Adriatkusten, liksom till säldöden i Nordsjön. Problem som dessa illustrerar vikten av skärpta krav på rening av avloppsvatten.

Nytt informationssystem ger stöd till driftpersonalen vid Cottbus avloppsreningsverk Vatten är en oumbärlig tillgång för alla levande varelser. Därför riktas ständigt större uppmärksamhet mot vattenförsörjning och behandling av avloppsvatten. Det nya reningsverket i Cottbus i östra yskland har utrustats med ett innovativt drift- och optimeringssystem som tillämpar principen med mellanlagring och målmedveten tillsats av högkoncentrerat avloppsvatten. Därmed utjämnas dygnsvariationer i tillflödet och processen som helhet optimeras. ör att omsätta konceptet i praktiken har driftpersonalen tillgång till en simulator och ett expertsystem som analyserar processen i realtid och ger operatörerna förslag till åtgärder. Den valda lösningen stabiliserar reningsprocessen och minskar utsläppen av skadliga ämnen till mottagande vattendrag. Bolaget som driver reningsverket drar fördel av att utsläppsavgifterna minskar och metoden ger ett viktigt bidrag till vattenskyddet. P å grund av skärpta miljölagar har kostnaderna för behandling av avloppsvatten i yskland stigit kraftigt under senare år. Som exempel kan nämnas att de nya riktlinjerna från AV, den tyska kontrollmyndigheten för avloppsreningsverk, innebär att det biologiska reningssteget som är hjärtat i varje kommunalt reningsverk måste projekteras med fyra gånger större reaktorvolym än tidigare. Vid modern avloppsrening sätts målet högre än att bara avlägsna organiska ämnen. Även halten närsalter av ammonium- och fosfattyp måste sänkas, i syfte att minska övergödningseffekten i floder, sjöar och hav. De omfattande utsläppen av skadliga ämnen i havet anses vara orsaken till den okontrollerade tillväxten av alger i Östersjön och längs den italienska Adriatkusten, liksom till säldöden i Nordsjön. Problem som dessa illustrerar vikten av skärpta krav på rening av avloppsvatten. Mot bakgrund av det som nämnts ovan måste varje reningsverk gå in för att minimera sin totalemission, vilket får till följd att intresset för kostnadseffektiv och stabil drift av anläggningarna ökar. En fråga som omedelbart inställer sig är hur Norbert Merkel ABB Automatisierungsanlagen Cottbus GmbH Jochen Schmitt ABB Industrietechnik AG kombinationen av krav på förbättrat vattenskydd och reducerade driftkostnader skulle kunna lösas med dagens möjligheter att mäta i realtid, i kombination med innovativa informationssystem. ABB har tagit upp frågan och besvarat den genom att utveckla en online-simulator som tillsammans med ett analys- och expertsystem är anslutet till processtyrsystemet ABB Master. Utgångssituationen vid reningsverket i Cottbus Cottbus reningsverk byggdes strax efter sekelskiftet och var från början, så som var brukligt på den tiden, konstruerat för rent mekanisk rening av avloppsvattnet. Under årens lopp har anläggningen upprepade gånger byggts ut och moderniserats, senast i början av sjuttiotalet då den byggdes om till ett enkelt biologiskt reningsverk som avskiljer de organiska produkterna i avloppsvattnet och rötar slammet i en separat rötkammare. Belastningen på anläggningen vid den tidpunkten motsvarade 150 000 invånare. På grund av den stora mängden avloppsvatten från textilindustrin ökade belastningen till att motsvara 400 000 invånare och driftledningen började planera för ytterligare utbyggnad. Med tanke på tillväxttakten för den lokala industrin planerades vidare utbyggnad i två steg, till en slutlig kapacitet motsvarande 750 000 invånare. Även efter ysklands återförening 1990 hade planerna på utbyggnad av anläggningen hög prioritet, detta beroende på att mottagaren av det renade avloppsvattnet från Cottbus är floden Spree, vilken spelar huvudrollen för dricksvattenförsörjningen i Berlin. I början av 1990 inleddes planeringen för ytterligare modernisering i enlighet med de nya lagar som även föreskriver avskiljning av kväveföreningar och fosfater. På grund av ofullständiga och i vissa fall obefintliga planeringsunderlag visade sig projekteringen vara en svår uppgift. 4 ABB idning 6/7 1996

lygbild över Cottbus reningsverk. I bildens centrum syns de båda rötkamrarna och den nya driftbyggnaden. I bakgrunden finns det nya biologiska steget (sex parallella bassänger) och efterreningen (fyra runda bassänger). ill vänster ligger några av de äldre anläggningsavsnitten, av vilka vissa fortfarande är i drift. 1 Dessutom var den ekonomiska utvecklingen i östra yskland så oviss under den första tiden efter återföreningen att det knappast var realistiskt med någon form av långsiktig planering. Negativ befolkningsutveckling i regionen Cottbus och galopperande nedläggningar inom textilindustrin innebar kraftigt minskad belastning på reningsverket, varför de ursprungliga utbyggnadsplanerna måste revideras. Det biologiska steget och efterreningssteget i Cottbus reningsverk är nu dimensionerat för en ekvivalent belastning motsvarande 300 000 invånare 1. Det nya reningsverket i Cottbus Styrning av reningsprocessen Modern kommunal avloppsrening tillämpar naturens egna principer. De fysikaliska och biologiska reningsprocesser som kontinuerligt fortgår i våra floder och sjöar har fått stå modell för mekanismerna i dagens stora reningsverk. Skillnaden är att processerna i ett reningsverk går mycket fortare än i naturen 2. Reningsverket i Cottbus är utrustat med ett konventionellt mekaniskt steg, med rensgaller, sandfång och försedimenteringsbassäng. I detta steg avskiljs skräp och större fasta partiklar på mekanisk väg (silning och sedimentering). I det efterföljande biologiska steget bryts de organiska produkter ner som är upplösta i avloppsvattnet. Detta sker med hjälp av mikroorganismer bakterier anrikade i en biologisk bädd. Bakterierna utnyttjar de i avloppsvattnet lösta organiska ämnena för sin ämnesomsättning. Genom att syre i form av luft tillförs från bassängens botten kan bakterierna andas, med följden att föroreningarna oxiderar. ör ändamålet fordras olika typer av bakterier, en så kallad biocenos, eftersom en enskild bakterieart endast kan bryta ner vissa organiska ämnen. Nedbrytningsprocessen fortgår stegvis i de olika avsnitten av reaktorbassängen, vilka är åtskilde av mellanväggar. Slutpro- ABB idning 6/7 1996 5

dukterna från det biologiska reningssteget är koldioxid och vatten (från de organiska ämnena) samt kvävgas (från kväveföreningarna). osfaterna binds i mikroorganismernas celler eller flockas genom tillsats av kemikalier och kan därefter avskiljas i form av bioslam i en sedimenteringsbassäng. Det nya biologiska steget i reningsverket har två uppgifter. Dels ska det bryta ner de organiska produkterna i avloppsvattnet, dels ska det eliminera de oorganiska kväveföreningarna och fosfaterna. Kvävereningen sker i två steg, genom nitrifiering i den luftade delen av bassängen och genom reduktion av nitriterna i den syrefria delen. Den biologiska avskiljningen av fosfater kan vid behov accelereras genom samtidig fosfatutfällning. Aktivering och efterrening inklusive intern recirkulation och hantering av returslam sker genomgående i två processlinjer. Såväl maskin- som processteknik är identisk för de båda linjerna. Därmed kan varje linje styras och regleras oberoende av den andra. Denna speciella lösning tillter experimenterande i stor skala och jämförelse mellan olika styr- och reglerkoncept i den verkliga processen. Överskottsslammet från det biologiska reningssteget avskiljs från processen. Slammet rötas, koncentreras och konditioneras, samt avvattnas med hjälp av kammarfilterpressar. Rötgasen från rötkamrarna driver tre värmekraftblock som vardera ger upp till 250 kva elektrisk effekt. Styr- och reglerteknik i biologiska tillämpningar Genom att optimera de viktigaste styroch reglertekniska förloppen i det biologiska reningssteget kunde kväveavskiljningen i reningsverket i Cottbus förbättras kraftigt. ramför allt den förbättrade processtabiliteten i denitrifieringssteget innebar att kväveutsläppen minskade med ca 25 %. Åtgärderna krävde inga ytterligare investeringar i utrustning, utan uppnåddes helt enkelt genom att ABB tillämpade sina kunskaper i reningsteknik för att optimera styr- och reglerkonceptet för processen. En viktig faktor i sammanhanget var driftsättningen av den ammoniumstyrda syreregleringen, en funktion som styr syretillförseln till aktiveringsbassängen ut- Principskiss över avloppsreningsverket i Cottbus, med de viktigaste mätpunkterna 2 OC, ph, illopp L ph,, örsedimentering NH 4 -N, r, PO 4 -P, Pr Rensgaller Sandfång Slamrötning NH 4 -N,, rb, ph, PO 4 -P, Redox NO 3 -N, Redox O 2, PO 4 -P, O 2 O 2, D ällningsmedel Ls Ls, OC; Ltf, NO 3 -N,NH 4 -N Luftning Kväverening Utiopp Recirkulation ryckluft, D Retuslam urbostation NH 4 -N, PO 4 -P, NH 4 -N, PO 4 -P, Primärslam OC, D, ph, L OC, ph, L e kalietank iltrattank iltrat Avvattning Slambehandling 6 ABB idning 6/7 1996

gående från den uppmätta ammoniumkoncentrationen och det momentana behovet. Recirkulerad avloppsvattenvolym i den föregående denitrifieringszonen styrs av en PI-regulator utgående från uppmätt nitratkoncentration i denitrifieringszonen. Endast så mycket nitratbemängt avloppsvatten recirkuleras som kan brytas ner i denitrifieringssteget 3. Som alternativ går det att välja en reglering proportionell med tilloppsvolymen. Denna typ av reglering har även tillämpats för returslammet. örhållandet mellan returslam och tilloppsvolym kan hela tiden väljas fritt i processtyrsystemet. Processtyrsystemet ABB Master På grund av de stora svårigheterna att bedöma utvecklingen av avloppsvattensituationen efter den tyska återföreningen ställdes vid anläggningsprojekteringen höga krav på flexibilitet och utbyggbarhet för processtyrsystemet. Avloppvattenbelastningen förändrades snabbt som följd av omvälvningarna i det lokala näringslivet och reningsanläggningens elektroteknik måste anpassas efter processtekniken. Det fanns inga kompletta listor över mätpunkter och drivsystem, varför det endast gick att göra grova uppskattningar av signalomfattningen. Anläggningens funktion måste dessutom garanteras såväl under byggnadsperioden som i samband med att befintliga anläggningsavsnitt inordnades i det nya styrsystemet. ör att dessa speciella krav skulle uppfyllas valdes processtyrsystemet ABB Master. En avgörande aspekt för valet var systemets distribuerade struktur och modulära systemfilosofi. Detta möjliggör flexibel utbyggnad genom stegvis anslutning av flera processtationer till det befintliga systemet. Processtyrsystemet har skräddarsytts efter de förhållanden som råder i Cottbus reningsverk, vars olika NO 3 -N ma anläggningsavsnitt i vissa fall ligger långt från varandra 4. I de autonomt arbetande processtationerna förenas logiska styr- och reglerfunktioner med instrumenterings- och övervakningsfunktioner. Processtationerna sköter själva databehandling och datalagring, och ingen informationsöverföring till överordnad nivå behövs för det ändamålet. Denna filosofi minskar inte bara signalbehandlingstiden utan ger samtidigt ett viktigt bidrag till anläggningens säkerhet och tillgänglighet. Med den struktur som valts kan bortfall av en enskild komponent inte leda till funktionsbortfall i hela anläggningen. ör styrning och optimering av processerna har Advant Water Management System (WMS) valts, implementerat på Advant Station 500. Stationen bygger på Hewlett-Packards arbetsstationer och väletablerad programvarustandard. Användargränssnittet är baserat på X-Windows. Detta gör det möjligt att öppna ett fönster på operatörsstationens bildskärm och kommunicera med externa datorsystem enligt CP/IP-protokollet. örutom de olika anläggningsdelarna i själva reningsverket är olika externa av- NH 4 -N ma Principiell uppbyggnad av de viktigaste reglerkretsarna i det biologiska steget: ammoniumstyrd luftning med begränsning av syrekoncentrationen samt recirkulation som styrs av nitratkoncentrationen i denitrifieringszonen. M O 2 ma loppsvattenpumpstationer i Cottbus-regionen anslutna till nätverket via det allmänna telenätet. Informationen överförs till ABB Master-nätverket enligt RCOMprotokollet med hjälp av det programmerbara styrsystemet ABB Procontic 200 5. Elektrisk utrustning örutom processtyrtekniken levererade ABB all elektrisk utrustning till Cottbus reningsverk. Leveransen omfattade mellanoch lågspänningsställverk plus mätteknik, frekvensomriktare till de varvtalsreglerade drivsystemen, liksom hela byggnadselsystemet och den externa belysningen. Reningsverket i Cottbus ska matas från ett 20 kv-ställverk. ör att få hög driftsäkerhet i matningen och ge marginal för belastningstoppar har fem transformatorstationer byggts, för överföring från 20 kv- till 400 V-nivån. ransformatorstationerna är inbördes förbundna via en öppen 20 kv-kabelring. Systemet matas genom direkt förbindelse med ett värmekraftverk. I nödfall kan det även matas från staden Cottbus mellanspänningsnät. M 3 ABB idning 6/7 1996 7

Mosaiktavla i kontrollrum CPU CPU X- erminal Centralt kontrollrum urbokompressor IMS MV 850 /1 MB 200 VI 40 VI 40 VI 40 MP 200 2 0 0 R R R R MB 300 R R R R MB 300 Avloppspumpanläggningar elefonledningar CPU MV 850 /1 MP 200 MP 200 Mekanik, transformatorstation 1 Slamrötning MP 200 MP 200 MP 200 Avvattning av överskottsslam, transformatorstation 3 Gasberedning Biologi 1, transformatorstation 4 MP 200 Biologi 2, transformatorstation 2 Sekundärkontrollrum: Mekanisk slamavvattning a VI 40 VI 40 VI 40 VI 40 VI 40 VI 40 VI 40 VI 40 VI 40 b Konfiguration av processtyrsystemet ABB Master (a) 4 och den tillhörande maskinvaran (b) i avloppsreningsverket i Cottbus: Advant WMS-stationen fungerar som gränssnitt mot de datorer som analys- och expertsystemet och simulatorn körs på. 8 ABB idning 6/7 1996

Kabelringen kan öppnas och slutas i varje nod. Samtliga ställverksfack i 20 kv-ringen, transformatorutgångsfacken och brytarfacken är utrustade med utdragbara motormanövrerade effektbrytare. ransformatorstationerna ligger inom effektområdet 2 x 630 MVA till 2 x 1,6 MVA eller 3 x 1,0 MVA. Samtliga signaler från transformatorstationerna leds direkt till processtyrsystemet, så att transformatorerna kan manövreras från det centrala kontrollrummet. Lösningen ger i sig en så hög driftsäkerhet att behovet av nödkraftsystem elimineras. Samtliga ställverksfack på mellan- och lågspänningsnivån utgörs av utdragbara moduler. ör huvud- och underställverken på 0,4 kv-nivån används ABBs lågspänningsställverkssystem MNS. Detta typtestade ställverkssystem är genomgående modulärt och består till stor utsträckning av standardiserade elektriska och mekaniska komponenter. Dessa är av utdragbar typ och kan utan problem monteras i och ur även medan ställverket är i drift. Standardiseringen av de enskilda modulerna begränsar antalet moduler och minskar därför kostnaderna för reservdelshållning. Syfte På grund av den speciella situationen i tidigare DDR och de stora svårigheterna att bedöma den framtida belastningen och därmed dimensionering och driftfilosofi för reningsverket valdes en helt ny princip för betjäning och administration av anläggningen. Principen bygger på ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som drivits med stöd av yska Ministeriet för Utbildning och orskning (BMB). I projektet ingår, förutom ABB Automatisierungsanlagen i Cottbus och ABB Industrietechnik AG i Mannheim även Brandenburgische echnische Universität i Cottbus och vattenbolaget Lausitzer Wasserund Abwassergesellschaft mbh som driver reningsverket. I driftkonceptet ingår bland annat omhändertagande av de stora mängder fekalier som levereras med lastbil till reningsverket från intilliggande kommuner med dåligt utbyggda avloppssystem. Denna hantering kommer tills vidare att fortsätta då deras ekonomi inte tillåter någon snar utbyggnad av avloppssystemen. Eftersom driften av reningsverket i Cottbus kommer att präglas av stora variationer såväl till avloppsvattenvolym som avfallskoncentration i vattnet och eftersom den framtida driftorganisationen inte kunde fastställas exakt, utvecklades ett analys- och expertsystem samt en driftsimulator till stöd för personalen. Dessa system är integrerade i reningsverkets driftprincip och ger personalen effektivt beslutsstöd i kritiska situationer, så att operatörerna i god tid hinner reagera på förändringar och anpassa driften därefter. Driftkoncept Driftkonceptet vid reningsverket i Cottbus bygger på mellanlagring och styrd tillförsel av externt levererat fekaliehaltigt avloppsvatten samt internt processvatten med hög avfallskoncentration från den mekaniska slamavvattningen [1]. Även om dessa delflöden är små i förhållande till den totala behandlade volymen är deras koncentration så hög att de genomsnittligt motsvarar 10 till 15 % av den totala belastningen på reningsverket. Dessa flöden regleras före det biologiska steget, utgående från stegets momentana kapacitet. Därmed utjämnas dygnsvariationen i det Kontrollrummet i reningsverket i Cottbus: här finns tre operatörsstationer för processtyrsystemet ABB Master, tillsammans med analys- och expertsystemet. Advant WMS-stationen och simulatordatorn står i programmeringsrummet. 5 Innovativt koncept för drift av reningsverket ABB idning 6/7 1996 9

Analys- och expertsystemet ger driftpersonalen förslag för driften, baserade på prognoser från simulatorn, och anger optimal tillsats av fekalievatten. 6 Simuleringsresultaten som baseras på aktuella mätvärden ger information om relationen mellan inkommande avloppsvatten och total kvävehalt. Inlästa och simulerade parametrar kan väljas med musen och presenteras i diagramform. 7 tillströmmande avloppsvattnet och reningsprocessen som helhet optimeras. ekaliebemängt vatten och filtratvatten uppvisar grundläggande skillnader i sammansättning. iltratvattnet från slamavvattningen karakteriseras av hög ammoniumkoncentration, medan fekalievattnet framför allt uppvisar stora mängder kolhydrater. Genom styrd tillförsel av dessa båda delflöden kan de i tid och rum åtskilda processtegen för kväverening påverkas. En utjämning av kvävebelastningen stabiliserar denitrifieringsprocessen (oxidation av ammonium till nitrit och nitrat), medan behovsstyrd tillsats av fekalier påverkar denitrifieringssteget positivt genom att den höga andelen kolhydrater ökar ämnesomsättningen i de bakterier som har till uppgift att bryta ner nitriter och nitrater till fritt kväve. Med hjälp av simulatorn som arbetar i realtid kan kapacitetsreserverna i nitrifierings- och denitrifieringsstegen förutses. Utgående från dessa prognoser förser analys- och expertsystemet personalen med förslag till anpassning av tillsatsströmmarna 6. Operatörsmiljön Kopplingen mellan online-simuleringsmodellen och analys- och expertsystemet tillåter framförhållning i driften av hela reningsverket. De kraftigt koncentrerade flödena av processvatten och fekalievatten kan målmedvetet tillsättas vid de tillfällen då det finns tillräcklig kapacitetsreserv i reningsprocessen. Den dynamiska simuleringsmodell som används i Cottbus består av separata moduler som modellerar de viktigaste tekniska processerna i avloppsvattenbehandling (aktivering med kväverening och nedbrytning av organiska ämnen samt efterrening med sedimentering) med utgångspunkt från de faktiska förloppen. Simulatorn bygger på den modell som utvecklats för vetenskapliga ändamål av IAWQ (International Association for Water Quality) och har anpassats för drift i realtid [2]. De mätvärden som arkiveras i Advant WMS-stationen utnyttjas som databas för simulatorn i processen. Den dagliga variationen för totalt sjutton mätvärden ligger till grund för modellen. Mätvärdena uppdateras var 15:e minut och hämtas in till simulatorn. Utgående från dessa kurvor beräknar simulatorn den förväntade tilloppskoncentrationen och presenterar resultatet i form av en kurva för den aktuella dagen 7. Dagsprognosen utvärderas av analys- och expertsystemet. Varje gång simulatorn förutser kritiskt anläggningstillstånd med förhöjd avfallskoncentration levererar analys- och expertsystemet förslag till operatören om hur tillsatsen av högkoncentrerade delflöden kan anpassas till anläggningens aktuella kapacitet. Dessutom uppskattar systemet till vilken grad tillsats av kvävehaltigt filtratvatten kan tillåtas, eller om det är nödvändigt att dosera ytterligare organiskt belastat fekalievatten för att förbättra balansen i denitrifieringssteget. ack vare prognosen från simulatorn kan systemet i varje ögonblick bestämma optimala mängder av de högkoncentrerade delflödena. Principen ger driftpersonalen nödvändig information om hur förestående kritiska situationer kan förebyggas och skyddar den mot överraskningar. örutom de ovannämnda funktionerna har analys- och expertsystemet till uppgift att kontinuerligt utvärdera processdata som överförs online från ABB Mas- 10 ABB idning 6/7 1996

ter-styrsystemet. Resultatet är inte bara en lista över felmeddelanden och överskridna gränsvärden utan även en analys av vilka faktorer som ligger bakom varje driftsituation och hur föreliggande problem bäst kan lösas. Genom att kombinera och utvärdera data från respektive mätpunkter kan analys- och expertsystemet identifiera eventuella driftproblem och deras orsaker. Bakom denna analytiska förmåga ligger den samlade kompetensen hos många människor med kunskap om och erfarenhet från behandling av avloppsvatten. Deras kunskap har realiserats i form av matematiska strukturer i ett komplext datorprogram i analys- och expertsystemet. Lösningen gav driftpersonalen vid det nya reningsverket i Cottbus redan från första dagen tillgång till år av drifterfarenhet från västtyska reningsanläggningar. ack vare detta handfasta beslutsstöd i problemsituationer kan risken för felmanövrer i stor utsträckning undvikas. eknisk realisering och konfiguration Analys- och expertsystemet och simulatorn är installerade på var sin DEC-station 5000/50. Simulatorn fjärrstyrs från analys- och expertsystemets dator och simulering aktiveras med 15 minuters intervall. Båda datorerna är kopplade till processtyrsystemet ABB Master. Advant WMS-stationen sköter dels de rapporterings- och arkiveringsuppgifter som lagen föreskriver för avloppsbehandling, dels gränssnittet mot processtyrsystemet. Advant-stationen är ansluten till processtyrsystemet med anläggningsbussen ABB MasterBus 300. Advant WMS-stationen lagrar i sin databas utvärderade processdata från simulatorn och från analys- och expertsystemet. Datorerna är fysiskt förbundna via tunn Ethernet-kabel och dataöverföringen följer CP/IP-protokollet. En server hämtar data cykliskt från databasen i Advant WMS-stationen. Den tar också fram de dags- och veckokurvor som är utgångsvärden för simulatorn. Dessa kurvor, sammantagna med simulatorns prognoskurva, bildar underlag för den regelstyrda utvärderingsprocessen i analys- och expertsystemet. Resultatet av utvärderingen visas på bildskärmen i form av information om den aktuella processituationen och förslag till operatören. Återkoppling av denna information till processtyrsystemet skulle visserligen vara tekniskt möjlig, men har inte planerats i det driftkoncept som valts för anläggningen i Cottbus. ABBs roll i vatten- och avloppbehandling Såväl vattenförsörjning som avloppsbehandling innebär transport av stora vattenmängder i kombination med komplexa kemiska och biologiska processer. Kostnader kan sparas främst med hjälp av effektivt arbetande utrustning och genom styrning och reglering som är exakt avstämd till processen. Detta ställer krav på tillförlitlig mätteknik. Modern realtidsmätteknik i kombination med det distribuerade processtyrsystemet ABB Master och innovativa informationssystem ger överblick över processen och ger driftpersonalen kontroll över varje del av den grundförutsättningar för stabil drift av anläggningen. ABB har den kunskap om processerna och den avancerade teknik som behövs för att uppfylla de krav som kvalitetsnormen ISO 9001 ställer på hanteringen av vatten och avlopp. Referenser [1] Spiller, K.; Schmitt, J.: Innovatives Bewirtschaftungs- und Bedienungskonzept für die Kläranlage Cottbus. gwf Wasser/Abwasser 135 (1994) 4, 213 222. [2] Henze, M. m. fl.: inal report-activated sludge model No. 1, IAWQ task group on mathematical modeling and operation of biological wastewater treatment plants. IAWQ Scientific and echnical Reports, London 1987. örfattarnas adresser Norbert Merkel ABB Automatisierungsanlagen Cottbus GmbH Gaglower Straße 17/18 D-03048 Cottbus ax: +49 (0) 355 596 544 Jochen Schmitt ABB Industrietechnik AG Dudenstraße 44-46 D-68167 Mannheim ax: +49 (0) 621 381 59 96 ABB idning 6/7 1996 11