänstemannen arbetsuppgifter förändras i avsevärd grad och inte endast tillfälligt har myndigheten enligt statstjänstemannalagen rätt att säga upp eller att permittera en tjänsteman. Enligt 1 kap. 3 2 mom. arbetsavtalslagen (55/2001) gäller ett arbetsavtal tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Av grundad anledning kan ett avtal ingås för viss tid. Genom att i lagen förutsätta grundad anledning för att ingå arbetsavtal för viss tid förhindrar man att de tvingande bestämmelserna i arbetsavtalslagen om anställningstrygghet inte kringgås genom val av giltighetstid för avtalet. Om arbetsgivaren har permanent behov av arbetskraft, anses det inte vara tillåtet att använda avtal för viss tid, utan arbetsavtal skall gälla tillsvidare. Användningen av avtal för viss tid begränsas dock inte i fall det föreligger i lagen avsedda grunder för sådana avtal. Finansministeriets personalavdelning fäster ämbetsverkens uppmärksamhet vid de grunder som föreskrivs i statstjänstemannalagen och i arbetsavtalslagen för tjänsteförhållanden för viss tid, vid nuvarande praxis och vid nedan anförda åtgärder. I LAGSTIFTNING OCH PRAXIS 1. Utnämning för viss tid med stöd av statstjänstemannalagen Utnämning till tjänst för viss tid är möjlig endast i de fall som lagen tillåter. Därför måste man i samband med utnämningen till en tjänst konstatera att det enligt statstjänstemannalagen föreligger grunder för utnämning för viss tid. Det är inte tillräckligt att nämna lagrummet eller den grund som omnämns i lagen, t.ex. arbetets natur. Grunden skall anges mera detaljerat i samband med att tjänsteförhållandet ingås (promemoria, projektplan etc.). Då utnämning för viss tid förlängs skall de eventuella förändringarna av arbetets natur och av omständigheterna noggrant övervägas. 1.1. Tjänsteförhållande för viss tid (9 1 mom. statstjänstemannalagen) Enligt lagens 9 1 mom. kan en person utnämnas till tjänsteman för viss tid eller annars tidsbegränsat, om arbetets art, ett vikariat, interimistisk skötsel av uppgifter som hör till en vakant tjänst eller praktik förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. 1.1.1. Arbetets art Arbetets art skall bestämmas skilt för varje enskilt fall och man skall i främsta rummet bedöma en viss uppgiftshelhet bland annat på basis av dess innehåll och art i förhållande till ämbetsverkets permanenta uppgifter. Man skall i främsta rummet fästa avseende vid ifrågavarande arbete och uppgifter och inte så mycket vid indirekta omständigheter, såsom osäker finansiering som beror på utomstående uppdrag. Såsom exempel på förutsättningar i samband med arbetets art har man anfört tillfälligt behov av extra arbetskraft på grund av anhopning av arbete, eller uppgifter för viss tid i anslutning till ett tids- eller uppgiftsbegränsat projekt. Då arbetets art utgör grund för ett tjänsteförhållande för viss tid skall det vara möjligt att kvantitativt eller tidmässigt avgränsa uppgifterna. Om det inte är möjligt att vid utnämningstillfället göra en sådan avgränsning, är uppgifterna primärt permanenta. Till exempel utgör en förmodan att en vetenskapsgren förändras inte tillräcklig som ett allmänt antagande, utan antagandet skall från fall till fall motiveras med konstaterbara fakta. Utomstående finansiering har under de senaste åren lett till en ökning av tidsbundna och projektmässiga uppgifter. Sådan finansiering gäller ofta projektmässigt arbete. Finansieringen eller verksamhetens projektmässiga organisering utgör inte ensamt för sig tillräcklig grund för ett tjänsteförhållande för viss tid. I allmänhet kan uteslutande finansiering av utomstående endast i undantagsfall berättiga till utnämning för viss tid (till exempel arbetsförvaltningens anslag). Utnämning för viss tid skall ske för hela den tid som projektet eller annan grund för arbetet pågår och utnämningen får inte periodiseras för till exempel ett år i sänder enligt den finansiering som ges för ändamålet i fråga. Det är möjligt att förlänga en utnämning, men då beror det i allmänhet på en ändring av omständigheterna eller av de ursprungliga förutsättningarna. Också förlängningen skall baseras på de i lagen avsedda förutsättningarna och i motiveringen skall man också beakta den tidigare utnämningen. Beroende på arten av ett ämbetsverks eller en inrättnings verksamhet kan också fortsatt arbete med projekt av samma typ anses utgöra verksamhet av permanent natur, också om projekten i och för sig är beroende av utomstående finansiering. Speciellt fortsatt utnyttjande av sakkunskap av samma typ i projekten tyder i allmänhet på att verksamheten är av permanent natur. Då förutsättningarna är uppfyllda skall projektpersonalen avlönas genom tjänste- eller arbetsförhållanden som är i kraft tillsvidare. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid den personal som hjälper till med eller som administrerar flera projekt och där arbetet inte till sin natur förutsätter

sådan speciell sakkunskap eller andra egenskaper som förutsätts bara för enskilda projekt, men där uppgiften kan anses vara permanent. Rättsfall: Från och med år 1996 hade X utnämnts till 8 olika tjänster för viss tid som planerare vid universitetets utbildningsteknologicentral för utbildnings- och forskningstjänster. X uppgifter var projektmässiga. Han avlönades först med sysselsättningsanslag och därefter för viss tid i olika enskilda projektmässiga uppgifter. Då förordnandet gavs var man medveten om att det gällde utnämning för viss tid. Då man beaktar utbildnings- och forskningstjänsternas omfattning, verksamhetens kontinuerliga natur och det faktum att X inte hade några egna projekt, utan att han endast var en av dem som deltog i projektarbetet, vilket är ett typiskt drag i en planerares arbete, fanns det ingen grund enligt statstjänstemannalagen för att utnämna X till tjänster för viss tid. Universitetet förpliktades att till X betala en ersättning som motsvarar åtta månaders lön. HFD 7.5.2002, liggare 1041, Dnr 9449/1/01 Under perioderna 1.1-31.12.1995, 1.1-31.12.1996, 1.1-31.12.1997 och 1.1-28.2.1998 hade X utnämnts till tjänster för viss tid vid ett högskola. I dessa tjänster för viss tid arbetade X som kurssekreterare i en utbildnings- och utvecklingscentral. Före statstjänstemannalagens ikraftträdande hade X skött dessa uppgifter från den 1.10.1993. I svaromålet framhölls att verksamheten vid en utbildnings- och utvecklingscentral består av tidsbundna projekt som huvudsakligen finansieras med utomstående medel. Finansieringens storlek varierar från år till år, varför det inte i allmänhet är möjligt att utfärda utnämningsbrev för längre tid än ett kalenderår. X hade arbetat inom olika projekt inom produktionsteknikens område, vilka samtliga var tidsbegränsade. Avsikten var att inte mera år 1998 förlänga tjänsten som kurssekreterare för viss tid eftersom ansvaret för projektens finansadministration hade blivit en väsentlig del av verksamhetens organisering. Tjänsten för viss tid som kurssekreterare inom produktionsteknik hade indragits såsom obehövlig och i stället hade man år 1998 inrättat en tjänst som projektsekreterare, varvid arbetets art, dess krävande natur och ansvarsfullhet ändrades i avsevärd mån. En tjänst som projektsekreterare för viss tid anslogs ledig att sökas. X blev inte vald till denna uppgift. Arten av en kurssekreterares arbete förutsatte inte utnämningar för viss tid. Centralen förpliktades att till X betala en ersättning som motsvarade åtta månaders lön. Tjänstemannanämnden 11.11.1998, beslut nr 39/98. Under åren 1996-1999 hade X utnämnts till fem olika tjänster för viss tid som lektor vid ett universitets utbildnings- och utvecklingscentral. Grunden för utnämning för viss tid var från början den att det var fråga om undervisning som bedrevs med stöd av specialanslag. Senare var grunden att de till tjänsten hörande uppgifterna skulle ordnas på nytt på grund av en omorganisation, varvid finansieringsansvaret hade övergått till universitetet. Centralens styrelse hade år 1997 bland annat föreslagit att femton lektorstjänster skulle inrättas och detta skedde från början av år 1999. Tjänsterna hade besatts under vårterminens lopp 1999. En tidsbunden tjänst kan inte användas på den grund att inga tjänster kan inrättas för permanenta uppgifter. Centralens förfarande utvisar att X arbetsuppgifter hade varit bestående under tjänsteförhållandena för viss tid. Universitetet förpliktades att till X utbetala en ersättning som motsvarade åtta månaders lön. HFD 28.11.2001, liggare 2965, Dnr 1428/1/01. Under åren 1998-2000 hade X utnämnts till tre olika tjänster för viss tid vid ett ministerium. Arbetsprofilen utgjordes å ena sidan av sekreteraruppgifter och å den andra sidan av uppgifter inom personalförvaltningen. Ministeriet hänvisade bland annat till sin personalstrategi, enligt vilken behovet av att permanent engagera personer som anställts för tidsbegränsade uppgifter som huvudregel bedöms då personen i fråga har varit i tjänst i tre år eller då det är säkert att uppgifterna är bestående. Ingen anteckning om grunderna för utnämning för viss tid hade antecknats i utnämningsbreven. X uppgifter under alla hennes tjänsteförhållanden hade huvudsakligen utgjorts av sedvanligt arbete som avdelningssekreterare vid ett ministerium och uppgifterna hade varit permanenta till sin natur. Ministeriet förpliktades att till X betala en ersättning som motsvarade åtta månaders lön, tjänstemannanämnden 17.4.2002, beslut nr 18/2002. 1.1.2 Vikariat På grund av vikariat kan en person utnämnas till en tjänst för viss tid för att sköta uppgifter som annars blir ogjorda på grund av tjänstledighet. Bakgrunden till en utnämning för viss tid är dock alltid en permanent eller tidsbegränsad tjänst vars innehavare är tjänstledig. Den utnämnda personens uppgifter och avlöning kan avvika från den persons uppgifter och avlöning för vars tjänstledighet en tjänsteman blir utnämnd. De avvikande uppgifterna måste dock på ett sakenligt sätt sammanhänga med de ursprungliga uppgifterna för att vikariatsgrunden skall kunna tillämpas. Det är sålunda möjligt att i ämbetsverken ordna uppgifterna på det för ärendenas skötsel ändamålsenligaste sättet, dock under förutsättning att de för uppgifternas fullgörande nödvändiga kompetenskraven är uppfyllda. 1.1.3. Lediga tjänster Utnämning till en tjänst för viss tid kan tillämpas endast som temporärt arrangemang för att sköta de uppgifter som hör till en ledig tjänst. Bakgrunden till en utnämning för viss tid utgörs av en permanent tjänst vars besättande inte har slutförts. Om avsikten är att inte besätta tjänsten tillsvidare, kan den lediga tjänsten inte heller användas som grund för en utnämning för viss tid. Om besättandet av en ledig tjänst fördröjs utan orsak, är det inte längre fråga om ett temporärt arrangemang. Utnämning för viss tid är motiverad tills tjänsten besätts. 1.1.4. Praktik Praktik utgör en till personen i fråga bunden förutsättning för att tillämpa ett tjänsteförhållande för viss tid. Praktik baserar sig till exempel på ifrågavarande persons studier.

1.2. Utnämning till en tjänst för viss tid (9 2 mom. statstjänstemannalagen) I 9 2 mom. statstjänstemannalagen finns bestämmelser om utnämning för viss tid. Enligt lagen kan en tjänst besättas för viss tid eller annars tidsbegränsat, om därtill finns grundad anledning som sammanhänger med tjänstens art eller ämbetsverkets verksamhet det kräver. Den utnämnande myndigheten kan pröva om det är anledning att besätta tjänsten tillsvidare eller endast för begränsad tid. Det måste dock föreligga grundad anledning, som ansluter sig till tjänstens natur eller ämbetsverkets verksamhet, för utnämning för begränsad tid. Exempel på utnämning för viss tid är statsförvaltningens högsta tjänstemän och en under förberedelse varande organisationsändring. 1.3. Tjänster som alltid besätts för viss tid (9 3 mom. statstjänstemannalagen) Enligt 9 3 mom. statsjänstemannalagen bestäms genom förordning om de tjänster som alltid skall besättas för viss tid. I förordningen om tjänster som alltid skall besättas för viss tid (1060/1994) bestäms om de tjänster som alltid besätts på viss tid. Ett exempel på sådana tjänster är tjänsterna som lagstiftningsråd vid justitieministeriet där utnämningar på viss tid tillämpas för att få den sakkunskap som i varje enskilt fall behövs för lagberednings- och forskningsarbetet. Utom de tjänster som nämns i förordningen finns det till exempel vid universiteten och högskolorna några sådana tjänster som typiskt besätts för viss tid. 1.4. Inrättande av en tjänst för viss tid I 6 statstjänstemannaförordningen regleras de fall då en tjänst kan inrättas för viss tid. Enligt denna bestämmelse kan en tjänst inrättas för viss tid endast om medlen för tjänsten har donerats till staten. Denna bestämmelse innehåller närmare föreskrifter för inrättandet av tjänster av denna typ. 1.5. Ersättningsskyldighet Enligt 56 statstjänstemannalagen har en tjänsteman som har utnämnts för viss tid utan någon sådan grund som stadgas i lagens 9 1 eller 2 mom. eller som utan giltigt skäl upprepade gånger i följd med stöd av 9 1 eller 2 mom. har utnämnts för viss tid, när hans tjänsteförhållande till ämbetsverket upphör till följd av att han inte längre utnämns till tjänsteman vid ämbetsverket, rätt att av ämbetsverket få en ersättning. Yrkande på ersättning skall föreläggas tjänstemannanämnden inom sex månader från det att tjänsteförhållandet upphörde. Yrkande på ersättning kan inte framställas så länge tjänsteförhållandet är i kraft. Ersättningens belopp motsvarar lönen för minst sex och för högst 24 månader. Tjänstemannanämnden besluter om utbetalandet av ersättning. Ändring i nämndens beslut kan sökas genom besvär hos Högsta förvaltningsdomstolen. Då en person upprepade gånger utnämns till en tjänst för viss tid skall det vid varje nytt utnämningstillfälle föreligga en sådan grund för upprepade utnämningar som är motiverad enligt förutsättningarna för att erbjuda arbete och enligt allmänna förvaltningsprinciper, utom att de i 9 1 mom. statsjänstemannalagen föreskrivna utnämningsvillkoren skall vara uppfyllda. Avsikten är att upprepade utnämningar för viss tid inte skall användas i avsikt att försvaga en tjänstemans uppsägningsskydd. Antalet tjänsteförhållanden för viss tid inverkar dock inte i och för sig på deras laglighet eftersom varje enskild utnämning skall uppfylla föreskriva villkor. Om uppgiften är permanent, skall en tjänst inrättas och en tjänsteman skall utnämnas tillsvidare. 2. Arbetsavtal för viss tid Enligt 1 kap. 3 2 mom. arbetsavtalslagen ett gäller arbetsavtal tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Då man bedömer kravet på grundad anledning måste dock beakta bestämmelsen i 2 2 mom. den gamla lagen om arbetsavtal där som exempel på grunder för arbetsavtal för viss tid nämns arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämställbar omständighet samt andra grunder i anslutning till företagets verksamhet eller det föreliggande arbetet. I motiveringarna till lagen nämns följande som exempel på grundad anledning: Avtal för viss tid kan anses motiverade när det är fråga om utförande av ett visst arbete eller en viss arbetshelhet eller något sådant kortvarigt visst arbete som arbetsgivaren inte fortgående låter utföra. Vid bedömningen av förutsättningarna för att ingå avtal för viss tid skall utöver de speciella egenskaperna i själva arbetet även arbetets särdrag med tanke på varje arbetsgivare beaktas. Avtal för viss tid kan även tillämpas i säsongbetonade arbeten. Ett arbete betraktas som säsongbetonat om det utförs endast under en viss tid av året eller om arbetsmängden väsentligt ökar under vissa förutsebara tidsperioder. Arbetet skall också betraktas som säsongbetonat om behovet av tillfällig arbetskraft endast är kortvarigt. En grund för användning av arbetsavtal för viss tid kan vara behovet av vikarier. Fastän bruket av en vikarie beror på att en arbetstagare tillfälligt är frånvarande föreslås att en arbetstagare som kommer till företaget utifrån nödvändigtvis inte behöver utföra just de arbetsuppgifter som ankommer på den frånvarande arbetstagaren, utan att arbetsgivaren kan sköta omfördelningen av arbetsuppgifterna genom olika interna vikariearrangemang. Arbetsgivarens behov att anställa extra personal skall dock i första hand bero på en arbetstagares frånvaro. Enligt 1 kap. 3 2 mom. arbetsavtalslagen skall sådana på varandra följande arbetsavtal som utan grundad anledning har ingåtts för viss tid anses gälla tills vidare. En förutsättning för att upprepade gånger ingå avtal för viss tid är att det finns en grundad anledning för varje enskilt visstidsavtal som ingås. Situationer där en arbetsgivare erbjuder en vikarie ett nytt vikariat i form av ett avtal för viss tid anses inte vara exempel på sådana förbjudna på varandra följande avtal för viss tid som avses ovan. Å andra sidan förutsätts det att arbetsgivaren med flera på varandra följande visstidsavtal inte försöker kringgå det skydd som hänför sig till avtal som gäller tillsvidare. Om en arbetsgivares behov av arbetskraft kan bedömas vara konstant, anses bruket av flera på varandra följande visstidsavtal i samma arbete inte utgöra en grundad anledning enligt momentet. Om det inte föreligger grundad anledning att ingå arbetsavtal för viss tid, anses avtalet vara i kraft

tillsvidare och det skall föreligga i arbetsavtalslagen bestämda grunder till hävning eller uppsägning för att säga upp avtalet. Om arbetsgivaren dock har hävt ett sådant avtal såsom gällande för viss tid, är han skyldig att betala lön för uppsägningstiden och eventuellt också semesterersättning. Om det inte föreligger laglig orsak att häva avtalet, förpliktas arbetsgivaren dessutom enligt 12 kap. 2 arbetsavtalslagen att som ersättning till arbetstagaren betala lön för minst tre och för högst 24 månader. Rättspraxis Nedan anges vissa av Högsta domstolens avgöranden om statens arbetsavtal för viss tid. Vägverket hade inte haft i 2 2 mom. lagen om arbetsavtal förutsatt giltigt skäl att med en paketbilschaufför under drygt sju år nästan i en följd ingå 50 arbetsavtal för viss tid. Högsta domstolen ansåg att vägverket inte, med beaktande av arbetets art och arbetsförhållandets giltighetstid hade i 2 2 mom. lagen om arbetsavtal förutsatt grundad orsak att med käranden ingå på varandra följande arbetsavtal för viss tid. Avtalen skulle därför betraktas som ett arbetsavtal som gällt tillsvidare. (HD:1995:14; Dnr S 94/365). Med beaktande av vägbyggandets speciella natur och stadgad praxis på området hade vägverket haft i 2 2 mom. lagen om arbetsavtal förutsatt giltigt skäl att med en mätare nästan i en följd under cirka ett år och fyra månader ingå fem arbetsavtal för viss tid. Vägverkets vägbyggnadsarbeten är för det mesta av engångsnatur, de gäller vissa projekt och de är därför tidsbundna. Vägverket har därför också i sin tjänst ett avsevärt antal arbetstagare enbart med stöd av på varandra följande arbetsavtal för viss tid. Genom sitt val av giltighetstid för arbetsavtalen har vägverket sålunda inte strävat till att kringgå arbetstagarnas anställningstrygghet, utan vägverket har i detta fall förfarit på samma sätt som i fråga om andra arbetstagare i motsvarande ställning som utför samma slag av arbete. Med beaktande av arbetets art inom den speciella bransch som vägbyggandet utgör, etablerad praxis och den omständighet att den sammanlagda giltighetstiden för denna arbetstagares arbetsavtal för viss tid inte var oskäligt lång ansåg Högsta domstolen att vägverkets vägdistrikt hade sådan grundad anledning som avses i 2 2 mom. lagen om arbetsavtal att med käranden ingå fem arbetsavtal för viss tid. Avtalen har inte ingåtts efter varandra utan grundad anledning och därför utgör de inte något arbetsavtal som gäller tillsvidare (HD:1995:13; Dnr S 94/384). 3. Uppsägning och permittering Om en uppgift bör anses vara permanent, skall en tjänst inrättas för detta ändamål och en tjänsteman skall utnämnas tillsvidare. I fråga om uppgifter som bedöms vara permanenta kan det i framtiden visa sig att tjänstemannens uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda tjänstemannen arbete minskar i avsevärd grad och inte endast tillfälligt. Enligt statstjänstemannalagen har myndigheten i detta fall rätt att permittera eller att säga upp tjänstemannen. De grunder på vilka en arbetstagare kan permitteras eller sägas upp anges i arbetsavtalslagen. II ÅTGÄRDER 1. Utredning av en arbetsgrupp Den 19.6.2002 tillsatte finansministeriet en arbetsgrupp för att utreda användningen av tjänsteförhållanden för viss tid inom statsförvaltningen. Arbetsgruppens uppgift var att på basis av denna utredning framläggs förslag till åtgärder genom vilka antalet tjänsteförhållanden på viss tid kan minskas. Som en del av utredningsarbetet skulle arbetsgruppen studera behovet och möjligheterna att ändra statstjänstemannalagen så att lagens bestämmelser inte försvårar utnämningar till tjänsteförhållanden som gäller tillsvidare. Arbetsgruppens promemoria (Statens tidsbundna tjänsteförhållanden, finansministeriets arbetsgruppspromemoria 15/2003) har tidigare distribuerats till ämbetsverken. I sin promemoria konstaterade arbetsgruppen att ämbetsverken inom statsförvaltningen själva har beslutsrätt och ansvar för att skaffa sådan sakkunnig personal som uppgifterna förutsätter. Det primära målet skall vara att försäkra sig om att användningen av tjänsteförhållanden för viss tid inom ämbetsverken under alla omständigheter är både ändamålsenlig och laglig. Arbetsgruppen ansåg att tjänstemannalagstiftningen i sin nuvarande form inte ställer hinder i vägen för att använda tillsvidare gällande tjänsteförhållanden då det finns anledning. Enligt Statsrådets principbeslut om statens personalpolitiska linje av den 30.8.2001 stöds verksamhetens långsiktiga mål bland annat genom personalstrategi. Därför skall ämbetsverken i god tid inom sin egen sektor förutse behovet och utbudet av arbetskraft samt utvecklingen på arbetsmarknaden. De mål som uppställs för ämbetsverkens verksamhet och deras resurser skall också vara i balans. Vid användningen av tjänsteförhållanden för viss tid är det sålunda också fråga om planering och styrning på ett allmännare plan, trots att det i sista hand i varje enskilt fall avgörs om en tjänst för viss tid skall användas och om detta är riktigt. På längre sikt kan man inom statsförvaltningen bäst befrämja en allmän minskning av tjänsteförhållanden för viss tid genom ämbetsverkens ovannämnda planmässiga verksamhet. Målet skall säkerställas genom existerande styrmekanismer. 2. Minskning av antalet tjänsteförhållanden för viss tid I statsrådets principbeslut om statens personalpolitiska linje konstateras att statens förmåga till effektiv verksamhet och god service förutsätter att staten är konkurrenskraftig som arbetsgivare. De operativa enheterna skall ha en rätt dimensionerad, kunnig och engagerad personal. De operativa enheterna har själva det primära ansvaret för att skaffa den kunniga personal som uppgifterna kräver. Uppgifterna, arbetsgemenskapen och tjänsteförhållandenas villkor inom statsförvaltningen måste vara attraktiva. För uppgifter av permanent natur används tjänsteförhållanden som gäller tillsvidare. I den nuvarande regeringens regeringsprogram konstateras att konkurrenskraften hos arbetsplatserna inom den offentliga sektorn måste bibehållas. Regeringen vidtar särskilda åtgärder i synnerhet inom den offentliga sektorn för att upprepade visstidsanställningar skall permanentas.

År 2002 fanns det i statsförvaltningen 30 024 så kallade äkta tjänsteförhållanden för viss tid. Med sådana äkta tjänsteförhållanden avses antalet efter avdrag av personer för vilka man har anmält en bakgrundstjänst eller -uppgift samt praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsanslag. Siffran är dock inte exakt eftersom alla bakgrundstjänster inte meddelas till registren och eftersom det kontinuerligt sker ändringar av uppgifterna för viss tid. Största delen av tjänsteförhållandena för viss tid beror på andra orsaker än arbetets art. Statens uppgifter måste skötas också under tjänstledigheter och andra motsvarande förhållanden, varför det i och för sig i allmänhet finns giltiga orsaker för sådana tidsbundna tjänster. Finansministeriet kommer i sinom tid att utfärda närmare anvisningar om att anmäla tjänsteförhållanden för viss tid till statens personalregister. På grund av uppgifternas art (till exempel universiteten) och på grund av förändrade arbetsmetoder och finansiering inom vissa sektorer (vetenskapligt och tillämpat forskningsarbete) är antalet tjänsteförhållanden för viss tid avsevärt inom statsförvaltningen. På grund av den stora andelen tjänsteförhållanden för viss tid skall ämbetsverken planmässigt utreda orsakerna till dem och sträva till att minska deras tillämpning. 3. Åtgärder Ämbetsverken skall granska grunderna för att tillämpa tjänsteförhållanden för viss tid och de skall vidta åtgärder både för att sådana tjänsteförhållanden ostridigt skall tillämpas endast av grundad anledning och för att minska deras antal. Åtgärderna kan vara olika för olika ämbetsverk. I detta sammanhang skall man se till att tjänster som gäller tillsvidare inrättas inom ramen för existerande resurser. Permanenta tjänster besätts på samma sätt som tjänster normalt, till exempel genom att förklara dem lediga att sökas. Utgångspunkten för dessa åtgärder är att andelen tjänsteförhållanden för viss tid skall minska i relation till antalet permanenta tjänsteförhållanden, såväl inom varje ämbetsverk för sig som inom statsförvaltningen i allmänhet. Då åtgärder förbereds och genomförs är det skäl att beakta de förslag som framlades i ovannämnda arbetsgruppspromemoria. Sådana åtgärder är till exempel resultat- och utvecklingssamtal där man kan diskutera personens i fråga tjänst för viss tid för att man skall kunna ta i beaktande eventuella ändringar av arbetets natur. Resultat- och utvecklingssamtalen ansluter sig också på ett mera allmänt plan till personalplaneringen. Också samarbetsförfarandet utgör ett tillfälle att tillsammans med personalens representanter närmare granska grunderna för ämbetsverkets tjänster för viss tid, det vill säga de allmänna principer som bestämmer till vilken del och i vilken omfattning ämbetsverkets uppgifter förutsätter användningen av sådana tjänster. I sin egenskap att ledare för sin förvaltningsgren skall ministerierna se till att ämbetsverkens personalresurser inom deras förvaltningsgren dimensioneras inom ramen för existerande anslag så att målen för enheternas verksamhet och deras resurser är i balans. Utom dessa mera allmänna åtgärder rekommenderar personalavdelningen att ämbetsverken också granskar vart och ett av sina tjänsteförhållanden för viss tid. Det är skäl att i detta sammanhang också höra personalen på lämpligt sätt. Ändamålet är att försäkra sig om att ämbetsverkens tjänsteförhållanden för viss tid ostridigt är i överensstämmelse med lagen och med nuvarande avtalspraxis. Före utgången av år 2003 bör ämbetsverken uppgöra en plan för varje ämbetsverk och/eller förvaltningsgren för att minska antalet tjänsteförhållanden för viss tid. En granskning av varje enskilt fall bör göras i samband med att nya tjänsteförhållanden för viss tid ingås eller förlängs. En granskning av samtliga tjänsteförhållanden för viss tid bör göras före slutet av april 2004 i samband med planeringen av ämbetsverkets verksamhetsplan. På sätt som besluts särskilt följer finansministeriets personalavdelning upp antalet tjänsteförhållanden för viss tid och effekten av ovannämnda åtgärder. Andra finansminister Ulla-Maj Wideroos Avdelningschef, statens arbetsmarknadsdirektör Teuvo Metsäpelto Språkversionerna VM 48/321/2003 Valtion määräaikaiset palvelussuhteet 14.10.2003 Sök publikationer och dokument Dokumentuppgifter Typ: Personalförvaltningens dokument Rubrik: FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid Identifierare: FM 487321/2003 Datum: 14.10.2003 Ämne:

Staten som arbetsgivare Upphovsorganisation: Finansministeriet Avdelning: Personalavdelningen Giltighetstid: 14.10.2003- Information om nättjänsten Finansministeriet PB 28 00023 STATSRÅDET Tel. 0295 16001 E-mail: valtiovarainministerio@vm.fi