Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län



Relevanta dokument
Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län

Regional samverkansanalys. Samverkan i Rakel inom Örebro län. Materialet är framtaget i Rakel Samverkansgrupp.

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län

Programmeringsanvisningar för lokal, regional och nationell nivå

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Krissamverkan Gotland

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Programmeringsanvisningar för Blåljusorganisationer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Rakel - nya polisradion. Polisens införande av Rakel Hösten 2008 Etapp 3: Halland, Västra Götaland

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Rakel Tillsammans med SOS Alarm

PLAN KRISER

Operativa kommunikationsrutiner via Rakelanvändning RAKEL Skåne version 2.0

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Utbildnings- och referensdokument för RAKEL inom RäddSam F

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Processbeskrivning för införande av Rakel vid ledningsplatser

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

- kommunal räddningstjänst - räddningstjänst vid flygplats, industrioch kärnkraftanläggning

Hur kan vi kommunicera vid bränder, RAKEL för rökdykning?

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011

QSP. Karlskoga Radioklubb. Nr 7 September 2013

Minnesanteckningar Rakel Länsstyrelseforum 30 september 1 oktober 2014

Processbeskrivning för införande av Rakel vid ledningsplatser

Skåne. Tid: Torsdagen den 9 mars 2011, Plats: Räddningstjänsten Höör, Terminalvägen 1

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Gränsräddningsrådet 12/5

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Bilder Med tillstånd av (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith.

Dnr: Samverkan RAKEL i Örebro län

Så fyller du i ett programmeringsunderlag för Rakel

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Yttrande 1 (5) Datum

Kenneth Ericson

Krisberedskapsplan

Krisledningsplan

Finansieringsprinciper

Utbildningsmaterial inför införandet av RAKEL i sjukvården Skåne Etapp

Införande av Rakelsystemet i hälso- och sjukvården. Stöd i den operativa kommunikationsplaneringen


Rakel. Grundläggande Instruktioner och riktlinjer. För att slå på terminalen tryck en gång på av- och på-knappen, även kallad Modeknappen

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus

Svarsöversikt Länsrapporten Jönköpings län

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_029

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

KOMPETENT LEDNINGSSYSTEM MED FOKUS PÅ ENKELHET

Agenda Energibranschens Rakelforum

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB

Samverkansplattform, en metod

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

RAKEL [Radiokommunikation för effektiv ledning]

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:

Regional krissamverkan i Jönköpings län

INFOBLADET. Journalister fick lära mer om 112-myndigheterna

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Förfrågan med anledning av regeringsuppdrag angående stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland 2014

Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3 Fördjupningsarbete Vårterminen 2008 Rapport nr: 488. Radiokommunikation

Handlingsprogram

Krishanteringsprogram

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med Blåljusorganisationerna

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10)

v1.0 /AL. RAKEL vad är det?

Länsrapport 2012 Jönköpings län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Samlad bedömning En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap

Allergi och Astma REGIONAL BARNMILJÖHÄLSORAPPORT 2013 (BMHE 11)

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad

Analys brand i byggnad i Eksjös gamla trästad

Regeringen Försvarsdepartementet STOCKHOLM. Förbättring av länsstyrelsernas krishanteringsförmåga. Bakgrund

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

MSB användning av GIS vid kris

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Transkript:

Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera: Detta dokument kan användas som exempel vid genomförande av regionala samverkansanalyser. MSB-51.1

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 2 (21) 1 Inledning Jönköpings s arbete med Rakel i sin krissamverkansorganisation, har varit en utgångspunkt för detta exempel. Dokumentet ska alltså vara ett stöd för aktörers framtagande av en samverkansanalys på regional nivå och anpassas efter det egna samverkansbehovet. 1.1 Beslut om Rakel för regional samverkan Rakel ska användas för samverkansledning mellan blåljusaktörer, sstyrelse, kommunstaber och övriga aktörer inom krishanteringssystemet i Jönköpings. 1.2 Syfte Syftet med den regionala samverkansanalysen är att beskriva hur organisationerna inom Jönköpings avser att använda Rakel för samverkan vid allvarliga och extraordinära händelser. Analysen ska fokusera på att identifiera samverkansparter och vilka statiska talgrupper som bör programmeras in i Rakelterminalerna avsedda för ledningsplatser och ledningsfunktioner för att säkra samverkan. 1.3 Omfattning Analysen redovisar i första hand hur samverkan via Rakel ska ske mellan ledningsfunktioner (personer eller platser) inom Jönköpings samt med externa aktörer med ansvar för verksamhet som i stor utsträckning påverkar ets krisledningsförmåga. 1.4 Avgränsningar Analysen omfattar inte samverkansbehov vid insatser för blåljusmyndigheter (RAPS) och inte de enskilda organisationernas interna samverkansbehov. Analysen behandlar inte heller de regionala aktörernas (Länsstyrelsen, landstinget, polismyndigheten eller SOS Alarm) samverkan med den nationella nivån. 1.5 Metod Detta exempel utgår från nuvarande samverkansstrukturer i Jönköpings och de nationella riktlinjerna för samverkan i Rakel. Samverkansanalysen har tagits fram under olika samverkansmöten/workshops och vid det första mötet deltog en bred representation av medlemmar. Vid det andra mötet deltog samtliga kommuners beredskapssamordnare.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 3 (21) 1.6 Förutsättningar för regional samverkansanalys Under 2010 bedrev MSB ett projekt som i juli levererade Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel del 1-3, version 2.0. I dessa riktlinjer definieras talgrupper för olika typer av samverkan mellan Rakelanvändare. På regional nivå handlar det om att komma överens mellan organisationerna om hur och när Rakel ska användas. Den regionala samverkansanalysen blir också styrande för vissa delar av införandet på enskilda organisationer inom et. Detta gäller i första hand de enskilda organisationernas ledningsplatser. Nationella riktlinjer Nationell nivå Regional samverkansanalys Regional nivå Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Kommunal Ledning Räddningstjänst Externa aktörer Angränsande Figur 1 Framtagning av samverkansanalys på regional nivå 1.7 Förkortningar I detta dokument används nedanstående förkortningar. Allmänna förkortningar Rakelförkortningar Räddningscentral DMO Anrop mellan terminaler utan anslutning mot Rakelnätet KC Kommunikationscentral DWS PC-baserad operatörsplats Kommunal ledningsplats ISSI Individnummer B Räddningschef i beredskap GSSI Talgruppsnummer TiB Tjänsteman i beredskap MSISDN Funktionsnummer Lst Länsstyrelsen SDS Textmeddelande i Rakel Lt Landstinget Zzzz Zonnamn Sjöräddning

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 4 (21) 1.8 Referenser # Beskrivning Utgivare 1. Nationella riktlinjer för samverkan, version 2.0, daterad 2010-07-03 2. MSB:s anvisningar för operativ kommunikationsplanering i Rakel, version 1.0 daterad 2009-03-11 (Notera att bilaga 1 innehåller nummerserier för sstyrelser och kommuner) 3. Anvisningar för nummersättning av kommunal räddningstjänst med flera. Version 2.1, daterad 2011-04-27 MSB Rakel MSB Rakel MSB Rakel

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 5 (21) 2 Regional samverkan för Jönköpings I Figur 2 nedan visas vilka organisationer som den regionala samverkan omfattar. För samverkan mellan dessa organisationer finns statiska talgrupper som redovisas i kapitel 3. Rutorna på vänstra sidan är de organisationer som ingår i krissamverkan för Jönköpings (F-Samverkan), d.v.s. samtliga kommuner, sstyrelsen, landstinget, polisen och SOS Alarm. Rutorna på högra sidan visar exempel på externa aktörer och angränsande som kan behöva samverkan vid vissa händelser ur ett regionalt ledningsperspektiv. Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved-Gnosjö Värnamo Angränsande Kommunala ledningsplatser och räddningscentraler Övriga org. Länsstyrelsen SOS Alarm AB Polisen Landstinget Regionala organisationer * Externa aktörer * Samverkan med organisationer på nationell nivå exempelvis MSB, Regeringskansli, RPS m.fl. omfattas inte av denna samverkansanalys Figur 2 Regional samverkan inom Jönköpings

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 6 (21) 3 Talgrupper för regional samverkan inom et I detta avsnitt redovisas de statiska talgrupper som bedöms behövas för att tillgodose det samverkansbehov som identifierats i föregående kapitel. För varje talgrupp beskrivs vilka aktörer i et som ingår och i förekommande fall återges talgruppens beskrivning från Nationella riktlinjer för samverkan. Slutligen beskrivs den överenskommelse om användningen som gjorts i detta fall, i Jönköpings. Talgrupper för ledning redovisas i avsnitt 3.1 till 3.7. Talgrupper för spontan samverkan redovisas i avsnitt 3.8 till 3.10. De aktörer som deltar i respektive talgrupp är markerad med ifyllnad av färg.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 7 (21) 3.1 Talgrupp: Jönk LednBlå, 9043080 Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 3. Deltagare i talgrupp Jönk LednBlå 3.1.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen Zzzz LednBlå är avsedd för övergripande ledning och ledningsansvariga vid krisledningsorganisationerna på snivå. För att begränsa användarkretsen bör talgruppen tilldelas dynamiskt vid behov men bör programmeras statiskt i mobila radiostationer för nyckelfunktioner (TIB), på ledningsplatser och i ledningsfordon. Vid behov kan talgruppen skannas och användas som anropstalgrupp för samtal på övriga samtalsgrupper för krisledning. Talgruppen har skanning Låg för att den ska bli automatiskt skannad vid dynamisk tilldelning. 3.1.2 Enligt F-Samverkan Talgruppen Jönk LednBlå används vid särskild räddningstjänsthändelse. Berörda aktörer ska lägga in talgruppen minst på ledningsplatser. Räddningstjänst, polis och sjukvård bör även lägga in den i rörlig terminal för ledningsfunktioner för ledningssamverkan vid insats med exempelvis Försvarsmakten och Sjöräddningssällskapet.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 8 (21) 3.2 Talgrupp: Jönk LednSam, 9043081 Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 4. Deltagare i talgrupp Jönk LednSam 3.2.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen Zzzz LednSam är avsedd för samverkan mellan alla aktörer inom ets krissamverkan och är avsedd för alla ledningsplatser i et. Talgruppen omfattar användarorganisationerna Polisen, kommunal räddningstjänst, SOS, landstinget och sstyrelsen och kommunerna (2, 7, 9, 12, 14, 50). 3.2.2 Enligt F-Samverkan Jönk LednSam är primär talgrupp för samverkan inom Jönköpings Talgruppen Jönk LednSam bör skannas 7/24 av TIB på landstinget, TIB på sstyrelsen samt B i et. Kommunerna har denna talgrupp skannad men kanske inte passar radion 7/24. Kommunerna bör ha avtal med (SOS) för att få larm om att man ska Passa Rakel, Kommuner som väljer att gå upp och därmed passar talgruppen ska anmäla sig till Länsstyrelsens TIB (eller SOS).

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 9 (21) 3.3 Talgrupp: Jönk LednOmr, 9043082 Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 5. Deltagare i talgrupp Jönk LednOmr 3.3.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen Zzzz LednOmr ersätter sradionätet L1 och är avsedd för områdesansvariga myndigheter inom et, d.v.s. sstyrelse och kommuner. Talgruppen omfattar användarorganisationerna sstyrelsen och kommunerna (14, 50). Endast av sstyrelsen utpekade organisationsblock under 14 och 50 ska ha talrättigheter. 3.3.2 Enligt F-Samverkan Talgruppen Jönk LednOmr används endast efter överenskommelse mellan sstyrelsen och kommunerna. Kallelse sker via annan talgrupp, individsamtal, SDS eller annat sätt. Talgruppen Jönk LednOmr skannas inte.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 10 (21) 3.4 Talgrupp: Jönk LednTIB, 9043088 Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse TIB Landsting TIB Polis LVB SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 6. Deltagare i talgrupp Jönk LednTIB 3.4.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen Zzzz LednTIB är endast avsedd för sgemensamma TIBfunktioner i en begränsad krets som endast omfattar 4 5 TIB-funktioner. Talgruppen omfattar endast speciella ledningsfunktioner inom användarorganisationerna Polisen, kommunal räddningstjänst, SOS, landstinget och sstyrelsen (7, 9, 14). 3.4.2 Enligt F-Samverkan Talgruppen Jönk LednTIB används för veckovisa avstämningar så kallade vakthundsmöten. Talgruppen ska vara skannad hos ovanstående 7/24 för att möjliggöra omedelbar kommunikation samt för att kunna skicka SDS för kallelse till planerade avstämningar.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 11 (21) 3.5 Talgrupp: Jönk Ledn, 9043089 Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 7. Deltagare i talgrupp Jönk Ledn 3.5.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen Zzzz Ledn är avsedd för bakre ledning vid särskild räddningstjänst händelse i et och avsedd att användas från ledningsplatser som leder räddningstjänst i et. Talgruppen omfattar användarorganisationerna kommunal räddningstjänst, SOS och sstyrelsen (7, 9, 14). 3.5.2 Enligt F-Samverkan Talgruppen Jönk Ledn används exempelvis vid stora räddningstjänsthändelser. Överenskommelse om användning sker via SDS, individsamtal eller enligt beslut från skannad talgrupp exempelvis Jönk LednTIB. Talgruppen Jönk Ledn skannas normalt inte.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 12 (21) 3.6 Förslag till ny talgrupp: Jönk LednAlla, för samverkan med externa organisationer, (GSSI saknas) Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 8. Deltagare i eventuellt ny talgrupp Jönk LednAlla 3.6.1 Förslag till nationella riktlinjer Talgruppen Zzzz LednAlla är avsedd för övergripande ledning och informationsutbyte mellan ledningsfunktioner i alla organisationer (inklusive företag) med ansvar eller påverkan på ets krishantering och krisberedskap. 3.6.2 Exempel: Enligt F-Samverkan Talgruppen Jönk LednAlla programmeras in i terminaler på ledningsplatser och för ledningsfunktioner. Talgruppen kan användas vid olika typer av händelser för informationsutbyte för att skapa en gemensam lägesbild. Talgruppen ska ej skannas, kallelse sker via respektive ordinarie larmväg. (Förslag utgående från text för samma talgrupp!)

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 13 (21) 3.7 Förslag till ny talgrupp: Jönk KÖSLed, (GSSI saknas) Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 9. Deltagare i eventuellt ny talgrupp Jönk KÖSLed 3.7.1 Förslag till nationella riktlinjer Talgruppen Zzzz KÖSLed är avsedd för samverkan mellan ledningsfunktioner för alla kommuner och räddningstjänster inom ett. Talgruppen kan delas ut till motsvarande funktioner i angränsande för att underlätta samverkan mellan grannkommuner över sgränser. 3.7.2 Exempel: Enligt F-Samverkan Utöver för eget ska kommuner med gräns till kommun i annat lägga in minst dessa s motsvarande talgrupper. Användning initieras av enskild aktör som meddelar samverkansparter via vald talgrupp, individanrop, SDS eller annat sätt. (Förslag utgående från text för samma talgrupp!)

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 14 (21) 3.8 Talgrupp: Jönk Alla-1 och Jönk Alla-2, (9043111 och 9043112) (spontan samverkan) Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 10. Deltagare i eventuellt ny talgrupp Jönk Alla-1 och Jönk Alla-2 3.8.1 Enligt nationella riktlinjer Dessa talgrupper för spontan samverkan används för att möjliggöra spontana anrop och samverkan mellan mobila enheter samt i övriga fall då talgrupper för samverkan inte finns avdelade eller tillgängliga i Rakelnätet. Huvuddelen av talgrupperna bör vara statiskt programmerade i de mobila radiostationerna. 3.8.2 Enligt F-Samverkan För att möjliggöra samverkan mellan alla användare (organisationer med ISSIserie som börjar med siffra 1 8) Talgrupperna Jönk Alla-1 och Jönk Alla-2 kan användas vid spontan samverkan mellan flera organisationer som inte har tillgång till andra typer av statiskt programmerade eller dynamiskt tilldelade talgrupper för samverkan. Om användarna tillhör blåljusorganisationerna bör i första hand talgrupper Samverkan Blå användas. Beakta att behöriga användare från alla organisationer kan ha tillgång till och kan avlyssna talgruppen. Programmeras vid behov samverkanstalgrupper för angränsande i mobil radiostationerna. Talgrupperna skannas inte

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 15 (21) 3.9 Talgrupp: Jönk Blå-1 - Jönk Blå-5, (9043411 9043415) (spontan samverkan) Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 11. Deltagare i eventuellt ny talgrupp Jönk Blå-1(-5) 3.9.1 Enligt nationella riktlinjer Dessa talgrupper finns hos alla Rakelanvändare hos Polis, räddningstjänst, landting och sstyrelsens krisledning i respektive och säkerställer möjligheten till spontan samverkan mellan dessa aktörer. 3.9.2 Enligt F-Samverkan För att möjliggöra samverkan mellan användare inom blåljusorganisationerna (organisation som innehar ISSI-serie som påbörjas med siffra 1 4 samt sstyrelsernas kris- och räddningsledning). Talgrupperna Jönk Blå-1 till Jönk Blå-5 kan användas vid spontan samverkan mellan en eller flera organisationer inom blåljusorganisationen som inte har tillgång till andra typer av statiskt programmerade eller dynamiskt tilldelade talgrupper för samverkan. Beakta att behöriga användare från andra blåljusorganisationer kan ha tillgång till och kan avlyssna talgruppen Saknas sådant stöd för gruppkombinering programmeras vid behov samverkanstalgrupper för angränsande i radiostationerna. Talgrupperna Jönk Blå-1 till Jönk Blå-5 skannas inte.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 16 (21) 3.10 Talgrupp: Jönk KÖS-1 - Jönk KÖS-5, (9043091 9043095) (spontan samverkan) Jönköping Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved. Gnosjö Värnamo Jönköping/ JILL Mullsjö Habo Vaggeryd Nässjö Eksjö Aneby Tranås Vetlanda Sävsjö Gislaved/Gnosjö Värnamo B Ledningsfordon Länsstyrelse Landsting Polis SOS Alarm Säksam. Revinge Figur 12. Deltagare i talgrupp Jönk KÖS-1 (-5) 3.10.1 Förslag till nationella riktlinjer Talgruppen Zzzz KÖS-1 - Zzzz KÖS-5 läggs in hos alla Rakelanvändare inom sstyrelsen, kommuner och kommunala räddningstjänster i et för att säkerställa möjlighet till spontan samverkan mellan dessa aktörer. Talgrupperna delas ut till motsvarande funktioner i angränsande för att underlätta samverkan. För att förenkla rättighetstilldelning för dessa talgrupper föreslås att MSB förvaltar och lägger in dem i systemet med generella talrättigheter för alla användare i block 7 (Räddningstjänst), 14 (sstyrelser) och 50 (kommuner). 3.10.2 Enligt F-Samverkan Talgrupperna ska läggas in i alla terminaler och säkerställer att spontan samverkan kan ske mellan alla Rakelanvändare inom sstyrelsen, kommuner och kommunal räddningstjänst som har verksamhet i et. Rättigheter till talgrupper delas ut till kommuner angränsande för spontan samverkan.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 17 (21) 4 Talgrupper för DMO (Direct Mode Operation) Vid eventuella driftstörningar på Rakelsystemet, kan samband genomföras direkt mellan två eller flera Rakelterminaler, utan att vara anslutna mot Rakelsystemet. Terminalerna ställs då i DMO-läge. Förutsättning för att kunna genomföra samband i DMO-läge är att avstånd och övriga förhållande mellan terminalerna medger radioförbindelse. Det finns två nationella DMO-talgrupper, Alla DMO-1 och Alla DMO-2 som ska programmeras i alla Rakelterminaler för att säkerställa möjlighet till spontan samverkan i DMO. För Räddningstjänst, polis och sjukvården finns dessutom definierade nationella DMO-talgrupper som alltid läggs in i dessa organisationers terminaler. Det finns också DMO-talgrupper för insatssamverkan mellan dessa organisationer. För sstyrelser och kommuner, som inte har egna DMO-frekvenser, finns Fri DMO-1 och Fri DMO-2. På dessa frekvenser kan en eller flera DMO-talgrupper definieras. För att säkerställa att DMO kan användas mellan användare i olika kommuner definieras två stycken DMO-talgrupper som är sgemensamma. För kommunala ledningsplatser föreslås följande DMO-talgrupper läggas in: GSSI Mnemonic Kommentar 9079113 1) Alla DMO-1 9079113 1) Alla DMO-2 9000091 DMO KÖS-1 Kanal: Fri DMO-1 9o00092 DMO KÖS-2 Kanal: Fri DMO-2 1) Talgrupperna Alla DMO-1 och Alla DMO-2 har samma GSSI-nummer men olika frekvenser. Kommun kan även definiera egna DMO-talgrupper (GSSI och menm) på Fri DMO-1 och Fri DMO-2 men det innebär inte att man få fler samtidiga talmöjligheter.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 18 (21) 5 Överenskommelser mellan kommunerna 5.1 Exempel: Modell för Rakelinförande i kommuner Nedanstående figur är tänkt att illustrera olika steg eller nivåer i en kommuns Rakelinförande. KL Nivå KL består av två terminaler för kommunledning och kommunens ledningsplats. Kommunal Krisstab Nivå Krisstab innebär att man skaffar ytterligare några terminaler för utökad ledning. Beredskap/ jour Trygghetspunkter Nivå Beredskap/jour innebär att beredskapsfunktioner får Rakel för utlarmning och samverkan. Rakel på Trygghetspunkter kan t.ex. användas vid störningar i telenät för att kunna nå 112-tjänsten. Enskilda förvaltningar och bolag I nivå 4 finns kommunala förvaltningarna där det kan bli aktuellt med Rakel även i daglig verksamhet. Som framgick av det inledande kapitlet så omfattar denna samverkansanalys formellt sett endast aktörernas förmåga att på ledningsnivå kunna samverka inom Krissamverkan Kronoberg och med externa aktörer, alltså toppen på pyramiden. För att underlätta vid ett fördjupat Rakelinförande som kanske sker stegvis så definierades modellen ovan för att med utgångspunkt från modellen kunna skapa lokala talgrupper som täcker behovet ner till och med jourer och trygghetspunkter. Talgrupper för den kommunala verksamheten redovisas i lokal samverkansanalys för respektive kommun.

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 19 (21) 6 Talgruppstabell för regional samverkan inom Jönköpings Regionala Samverkans- talgrupper Användning, händelse, Länsstyrelsen SOS Alarm Polis Landstinget JILL/B Kommunala Kommunala LP Andra myndigheter Övriga aktörer Kom. i angr. Jönk Lednblå 9043080 Används för särskild räddningstjänsthändelse innan stab har etablerats. L L L L L L L Jönk LednSam 9043081 Primär talgrupp för samverkan mellan samtliga aktörer i F- Samverkan L L L L L L L Jönk LednOmr 9043082 För områdesansvariga myndigheter inom ett, d.v.s. sstyrelse och kommuner och ska i huvudsak användas mellan sstyrelsens ledningsplats och kommunala ledningsplatser. L L Jönk LednTIB 9043088 Används för veckovisa avstämningar/vakthundsmöten. Talgruppen ska vara skannad hos ovanstående 7/24 för att möjliggöra omedelbar kommunikation samt för att kunna skicka SDS för kallelse till planerade avstämningar. L L L L L Jönk Ledn 9043089 Används för bakre ledning vid Särskild räddningstjänst händelse i et. Talgruppen avsedd att användas från ledningsplatser som leder räddningstjänst i et L L L L

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 20 (21) Regionala Samverkans- talgrupper Användning, händelse, Länsstyrelsen SOS Alarm Polis Landstinget JILL/B Kommunala Kommunala LP Andra myndigheter Övriga aktörer Kom. i angr. Förslag till ny talgrupp: Jönk Ledn Alla Talgruppen Jönk LednAlla programmeras in i terminaler på ledningsplatser och för ledningsfunktioner. Talgruppen kan användas vid olika typer av händelser för informationsutbyte för att skapa en gemensam lägesbild. Talgruppen ska ej skannas, kallelse sker via respektive ordinarie larmväg. L L L L L L L L L L Förslag till ny talgrupp: Jönk KÖSLed Utöver för eget ska kommuner med gräns till kommun i annat lägga in minst dessa s motsvarande talgrupper. Användning initieras av enskild aktör som meddelar samverkansparter via vald talgrupp, individanrop, SDS eller annat sätt. L L L L L Jönk Alla (9043661-9043662) Används för samverkan med andra användare än ovannämnda t.ex. Sv. Kraftnät, Elföretag, Trafikverk m.fl. S S S S S S S S S Jönk Blå (9043411-9043415) Talgrupper för spontan samverkan för medhörning S S S S S S Jönk KÖS- 1 till och med Jönk KÖS-5 (9043091-9043095) Talgrupperna Jönk KÖS-1 och Jönk KÖS-2 ska läggas in i alla terminaler och säkerställer att spontan samverkan kan ske mellan alla Rakelanvändare inom sstyrelsen, kommuner och kommunal räddningstjänst som har verksamhet i et. S S S S S

Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 21 (21) Regionala Samverkans- talgrupper Användning, händelse, Länsstyrelsen SOS Alarm Polis Landstinget JILL/B Kommunala Kommunala LP Andra myndigheter Övriga aktörer Kom. i angr. Rättigheter till talgrupper delas ut till kommuner angränsande för spontan samverkan. Förklaringar L Ledningssamverkan S Spontan samverkan