Nordöstra Spanien. 31 mars 9 april 2007. Ola Bondesson

Nordöstra Spanien 31 mars 9 april 2007 Ola Bondesson

2

DELTAGARE Daniel Dolfe, Halmstad Solveig Engarås, Borgholm Anders Ericsson, Varberg Målfrid Ergon, Porsgrunn, Norge Rolf Ergon, Porsgrunn, Norge Lena Essedahl, Kungsbacka Ingrid Frankow, Johanneshov Marie Jansson, Visby Bertil Malmgren, Saltsjöbaden Bo Nihlgård, Tågarp Carina Nordemyr, Stockholm Ulf Nordemyr, Stockholm Jan Wallén, Trollhättan Viveka Wallén, Trollhättan Gunilla Wetterling, Linköping Reseledare Ola Bondesson, Växjö RESRUTT 31/3 Flyg till Barcelona via Amsterdam, transport till Monzon (210 km) och natt där på hotell Vianetta 1/4 Morgonskådning vid Alcolea da Cinca, transport till Sierra de Guara och skådning vid Alquézar, Adahuesca samt Albertuela de la Liena, trasnport till Hecho via Huesca och Ayerbe, natt i Hecho på Hotel De la Val (270 km under dagen) 2/4 Morgonskådning norr om Hecho samt vid Boca del Inferno, därefter skådning i bergsområdet San Juan de la Peña och Ansódalen vid Foz de Biniés (145 km under dagen), natt i Hecho 3/4 Skådning i Jaca citadellet och stadsparken, Punta de la Reina, södra delen av Hechodalen, Gabardito samt Boca del Inferno (128 km under dagen), natt i Hecho 4/4 Puerto de Somport Astún, transport via Jaca och Puerto de Monrepos till Huesca, vidare till Sástago via Torres de Montes, Peraita de Alcoles samt Los Monegros mellan Bujaraloz och Sástago, natt på hotel Monasterio de Rueda utanför Sástago (260 km under dagen) 5/4 Tidig lärkmorgon och förmiddag vid El Planeron, kulturvandring i ruinstaden efter gamla Belchite, El Planeron viewpoint, Los Monegros norr om Sástago (160 km under dagen), natt i Sástago 6/4 Tidig morgon vid El Planeron och La Lomaza, därefter transport till Amposta, eftermiddagen I Ebrodeltat L Encanyissada, El Clot, La Tancada (sydväst) och SEO-Riet Vell, natt på Hotel Montsia i Amposta (220 km under dagen) 7/4 Ebrodeltat hela dagen - L Encanyissada, El Clot, SEO-Riet Vell, Punta de Fangar. Canal de Vell, El Garxal och SEO-Riet Vell (170 km under dagen), natt i Amposta 8/4 Morgon och förmiddagsskådning i bergsområdet Ports de Tortosa därefter Ebrodeltat vid La Tancada och SEO-Riet Vell (210 km under dagen), natt i Amposta 9/4 Transport till Barcelona (185 km), flyg till Skandinavien OMSLAG: Gåsgam Gyps fulvus. DENNA SIDA: Härfågel. Teckning: Peter Elfman 3

INLEDNING Under perioden 31 mars 9 april gjorde AviFauna sin andra resa till norra Spanien. Det blev den första till det nordöstra hörnet och de fina fågellokalerna där. För AviFaunas del blev det den 15:e resan till Spanien och den 17:e till den Iberiska halvön. Spanien är ett måsteland om man vill ha en lång VP-lista eller Europalista. Det är regionens mest intressanta land ur rovfågelsynpunkt, det innehåller regionens näst största stäppområden efter Ukraina med trappar och lärkor som de viktigaste inslagen. Där finns också två av Europas största våtmarksområden Doñana och Ebrodeltat. Lägg till detta de säregna Dehesaområdena med sina glesa korkekskogar och de många intressanta bergsområdena. Sammantaget blir det inte svårt att förstå att Spanien är ett spännande land som erbjuder sin besökare en mycket stor variation. Ruinstaden i Belchite, öster om Zaragoza. Resans upplägg byggde på att vi tillbringade 2-3 nätter på varje hotell. Detta ger ett lugnare tempo, man hinner med att bo in sig på sitt hotell och lär känna ett område lite bättre. I upplägget ingick också att vi skulle besöka tre helt skilda biotoper för att få en så varierad artlista som möjligt. Vi började i bergen i norr, fortsatte med stäppen utanför Zaragoza och avslutade med nationalparken Ebrodeltat. Vädret under resan, en icke oviktig faktor, kan karaktäriseras med orden ovanligt kallt för årstiden. Vi bjöds på åska, störtregn, hagel och snöstorm i en mycket blandad konfekt. Det positiva man kan säga om detta är att vi fick det mesta av denna nederbörd då vi gjorde transporter eller under kväll och natt. Det betydde att vi inte drabbades så hårt under själva skådningen, men kallt var det och vädret gjorde att vi fick planera om resan en del underhand. Vi tvingades att utesluta vår planerade tripp till Frankrike via bergspassen Somport och Coll de Pierre St Martin samt besöket i det fina 4

skogsområdet Forest d Issaux. Skådningen i Ansódalgången blev också lidande. Vidare kan konstateras att flera arter hade inte anlänt på grund av det kalla vädret eller så var de precis nyanlända. Sista skådardagen fick vi uppleva lite värme och då såg vi genast resultat i t.ex. flera flockar med biätare i bergen samt nyanlända rödhuvade törnskator och sångare ute i Ebrodeltat. Se även kommentarer i artlistan vid en del arter! Arter som normalt borde ha anlänt, men som vi missade till stor del på grund av vädret, var dvärgrördrom, lärkfalk, rödvingad vadarsvala och sydnäktergal. Resan genomfördes med två minibussar, som vi själva körde, och totalt körde vi cirka 200 mil. Enligt AviFaunas klassificering var det en resa i enstorkstempo, vilket innebär att man också har tid för en del kultur. Vi besökte flera intressanta bergsbyar i Pyrenéerna t.ex. Alquézar och Jaca men framförallt Hecho, där vi bodde, kunde studeras mer noggrant. I bergsområdet San Juan de la Peña ligger ett mycket berömt kloster, delvis inbyggt i en imponerande klippa, där den heliga Graalen har förvarats innan den förflyttades till sin nuvarande plats i Valencia. Vi följde också den kända Pilgrimsleden till Santiago de Compostela en kort sträcka. Utanför Belchite ligger en ruinstad, som bevarats efter att den förstörts i Spanska inbördeskriget på 1930-talet, då general Franco tog makten över landet och höll det i sitt järngrepp ända in på 1970-talet. Påsken inföll under vårt besök och i Amposta kunde vi studera de säregna påskprocessioner som hålls på långfredagen i Spanien. Spanien är ett land där man bjuds på kultur oavsett vart man kommer, därför upplever man ofta något annorlunda vid vart och vartannat stopp man gör under resans gång. FÅGELLOKALER Vi började resan med en transport till staden Monzon. Största anledningen till att vi stannade där är att transporten upp till Hecho i Pyrenéerna blir alltför lång när man anländer Barcelona flygplats sent på eftermiddagen. Monzon är dock en trevlig stad med ett imponerande gammalt slott, typiskt placerat högst upp på en kulle ur försvarsperspektiv, som dominerar stadsbilden. Alldeles väster om staden rinner floden Cinca och längs den finns flera intressanta fågellokaler. Vi hann med att besöka stäppområdena utanför staden Alcolea, men längs floden finns också intressanta skogsområden, branta klippor med bl a häckande hökörn samt omfattande vassområden med flera häckande hägerarter. Vädret gjorde att vi inte hade någon större tur med fåglarna och att vi inte hann med att mer noggrant utforska de stäppartade partierna. Området verkade dock exploaterat och har kanske minskat i betydelse för fågelfaunan. Pyrenéerna är en ung bergskedja och började bildas under den alpina veckningen för cirka 60 miljoner år sedan. Bergen är därför branta och spetsiga med fantastiska dalgångar, klippstup och raviner. Nordsidan är brantare med mer nederbörd och stora skogar medan sydsidan domineras av buskstäpp då sommarhettan är intensiv. Den är 430 km lång och mellan 50-140 km bred. Högsta toppen, Pico de Aneto 3 404 m ö h, ligger på den spanska sidan. I bergen häckar ett flertal intressanta fågelarter lammgam, smutsgam, kungsörn, dvärgörn, fjällripa, alpseglare, vitryggig hackspett, klippsvala, vattenpiplärka, alpjärnsparv, bergsångare, murkrypare, alpkaja, snöfink, citronsiska och klippsparv. För att se alla de olika arterna måste man besöka ett flertal olika områden på varierande altituder. Det är tidskrävande och för en del av arterna hade vi inte möjlighet att göra besök i deras häckningsmiljö. Vid skådningen i Pyrenéerna kan man utnyttja de många vägar som finns till att skåda både i dalgångarna och på högre höjd i bergspassen. 5

Hechodalen vid bergsbyn Hecho. Hecho, där vi bodde, är en utmärkt utgångspunkt för exkursioner i bergskedjan. Både Hechodalen och parallelldalgången Ansódalen är intressanta ur fågelsynpunkt. Norr om Hecho ligger den trånga klyftan Boca del Inferno där murkrypare ibland häckar. Vid vårt andra besök hade vi turen att hitta en hanne som visade upp sig mycket fint under cirka 45 minuter för oss. Strax ovanför ligger också Gabardito, som är ett skidområde för längdskidåkning på drygt 1 200 m ö h, dit man når med bil. Det är den för tillfället kanske säkraste häcklokalen för murkrypare som man når någorlunda lätt, men vid vårt besök låg snön alldeles för djup för att vi skulle kunna gå fram till häckklippan. I Ansódalen ligger den mycket spektakulära ravinen Foz de Biniés, som man kör rakt genom, med hissnande branta klippväggar. I dalgångarna häckar gåsgam, smutsgam, brun och röd glada samt dvärgörn och pilgrimsfalk. På högre höjd finns lammgam och kungsörn och en stunds spaning ger ofta goda obsar av båda arterna. Nere i dalen finns också klippsvala, forsärla, strömstare, alpkråka, häcksparv och klippsparv. På högre höjd hittar man vattenpiplärka, alpkaja och citronsiska. I Jaca finns ett stort bestånd av häckande stensparv vid citadellet och i stadsparken letar man efter brandkronad kungsfågel. Bergspassen Somport vid skidorten Astún och Coll de Pierre St Martin erbjuder bättre möjligheter att komma i kontakt med arter såsom vattenpiplärka, alpjärnsparv, ringtrast, alpkaja och snöfink. Här finns också goda chanser att se gems, men av egen erfarenhet tror jag att passet Portalet, något österut, är ändå bättre för gemsobservationer, speciellt på den franska sidan. Söder om Pyrenéerna ligger flera lite lägre bergskedjor. En av dem är Sierra de Guara, där vi skådade under första dagens förmiddag fram till eftermiddagen. Ett ställe för skådning är staden Alquézar där man får parkera bilen utanför staden och vandra fram till slottet med utsikt över den imponerande Veroravinen. Där finns en stor koloni med häckande gåsgamar. Vid vårt besök såg vi också vår första lammgam, smutsgam samt en adult kungsörn. I klyftan sjöng blåtrast och häckar gör också alpseglare, klippsvala samt alpkråka. Vintertid är det här 6

AVIFAUNA en bra lokal för murkrypare, men vid vårt besök såg vi inte någon och det är möjligt att de vid tidpunkten för vårt besök lämnat sina vinterlokaler och var på väg mot häckningslokalerna. Vi skådade också utanför Adahuesca där vi noterade våra första orm- och dvärgörnar. Utanför Albertuela de la Liena såg vi mycket gåsgamar samt vår första härfågel, trädlärka och ökenvarfågel. Ett annat sådant bergsområde är San Juan de la Peña, som förutom det mycket sevärda klostret också erbjuder fin fågelskådning. Runt det nya klostret kan man ofta se citronsiska och i bergsområdet häckar bl.a. lammgam och kungsörn. Ytterligare ett intressant bergsområde är de spektakulära klippformationerna Mallos de Riglos med en likartad fågelfauna som de tidigare nämnda. Längs vägen mellan Jaca och Huesca passerar man bergspasset Puerto de Monrepos där vi bl.a. såg Lammgam, ormörn samt klippsparv. Stäppområdena öster om Zaragoza hör till de mest intressanta i Spanien med Europas högsta täthet av dupontlärkor. Vi skådade utanför städerna Sástago och Belchite. Norr om Sástago breder Los Monegros ut sig. Det är de bästa områdena för småtrapp och de båda flyghönsarterna. Andra häckande arter är rödfalk, minervauggla, härfågel, medelhavsstenskvätta och svart stenskvätta. De bästa områdena för dupontlärka ligger utanför Belchite, där man knappt kan missa arten om man besöker de båda stäppreservaten La Lomaza och El Planeron. En annan typisk häckfågel är tjockfot. Ebrodeltat är ett av Europas mest viktiga våtmarksområden både ur häcksynpunkt samt för rastande och övervintrande arter. Ytan är 320 km2, vilket gör det till det näst största våtmarksområdet i västra Medelhavet efter Camargue. För både rödnäbbad trut och långnäbbad mås är det världens viktigaste häckområde. Fågelskådning i Alquézar i bergskedjan Sierra de Guara Andra häckande arter inkluderar rödhuvad dykand, dvärgrördrom natthäger, rallhäger, purpurhäger, bronsibis, purpurhöna, styltlöpare, rödvingad vadarsvala samt sandtärna. Av ovanstående nämnda arter så missade vi dvärgrördrom och rödvingad vadarsvala, båda arterna hade inte anlänt till sina häckplatser i det kalla väder som rådde. Stora delar av deltat används i dag till odling av ris, frukt och grönsaker. En stor del av deltat avsattes dock som nationalpark 1983. I dag finns det mycket gott om fågellokaler med fågeltorn och gömslen för fågelskådaren. Området går inte att täcka på de dagar som vi tillbringade där. Under påskhelgen är det dessutom mycket välbesökt av lediga spanjorer och 7

trängseln kan vara stor i en del av fågeltornen. Många badar och utövar andra strandsporter och det blir svårt att besöka en del lokaler på grund av trängseln. Strax sydväst om Ebrodeltat ligger bergsområdet Ports de Tortosa. Det är ett område med dramatiskt häftiga klippor, bergsstup, stenpelare och raviner och har flera toppar som når mer än 1 000 m ö h (högsta punkt är Mont Caro 1 447 m ö h). Det är mycket rovfågelrikt och gåsgam, ormörn, kungsörn samt pilgrimsfalk tillhör karaktärsarterna. Hökörn häckar med flera par. Andra häckande arter är biätare, härfågel, alpseglare, blåtrast, brandkronad kungsfågel, trädgårdsträdkrypare och alpkråka. Mycket sträckande rovfåglar som följer medelhavskusten norrut dras mot bergsmassivet och vid vårt besök noterade vi sträckande brun och blå kärrhök, ängshök samt sparvhök. Det är också ett av de bästa områdena i Spanien för att observera iberisk stenbock. RESEDAGBOK Att resa söderöver för att möta vårfåglar brukar innebära soliga dagar och varmare temperatur. Men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig, fast i slutändan riktigt bra ändå. 31 mars Vi sammanstrålar på flygplatsen Schiphol i Amsterdam, lite småsömniga men ändå förväntansfulla, från olika delar av Sverige och Norge. Inga förseningar sinkar oss och flyget till Barcelona avgår i tid. Under flygresan till Spanien börjar vi så smått småprata och bekanta oss med varandra. På flygplatsen i Barcelona letar vi oss fram till biluthyrningsområdet och efter en del mankemang med Avis kan vi stuva in oss i våra två minibussar och sen bär det iväg. Mellan blågrå molnbankar tittar solen fram och vi ser fram mot våra härliga dagar tillsammans. Strax obsar vi de första kohägrarna och ladusvalorna svischar förbi längs vägen mot Monzon. Vår väg kantas av vårgröna åkrar och fält med vindkraftverk utplacerade här och var som moderna installationer. Och trafiken, ja den är som vanligt i Spanien, tät och intensiv. I Monzon inkvarterar vi oss på det centralt belägna hotell Vianetto. En minimal reception väntar och en hiss som är så trång att när en person och en resväska tar plats är hissen med ens överfull men det finns ju alltid trappor Under kvällen konfronteras vi med det spanska köket under en fem-rättersmiddag och sedan kallar vår reseledare Ola oss till en liten sammankomst för presentation av resrutten och tillar att morgondagen skall inledas med skådning före frukost. Vi får också var sin AVI-faunakeps som skydd mot den starka vårsolen. Mer om vädret följer 1 april Söndagsmorgonen inleds med tidig uppstigning och skådning före frukost i Alcolea da Cinca. Nyvakna och fulla av upptäckarglädje åker vi på de ödsliga småvägarna i duggregn och blåst. På ett grönskande fält får vi syn på en flock betande vildsvin. Förmodligen en sugga med sina kultingar då en är betydligt större än de övriga. I A da C karga landskap kämpar vi mot den hårda byiga vinden med nu inslag av större droppar och får på så sätt en föraning om vad som komma skall. Två morgonpigga rödhönor syns i en dikeskant och lager- och kalanderlärka gör allt för att överrösta vinden som viner över de trädlösa slätterna. Den röda jorden blänker i regnet. Kohägrar, storkar och överraskande nog, en skatgök i en buske, ses på vår väg tillbaka till hotell Vianetta. Lammgam. Efter frukost och inpackning kör vi till Alquézar, en bergsby på kanten av Sierra de Guara. Alquézar, ser ut som hämtat ur en bild i en turistbroschyr, och byn motsvarar alla förväntningar. Stenbelagda gator, smala gränder och prång, och hus byggda i sten i de mest vackra jord- och ockrafärger dominerar gatubilden. Vi parkerar bussarna utanför stadskärnan och hoppas på goda obsar. De omgivande bergen lyser av vårgrönska och det dröjer inte länge förrän den första gåsgamen visar sig. På en spetsig bergskant sitter dessutom minst femtio gåsgamar till och väntar på de rätta vindarna. Plötsligt hörs ett utrop. Lammgam! Jodå, på smala, långa vingar syns denna gigant 8

AVIFAUNA bland gamar segla över en bergskam och jublet lät inte vänta på sig. Ett stort kryss för många av oss. I ravinen nedanför blommar ett Judasträd, murgrönan klättrar vigt mot kastellet och en blåtrast förgyller förmiddagen. Efter att ha sett oss mätta på den underbara utsikten gör sig magarna påminda och vi äter en sen lunch i Alquézar. Efter denna hoppfulla inledning på resan styr vi mot Hecho. Några rovfågelstopp görs på vägen och vi kan studera både orm- och dvärgörn. Under rovfågelstudierna glädjs vi också åt en ökenvarfågel som sitter på en stängselstolpe och en härfågel som flyger över en blommande hage. Kornsparvar sjunger med sitt hemtrevliga läte och gulhämplingar hörs gnissla. Vi kör förbi de fantastiska klippformationerna Mallos de Riglos och landskapet inbjuder verkligen till njutning. En trasig stenbro föranleder en historisk anekdot. Redan de gamla grekerna byggde ju broar som på sina håll står kvar än idag. För att öka på hållbarheten murades alltid en jungfru in i ett av brofundamenten sägs det i alla fall. Spanjorerna har uppenbarligen missat denna viktiga arkitektoniska sanning. Mot kvällen närmar vi oss Hecho och hotell de la Val. Nu äntligen kommer vi till Pyrenéernas fot för tre dagars skådning i och kring denna bergskedja. Middagen intas på hotellet i den rymliga och kyliga matsalen. Den omtänksamma ägarinnan lägger fram sina handskrivna menyer (på spanska) och sen börjar arbetet med att lista ut vad som finns att äta. Solveig, vår spansktalande sjuksköterska visar sig vara en guldgruva. Även Ingrids lexikon kommer väl till användning de tre kvällarna med våra trevliga servitriser. Den ostgratinerade tomat- och squashblandningen kan rekommenderas, om du har vägarna förbi. Vi kör på smala, slingriga och våta vägar mot ravinområdet Boca del Inferno. Gårdagens regnande har verkligen satt sina spår på och kring vägbanan. Alla diken är fyllda till brädden och på vissa ställen står vägbanan under vatten. En gratis biltvätt vid en tunnelmynning väcker munterhet. Väl framme vid helvetesravinen spanar vi ivrigt efter murkrypare. Trots att alla anstränger sig till det yttersta och letar av varenda liten smyg av klippväggarna kan vi inte hitta någon fjärilsfågel. Ingen lycka denna gång. Tillbaka till Hecho för en välförtjänt frukost. Hungriga sätter vi oss till bords och något förvånande ser vi vad som bjuds till frukost; vetebulle med socker och vaniljkräm. Alla vi som hemmavid äter havregrynsgröt eller fil med müsli tittar misstänksamt på vad som bjuds. Men, men det gäller att ta seden dit man kommer. Vyerna i bergskedjan San Juan de la Peña tar andan ur en. Dagens andra skådartur innefattar också ett klosterbesök. Vi får återigen stifta bekantskap med hissnande vyer då vi tog oss upp till Monasterio San Juan de la Peňa. Klostret med anor från 1000talet är urgröpt ur en ockrafärgad klippa som hänger över klostret. En mycket imponerande syn. Vi gör en rundvandring och ser inskriptioner på murar och väggar från svunna tider. Här sägs det, enligt legenden, att den heliga Graalen en gång förvarats. Vi ser inte en tillstymmelse till kärl men våra tankar Den hemtrevliga matsalen i Hecho. 2 april Härligt, återigen skådning före frukost! Kylan är påtaglig på morgonen och termometern visar noll. Brrr! Några har varit förutseende nog att handla mat att äta på vägen och fylla på termosen med hett vatten. 9

går till de stackars munkarna som måste ha frusit otroligt mycket i de fuktiga och kalla stensalarna. Vägen för oss sen allt högre upp och till slut når vi toppen där ett påtagligt modernare kloster står. Vår lunch hägrar men plötsligt tornar mörka moln upp sig och precis när vi dukat upp vårt smörgåsbord öppnar sig himlen. Några tappra fikar i hällregn med vi andra försöker få lite lä vid en stängd kiosk. När vi plockat undan maten upphör regnet och vi går på upptäcktsfärd. En citronsiska flyger över ängen framför klostret, steglitsar småkvittrar, två dubbeltrastar ses födosöka och en svart rödstjärt hoppar upp och ner från ett stenfundament. Bäst vi står där och lyssnar efter fler citronsiskor så börjar dimma svepa fram från skogen. I ett nafs är alla konturer bortsuddade och i fjärran hörs muller från åska. Vårt uppbrott blir hastigt och under vår färd ner från berget smattrar haglet på vägbanan som snart täcks av en vit massa. Det blixtrar och dundrar och vi förvånas alla över det snabba väderomslaget. Var är våren? Vi åker via Ansodalen och färden hem tar en stund extra då vägarbeten pågår i värsta tänkbara väder och väderomslaget har omvandlat vägbanan till ett inferno av gyttja och lera. På kvällen spanar vi oroligt ut genom hotellfönstren. Snöflingor stora som femkronor singlar ner oavbrutet. Snötäcket lyser vitt och hela dalen ser ut som på ett julkort. Morgonen därpå har vi planerat att åka upp till Sompostpasset men nej, vi får tänka om. I spansk teve ses upphetsade nyhetsreportrar stå i knädjupt snötäcke på åkrar och smattra fram kaskader av bevis för vädrets nyckfullhet. Djupa diskussioner med allvarliga män med följer. Är det klimatfrågan som är på tapeten? 3 april På morgonen ligger snötäcket kvar och vi åker till Jaca och bekantar oss med dess centrum via en stadsvandring. Vid det gamla citadellet och i vallgraven syns stensparvar i mängder och i stadsparken med omgivningar hörs gulhämpling, gran- och lövsångare. En sädesärla trippar oberört kring i snön. Morgonmotionärer i kortbyxor och hundrastare i långbyxor korsar vår promenad. Vi får en kanonobs av ett brandkronat kungsfågelpar i en yvig gran och spanar i buskarna efter fler sångare men där är tyst och tomt. Allteftersom blir kylan mer påtaglig och alla i gruppen har inte bästa vinterutstyrseln på sig. Längtan efter kaffe och värme ökar allt mer. Vi går in i stadskärnan och letar efter ett café där vi kan värma våra frusna kroppar. Vi skickar in spanare på ett flertal ställen men cigarettröken ligger så tjock att en machete skulle behövas för att kunna ta sig in i lokalerna. Till slut hittar vi ett acceptabelt ställe och beställer in rykande het choklad och kaffe med mjölk. En efter en tinar vi upp och är snart redo att ge oss ut i markerna igen. Vi stuvar in oss i bussarna och bestämmer oss för att promenera och insupa lite frisk luft. Vi går en vandring vid Puerta la Reina och längs floden hördes bla skulkande cettisångare. En strömstare flyger förbi och i fjärran syns stora mängder gåsgamar och en flock med storkar. Vår hemlighetsfulle reseledare Ola kör sedan tillbaka mot Hecho men väl där fortsätter vi och tar oss upp till skidorten Gabardito. Drivor med gnistrande snö, klarblå himmel och strålande sol möter oss där - vilka härliga kontraster. Några skränande belgiska tonårspojkar undrar vad vi gör där och vi undrar detsamma Helt plötsligt syns en lammgam och vi beundrar dess färd över bergskammen. Fågelskådning i Gabardito den 3 april. Innan vi tar oss tillbaka till hotellet ska vi göra ett besök i Boca del Inferno igen. Murkryparen har gäckat oss och vi är många som önskar att få njuta av dess uppenbarelse. Men hu så kallt det blåser genom ravinen. Solens strålar når inte ner till ravinens botten och vi huttrar och stampar. Några ger upp och går till bilarna men då ljuder Olas pipa. Anders har hittat den! På den brantaste klippväggen förflyttar sig murkryparen. Som den bergsklättrare den är tar den sig vigt från springa till springa i sin jakt på något ätbart. Då och då, till vår glädje, spärrar den ut vingarna och vi kan se den läckra färgsättningen. På kvällen firas murkryparen och dess upptäckare Anders. Vi skålar i Freixenet (Cava - spansk champagne) och hoppas på fler härliga kryss. Uppsluppna läser vi kvällens meny och Gunilla ser till sin stora förvåning att det serveras Rape à la Plancha. För oss anglifierade nordbor framstår rätten som obegriplig till dess vi förstår att ordet uttalas rape och inte rejp 4 april Upp i ottan. Nu ska vi åka upp i Pyrenéerna och göra en visit i Frankrike. Under instuvningen av 10

AVIFAUNA Äntligen, sol och värme. packningen händer en olycka i den branta hotelltrappan. Lena far på huvudet nerför trappan och skadar vänster fotled men som tur är har vi vår spansktalande sjuksköterska Solveig med oss. Med detta tar vi adjö av Hecho och far mot Somportpasset och besöket på franska sidan gränsen. Vägarna bär uppåt allt högre och högre. Snön och alpkajorna tar emot oss när vi når skidorten Astun. Vi stannar till och kliver ur bussarna och i detta oväder sträcker tropikflyttare till synes obekymrade av väderläget, ivriga att nå sina sommarvisten innan någon annan hinner före. Långt upp på en klippa upptäcker vi en vilande gems, inte alls långt från skidbackarna som ligger tomma i väntan på påsklediga spanjorer. En spansk man på promenad i snöyran iklädd badtofflor väcker en viss förvåning. Obekymrad, med badrocken vidöppen, hasar han sig nerför vägen med kippande tofflor. Klädmodet varierar tydligen Det är ont om buskar och stora stenar i backarna så chansen att hitta en skogstoa är obefintlig. Vad gör man? Jo, Gunilla och Carina letar efter en toalett bland skidortshotellen. De går in på, ska det visa sig, ett riktigt sunkigt hotell där ingen syns till vare sig gäster eller personal. De smyger in i en korridor där de ser en dörr som står på vid gavel Rummet verkar helt övergivet. De tassar in och möts av ett rum i upplösning. Badkarskranen rinner för fullt och karet är överfullt så vattnet porlar ner på toalettgolvet. Vått sänglinne och handdukar ligger spridda i badrummet MEN toaletten fungerade Efter ett kort besök i ett dimmigt och snömoddigt Frankrike bär det av mot lägre belägna trakter nu väntar lärkor och trappar i området Los Monegros. När vi närmar oss låglandet ser vi en märklig syn solen tittar fram. Vid ett tankstopp passar vi på att njuta av värmen från en härligt lysande sol! Vi piggnar till och ser fram emot lite högre temperaturer. Vi far in på några mindre vägar där vallmon blommar i dikesrenarna och uråldriga olivträd skuggar vårgrönt gräs. Snart ser vi de första medelhavstenskvättorna och dessutom en svarthakad buskskvätta. Smuts- och gåsgamar cirklar en bit bort. Väl nere på slätten gör sig magarna påminda och vi börjar leta efter ett lunchställe men ingen av de små byar vi far igenom har vare sig restaurang eller bar. Till slut får vi napp och vi stannar till i Peraita de Alcoles. Sexton vrålhungriga gäster äter sallad, soppa, korv, och dricker kaffe. Mätta och sugna på nya fåglar sätter vi oss i bilarna igen och nu ska vi fara till vårt hotell Monasterio de Rueda. Stäppen, platt och grön ligger framför oss i en oändlighet och ändå är det bara en spillra kvar av det ursprungligt gigantiska stäppområdet. Vägarna är spikraka som dragna med linjal. Då, när vi nästan somnar av enformigheten i naturen ropar Anders: Stortrapp. Bromsarna gnisslar oroväckande! Vi njuter av stortrappen som spatserar ståtligt och visar upp sig innan den tar en kort flygtur och landar en bit bort. Det är en nästan overklig syn med denna märkliga fågel i det ödsliga landskapet. En felbokning innebär att vi nu tar in på ett totalrenoverat kloster i lyxklass, Monasterio de 11

AVIFAUNA Rueda. Klostret med anor från 1100-talet ligger ett stenkast från Ebro. En gigantisk ekport måste forceras innan vi kommer in på gården. Rummen är stora och generösa, korridorerna långa och har glasvägg ut mot gården. Samtidskonst och mer antika målningar blandas friskt och ger ett förvirrat intryck. svartbukiga flyghöns höjd och går ner på nytt. Två kungsörnar visar upp sig i en vacker spelflykt. Stäppen består inte bara av tuvor, gräs och en och annan buske utan också sten, på sten, på sten. Här och var syns en mager åkerlapp insprängd mellan långa gärdesgårdar. En åldrig fåraherde med sin hjord och en arbetade vallhund går över fälten. Ljudet av bräkande får bryter vindens sus som drar över slätten. Små stenhus med eller utan tak står övergivna och minner om svunna tider. Vem byggde dem och varför? På stenhögar och gärdesgårdar ser vi resans enda uggleart, tre minervaugglor varav en ses flyga. Semantiska spörsmål engagerar oss också vad är skillnaden mellan en kalanderlärka och en kalenderlärka? Vårt flotta hotell Monasterio de Rueda. Foto: Ola Bondesson. Kvällens måltid är av det flottare slaget och meningarna går isär huruvida maten är nyskapande och god eller inte. Efter maten blir det artgenomgång och planering inför morgondagen. 5 april Skärtorsdagens morgon bjuder på regnstänk och två plusgrader i jakt på lärkor i El Planeronområdet. Vi spetsar öronen och lyssnar intensivt längs grusvägarna om vi, bland alla olika drillar, kan höra dupontlärkans vemodiga sång. Jodå visst kan vi urskilja dupontlärkorna till slut och sen lämnar vi stäppens tuvor för en stund och stannar vid en av våtmarkerna i området. Vi ser styltlöparna stolpa omkring i vattenbrynet och några tringa-vadare på jakt efter något ätbart i det grunda vattnet. En fiskgjuse spanar från en stolpe bakom en grönskande buskridå redo att snabbt svinga sig till väders. På väg till nya lokaler att fågelskåda i passerar vi ruinstaden Belchite, en bister påminnelse om det krig som delat Spanien politiskt och orsakat så mycket förtvivlan och smärta i decennium efter decennium. Bland tegelstenar, murbruk och annan bråte ser vi resans enda svarta stenskvättepar. Åter till El Planeronområdet och vi hittar en utmärkt plats att spana från. Det blir dags för lunch i det fria och vi äter och dricker och har en vidunderlig utsikt över stäppen. Vi söker efter fler av stäppens unika fåglar; småtrappar och flyghöns bland tuvor och gräs men allt som ses är en varfågel. Vi kör vidare och hittar ett nytt område som verkar lovande och där hittar Marie till slut en småtrapp smyga och strax därefter tar en flock Utsikt över El Planeron. Denna kväll serveras grillad lax till middag och den smakar ljuvligt. Vi dricker cava till och diskuterar passioner och livet. Efter maten konverserar vi med vår stilige kypare som frågar vilka arter vi har sett. Vi visar vår artlista och han berättar, helt allvarligt, vilka arter som är ätliga. Lammgam är inte en av dem 6 april Fyra morgonpigga män trotsar regn och rusk och far till El Planeron för att gå i närkamp med dupontlärkan. Vi andra sover ut, tar en morgonpromenad i klosterträdgården och längs Ebrofloden och ser en orädd härfågel botanisera på marken bland fruktträden. Gulhämplingar och steglitser bjuder på en uppfriskande morgonkonsert. Hungriga tar vi oss sedan an klostrets frukostbuffé med frisk aptit. Bäst vi sitter där och päser med kaffe och det avslutande wienerbrödet kommer fyra våta, leriga och stelfrusna herrar tillbaka från stäpputflykten. Frukosten smakade utmärkt! Dessutom var Dupontlärkan extra samarbetsvillig denna morgon och visade upp sig fint. Efter utcheckning från vår luxulösa inkvartering packar vi in oss i bussarna och sätter kurs mot Amposta och Ebrodeltat. Regnet öser ner och alla små bäckar är fyllda över brädden. Knappt en enda fågel ses under den långa färden. 12

När vi till sist når Ebrofloden har den svämmat över åkrar och fält. Späda, nyplanterade grödor och fruktträd står i vatten. Floden är jordfärgad och vattenmassorna sveper förbi med spår efter människan; plastdunkar- och flaskor i mängder. Vi tråcklar oss in i Ampostas trånga gatunät och hittar överraskande nästan omgående vårt hotell Montsia. Förberedelserna för Påskprocessionerna pågår för fullt och totalt P-förbund råder i centrum inklusive nära vårt hotell men vi lyckas lasta av våra packningar så vi slipper släpa på bagar och tubar innan stadspolisen kommer tutande. Efter incheckning väntar det vida Ebrodeltats alla lokaler med vadare, måsar, tärnor och, som vi hoppas, en del överraskningar. Vi tar oss först till El Encanyissada men där är smockfullt med semesterlediga spanjorer och det är hart när omöjligt att höra en endaste fågel dels på grund av den vinande vinden men också på grund av alla pratglada spanjorer. Vi ser en stor flock sothönor, två svarthalsade doppingar, våra första (av många) ägretthägrar och över alla ljud hörs ändå skrattmåsarnas skrin. Nästa stopp blir El Clot och här kryllar det av vadare. Ungefär femtio rastande rödspovar förgyller dagen liksom de eleganta skärfläckorna. En svartsnäppa doppar sin långa näbb i dyn bara några meter från oss. Vi ser purpurhägrar, några skräntärnor och på långt avstånd lyser huvudet på en rödhuvad dykandshane. Från vassen hörs en sävsparv sträva sång och en brun kärrhök flyger tätt över stråna. Vi stannar även till vid Tancada men dagens bästa lokal blir Riet Vell. Riet Vell består av två våtmarksområden med varsitt gömsle. Lokalerna är iordningsställda och drivs av Spanska Ornitologiska Föreningen. På vägen ut till gömslena syns mängder av svarta sopsäckar på en bar åker och vi muttrar lite om hur skräpigt det ser ut, men vänta, en del av säckarna rör på sig Många av de svarta sopsäckarna visar sig vara purpurhönor på provianteringstur. Vi spanar från gömslet över ett mycket rikt fågelliv och kommer alla arterna inpå livet utan att störa. Ljudet av kluckande sothönor känns bekant och påminner om svenska våtmarker. Över vassarna flyger mängder av skäggtärnor, några fortfarande i vinterdräkt. Några svarttärnor kan också urskiljas. Som grädde på moset ser vi en blänkande bronsibis stå halvt dold i en vassrugge. Bom, bom, bom-bom. På kvällskvisten dånar trummorna och de traditionella processionerna tar sin början. Befolkningen har gått man ur huse och följer tåget med intensiva blickar. 7 april Påskafton Avfärd från hotellet 07.20 och nu är kursen ställd till norra delen av Ebrodeltat. Spansk skyltning i kombination med spanska kartor gör att vi åker karusell i en rondell ett antal varv innan vi bestämmer oss för att ta ut en riktning som vi tror verkar lämplig. Och se ett under - vi hittar rätt! En östlig vind i kombination med regnskurar möter oss vid Canal de Vell. Vid fågeltornet möts vi av en fantastisk vy, bland annat simmar där 750 rödhuvade dykänder. Den enorma mängden av fåglar tar nästan andan av oss och vi glömmer både vind och regn. Nedanför tornet står två skedstorkar på parad och både rallhäger och natthäger ses. När vi spanar av vattnet lite längre ut ses både små, skägg och svarthalsad dopping. Bland alla rödhuvuden ser vi också resans enda brunänder. Vid El Garxal ser vi också mängder av rödhuvade dykänder. Det är säkert minst lika många här som vid Canal de Vell. Det är knappt så man tror sina ögon. Mindre sumphöna. Efter att ha sett oss mätta på fågellivet vid Canal de Vell far vi vidare och besöker flera lokaler och får också bevittna en spansk affär. Att åka till havet är ett populärt nöje för helglediga spanjorer och helst ska man åka ända ut på den yttersta delen av stranden med bilen. En bil modell större har halkat av strandvägen och ligger halvvägs ner i ett dike. Mängder av goda råd från folksamlingen runtom haglar över paret som äger bilen. Olika, inte alltför framgångsrika, försök att dra bilen upp på vägen misslyckas. Vi, som istället använt apostlahästarna, lämnar lokalen och åker istället iväg för att leta upp ett lämpligt lunchställe. Denna uppgift visar sig inte vara helt lätt. På flera restauranger är det fullsatt och på andra är priserna för höga tycker några så till slut efter en timmes letande och alltmer desperata hungerkänslor glider vi in i semesterbyn Raimar och får i oss en stadig men mycket sen lunch. Vi tar en ny sväng till Riet Vell för att på nytt njuta av utsikten över våtmarkens innevånare. Nu får vi se något mycket ovanligt, en mindre sumphöna promenerar omkring bara några meter framför gömslet. Med sina långa tår tar den sig fram över vasstråna på jakt efter något gott att äta. Vi sitter andäktigt tysta och kan under flera minuter beskåda denna lilla sumphöna när hon obekymrat traskar runt. 13

AVIFAUNA 8 april Vi lämnar hotellet strax efter åtta, mätta och belåtna efter en närande frukostbuffé. Vårt mål är Ports de Tortosa där vi hoppas på många olika rovfågelarter och kanske framför allt, hökörn. Det är en härlig morgon där solen äntligen strålar från en närmast klarblå himmel. Vi gör ett första stopp vid en utkiksplats där olivträden står på rad. Från vår plats kan vi se en hel del sträckande rovfåglar bla sparvhökar och ängshökar. Tre kungsörnar glider runt topparna så även fyra pilgrimsfalkar och åtminstone fem ormörnar men tyvärr, ingen hökörn. Bäst vi står där hörs ett läte; är det månne biätare? Enligt planeringen skall vi köra över ett vadställe för att komma in på en mindre väg men det forsar oroväckande högt där, så vi avstår och börjar istället en vandring längre upp i bergen. Vi passerar ideligen branta klipputsprång på vår slingrande väg mot vårt mål. Solen värmer så till den milda grad att under vandringen åker jackor, tröjor och sedermera även t-shirts av när vi svettiga kommer upp till ett populärt pick-nickområde. Här stannar vi och ser den brusande bäcken leka över stenar och klippsprång. Vattnet är gnistrande klart och mycket kallt. Några modiga badar fötterna och hissnar av kylan. Här stannar vi och äter vår medhavda matsäck med bland annat färska, röda och välsmakande jordgubbar. Än ger vi oss inte. Vi hittar en ny utkiksplats på vägen ner och fortsätter vårt spanande efter hökörnar. Vi får nästan närkontakt med en härfågel som kunde slutat sina dagar som ett kylarkryss men Ola undviker elegant och härfågeln kommer undan. Men, istället för hökörnar, hörs det omisskännliga läten från en flock biätare. I två flockar med sammanlagt 18 individer sträcker de färgglada biätarna förbi oss. Nu är väl ändå våren på väg på riktigt Rovfågelsspaning i Ports de Tortosa 8 april. Efter en välförtjänt kaffepaus på ett utecafé i Amposta tar vi oss ner till Tancada vid Ebrodeltat igen och kan njuta av långnäbbad mås, rödnäbbad trut, tre småtärnor och en flock roskarlar. Som avslutning på dagen stannar vi till vid Riet Vell och vi blir inte besvikna. Två dvärgmåsar syns flyga runt bland alla skäggtärnor. I vassen hörs och ses några nyanlända gran- och lövsångare. Vår reseledare samtalar med en spansk ornitolog som på morgonen hört de första rödstrupiga sångarna och sett några bivråkar sträcka in. Våren är här! 9 april Allting har ett slut och så även denna resa. Vi är uppe med tuppen och påbörjar återfärden mot Sverige genom att starta 05.40 från hotellet i Amposta. En omväxlande och mycket givande resa är slut. LENA ESSEDAHL 14

ARTLISTA FÅGLAR 1. Gravand Tadorna tadorna Observerad i Ebrodeltat 6-8/4 med som mest cirka 15 ex 7/4. 2. Bläsand Anas penelope 3 ex El Garxal 7/4. 3. Snatterand Anas strepera Observerad i Ebrodeltat 6-8/4, allmän. 4. Gräsand Anas platyrhynchos Observerad under 7 av resans dagar, allmän. 5. Årta Anas querquedula 1 El Garxal 7/4. 6. Skedand Anas clypeata Observerad i Ebrodeltat 6-8/4, tämligen allmän. 7. Rödhuvad dykand Netta ruffina Observerad i Ebrodeltat, 1 El Clot 6/4 samt 750 ex Canal Vell och minst 750 ex El Garxal 7/4. 8. Brunand Aythya ferina 6 ex El Clot samt 2 och 3 El Garxal 7/4. 9. Rödhöna Alectoris rufa Observerad under 4 av resans dagar, i de stäppartade områdena, med sammanlagt 20 ex. 10. Fasan Phasianus colchicus 1 ex San Juan de la Peña 2/4. 11. Smådopping Tachybabptus rufficollis Observerad i Ebrodeltat 6-8/4 med som mest cirka 30 ex 7/4. 12. Skäggdopping Podiceps cristatus Observerad i Ebrodeltat 6-7/4 med som mest cirka 30 ex i Canal Vell 7/4. 13. Svarthalsad dopping Podiceps nigricollis 2 ex L Encanyissada 6/4, observerades på flera lokaler i Ebrodeltat 7/4 med som mest 60 ex Canal Vell. 14. Storskarv Phalacrocorax carbo 2 ex Hechodalen 2/4, 2 ex Jaca samt 1 ex Punta de la Reina3/4, 8 ex Ebrofloden 5/4 samt allmän i Ebrodeltat 6-8/4. 15. Natthäger Nycticorax nycticorax 1 ex Canal Vell 7 april. Det kalla vädret försenade artens ankomst och endast denna fågel observerades. Natthäger. 15

16. Kohäger Bubulcus ibis 5 ex Barcelona 31/3, 20 ex Alcolea da Cinca 1/4 samt allmän i Ebrodeltat 6-8/4. 17. Rallhäger Ardeola ralloides 2 ex El Clot 7/4. Se notering för natthäger! 18. Silkeshäger Egretta garzetta 1 ex Ebrofloden 4/4 samt 4 ex 5/4, allmän i Ebrodeltat 6-8/4. 19. Ägretthäger Egretta alba Observerad i Ebrodeltat, tämligen allmän. 20. Gråhäger Ardea cinerea Observerad under 6 av resans obsdagar, allmän i Ebrodeltat. 21. Purpurhäger Ardea purpurea Allmän i Ebrodeltat. 22. Vit stork Ciconia ciconia Observerad under 6 av resans obsdagar. 23. Bronsibis Plegadis falcinellus minst 1 ex SEO-Riet Vell 6-8/4. 24. Skedstork Platalea leucorodia 2 ex Canal Vell 7 april. Se notering för natthäger! 25. Större flamingo Phoenicopterus roseus Allmän i Ebrodeltat. 26. Brun glada Milvus migrans Observerad under 6 av resans dagar med som mest minst 70 ex 4/4 varav minst 50 noterades utanför Sástago. 27. Röd glada Milvus milvus Observerad 1-4/4 med som mest cirka 30 ex 3/4 samt 1 ex Monasterio de Rueda 6/4. 28. Lammgam Gypaetus barbatus Minst 9 olika ex observerades i Pyrenéerna. 29. Smutsgam Neophron percnopterus Minst 26 olika ex observerades i Pyrenéerna bl.a. noterades spelflygande fåglar utanför Hecho. 30. Gåsgam Gyps fulvus Observerad under 7 av resans 9 obsdagar, med som mest >100 ex 1 och 3 april. 31. Ormörn Circaetus gallicus Observerad med minst 15 olika ex under 6 av resans obsdagar. 32. Brun kärrhök Circus aeruginosus Observerad under 7 av resans 9 obsdagar, tämligen allmän. Brun kärrhök. 33. Blå kärrhök Circus cyaneus 1 -färgad Ports de Tortosa 8/4. 34. Ängshök Circus pygargus 1 El Planeron 5/4 samt 3 -färgade sträckande mot norr Ports de Tortosa 8/4. 16

35. Sparvhök Accipiter nisus Observerad under 4 av resans 9 obsdagar, med som mest >25 ex sträckande mot norr Ports de Tortosa 8/4. 36. Ormvråk Buteo buteo Observerad med några ex under 6 av resans 9 obsdagar. 37. Dvärgörn Aquila pennatus 2 ex Adahuesca 1 april, 1 ex Hechodalen 3 april samt 1 ex SEO-Riet Vell 7 april. 38. Kungsörn Aquila chrysaetos 1 ad Alquézar 1/4, 1 ad San Juan de la Peña 2/4, 1 ad i spelflykt Garbadito + 1 2K 3/4, 1 ex Los Monegros 4/4, 1 ad + 1 subad Los Monegros 5/4 samt 3 ad Ports de Tortosa 8/4. 39. Fiskgjuse Pandion haliaetus 2 ex Adahuesca 1/4, 1 ex Hecho 3/4, 1 ex El Planeron 5/4, 1 ex Ebrodeltat 6/4, 1 ex Punta de Fangar samt 1 ex SEO-Riet Vell 8/4. 40. Rödfalk Falco naumanni Minst 10 ex Los Monegros 5 april. 41. Tornfalk Falco tinnunculus Tämligen allmän. Observerad på 8 av resans 9 obsdagar. 42. Stenfalk Falco columbarius 1 ex El Planeron 5/4. 43. Pilgrimsfalk Falco peregrinus 1 ex söder om Boca del Inferno 2/4 samt minst 4 ex Ports de Tortosa 8/4. 44. Vattenrall Rallus aquaticus 1 ex hörd Canal Vell 7/4. 45. Mindre sumphöna Porzana parva 1 hona utanför gömslet I SEO-Riet Vell 7 april. 46. Rörhöna Gallinula chloropus Allmän i Ebrodeltat därutöver observerad kring Barcelona 31/3 samt i Ebrofloden 5/4. 47. Purpurhöna Porphyrio porphyrio Allmän på lämpliga lokaler i Ebrodeltat. 48. Sothöna Fulica atra Allmän i Ebrodeltat därutöver observerades 1 ex i lagunen på El Planeron 5/4. 49. Småtrapp Tetrax tetrax 4 ex Los Monegros 5 april. 50. Stortrapp Otis tarda 1 hanne längs vägen mellan Bujaraloz och Sástago 4 april. Arten är idag ovanlig i Aragonien och man beräknar det totala beståndet till högst 80 fåglar. Stortrapp. 51. Styltlöpare Himantopus himantopus 10 ex lagunen El Planeron 5/4, arten är allmän i Ebrodeltat. 52. Skärfläcka Recurvirostra avosetta Arten är allmän i Ebrodeltat. 53. Tjockfot Burhinus oedicnemus 2 ex längs vägen 31 mars samt hördes spelande La Lomaza 6 april. 17

54. Mindre strandpipare Charadrius dubius 2 ex Punta de Fangar 7/4 samt 1 ex La Tancada 8/4. 55. Svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus Observerades i Ebrodeltat vid Punta de Fangar 9 ex 7/4 samt La Tancada 3 ex 6/4 och 10 ex 8/4. 56. Tofsvipa Vanellus vanellus 2 ex utanför Barcelona 31/3. 57. Kustpipare Pluvialis squatarola 15 ex 6/4 samt 5 ex 8/4 La Tancada. 58. Småsnäppa Calidris minuta 3 ex 6/4 och 100-tals 7/4 El Clot samt 2 ex La Tancada 8/4. 59. Spovsnäppa Calidris ferruginea 10 ex El Clot 7/4. 60. Kärrsnäppa Calidris alpina 100-tals El Clot 7/4. 61. Brushane Philomachus pugnax 5 ex El Clot 7/4. 62. Enkelbeckasin Gallinago gallinago 1 ex El Clot 7/4. 63. Rödspov Limosa limosa 35 ex El Clot 6/4 och 2 ex 7/4. 64. Svartsnäppa Tringa erythropus 5 ex El Clot 6/4 och cirka 50 ex 7/4 samt enstaka ex La Tancada 8/4. 65. Rödbena Tringa totanus 1 ex lagunen El Planeron 5/4, arten är allmän i Ebrodeltat. 66. Gluttsnäppa Tringa nebularia 1 ex lagunen El Planeron 5/4, arten är allmän i Ebrodeltat. 67. Skogssnäppa Tringa ochrophus 2 ex Alcolea da Cinca 1/4 samt 5 ex lagunen El Planeron 5/4, arten är allmän i Ebrodeltat. 68. Grönbena Tringa glareola 1 ex El Clot 7/4. 69. Drillsnäppa Actitis hypoleucos 1 ex La Tancada 8/4. 70. Svarthuvad mås Larus melanocephalus 3 ex Punta de Fangar 7/4. 71. Dvärgmås Larus minutus 2 ex SEO-Riet Vell 8/4. 72. Skrattmås Larus ridibundus Allmän där det finns lämpliga våtmarker. 73. Långnäbbad mås Larus genei 2 ex 6/4 samt 6 ex 8/4 i La Tancada. 74. Rödnäbbad trut Larus aoudouinii Minst 50 ex Ebrodeltat 7/4 samt 2 ex La Tancada 8/4. 75. Silltrut Larus fuscus 20 + 20 nordväststräckande över Albertuela de la Liena 1/4, förmodligen på väg från Medelhavet till Biscayabukten. 76. Medelhavstrut Larus michaellis 2 ex Punta de Reina 3/4, allmän i Ebrodeltat. Medelhavstrut i Ebrodeltat. 77. Småtärna Sternula albifrons 3 ex La Tancada 8/4. 18

78. Sandtärna Gelochelidon nilotica 2 ex El Clot 7/4 samt 1 ex SEO-Riet Vell 8/4. 79. Skräntärna Hydroprogne caspia Minst 10 ex Ebrodeltat 6/4, cirka 30 ex 7/4 samt minst 6 ex La Tancada 8/4. 80. Svarttärna Chlidonias nigra Minst 10 ex Ebrodeltat 6/4 samt 2 ex SEO-Riet Vell 7/4. 81. Skäggtärna Chlidonias hybrida Allmän i Ebrodeltat. 82. Kentsk tärna Sterna sandvicensis Tämligen allmän i Ebrodeltat. 83. Svartbukig flyghöna Pterocles orientalis 19 ex Los Monegros 5/4. 84. Vitbukig flyghöna Pterocles alchata 1 flock hörd El Planeron 5/4. 85. Klippduva Columba livia Allmän, observerad alla dagar under resan. 86. Skogsduva Columba oenas 1 ex Alcubierre 4/4. 87. Ringduva Columba palumbus Allmän, observerad alla dagar under resan. 88. Turkduva Streptopelia decaocto Allmän, observerad alla dagar under resan. 89. Skatgök Clamator glandarius 1 ex längs vägen norr om Alcolea da Cinca 1/4. 90. Gök Cuculus canorus 1 hörd Monasterio de Rueda 4/4. 91. Minervauggla Athene noctua 3 ex Los Monegros 5/4. 92. Tornseglare Apus apus 1 ex längs vägen 31/3, 3 ex längs vägen 4/4, allmän 6-8/4. 93. Alpseglare Apus melba 5 ex 10 ex Alquézar 1 april, 1 ex Hecho 2 april samt 2 ex Ports de Tortosa 8 april. 94. Biätare Merops apiaster Flera flockar Ports de Tortosa 8 april. 95. Härfågel Upupa epops Observerad under 6 av resans 9 obsdagar med som mest 15 ex 5/4 och 10 ex 8/4. 96. (Spansk) Gröngöling Picus viridis sharpei 1 ex Gabardito 3/4 samt 1 ex Monasterio de Rueda 6/4. 97. Större hackspett Dendrocopos major 1 ex Hecho och 1 ex San Juan de la Peña 2/4, 1 ex Gabardito 3/4 samt 1 ex Monasterio de Rueda 6/4. 98. Dupontlärka Chersophilus duponti Minst 5 sj El Planeron 5 april samt 1 sj El Planeron 6 april och minst 5 sj La Lomaza 6 april. 99. Kalanderlärka Melanocorypha calandra 5 ex Alcolea da Cinca 1/4, arten är allmän i de uppodlade stäppområdena kring Belchite och Sástago. 100. Korttålärka Calandrella brachydactyla Observerad på flera ställen El Planeron 5 och 6 april, sång hördes bl a vid lagunen och viewpoint. 101. Dvärglärka Calandrella rufescens 1 ex Alcolea da Cinca 1/4, observerades allmänt i stäppområdena som El Planeron och La Lomaza. 102. Tofslärka Galerida cristata Observerad under 6 av resans 9 obsdagar, allmänt förekommande men problematiken att bestämma tofs- och lagerlärkor är svår. 103. Lagerlärka Galerida theklae 1 ex Alcolea da Cinca 1/4 samt allmän i stäppområdena 5 och 6 april. 104. Trädlärka Lullula arborea 1 ex Albertuela de la Liena 1/4 samt cirka 5 ex Ports de Tortosa 8/4. 105. Backsvala Riparia riparia 2-3 ex Bujaraloz 4/4, allmän 6-8/4. 106. Klippsvala Ptyonoprogne rupestris Allmän i Pyrenéerna samt Ports de Tortosa. 107. Ladusvala Hirundo rustica Observerad under 8 av resans 9 obsdagar, sparsam i början på resan men från den 4/4 allmän. 108. Hussvala Delicion urbicum 1 ex Peraita de Alcoles 4/4, cirka 10 ex 5/4 därefter allmän. 109. Ängspiplärka Anthus pratensis Observerad med några ex under 4 av resans 9 obsdagar. 110. Vattenpiplärka Anthus spinoletta Minst 5 ex i Puerto de Somport 4 april. 19

111. Gulärla Motacilla flava 2 ex Alcolea da Cinca 1/4, cirka 5 ex dagligen 5-7/4 samt cirka 10 ex 8/4. 112. Forsärla Motacilla cinerea Enstaka ex i Pyrenéerna vid bl.a. Hecho, syd Hecho samt Punta de Reina. 113. Sädessärla Motacilla alba alba Allmän, observerades under 8 av resans 9 obsdagar. 114. Strömstare Cinclus cinclus 1 ex Punta de Reina samt 1 ex söder om Hecho 3 april. 115. Gärdsmyg Troglodytes troglodytes Observerad under 6 av resans 9 obsdagar. 116. Järnsparv Prunella modularis Observerad i Pyrenéerna 2-4/4. 117. Rödhake Erithacus rubecula Observerad under 5 av resans 9 obsdagar. 118. Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros Observerad under samtliga 9 obsdagar. 119. Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus 1 par Monaserio de Rueda 6/4 samt 1 och 1 SEO-Riet Vell 8/4. 120. Svarthakad buskskvätta Saxicola torquata 1 Torres de Montes 4/4. 121. Stenskvätta Oenanthe oenanthe 1 par Los Monegros 4 och 5 aprill, 1 La Lomaza 6 april samt 3 ex 8/4. Stenskvätta i Belcites ruinstad. 122. Medelhavsstenskvätta Oenanthe hispanica 5 ex den 4 och 5 april längs vägen samt 1 ex Port de Tortosa 8 april. 123. Svart stenskvätta Oenanthe leucura 1 par ruinstaden Belchite 5 april. 124. Blåtrast Monticola solitarius 1 sjungande Alquézar 1/4 samt 2 Ports de Tortosa 8/4. 125. Koltrast Turdus merula Allmän, observerad under 8 dagar av resans 9 obsdagar. 126. Taltrast Turdus philomelos 1 ex Alquézar 1/4 samt flera ex 2/4. 127. Cettisångare Cettia cetti 1 sj Punta de la Reina 2/4 samt 2 sj Monasterio de Rueda 6/4. 128. Grässångare Cisticola juncidis Allmän i Ebrodeltat 6-8/4. 129. Vassångare Locustella luscinioides 1 sj L Encanyissada 6/4, 2 sj El Clot 7/4 samt 1 sj SEO-Riet Vell 8/4. 130. Sammetshätta Sylvia melanocephala Observerad med enstaka ex 4-6/4 samt allmän i Ports de Tortosa 8/4. 131. Svarthätta Sylvia atricapilla Observerad med flera ex under 5 av resans 9 obsdagar. 132. Bergsångare Phylloscopus bonelli 1 ex Punta de la Reina 3/4. På grund av den kalla våren hade fåglarna inte anlänt ännu till sin häcklokaler. 20