LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET Nationella och internationella migranter om vardagsliv, lokalsamhälle och nätverk Nordkalottkonferensen, Ylläs, Kolari 21 augusti 2010 Susanne Stenbacka,Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet
Migration till landsbygd och mindre samhällen 1990-talet: Kontraurbaniseringen synliggörs, befolkning, bebyggelse, företagande Varför flytta till landsbygden och mindre samhällen? Externa effekter: transporternas och arbetsmarknadens förändring (Amcoff 2000) Individuella aspekter: värderingar och praktiker (Stenbacka 2001) 2000-talet: Internationell migration till landsbygden och mindre samhällen Flyktingmottagning, frivillig migration, kärleksinvandring Transnationalism en del av livet i glesbygd/landsbygd
The world goes rural: International migration flows changing the Swedish countryside 2008-2010 Ett ökat intresse i svenska kommuner för att attrahera internationella migranter En ökning av utrikes födda personer i delar av den svenska landsbygden och i mindre orter = ett projekt som vill undersöka variationerna inom migrationsrörelserna samt konsekvenserna i mindre orter
Landsbygden och småskaliga samhällen förändras genom inflyttning, nationell såväl som internationell. Viktiga arenor och sammanhang: - Naturen - Lokalsamhället - Arbetsmarknad - Kommunikation transnationella sociala rum Finns det likheter mellan nationella och internationella migranter? Vad påverkar synen på landsbygden och mindre samhällen?
Naturens betydelse - bärplockning, fiske, skogen som skafferi och en mötesplats - naturen som vacker/idyllisk bakgrund och kuliss - naturen som skrämmande - naturen erbjuder lugn och ro, miljön en bra grund för ett nytt liv. - miljön upplevs som fel, stämmer inte med den egna urbana identiteten. - att känna sig som ett med naturen - nödvändig rekreation, stressreducerande
Lokalsamhällets betydelse Öppenhet och slutenhet Social kontroll: inom samhället eller inom familjen? Närheten till samhällsfunktioner: enklare att navigera I ett litet samhälle Bostadens betydelse: lägenhet eller hus?
Arbetsmarknad: tre förhållningssätt Boendet i fokus för många nationella migranter. Pendling, veckopendling, alternativa förhållningssätt. Arbete är något man tar för givet eller anpassar sig till. Arbete är centralt för internationella migranter och flyktingar, jag stannar gärna om jag hittar ett arbete. Målet kan vara ett arbete eller en arbetssituation som inte finns på orten eller i regionen. Planerar att flytta.
Kommunikation 1. Kommunikation: Telefon, telefonkort, internet, webkameror, besök i andra delar av landet eller världen 2. Förhandlingar ständigt närvarande, en mix av idéer och förhållningssätt med olika geografisk förankring. En plats som du aldrig besökt kan få stor social betydelse. 3. Lokala identiteter och globala liv pågår parallellt
Vad påverkar synen på landsbygden och mindre samhällen? Möjligheten att resa Familjens och släktingars säkerhet Lokal förankring och platskännedom Grupptillhörighet Erfarenheter från tidigare boendemiljö: urbant ruralt, säkerhet osäkerhet, landsbygdens status i egna och andras ögon Biografiernas globalisering. En transition från platsmonogami till platspolygami (Beck & Beck Gernsheim 2002)
Vad säger transnationella unga immigranter? Landsbygden en genomfart Platsen som en grund för det nya livet En annan landsbygd Platsen ett hinder Relationerna till andra människor i centrum
Slutsatser Internationell migration påverkar befolkningens sammansättning, underlaget för service, arbetsmarknaden, socialt liv Transnationalism är en fenomen som ökar på landsbygden och I mindre orter Flyktingar och betydelsen av etnicitet: yes, there are other Afghan people here Lokala nyckelpersoner (t ex flyktingsamordnare, integrationsenhet) viktiga för flyktingar och internationella migranter. Mat kan utgöra en gemensam plattform via skog och mark, festivaler, kontakter mellan grannar. Urbant boende i centrala regioner utgör normen. Släkt, vänner, media är påtryckande faktorer.
tack!
Geografisk kontext Norrbottens län Jämtlands län Uppsala och Västmanlands län