1 Kommentarer angående översättning och innehåll Läsanvisning: Text med kursiv stil är direkt citerat ur rapporten. Allmänt i rapporten Genomgående i dokumentet så bör guideline översättas med vägledning istället för med riktlinje. Sammanfattning, tredje stycket Slutsatsen blir att det finns ett omfattande kontrollsystem för fjäderfäkött och produkter av fjäderfäkött som generellt överensstämmer med gemenskapens regler. De offentliga kontrollerna inom den svenska fjäderfäsektorn är välorganiserade och ansvarsfördelningen är tydligt definierad. Livsmedelsverket, som samordnar verksamheten inom livsmedelssektorn, har utarbetat och offentliggjort tydliga instruktioner och riktlinjer för den offentliga kontrollen. Riktlinjerna är dock inte bindande för några andra myndigheter än Livsmedelsverket och genomförandet av kontrollerna kan variera mellan regionerna och kommunerna. Livsmedelsverkets kommentar till tredje stycket. Vägledningar är inte bindande för Livsmedelsverket. 5.1.1 Utseende av behöriga myndigheter 2:a bulletpointen Livsmedelsverket ansvarar för kontroller i alla slakterier, styckningsanläggningar och anläggningar som producerar mer än 5 ton malet kött per vecka samt anläggningar som bearbetar kött och har en produktion på över 7,5 ton per vecka. Länsstyrelserna ansvarar sedan den 1 januari 2009 för övervakningen av primärproduktionen (inbegripet jordbruksföretag med uppfödning). Kommunerna ansvarar för kontroll av styckningsanläggningar (med en produktion på mindre än 5 ton per vecka), köttbearbetningsanläggningar (med en produktion på mindre än 7,5 ton per vecka) samt sådana företag som avses i artikel 1.3 d i förordning (EG) nr 853/2004. Livsmedelsverket ansvarar för kontroller i alla slakterier, styckningsanläggningar, anläggningar som producerar mer än 5 ton malet kött per vecka samt anläggningar som bearbetar kött och har en produktion på över 7,5 ton per vecka. Länsstyrelserna ansvarar sedan den 1 januari 2009 för kontrollen av primärproduktionen (inbegripet jordbruksföretag med uppfödning). Kommunerna ansvarar för kontroll av malet kött anläggningar (med en produktion på mindre än 5 ton per vecka), köttbearbetningsanläggningar (med en produktion på mindre än 7,5 ton per vecka) samt sådana företag som avses i artikel 1.3 d i förordning (EG) nr 853/2004.
2 5.1.2 Samarbete mellan behöriga myndigheter 1:a bulletpointen Fyra gånger om året hålls ett heldagsmöte på central nivå med företrädare för centrala Livsmedelsverket, länsstyrelserna och organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) som företräder kommunerna. Vid dessa kvartalsmöten diskuteras strategifrågor, fördelning av uppgifter och utarbetande av riktlinjer. Granskningsteamet fick informationen att riktlinjerna utarbetas för att fastställa ett enhetligt tillvägagångssätt inom den svenska livsmedelssektorn, men att de bara är vägledande och inte bindande för några andra myndigheter än Livsmedelsverket. Fyra gånger om året hålls ett heldagsmöte på central nivå med företrädare för centrala Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna och organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) som företräder kommunerna. Vid dessa kvartalsmöten diskuteras den fleråriga nationella kontrollplanen, strategifrågor, fördelning av uppgifter och utarbetande av gemensamt material för kontrollen i livsmedelskedjan, t.ex. en gemensam form för vägledningar. Granskningsteamet fick informationen att vägledningarna utarbetas för att fastställa ett enhetligt tillvägagångssätt inom den svenska livsmedelskedjan, men att de bara är vägledande och inte bindande för myndigheterna. 3:e bulletpointen Som en del av servicen till de olika behöriga myndigheter som är involverade i den offentliga livsmedelskontrollen offentliggör Livsmedelsverket all relevant information, inbegripet riktlinjer, instruktioner och checklistor, på sin webbplats. Som en del av servicen till de olika behöriga myndigheter som är involverade i den offentliga livsmedelskontrollen offentliggör Livsmedelsverket all relevant information, inbegripet vägledningar, instruktioner och checklistor, på sin webbplats och på livsteck.net. 4:e bulletpointen Övervakningen av de kommunala nämnderna sker genom Livsmedelsverkets normativa kontroller och länsstyrelsernas kommunala revisioner. Vid en normativ kontroll utvärderar en tjänsteman från den centrala behöriga myndigheten den kommunala officiella veterinärens arbete vid en anläggningsinspektion på plats. Efter varje normativ kontroll utarbetas en rapport med resultat och rekommendationer. Varje kommun ska utarbeta en handlingsplan och lägga fram den för Livsmedelsverket. Fem sådana kontroller av köttproduktionsanläggningar utfördes under 2009 och rapporterna gjordes tillgängliga för granskningsteamet. Antalet normativa kontroller planeras öka under femårsperioden 2010 2014 till mellan 30 och 40 kontroller per år (varav 20 kontroller årligen ska omfatta
3 kontrollen av det kommunala vattnet). Övervakningen av de kommunala nämnderna sker genom Livsmedelsverkets normativa kontroller och länsstyrelsernas kommunala revisioner. Vid en normativ kontroll utvärderar en tjänsteman från den centrala behöriga myndigheten den kommunala behöriga myndighetens arbete vid en anläggningsinspektion på plats. Efter varje normativ kontroll utarbetas en rapport med resultat och rekommendationer. Varje kommun ska yttra sig över rapporten till Livsmedelsverket och också visa upp en åtgärdsplan för de avvikelser som iakttagits under den normativa kontrollen. Om yttrande och åtgärdsplan inte inkommer har Livsmedelsverket möjlighet att förelägga kommunen om detta. Fem sådana kontroller av köttproduktionsanläggningar utfördes under 2009 och rapporterna gjordes tillgängliga för granskningsteamet. Antalet normativa kontroller planeras öka under femårsperioden 2010 2014 till mellan 30 och 40 kontroller per år (varav 20 kontroller årligen ska omfatta kontrollen av det kommunala vattnet). 5:e bulletpointen Sedan 2007 utför länsstyrelserna revisioner i kommunerna. Den länsstyrelse som besöktes under revisionen ansvarar för 49 kommuner. Enligt planerna ska alla dessa kommuner genomgå en revision under de kommande 7 8 åren. På Livsmedelsverkets webbplats finns checklistor och instruktioner till länsstyrelserna om hur dessa kommunala revisioner ska utföras. Sedan 2007 utför länsstyrelserna revisioner i kommunerna. Den länsstyrelse som var med vid FVO:s besök på kommunkontor ansvarar för revision av 49 kommuner, som i följd av sammanslagna myndigheter innebär 39 förvaltningar. Enligt uppgift från Länsstyrelsen ska alla dessa lokala kontrollmyndigheter genomgå en revision under de kommande 7 8 åren. På Livsmedelsverkets webbplats finns checklistor och instruktioner till länsstyrelserna om hur dessa kommunala revisioner bör utföras. 6:e bulletpointen Sextio kommunala revisioner ska enligt planerna utföras varje år under perioden 2010 2014. Revisionerna innefattar en dokumentkontroll vid kommunkansliet och länsstyrelserna ska rapportera om dem till Livsmedelsverket en gång om året. Granskningsteamet konstaterade att en del av de revisioner som varit planerade under de senaste två åren inte hade genomförts eller rapporterats till Livsmedelsverket. Sextio kommunala revisioner ska enligt planerna utföras varje år under perioden 2010 2014. Revisionerna innefattar en förberedande dokumentkontroll och sedan ett besök på plats för att träffa representanter från den lokala kontrollmyndigheten (vid kommunkansliet) och länsstyrelserna ska rapportera om dem till Livsmedelsverket en gång om året.
4 Granskningsteamet konstaterade att en del av de revisioner som varit planerade under de senaste två åren inte hade genomförts eller rapporterats till Livsmedelsverket 5.1.3 Samarbete inom behöriga myndigheter 2:a bulletpointen Livsmedelsverket har sex regionala kontor som ansvarar för tillsynen av alla lokala officiella veterinärer som övervakar och kontrollerar de enskilda livsmedelsanläggningarna. Enheten för köttillsyn vid Livsmedelsverket har sex regionala kontor som ansvarar för alla lokala officiella veterinärer, som övervakar och kontrollerar de enskilda livsmedelsanläggningarna, där enheten bedriver kontroll. 3:e bulletpointen Det hålls regelbundna sammanträden mellan de regionala cheferna och chefen för den relevanta avdelningen vid Livsmedelsverket för att diskutera viktiga frågor och lägga fast ett enhetligt system för genomförande av officiella kontroller i alla regioner. Informationen läggs ut på webbplatsen och alla regionala och lokala tjänstemän informeras per e-post vid uppdateringar, ändringar eller offentliggörande av nya instruktioner. Det hålls regelbundna sammanträden mellan de regionala cheferna och chefen för den relevanta enheten vid Livsmedelsverket för att diskutera viktiga frågor och lägga fast ett enhetligt system för genomförande av officiella kontroller i alla regioner. Informationen läggs ut på webbplatsen och alla regionala och lokala tjänstemän informeras per e-post vid uppdateringar, ändringar eller offentliggörande av nya instruktioner. 4:e bulletpointen, näst sista meningen I båda de regioner som besöktes kunde granskningsteamet konstatera att en del av de planerade åtgärderna inte hade genomförts eller rapporterats till länsstyrelsen. Granskningsteamet informerades också om att Livsmedelsverket centralt inte följer upp denna bristande måluppfyllning. Det bör vara mer korrekt med en översättning enligt följande: I båda de regioner som besöktes kunde granskningsteamet konstatera att en del av de planerade åtgärderna inte hade genomförts eller rapporterats till regionkontoret. Granskningsteamet informerades också om att Livsmedelsverket centralt inte följer upp
5 denna bristande måluppfyllning. 5.1.5 Beredskapsplaner 1:a bulletpointen Det finns ingen särskild beredskapsplan för den händelse att livsmedel visar sig utgöra en allvarlig risk, enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 882/2004. Statens veterinärmedicinska anstalt har dock en Allmän beredskapsplan för andra typer av kriser som ska användas vid sådana tillfällen. Enligt svensk lag är också alla inblandade myndigheter skyldiga att informera Livsmedelsverket om incidenter av detta slag. Det finns en generell beredskapsplan för alla livsmedel som visar sig utgöra en allvarlig risk, enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 882/2004. Livsmedelsverket har en generell krisplan som beskriver detta och som finns omnämnd under punkt 6.2.4 i NKP. Denna generella krisplan är utformad så att den kan användas för alla typer av händelser oberoende av vilken typ av livsmedel det gäller dvs. även fjäderfäprodukter. Denna plan administreras av SLV och distribueras till samtliga chefer. 5.2.1 Rättslig grund för kontroller Enligt livsmedelslagen (SFS 2006:804) har ett kontrollorgan som anlitas för den offentliga kontrollen rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som har anknytning till verksamheten och där göra undersökningar och ta prover. Kontrollorganet har också rätt att få ta del av information, och livsmedelsföretagarna måste på begäran tillhandahålla relevant dokumentation. Enligt livsmedelslagen (SFS 2006:804) har en kontrollmyndighet och ett kontrollorgan som anlitas för den offentliga kontrollen rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som har anknytning till verksamheten och där göra undersökningar och ta prover. Kontrollmyndigheten och kontrollorganet har också rätt att få ta del av information, och livsmedelsföretagarna måste på begäran tillhandahålla relevant dokumentation. 5.2.3 Personalens kvalifikationer och utbildning 3:e bulletpointen Under 2009 startade ett nytt utbildningsprojekt för interkalibrering. Syftet är att harmonisera utbildningsbehoven/kompetenskraven för nyanställda och befintlig personal på alla nivåer. Utbildningen inleds med en grundläggande allmän kurs (för nyanställda) och avslutas med en kurs om specifika krav och lagstiftning för all personal som är inblandad i den offentliga kontrollen inom livsmedelssektorn.
6 Under 2009 gjordes en omfattande utbildningssatsning för all tillsvidareanställd kontrollpersonal på Enheten för köttillsyn. Syftet var att harmonisera bedömningsgrunder vid postmortem besiktning på både rött och vitt kött. Det också utarbetats en plan för analys av kompetensen hos samtliga anställda inom kontrollen vid Enheten för köttillsyn. Planen inbegriper och tydliggör den information och utbildning som en nyanställd, inom kontrollen vid nämnda enhet, behöver genomgå. 4:e bulletpointen Under tidigare år har flera utbildningar anordnats för personal från alla myndigheter som är inblandade i den offentliga kontrollen av slakterierna. Utbildningarna gällde bland annat livsmedelslagen och dess tillämpning, djurskydd på slakterierna, köttkontroll, planer för riskbedömning och kritiska kontrollpunkter (HACCP), livsmedelssäkerhet och krishantering, offentlig kontroll av livsmedelsföretagarna, kontroll av primärproduktionen, sanktioner och annat. Under tidigare år har flera utbildningar anordnats för personal från alla myndigheter som är inblandade i den offentliga kontrollen. Utbildningarna gällde bland annat livsmedelslagen och dess tillämpning, djurskydd på slakterierna, köttkontroll, planer för riskbedömning och kritiska kontrollpunkter (HACCP), livsmedelssäkerhet och krishantering, offentlig kontroll av livsmedelsföretagarna, kontroll av primärproduktionen, sanktioner och annat. 5:e bulletpointen Besiktning efter slakt i slakterier för fjäderfä kan utföras av slakteripersonalen under överinseende av en officiell veterinär. Varje officiell veterinär ansvarar inom sitt tillsynsområde för slakteripersonalens utbildning och utförande av besiktningen. Besiktning efter slakt i slakterier för fjäderfä kan utföras av utbildad slakteripersonalen under överinseende av en officiell veterinär. Varje officiell veterinär ansvarar inom sitt tillsynsområde för slakteripersonalens utförande av besiktningen. 5.3.1 Registrering/godkännande av livsmedelsanläggningar 5:e bulletpointen Alla fjäderfäanläggningar hade fått förnyat godkännande efter 2006. För att de anläggningar
7 som kontrolleras av Livsmedelsverket ska få ett förnyat godkännande krävs dock inte att de myndigheter som förnyar godkännandet gör ett besök på platsen. Handlingarna för förnyat godkännande kan utfärdas på grundval av enbart personlig erfarenhet eller information från anläggningens officiella veterinär utan något besök på platsen. Alla fjäderfäanläggningar hade fått förnyat godkännande efter 2006. För att de anläggningar som kontrolleras av Livsmedelsverket ska få ett förnyat godkännande krävs ett besök på platsen av någon från Livsmedelsverket. 8:e bulletpointen Granskningsteamet informerades om att det fanns ett antal slakterier för fjäderfä och hardjur som står under kommunal tillsyn enligt artikel 1.3 d i förordning (EG) nr 853/2004. Detta anmäldes till kommissionen förra året. Vid tidpunkten för denna revision hade dock de nationella bestämmelserna för driften av denna typ av anläggningar ännu inte anmälts till kommissionen och de övriga medlemsstaterna enligt direktiv 98/34/EG. Granskningsteamet informerades om att det fanns ett antal anläggningar där det slaktas fjäderfä och hardjur. Dessa anläggningar står under kommunal tillsyn enligt artikel 1.3 d i förordning (EG) nr 853/2004. Detta anmäldes till kommissionen förra året. Vid tidpunkten för denna revision hade dock de nationella bestämmelserna för driften av denna typ av anläggningar ännu inte anmälts till kommissionen och de övriga medlemsstaterna enligt direktiv 98/34/EG. 5.3.2 Prioritering av offentlig kontroll 2:a bulletpointen Inspektionernas intervall grundas på en riskkategorisering av livsmedelsföretagen. Livsmedelsföretagarnas tidigare resultat i fråga om efterlevnad av livsmedelslagstiftningen, tillförlitligheten hos eventuella egna kontroller och information som kan tyda på bristande efterlevnad beaktas inte vid fastställandet av kontrollfrekvensen, vilket föreskrivs i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 882/2004. Livsmedelsverkets kommentar: Se svar på rekommendation 3. 3:e bulletpointen Livsmedelsverkets kommentar: Se kommentar till, avsnitt 6.1 bulletpoint 5. 4:e bulletpointen
8 I de anläggningar som kontrolleras av Livsmedelsverket grundas riskbedömningen på typ av verksamhet (slakterier och producenter av malet kött, köttberedningar och köttprodukter klassas som högriskverksamheter och styckningsanläggningar som medelhög riskverksamhet), anläggningens storlek och konsumentgrupp. Antalet arbetstimmar för tillsyn av varje anläggning bestäms på grundval av denna klassificering. Livsmedelsverkets kommentar: Se svar på rekommendation 3. 5.3.4 Provtagning och laboratorieanalys 6:e bulletpointen Det laboratorium som besöktes är ackrediterat enligt ISO 17025 och deltar i kompetensprov varje år. Tre av dessa prov anordnas årligen av Livsmedelsverket för olika kriterier och laboratoriet hade överlag goda resultat. Inget av proven hade dock fjäderfäkött som matris. Det laboratorium som besöktes är ackrediterat enligt ISO 17025 och deltar i kompetensprövningar varje år. Tre av dessa anordnas årligen av Livsmedelsverket för olika kriterier och laboratoriet hade överlag goda resultat. Ingen av prövningarna hade dock fjäderfäkött som matris. 5.3.5 Förfaranden för genomförande och rapportering av kontrollverksamhet 2:a bulletpointen Sedan 2009 finns ett nytt rapporteringsförfarande, som fortfarande håller på att utvecklas. Vid ett möte med alla Livsmedelsverkets regionchefer och chefen för Livsmedelsverkets centrala tillsynsavdelning beslutades att regioncheferna varje år skulle utarbeta var sin årsplan för inspektioner och revisioner som de officiella veterinärerna skulle genomföra vid alla anläggningar i regionen. Varje år beslutar Livsmedelsverket centralt om några specifika obligatoriska punkter som ska granskas vid revisioner och inspektioner i hela landet. Veterinärerna får dock själva bestämma omfattningen på övriga inspektioner och revisioner. Det finns inga riktlinjer angående intervallen mellan fullständiga kontroller av anläggningar för att kontrollera om hela företaget uppfyller alla krav i förordning (EG) nr 852/2004 och i bilagorna II och III till förordning (EG) nr 853/2004. Sedan 2009 finns ett nytt rapporteringsförfarande, som fortfarande håller på att utvecklas. Vid ett möte med alla regionchefer inom Enheten för köttillsyn och chefen för nämnda enhet beslutades att regioncheferna varje år skulle utarbeta var sin årsplan för inspektioner och revisioner som de officiella veterinärerna skulle genomföra vid alla anläggningar i regionen. Hittills har Livsmedelsverket centralt vid Enheten för köttillsyn tillsammans med regionchefer
9 varje år beslutat om några specifika obligatoriska kontrollområden som ska granskas vid revisioner och inspektioner i hela landet. Veterinärerna får dock själva bestämma omfattningen på övriga inspektioner och revisioner. Det finns inga vägledningar angående intervallen mellan fullständiga kontroller av anläggningar för att kontrollera om hela företaget uppfyller alla krav i förordning (EG) nr 852/2004 och i bilagorna II och III till förordning (EG) nr 853/2004 4:e bulletpointen Kopior av rapporterna lämnas till livsmedelsföretagarna som sedan ansvarar för att utarbeta en handlingsplan och lämna den till den officiella veterinären. Kopior av rapporterna lämnas till livsmedelsföretagarna som sedan ansvarar för eventuella åtgärder som sedan följs upp av den officiella veterinären Slutsatser om organisation och genomförande av offentlig kontroll Alla anläggningar som besöktes, utom jordbruksföretaget, stod under offentlig tillsyn. I sin egenskap av samordnare inom livsmedelsektorn offentliggör Livsmedelsverket tydliga instruktioner och riktlinjer om genomförandet av offentliga kontroller. Dessa är dock inte rättsligt bindande för några andra myndigheter än Livsmedelsverket. Granskningsteamet noterade en del brister i fråga om den riskbaserade klassificeringen av anläggningar, genomförandet av förfaranden för godkännande, uppdatering av förteckningen över godkända anläggningar och rapporteringsförfarande. Livsmedelsverkets kommentar: Vägledningar är inte bindande för Livsmedelsverket. 5.4.1 Åtgärder vid bristande efterlevnad 5:e bulletpointen Livsmedelsverket talade om för granskningsteamet att i det fall samma oegentligheter upptäcks två gånger i samma anläggning under myndighetens tillsyn ska regionalkontoret informeras om detta av den officiella veterinären. Om samma oegentlighet upptäcks en tredje gång beslutas om vite. Livsmedelsverket talade om för granskningsteamet att i det fall samma oegentligheter upptäcks två gånger i samma anläggning under myndighetens tillsyn ska regionalkontoret informeras om detta av den officiella veterinären. Om samma oegentlighet upptäcks en tredje gång initieras eventuellt en process med sanktioner. 5.4.2 Sanktioner 2:a bulletpointen Om avvikelsen är allvarlig, eller om den upprepas, meddelas Livsmedelsverkets regionalkontor. Om avvikelsen konstateras ytterligare en gång beslutas om vite.
10 Om avvikelsen är allvarlig, eller om den upprepas, meddelas Livsmedelsverkets regionalkontor. Om avvikelsen konstateras ytterligare en gång initieras eventuellt en process med sanktioner. 5.5.1 Kontrollförfaranden 2:a bulletpointen Alla berörda behöriga myndigheter informeras om varje uppdatering av denna information och om nya dokument via Livsmedelsverkets webbplats och e-post. Alla berörda behöriga myndigheter informeras om varje uppdatering av denna information och om nya dokument via Livsmedelsverkets webbplats, livsteck.net eller e-post. 5.5.2 Revision 3:e bulletpointen Kvalitetskontrollgruppen ligger i Livsmedelsverkets organisation direkt under chefsveterinären och består av tjänstemän från de olika avdelningarna inklusive biträdande direktören. Kvalitetskontrollgruppen ligger i Livsmedelsverkets organisation direkt under Generaldirektören och består av tjänstemän från de olika avdelningarna inklusive biträdande General direktören. 5:e bulletpointen Livsmedelsverket har upprättat en ny femårsplan som omfattar perioden 2010 2014. I planen anges vilka områden som ska täckas, antalet inspektioner som ska utföras och vilken person som ansvarar för vilken revision. Riktlinjer för planering, genomförande och rapportering av revisioner har utfärdats av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har upprättat en ny femårsplan som omfattar perioden 2010 2014. För Livsmedelsverkets interna revisioner får år 2010 anges vilka områden som ska täckas, antalet inspektioner som ska utföras och vilken person som ansvarar för vilken revision. Riktlinjer för planering, genomförande och rapportering av revisioner har utfärdats av Livsmedelsverket.
11 6.1 Kontroller på jordbruksföretag Det bör vara mer korrekt med en översättning enligt följande: 6.1 Kontroller på gårdsnivå 2:a bulletpointen Granskningsteamet informerades om att länsstyrelsen för närvarande håller på att upprätta ett eget register över jordbruksföretag enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004. Det finns dock ett annat register över jordbruksföretag som upprättats, underhålls och uppdateras av Jordbruksverket över alla som föder upp fjäderfän för kommersiellt bruk enligt svensk lagstiftning (SJVFS 2006:11). Granskningsteamet informerades om att länsstyrelsen för närvarande håller på att upprätta ett eget register över livsmedelsanläggningar i primärproduktionen enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004. Utöver detta finns ett separat register över foderanläggningar enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 183/2005 samt ett register över alla djurhållare som föder upp fjäderfän för kommersiellt bruk enligt svensk lagstiftning (SJVFS 2006:11). Båda dessa register upprättats, underhålls och uppdateras av Jordbruksverket. 3:e bulletpointen Flera olika kontroller görs på jordbruksföretagen i fråga om djurhälsa och djurskydd. Bland annat tar olika behöriga myndigheter prover inom ramen för Jordbruksverkets frivilliga salmonellakontrollplan. Länsstyrelsen är dock den enda myndigheten som ansvarar för kontroll av att jordbruksföretagen uppfyller de relevanta kraven i förordning (EG) nr 852/2004. Flera olika kontroller görs på gårdarna i fråga om djurhälsa och djurskydd. Bland annat tar olika behöriga myndigheter och branschorganisationer prover inom ramen för Jordbruksverkets obligatoriska och frivilliga salmonellakontrollprogram. Länsstyrelsen är dock den enda myndigheten som ansvarar för kontroll av att företagen uppfyller de relevanta kraven i förordning (EG) nr 852/2004. Länsstyrelserna ansvarar även för den offentliga kontrollen av foder i primärproduktionen, djurskydd och smittskydd. Länsstyrelserna ansvarar även för kontrollen av tvärvillkor. 4:e bulletpointen På Livsmedelsverkets webbplats finns checklistor som är tillgängliga för länsstyrelsernas tjänstemän och som används vid inspektion av jordbruksföretagen.
12 På Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets webbplatser finns vägledningar och checklistor som är tillgängliga för länsstyrelsernas tjänstemän och som används vid kontroll av gårdarna. 5:e bulletpointen Till följd av riskklassificeringen som grundas på jordbruksföretagens storlek är det dock bara 1 procent av de svenska gårdarna som besöks av länsstyrelsen varje år. Granskningsteamet informerades om att den besökta länsstyrelsen under 2010 kommer att följa Livsmedelsverkets instruktioner om riskklassificering av primära produktionsanläggningar. Enligt dessa finns fyra riskkategorier (fjäderfän ligger i den andra riskkategorin). Granskningsteamet fick ta del av en inspektionsplan med antalet inspektioner som är planerade för varje kategori, däribland 15 övriga kontroller. Huvudfokus kommer att ligga på gris- och nötuppfödare under 2010. Inga kontrollbesök vid fjäderfäuppfödningar är specifikt inplanerade, men dessa kan omfattas i de 15 övriga kontrollerna. Det finns ingen annan offentlig kontroll av efterlevnaden av de allmänna hygienreglerna eller av registerhållningen vid resten av jordbruksföretagen, vilket strider mot artikel 4 i förordning (EG) nr 854/2004. Livsmedelsverkets kommentar: Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets uppfattning är att den offentliga kontrollen av livsmedel och foder sker i enighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 854/2004. Behov av att förbättra efterlevnaden av artikel 3.3 i kapitel I, avdelning II i förordning (EG) nr 882/2004 finns däremot. Det bör vara mer korrekt om bulletpoint 5 var formulerad som följer: Ca 1 procent av de svenska gårdarna kontrolleras av länsstyrelserna årligen med avseende på livsmedel och foder. 2009 skedde den besökta länsstyrelsens urval av kontrollobjekt i prioritetsklass 1 och 2, enligt Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av primärproduktionsanläggningar, och grundades därefter på gårdarnas storlek. Granskningsteamet informerades om att den besökta länsstyrelsens under 2010 kommer att följa Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av primärproduktionsanläggningar. Enligt denna finns fyra prioritetsklasser (fjäderfän ligger i den andra prioritetsklassen). Granskningsteamet fick ta del av en kontrollplan med antalet kontroller inom varje kategori, däribland 15 st. slumpmässiga kontroller (stickprov). Fördelningen av antalet kontrollobjekt i de olika prioritetsklasserna, inklusive stickprovskontrollen, överensstämmer med fördelningen enligt kontrollmatrisen i vägledningen för riskklassificering. Huvudfokus under 2010 kommer att ligga på företag i prioritetsklass 1 och 2, däribland gris- och nötuppfödare och mjölkproducenter. Inga kontrollbesök vid fjäderfäuppfödningar är specifikt inplanerade, men dessa kan omfattas av de 15 slumpmässigt utvalda kontrollobjekten. Inom ramen för kontroll av tvärvillkor enligt förordningarna (EG) nr 73/2009 och 796/2004 sker även offentlig kontroll av efterlevnaden av vissa av de allmänna hygienreglerna och av journalföring i förordning (EG) nr 852/2004. Offentlig kontroll av journalföring över användning av veterinärmedicinska preparat omfattas även av länsstyrelsernas djurskyddskontroll. (Anm. För närmare beskrivning se bilaga till 6.1, punkt 5)
13 Slutsatser Sedan den 1 januari 2009 ansvarar länsstyrelserna för den offentliga tillsynen över jordbruksföretagen. Kontrollfrekvensen är riskbaserad, men bara 1 procent av alla jordbruksföretag (alla slags djuruppfödningar) inspekteras med avseende på bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004. Det finns inget krav att besöka någon av fjäderfäuppfödningarna. Därför kan den behöriga myndigheten inte garantera att alla jordbruksföretag uppfyller de relevanta kraven i ovannämnda förordning i fråga om allmänna hygienkrav och registerhållning. Sedan den 1 januari 2009 ansvarar länsstyrelserna för den offentliga kontrollen av anläggningar i primärproduktionen. Kontrollfrekvensen är riskbaserad, men bara 1 procent av alla gårdar (alla slags djuruppfödningar) kontrolleras årligen med avseende på bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004. Enligt Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning för riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen bör alla branscher kontrolleras årligen. Det framgick inte av den besökta länsstyrelsens kontrollplan om fjäderfäuppfödningar kommer att omfattas av den offentliga kontrollen 2010 men dessa kan omfattas av de slumpmässigt utvalda kontrollobjekten eller av de objekt som väljs ut för tvärvillkorskontroll eller djurskyddskontroll. Därför kan den behöriga myndigheten inte garantera att alla branscher i primärproduktionen omfattas av den offentliga kontrollen enligt avdelning II, kapitel I, artikel 3.3 i förordning 882/2004. 6.5 Provtagning vid egenkontroll 3:e bulletpointen Däremot togs inga prover för Listeria i konsumtionsfärdiga livsmedel vid de två anläggningar som besöktes (som bland annat tillverkar konsumtionsfärdiga livsmedel). Vid en anläggning hade detta även konstaterats i den senaste inspektionsrapporten från den 20 behöriga myndigheten och livsmedelsföretagaren hade rekommenderats att ta dessa prover i framtiden. Däremot togs inga prover för Listeria i konsumtionsfärdiga livsmedel vid en av de anläggningar som besöktes (som bland annat tillverkar konsumtionsfärdiga livsmedel). Vid en anläggning hade detta även konstaterats i den senaste inspektionsrapporten från den 20 behöriga myndigheten och livsmedelsföretagaren hade rekommenderats att ta dessa prover i framtiden. Slutsatser Provtagningen av fjäderfäkött och produkter av fjäderfäkött var överlag i överensstämmelse med förordning (EG) nr 2073/2005. Dock togs inga Listeria-prover på konsumtionsfärdiga livsmedel, vilket krävs enligt förordningen.
14 Provtagningen av fjäderfäkött och produkter av fjäderfäkött var överlag i överensstämmelse med förordning (EG) nr 2073/2005. Dock togs vid en anläggning inga Listeria-prover på konsumtionsfärdiga livsmedel, vilket krävs enligt förordningen. 7 Övergripande slutsatser Första stycket. Det finns ett omfattande kontrollsystem för fjäderfäkött och produkter av fjäderfäkött som generellt överensstämmer med gemenskapens regler. De offentliga kontrollerna inom den svenska fjäderfäsektorn är välorganiserade och ansvarsfördelningen är tydligt definierad. Livsmedelsverket, som samordnar verksamheten inom livsmedelssektorn, har utarbetat och offentliggjort tydliga instruktioner och riktlinjer för den offentliga kontrollen. Riktlinjerna är dock inte bindande för några andra myndigheter än Livsmedelsverket och genomförandet av kontrollerna kan variera mellan regionerna och kommunerna. Livsmedelsverkets kommentar till första stycket. Vägledningar är inte bindande för Livsmedelsverket. Bilaga: Bakgrundsinformation till 6.1, bulletpoint 5 Kontrollfrekvens
15 Den offentliga kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen är anslagsfinansierad. Extra offentlig kontroll enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 882/2004 är dock avgiftsfinansierad. Anslagets stolek motsvarar att ca en (1) procent av alla livsmedelsföretag och foderföretag kontrolleras årligen. I förarbetet (Ds 2005:31) till den svenska livsmedelslagstiftningen (SFS 2006:804, SFS 2006:813) motiveras kontrollfrekvensen ca 1 % med att kontrollen av livsmedel i väsentlig grad sker också i senare led i livsmedelskedjan och att kontrollen av kommersiellt tillverkat foder innefattar kontroll av råvaror och färdiga produkter. Riskklassificering Med utgångspunkt från en årligkontrollfrekvens i storleksordningen en procent har en modell och vägledning för riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen utarbetats. Modellen består av en prioritetsmodul (riskbaserad) och en erfarenhetsmodul. Prioritetsmodulen rangordnar betydelsen av olika branschers (verksamhetstypers) bidrag till livsmedelssäkerheten inom primärproduktionen. I erfarenhetsmodulen bedöms hur väl företagens egen kontroll uppfyller kraven i lagstiftningen. Företag som använder väl fungerande kvalitetssäkringssystem får lägre kontrollfrekvens. De två modulerna kopplas samman med en matris. Genom att tillämpa riskklassificeringsmodellen kan kontrollen prioriteras till de branscher och verksamheter som har störst möjlighet att påverka livsmedelssäkerheten i primärproduktionen. Modellen beskrivs i en vägledning till kontrollmyndigheterna. Riskklassificeringsmodellen kan användas för att prioritera och fördela resurser inom kontrollen och samtidigt underlätta en samordnad kontroll av livsmedel och foder. Enligt modellen ska en viss andel av kontrollobjekten väljas ut slumpmässigt och på sådant sätt att alla branscher omfattas av kontrollen. Av vägledningen framgår att ingen bransch helt kan undantas från offentlig kontroll. Kontrollprioriteringen eller kontrollfrekvens inom en bransch eller för enskilda företag kan däremot höjas eller sänkas baserat på kontrollmyndighetens erfarenheter tidigare från den offentliga kontrollen. Länsstyrelsen kontrollplan och planering av kontrollen Granskningsteamet informerades om att den besökta länsstyrelsens urval av kontrollobjekt under 2009 skett i prioritetsklass 1 och 2 och därefter grundats på gårdarnas storlek. Enligt länsstyrelsens rapportering till Livsmedelsverket kontrollerades 17 gårdar inom olika branscher, varav två gårdar var fjäderfäanläggningar under 2009. Utöver dessa 17 kontroller genomförde länsstyrelsen 97 st. tvärvillkorskontroller där urvalet av kontrollobjekt gjordes i enlighet med principerna för urval enligt förordning (EG) nr 796/2004. Under 2010 kommer den besökta länsstyrelsen att följa Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av primärproduktionsanläggningar. Länsstyrelsen planerar att genomföra 100 kontroller fördelat mellan olika branscher och prioritetsklasser. Fördelningen av antalet kontrollobjekt i de olika prioritetsklasserna, inklusive stickprovskontrollen, överensstämmer med fördelningen enligt kontrollmatrisen i vägledningen för riskklassificering. Kontrollen omfattar bland annat kraven i förordningarna (EG) nr 852/2004, 853/2004 och 183/2005. Av planen framgår att kontrollen kommer att samordnas med övriga planer för djurskyddskontroll och tvärvillkorskontroll.