Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010

Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden.. 5 Anmälnings- och uppgiftsskyldighet 5 Elevvård och skolhälsovård.. 6 Ny sekretesslag.. 6 Sekretess i förskoleverksamhet 7 Sekretess i förskoleklass och skola. 8 Sekretess i skolbarnsomsorg... 10 Samverkan och integration mellan förskoleverksamhet, förskoleklass, skola och fritidshem.. 11 Förskollärare, lärare, fritidspedagoger och annan personal (med undantag av kuratorer, logopeder, psykologer och skolhälsovård...... Utvecklingssamtal, åtgärdsprogram och prov...... 12 Exempel 13 Skolpsykolog och skolkurator. 14 Skolhälsovård.. 15 Logoped... 15 Kanslipersonal och övrig personal.. 16 Sekretess för elevers namn- och adressuppgifter 16 Verksamhet i enskild regi 17 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg... 17 Förskoleklassen.... 17 Fristående skolor... 17 Sekretess i socialtjänsten. 19 Anonymitetsskydd för anmälare och uppgiftslämnare. 21 Samverkan 21 Utlämnande av uppgift/handling. 22 12

Gemensamma regler Sekretess betyder förbud att röja uppgifter och är en inskränkning i offentlighetsprincipen. Sekretesslagen gäller för myndigheter, inte för privat sektor. Det finns dock regler i skollagen och socialtjänstlagen om tystnadsplikt för verksamhet som bedrivs i enskild regi. Sekretessen gäller så gott som aldrig gentemot den enskilde själv. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av uppgifter/- handlingar rörande sitt barn. Vårdnadshavarens rätt uttunnas dock när barnet blir äldre. Det kan därför inte alltid göras gällande att vårdnadshavaren har rätt att ta del av sekretesskyddade handlingar rörande barnet. Någon åldersgräns finns inte angiven till ledning för denna bedömning. Då barnet kommit upp i tonåren får det emellertid många gånger anses ha nått en sådan mognad och utveckling att det bör åtnjuta visst skydd för sin integritet gentemot sin vårdnadshavare. Ett undantag från denna huvudregel finns i 12 kap 3 första stycket sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess till skydd för underårig även i förhållande till vårdnadshavaren, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Det skall kunna antas att barnet kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt av att en uppgift lämnas ut till vårdnadshavaren. Det kan antingen vara fråga om särskilt integritetskänsliga uppgifter eller andra uppgifter som kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt skadar barnet. Denna bestämmelse gäller vid sidan av ovan nämnda allmänna inskränkning i vårdnadshavarens rätt till insyn till följd av barnets ålder och mognad. 2

Sekretess gäller gentemot enskilda och andra myndigheter men också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet. Sekretesslagen kan inte förändras genom lokala regleringar. Det finns olika grader av sekretess med tre huvudlinjer: 1. I det fall inget skaderekvisit anges - absolut sekretess - råder sekretess oavsett vilka följder ett röjande skulle få. Detta gäller t ex personal i en myndighets telefonväxel. 2. Enligt det omvända skaderekvisitet - stark sekretess - råder sekretess som huvudregel. Det innebär att uppgiften får röjas endast om det står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att det medför men för den uppgiften rör eller skada för det intresse som bör skyddas. Detta gäller inom förskoleverksamhet, socialtjänst, skolhälsovård och inom den elevvårdande verksamheten för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling samt för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos skolpsykolog eller skolkurator. Stark sekretess gäller också för logoped för den del som kan hänföras till hälso- och sjukvård. 3. Det raka skaderekvisitet - svag sekretess - innebär att sekretess endast föreligger om det kan antas att uppgiftens röjande medför men för den uppgiften rör eller skada för det intresse som bör skyddas. Detta gäller i förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem, med undantag av elevvårdande verksamhet enligt huvudlinje 2. När stark sekretess råder är huvudregeln att uppgift om enskilds personliga förhållanden får lämnas ut endast om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående make/sambo samt nära släkting lider men. Vad som menas med personliga förhållanden får bestämmas med ledning av vanligt språkbruk. 3

I princip omfattar det alla uppgifter som hänför sig till vederbörandes person och kan avse allt ifrån uppgift om adress till uppgifter om psykiskt sjukdomstillstånd. Redan uppgiften att en person är känd hos socialtjänsten kan vara känslig och skyddsvärd. En menbedömning innebär en bedömning av hur den enskilde skulle uppleva det om en uppgift om hans eller hennes personliga förhållanden lämnades ut. Begreppet men har i sekretesslagen en mycket vid innebörd. I första hand syftar det på det förhållandet att någon blir utsatt för andras ringaktning, om hans/hennes personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa personer får kännedom om en för den enskilde ömtålig uppgift, kan vara tillräckligt för att men skall anses föreligga. Utgångspunkten för bedömningen är den berörda personens egen upplevelse. En skadeprövning kommer därför normalt att leda till att utomstående inte kan få del av sådana uppgifter. Samtycke Om sekretess är föreskriven till förmån för enskild kan han/hon samtycka till att sekretessen efterges. Det är som regel bäst att fråga den enskilde om denne samtycker till att uppgift som omfattas av sekretess lämnas ut. Om samtycke inte ges kan som regel uppgiften inte lämnas ut. Det gäller dock inte om uppgiftsskyldighet föreligger enligt lag och förordning eller om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Generalklausulen - 10 kap 27 sekretesslagen - kan träda in om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse sekretessen skall skydda. Den kan inte tillämpas av skolhälsovårdens eller socialtjänstens personal men däremot av förskoleverksamhetens, förskoleklassens och skolans personal. 4

Den gäller endast mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Sekretess inom Barn- och familjenämnden Enligt 8 kap 1-3 gäller som huvudregel sekretess mellan olika myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Bestämmelsen är främst avsedd att förhindra att sekretesskyddad information, som lämnats eller inhämtats i en viss verksamhet eller för ett visst ändamål, inte utan stöd av lag eller förordning skall få användas i annan verksamhet och för annat ändamål. Enskild som lämnat känsliga uppgifter i sina kontakter med en myndighet skall inte behöva riskera att samma uppgifter i annat sammanhang används till hans/hennes nackdel. Olika sekretess föreligger inom förskola, skola och socialtjänst. Inom fritidsgårdsverksamheten råder ingen sekretess. Dessa verksamheter är att anse som självständiga i förhållande till varandra ur sekretessynpunkt. Detta medför att när ett enskilt socialtjänstärende behandlas i nämnden får inte andra tjänstemän än de som är knutna till socialtjänsten närvara. Vidare får handlingar från de olika områdena inom förvaltningen inte sammanblandas när det rör enskilda personer. Tjänstemän och förtroendevalda får inte utan vidare använda sekretessbelagd information som inhämtats från ett verksamhetsområde, då de handlägger frågor inom ett annat verksamhetsområde. Anmälnings- och uppgiftsskyldighet Enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen är myndigheter, vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, skyldiga att genast anmäla till Barn- och familjenämnden, om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att nämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda inom sådana myndigheter. 5

Den som har anmälningsskyldighet är också skyldig att lämna Barn- och familjenämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen. Elevvård och skolhälsovård Elevvården omfattar samtliga åtgärder, som vid sidan av den vanliga pedagogiska verksamheten vidtas från skolans sida för att stödja elevernas utveckling. Skolhälsovården omfattar de medicinska insatserna inom elevvården. Frågan om övergång från dagens skolhälsovård och elevvård till en ny elevhälsa bereds inom Utbildningsdepartementet (SOU 2003:103). 6

Sekretess i förskoleverksamhet Personal inom förskoleverksamheten omfattas av den sekretess som regleras i 23 kap 1 sekretesslagen oavsett vilken nämnd personalen tillhör. Även de förtroendevalda i ansvariga nämnder omfattas. Bestämmelsen lyder: Sekretess gäller i förskoleverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Stark sekretess gäller för barns och föräldrars personliga förhållanden. Den personal som avses i bestämmelsen är de som arbetar i förskolor och öppna förskolor. Även familjedaghem omfattas av sekretess i förskoleverksamheten. 7

Sekretess i förskoleklass och skola I skolans värld kommer i princip all personal i kontakt med uppgifter som rör elevernas personliga förhållanden. Även beslutsfattarna i den nämnd som har ansvar för skolan kan komma att bli berörda. Dessa omfattas av samma sekretess som anställd personal. Enligt läroplanen skall alla som arbetar i skolan uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Detta innebär att alla som arbetar i en skola deltar i elevvårdande arbete. Lärare, rektor, skolhälsovård, skolkurator, skolpsykolog, specialpedagog och logoped är de som man främst förknippar med elevvård, men även skolmåltidspersonal, vaktmästare/- institutionstekniker och kanslipersonal omfattas av sekretessreglerna. Förskoleklassen och särskolan omfattas av samma sekretess som grundskolan. Sekretessen för skolan regleras i 23 kap 2 första - tredje stycket sekretesslagen: Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. 8

Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts. 9

Sekretess i skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgen är reglerad i samma bestämmelse som skolsekretessen (23 kap 2 sjunde stycket) och har följande lydelse: Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Till skillnad mot sekretessen i förskoleklassen, grundskolan och särskolan omfattar sekretessen all verksamhet inom skolbarns-omsorgen. För personalen i fritidshemmen och den öppna fritidsverksamheten gäller alltså den svagare sekretessen beträffande uppgift om barns och deras anhörigas personliga förhållanden. Även familjedaghem omfattas av sekretessen. Det gäller dock endast dagbarnvårdaren själv och inte hennes familj. Det är därför viktigt att sekretessfrågorna uppmärksammas vid anställningsförfarandet. Om det finns psykolog och kurator inom skolbarnsomsorgen gäller den starka sekretessen för dem. Samma sekretess gäller för psykologiska undersökningar. 10

Samverkan och integration mellan förskoleverksamhet, förskoleklass, skola och fritidshem I den utveckling som pågår kring samverkan och integration övergår de flesta barnen från förskoleverksamheten till förskoleklassen. Det förekommer också att sexåringar övergår direkt från förskoleverksamhet till grundskola/skolbarnsomsorg. Rättsläget är osäkert beträffande sekretessen mellan förskoleverksamheten och de verksamheter som omfattas av skolsekretessen d v s förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg. I avvaktan på domstolspraxis är kommunförbundets bedömning att sekretess råder mellan förskoleverksamheten och förskoleklassen, skolan/skolbarnsomsorgen. Sekretess råder därför mellan den personal, som arbetar med barn i förskoleverksamheten gentemot personal i förskoleklass, grundskola och fritidshem. När man behöver lämna över uppgifter om enskilds personliga förhållanden från förskoleverksamheten till förskoleklass, skola eller fritidshem är det lämpligast att försöka få samtycke från barnets vårdnadshavare och/eller att vårdnadshavarna är med då uppgifterna lämnas. Om samtycke inte lämnas kan generalklausulen bli tillämplig. 11

Förskollärare, lärare, fritidspedagoger och annan personal i grundskolan (med undantag av kuratorer, psykologer, logopeder och skolhälsovård) Sekretessen för dessa personalgrupper regleras i 23 kap 2 första - tredje styckena. Dessa personalgrupper har den svaga sekretessen. Utvecklingssamtal, åtgärdsprogram och prov Utvecklingssamtal innebär att läraren tillsammans med eleven och vårdnadshavaren diskuterar elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling och hur eleven bäst kan stödjas. Ibland kommer man överens om olika åtaganden för eleven, läraren eller vårdnadshavaren, som skall uppfyllas inom en viss tid. Det är inte ovanligt att sådana överenskommelser fästs på papper. Om så sker blir den en allmän handling, som kan innehålla hemliga uppgifter. Även andra skriftliga omdömen eller information om elevens studieresultat är allmänna handlingar. Innehåller handlingen känsliga uppgifter, såsom elevens sociala situation, kan det bli fråga om sekretess. I så fall måste handlingen förvaras så att inte obehöriga får tillgång till den. Om en elev behöver särskilda stödåtgärder ansvarar rektorn för att ett åtgärdsprogram utarbetas i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Sådana åtgärdsprogram kan innehålla sekretessbelagda uppgifter. I grundskolan finns nationella ämnesprov, som kan användas i samband med avstämningen av målen. För årskurs 9 används obligatoriska ämnesprov i svenska, engelska och matematik. 12

I detta provexempel hänvisar Skolverket till bestämmelsen om sekretess. Exempel Olle och Melina är föräldrar till Lisa, som går i klass 8. Melina är ensam vårdnadshavare. Olle vänder sig till läraren för att få veta hur det går för Lisa. Han vill veta hennes studieresultat, om hon är mycket borta från skolan, och hur hennes relationer till kamrater och mamman är. Studieresultat och uppgifter om närvaro och frånvaro är offentliga och skall lämnas ut till Olle. Beträffande Lisas relationer till kamrater och mamman skulle det kunna vara till men för Lisa och hennes vårdnadshavare om man lämnar ut uppgifterna. Eftersom Olle inte är vårdnadshavare får han ur sekretessynpunkt samma ställning som utomstående. Lisa och mamman skulle kunna uppleva att det vore till nackdel för dem om uppgifterna lämnades ut. I ett fall som det här bör skolan därför inhämta samtycke från Lisa och hennes vårdnadshavare innan man lämnar ut uppgifter till Olle. Om läraren inte får samtycke får han/hon inte lämna ut uppgifterna. 13

Skolpsykolog och skolkurator Skolpsykologens och skolkuratorns sekretess regleras i 23 kap 2 första stycket sekretesslagen. De har samma starka sekretess som socialsekreterare och personal inom förskola och skolhälsovård. Uppgifter hos skolpsykolog och skolkurator rörande psykologisk undersökning eller behandling samt elevernas och deras närståendes personliga förhållanden får alltså inte lämnas till utomstående personer eller andra myndigheter om det inte står klart att det kan ske utan men för den som uppgiften rör eller någon honom/henne närstående. Den starka sekretessen inom elevvården för skolkurator och skolpsykolog innebär - i motsats till vad som gäller för skolhälsovården - inte några formella hinder att lämna känsliga uppgifter till annan direkt berörd skolpersonal, om det är av väsentlig betydelse för elevvårdsarbetet. Sådana känsliga och ömtåliga uppgifter förlorar inte denna karaktär för att de röjs för t ex berörd klassföreståndare. En skadeprövning med det raka skaderekvisitet torde normalt komma att leda till samma resultat som enligt det omvända skaderekvisitet. Om skolpsykolog eller kurator anser sig behöva lämna ut en känslig uppgift om en elev till t ex berörd klassföreståndare, har klassföreståndaren att iaktta sekretess i fråga om denna uppgift också till följd av det raka skaderekvisitet. Det kan vara lämpligt att psykologen respektive kuratorn erinrar klassföreståndaren om behovet av sekretess för sådan uppgift. 14

Skolhälsovård Skolhälsovården omfattar elever inskrivna i grundskolan samt förskoleklass. Skolläkares och skolsköterskas sekretess regleras i 25 kap 1 första stycket och 4 första stycket sekretesslagen: Sekretess gäller, om inte annat följer av 25 kap 10, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Stark sekretess gäller för barns och föräldrars hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Som tidigare nämnts är skol-hälsovården en självständig verksamhetsgren i förhållande till övrig verksamhet i förskoleklassen och i grundskolan. Uppgifter kan därför inte utan samtycke eller menbedömning lämnas till t ex skolkurator, rektor eller förskollärare. Logoped Logoped som i offentlig verksamhet, t ex skola, bedriver hälsooch sjukvård omfattas av den starka sekretessen som regleras i 25 kap 1 första stycket och 4 första stycket sekretesslagen. I den mån logopeden arbetar med allmänt stödjande elevvårdsverksamhet gäller bestämmelserna i 23 kap 2, andra stycket sekretesslagen, d v s den svaga sekretessen. 15

Kanslipersonal och övrig personal Merparten av de uppgifter som kanslipersonal hanterar ingår i allmänna handlingar som är offentliga. När kanslipersonal kommer i kontakt med sekretessbelagda uppgifter blir de underkastade den sekretess som gäller för uppgifterna. En elevjournal från skolhälsovården skall då hanteras enligt skolhälsovårdens sekretess, medan en ansökan om plats i förskola på grund av ett barns behov av särskilt stöd hanteras enligt den starka sekretessen inom förskoleverksamheten. Detsamma gäller övrig personal, t ex kontorsvaktmästare, tryckeripersonal m fl. Sekretess för elevers namn- och adressuppgifter Bestämmelsen har tillkommit för att skydda elever och deras vårdnadshavare som riskerar personförföljelse. Bestämmelsen i 23 kap 2 tredje stycket sekretesslagen har följande lydelse: Sekretess gäller på samma område i annat fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. 16

Verksamhet i enskild regi Sekretesslagen gäller inte verksamhet som bedrivs i enskild regi. För att skydda elevers och föräldrars integritet finns emellertid bestämmelser om tystnadsplikt i skol- och socialtjänstlagen. Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, som avser insatser enligt socialtjänstlagen, får inte obehörigen röja vad han/hon därvid fått veta om enskilds personliga förhållanden (15 kap 1 socialtjänstlagen). Anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen bryter dock tystnadsplikten. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Bestämmelsen i 2 a kap 18 skollagen har följande lydelse: Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Förskoleklassen Motsvarande bestämmelse beträffande förskoleklassen i enskild regi finns i 2 b kap 11 skollagen: Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven verksamhet som motsvarar förskoleklassen får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Fristående skolor Fristående skolor omfattas inte av sekretesslagen men i 9 kap 16 a skollagen finns följande bestämmelse om tystnadsplikt: 17

Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola som avses i detta kapitel får obehörigen röja 1. vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhållanden, samt 2. uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. 18

Sekretess i socialtjänsten Sekretess inom socialtjänstens område regleras i 25-26 kap sekretesslagen. Det råder stark sekretess för personliga uppgifter inom socialtjänsten. Bestämmelserna i 26 kap 1, första fjärde styckena, 26 kap 3 första stycket, 26 kap 7 första stycket 1 3, 26 kap 8 sekretesslagen lyder: Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräldrar är. Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse. Till socialtjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar ompröv-ning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå 19

Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sekretessen gäller anställda hos de myndigheter som svarar för socialtjänst, socialsekreterare o s v, men gäller även för administrativ personal vid förvaltningen. Sekretess gäller vidare för förtroendemän som är verksamma inom socialtjänsten. 20

Anonymitetsskydd för anmälare och uppgiftslämnare Huvudregeln är att anmälan eller uppgifter från enskilda personer inte får hemlighållas för den person som berörs. Om det kan antas att fara uppkommer för anmälaren eller uppgiftslämnaren, om hans/hennes identitet röjs, kan uppgiften hemlighållas. Detsamma gäller om det kan antas att någon närstående till anmälaren utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Anonymitetsskyddet för anmälare och uppgiftslämnare gäller endast enskild person och inte offentlig tjänsteman. Fråga om utlämnande av uppgifter som röjer anmälarens identitet skall prövas då någon begär att få ut sådana uppgifter. Ett sådant beslut kan överklagas. Socialtjänsten kan inte fatta ett för framtiden bindande beslut om att sådana uppgifter inte kan lämnas ut. Samverkan I socialtjänstlagen och dess förarbeten framhålls vikten av att socialtjänsten samarbetar med andra samhällsorgan, organisationer o s v. Det är socialtjänstens ansvar att ta initiativ till att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet att delta i samverkan som initieras av socialtjänsten har införts i skollagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Sekretesslagen utgör inget hinder mot sådant samarbete i enskilda ärenden. Däremot krävs som regel samtycke från den enskilde. En av huvudprinciperna i socialtjänstlagen är att insatser skall utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. 21

Utlämnande av uppgift/handling I varje situation där det är aktuellt att lämna ut uppgifter om enskilds personliga förhållanden skall det göras en bedömning om det innebär men för den enskilde om uppgiften lämnas ut. Om man är osäker bör den enskilde tillfrågas. Uppgifter som är sekretessbelagda kan som regel lämnas ut om den enskilde ger samtycke till det. Sekretess gäller oftast inte i förhållande till den enskilde själv. Man har rätt att ta del av handlingar som gäller en själv. För äldre barn kan det i vissa fall råda sekretess gentemot vårdnadshavare, och man måste göra en bedömning om det är till men för barnet om vårdnadshavare får del av uppgifterna. Om det står i lag eller förordning att uppgifter får eller skall lämnas ut till annan myndighet så gäller detta oavsett sekretessbestämmelserna. Exempel på detta är skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn far illa och skyldigheten att lämna uppgifter vid utredning om underårigs behov av skydd. Utlämnande av uppgift till tillsynsmyndighet är ett annat exempel. För tillsynsmyndigheter följer eventuell sekretess med när uppgifter lämnas till dem. Enligt 10 kap 2 i sekretesslagen kan en myndighet lämna ut sekretessbelagda uppgifter om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Ett annat undantag finns i 10 kap 22 i sekretesslagen, som innebär att uppgifter om enskild person eller hans vårdnadshavare får lämnas mellan myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd när det gäller: 22

Barn eller ungdomar under 18 år den som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, samt gravid kvinna eller närstående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Begäran att få ta del av allmän handling skall enligt 6 kap 3 sekretesslagen prövas av den befattningshavare vid myndigheten som enligt arbetsordning eller särskilt beslut svarar för vården av handlingen. Vägran att lämna ut allmän handling kan meddelas muntligt av den befattningshavare, som i första hand prövar begäran. Om sökanden begär det, är befattningshavaren skyldig att hänskjuta frågan till den som har beslutanderätt. Hos Barn- och familjenämnden är det förvaltningschefen som fattar beslut på uppdrag av nämnden. Sökanden skall upplysas om denna rättighet. Om myndigheten avslår framställningen skall beslut med motivering och lagrum ges skriftligt. Sådant beslut kan överklagas hos Kammarrätten. Begäran om att få ta del av allmän handling skall prövas skyndsamt. Om hinder på grund av sekretess inte föreligger, skall handlingen lämnas ut genast, eller så snart det är möjligt. Många gånger kan det vara tveksamt om en handling får lämnas ut eller inte. Det måste då finnas skäligt rådrum - i normal-fallet en till två dagar - att gå igenom handlingarna ur sekretessynpunkt. 23

Eslövs kommun Barn och Familj 241 80 Eslövs kommun Telefon: 0413-620 00 (vxl) E-post: barn.och.familj@eslov.se www.eslov.se 24