PM. Komplettering avseende miljöriskanalys



Relevanta dokument
BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR

RISKANALYS Trädgårdsstaden i Bro BILAGA B

BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR Status

Riskanalys Väsjön Sollentuna kommun. FSD projekt nr ,1. Upprättad: Reviderad: Fire Safety Design AB

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, STHLM, Org.nr Tel: , Fax:

iskanalys över riksväg 50 genom Motala stad

IFÖSTRAND, BROMÖLLA KOMMUN

Åtgärder vid olyckor under gasoltransporter Järnvägstankvagn - Tankbil

FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING Version 2

Skövde Slakteri AB SKÖVDE RISKUTREDNING AVSEENDE AMMONIAK- OCH GASOLHANTERING. Malmö

Säkerhetsaspekter med E85

Riskanalys för Dyrtorp 1:3, Färgelanda

Riskanalys för detaljplan Landvetters-Backa och Börjesgården

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: Datum: Antal sidor: 8.

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE. Sandvik AB

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg

PM Riskanalys för kv Åran och Nätet

Säkerhetsanalys - Klortank

1 Inledning. 2 Yttrande

Samspelet mellan vattensprinklersystem och brandgasventilatorer

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Utlåtande uppdatering av farligt godsutredning,

Riskanalys och värdering av risk med avseende på transporter av farligt gods på väg och järnväg

BILAGA 2 Beräkning av konsekvens för olycka med farliga ämnen och farligt gods (konsekvensberäkningar)

ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING

Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

SÄKERHETSDATABLAD Revision: 1.0

Växande marknader för LNG i norra Europa

Utställningsutlåtande

Säkerhetsriskanalys och riskbedömning

MSB Ulf Erlandsson Karolinen Karlstad

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Händer det olyckor som påverkar miljön? Marianne Stålheim Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

RAPPORT. Riskanalys Kinnarps Förskola LEIF THORIN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods. Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m.

1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Johan Ericsson, tfn ,

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

STRANDÄNGEN JÖNKÖPING FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA Version 2

Gasol för hem- och fritidsmiljö

Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning

Grundläggande definitioner:

Viby 19:1 m.fl., Brunna industriområde, Upplands Bro Riskanalys

Riskutredning Albyberg etapp 2

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Riskanalys. Upprättad Senast justerad Förstudie till detaljplan. Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET. Flug Effekt Spray Bekämpningsmedel mot flugor och andra flygande insekter. Sprayflaska.

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Riskbedömning Noret Norra Planläggning intill transportled för farligt gods med avseende på detaljplan för Noret Norra

Utlåtande gällande spridning av biogas avseende gasklocka med gummimembran

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

1 Förutsättningar. Bullerutredning kv Träskon 7, Tollarp PM. Vägtrafik. Övriga beräkningsförutsättningar Revidering nr

Innehållsförteckning

Utställningsutlåtande

Lär dig hantera gasol. Råd och regler.

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

EN RÄDDNINGSPLAN FÖR FAMILJEN

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

Plan för räddningsinsats avseende Iggesunds bruk

Sammanfattning av kvantitativ riskanalys (QRA) AB Stadex, Kopparbergsgatan 31Kvarter Masugnen 23 och 24 i Sofielunds Industriområde

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall

Bruksanvisning för gasolkamin

PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö

Frågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för förhindrande av att rötslam lagras på orten

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Ansvar Risker med brandfarlig vara

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten

SÄKERHETSDATABLAD. Hälso- och säkerhetsdata om produkten DEL I NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Olycks och. villabrand. Nybro. Nybro Räddningstjänst. Dan Gustafsson Insatsledare

RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör

Säkerhetsinformation

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

Fördjupad. olycksundersökning

Fasader och brand. Lars Boström, SP Fire Research

1. NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET. Geting Effekt Skum

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

BILAGA A FARLIGT GODS-KLASSER

Brand och explosion risker vid bränslehantering

Bruksanvisning för gasolkamin

FILIPSTADS KOMMUN KALHYTTAN 1:96 NYBYGGNATION AV FRITIDSHUS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro

RISKANALYS- BJÖRKLIDEN

Uppföljn dokumentation

Säkerhet vid fasad- och takarbete

Brandorsaksutredning. Villabrand, Lars-Göran Nyhlén. Brandorsaksutredare

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Planerad biogasanläggning, Starberget, Vännäs kommun

Transkript:

Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: 2012-02-17 1 (5) PM. Komplettering avseende miljöriskanalys 1 Inledning På uppdrag av E.ON Värme AB, har Ragn-Sells Miljökonsult AB upprättat en miljöriskanalys avseende ett planerat kraftvärmeverk samt biogasanläggning vid Högbytorp, Upplands Bro kommun. Kompletteringskrav avseende miljöriskanalysen har inkommit från Länsstyrelsen i Stockholms Län och Trafikverket. Föreliggande PM är bolagets svar på kompletteringskraven. Kontaktperson på R-S M i detta ärende är Ulf Liljequist, tfn. 08-623 42 80, 070-927 20 49. 2 Länsstyrelsen i Stockholms Län Säkerhet Bolagets svar: Deponigasen består av de gasformiga ämnena metan 50 vol-%, koldioxid 45 vol-% och resterande andel kvävgas. Av dessa ämnen är det metan som kan utgöra en risk eftersom ämnet är brännbart och skulle kunna leda till brand eller explosion. Metans undre explosionsgräns ligger på 5 vol-% varför deponigasen endast behöver spädas en faktor 10 för att inte längre vara brännbar. Vid Högbytorps avfallsanläggning finns ett utvinningssystem för deponigas. Det är inte fastlagt hur stor andel av producerad deponigasmängd som utvinns, men den ligger sannolikt på nivån 50 %. Resterande andel avgår diffust till luft genom otätheter i deponin. Det kan dels röra sig om ännu ej tätade ytor, dels längs med täckningsdukens kanter. Det rör sig dock om en mycket stor yta som läckaget sker över varför det lokala läckaget blir litet. Densiteten för metan är 0,72 kg/m 3 medan densiteten för luft är 1, 20 kg/m 3. Detta medför att metanet mycket snabbt stiger och inte kan ansamlas i lågpunkter eller med vindens hjälp i marknivå driva in över det planerade kraftvärmeverkets område. Högbytorps avfallsanläggning har heller aldrig haft tillbud i form av bränder som kan ha orsakats av diffust metanläckage från deponin. Slutsatsen är att det diffusa läckaget av deponigas innehållande metan inte utgör en risk för det planerade kraftvärmeverket.

Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: 2012-02-17 2 (5) 3 Trafikverket Bolagets svar: Den enda typ av farligtgodsolycka som potentiellt skulle kunna påverka hanteringen och lagringen av fordonsgasen är sådana som innebär brand eller explosion. Kortaste avstånd från en möjlig olycksplats till den plats där hanteringen sker är ca 80-100 meter. Verksamheten är inrymd i en byggnad. Följande scenarier har studerats: 1. En tankbil med flytande brännbar vätska, i detta fall Eo1, kolliderar eller råkar ut för en singelolycka på E18 i en position nära den position där fordonsgas hanteras och lagras. Oljan läcker ut och antänds. 2. En tankbil med kondenserad brandfarlig gas, i detta fall gasol, kolliderar eller råkar ut för en singelolycka på E18 i en position nära den position där fordonsgas hanteras och lagras. Tanken skadas så att ett läckage uppkommer och en antändning av gasen sker. Sannolikhet Sannolikheten för en farligt gods olycka med utsläpp och antändning av brandfarlig vätska eller kondenserad brandfarlig gas är extremt låg beroende på att: Sannolikheten för en farligt godsolycka är i sig mycket låg. Att den dessutom skulle ske i en position där hanteringen av fordonsgasen kan påverkas, sannolikt <1 km, reducerar sannolikheten ytterligare. Sannolikheten att ett stort utsläpp sker vid olyckan ligger på nivån 1 % (en av hundra olyckor) vid trycktankar med brandfarlig kondenserad gas och 10 % (en av tio olyckor) vid vanliga tankbilar Risken för antändning vid brandfarlig gas är ca 70 % och vid brandfarlig vätska ca 5-20% Konsekvens Scenario 1: Innehållet med flytande brännbar vätska (i detta fall antas det vara Eo1) rinner ut, vätskan sprids på vägbanan och till diken vid sidan om vägbanan och antänds. En pöl på som mest 100 m 2 bedöms kunna bli följden. Risken är att flamstrålningen från branden skulle påverka hanteringen av fordonsgasen så att branden sprids till denna hantering.

Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: 2012-02-17 3 (5) För att utreda detta har beräkningar av flamstrålningen utförts. Beräkningsformler från Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, FOA, November 1998 har använts. I tabellen nedan visas påverkan för några nivåer på flamstrålning. Strålning (kw/m 2 ) Påverkan 3,0 Utrymningssäkerheten kan anses tillgodosedd om avståndet till utrymmande personer är så långt att strålningsnivån inte överstiger 3 kw/m2. Högre strålningsnivåer kan vara acceptabla om tidsaspekterna för utrymning och antändning beaktas. (BFS 1998:38) 8,0 Gräns för insatspersonal vid t ex lokaliseringar av anslutningar för släcksystemet (SPI) 12,5 Trä antänds i närvaro av pilotflamma, plaströr smälter (SPI). Vid denna nivå skulle risk kunna föreligga för spridning av brand till hanteringen. I tabellen nedan visas beräknade strålningsnivåer för olika avstånd från en brand med en pölarea på 100 m 2 motsvarande det presenterade scenariot. Avstånd från pölens centrum (m) q (kw/m2) 15 15,0 20 9,5 25 5,3 30 4,1 Beräkningarna visar att ingen risk för att hög värmestrålning föreligger i den position där fordonsgasanläggningen är placerad. Scenario 2: Tanken skadas så att ett läckage uppkommer. Vid valt scenario uppstår ett hål med diametern 20 mm, som kan motsvara en punktering av tanken, respektive 50 mm, som är ett relativt stort hål, nära vätskeytan. Två skadefall har studerats, hål på tanken nära vätskeytan och hål på tankens vätskefasdel. Följande händelser kan inträffa: Pölbrand där vätskan rinner ut på ett sådant sätt att den ansamlas på marken och antänds. Jetflamma, om utsläppet antänds direkt. Trycket i tanken ger en flamma vars längd beror på hålets storlek. Om den utströmmande gasen inte omgående antänds bildas ett gasolmoln som förflyttar sig med hjälp av vinden. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede uppkommer en gasmolnsbrand där luftinblandningen inte är tillräcklig för att en gasmolnsexplosion ska ske. Om gasmolnet inte omgående antänds blandas det med luft och en gasmolnsexplosion kan ske. Det kan även uppstå en BLEVE (tankexplosion efter upphettning vid brand). Även resultatet av en BLEVE har beräknats. Sannolikheten för att en BLEVE ska inträffa är extremt låg.

Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: 2012-02-17 4 (5) Indata: lagringstemperatur=15 0 C, fyllnadsgrad 80 %, Vindhastighet=2 m/s, omgivningstemperatur=20 0 C, mulet väder, lagringstryck=7,00 bar, diameter=3,0 m, längd=15,0 m, tankens vikt tom=4000 kg, designtryck=7 bar För att kunna avgöra om utsläppet vid antändning är farligt har simuleringsprogrammet Gasol 2001 (RIB) använts. I tabellen nedan presenteras resultatet av simuleringarna. Beräkningsresultat vid ett hål på 20 mm Hål i gasfas nära vätskeyta Hål i vätskefas Utsläppshastighet 2,4 kg/s 7 kg/s Pölbrand Ej relevant Höjd 17 m, diameter 9,5 m, avstånd till 5 kw/m 2 är 30 m Jetflamma Jetflammans längd är 14 m, avstånd från utsläppspunkten till 3:e gradens brännskador är 18 m. Flamförbränning 3:e gradens brännskador inom 108 m från utsläppspunkten i jetriktningen, 30 m tvärs jetriktningen. av deponigas. Kort påverkanstid och kort påverkansavstånd. Byggnaden klarar 3:e gradens brännskador inom 200 m från utsläppspunkten. av deponigas. Kort påverkanstid. Byggnaden klarar värmestrålningen. värmestrålningen. Gasmolnsexplosion Avstånd till nästan helt förstörda hus=16 m, avstånd till 1 % dödsfall pga. tryckvåg=9 m. Byggnaden bedöms klara tryckvågen Beräkningsresultat vid ett hål på 50 mm Utsläppshastighet 15 kg/s 43,7 kg/s Pölbrand Jetflamma Flamförbränning Gasmolnsexplosion Jetflammans längd är 35 m, avstånd från utsläppspunkten till 3:e gradens brännskador är 46 m. 3:e gradens brännskador inom 330 m från utsläppspunkten. i jetriktningen, 100 m tvärs jetriktningen. Låg risk för påverkan på hanteringen av deponigas. Kort påverkanstid. Byggnaden bedöms klara värmestrålningen. Höjd 32 m, diameter 24 m, avstånd till 5.0 kw/m 2 är 46 m 3:e gradens brännskador inom 380 m från utsläppspunkten Låg risk för påverkan på hanteringen av deponigas. Kort påverkanstid. Byggnaden bedöms klara värmestrålningen. Avstånd till nästan helt förstörda hus=30 m, avstånd till 1 % dödsfall

Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: 2012-02-17 5 (5) pga. tryckvåg=19 m. Glasrutor krossas 120 m. Låg risk för påverkan på hanteringen. Byggnaden bedöms klara tryckvågen Beräkningsresultat av BLEVE BLEVE's diameter var 208 m. BLEVE varar i 13 s. BLEVE befinner sig 156 m över marken. Avstånd till 3:e gradens brännskador är 182 m. Tanken delas i 2 delar, Dessa flyger 693 m Risk för påverkan på hanteringen av deponigas föreligger för detta scenario. Byggnaden kan träffas av kringflygande delar och skador kan uppstå. Slutsatsen av beräkningarna är att en farligt godsolycka på E18 med ett utsläpp av kondenserad brandfarlig vara som gasol med pölbrand, jetflamma eller flamförbränning som resultat inte bedöms innebära risker för hanteringen av fordonsgas. En BLEVE kan orsaka kringflygande delar från bilens tank som under mycket ogynnsamma omständigheter kan träffa byggnaden där hantering av fordonsgasen sker. Att denna händelse härutöver skulle leda till skador på utrustningen för hantering av fordonsgasen bedöms inte som sannolikt. Det är också viktigt att konstatera att sannolikheten för en BLEVE är extremt låg.